Nordiska språk– - Nordeuropa-Institut - Humboldt-Universität zu Berlin

TEXTEN
Ord och textpassager som ställer till problem
Följande text användes (för att lättare kunna hänvisa till texten har varje rad
numrerats):
Rad
1 Eva och Jöns
2 bor i ett gult hus
3 nära en å.
4 De är syskon.
5 De bor där med
6 sin mamma och pappa.
7 Eva är åtta år
8 och Jöns är tre år.
9 Till huset hör
10 en grå lada.
11 Där bor en häst.
12 Eva och Jöns
13 får rida på sin hund.
Texten är relativt kort (49 löpord, varav 32 olika ord) med ett jämförelsevis enkelt
ordförråd. De enda undantagen är de mer lågfrekventa syskon (rad 4) och lada
(rad 10), det (för Stockholmsbarn på 1990-talet) ovanliga namnet Jöns (rad 1, 8,
12) och möjligen ordet å (rad 3). Ordet syskon är visserligen lågfrekvent, men bör
vara välkänt för barn i skolåldern. Ordet lada är lågfrekvent och kan samtidigt
vara ett relativt okänt begrepp för barn i Stockholmsområdet. Samtliga meningar
är korta, med endast en mening som överskrider 10 ord, och de har alla en enkel
syntaktisk uppbyggnad utan bisatser. I samtliga meningar utom en (rad 7-8)
sammanfaller grafisk och syntaktisk mening. Samtliga ord är grafiskt relativt
okomplicerade. Det längsta ordet är syskon (rad 4), som består av 6 bokstäver.
Texten saknar konsonantkluster med mer än två konsonanter, men innehåller sju
ord med två konsonanter, antingen initialt (grå, tre), medialt (syskon) eller finalt
(gult, hund, häst, Jöns). Dubbelteckningar förekommer, men främst i högfre-
kventa eller välbekanta ord som ett (rad 2), mamma (rad 6), pappa (rad 6), åtta
(rad 7). De korta meningarna och en relativt osammanhängande struktur gör att
texten kan uppfattas som ryckig. På sista raden har dessutom det förväntade ordet
häst bytts ut mot hund (rad 13), vilket varken stämmer överens med vår
omvärldskunskap eller med textens innehåll, där en häst nämnts två rader tidigare
(rad 11).
I diagram 1 har ett försök gjorts att placera in textorden beroende på grafisk
komplexitet i kombination med förväntad bekanthet. Tanken är att denna
indelning kan vara till hjälp för att förutsäga vilka ord som skulle kunna vara
problematiska utifrån egenskaper hos orden, och för att sedan på ett systematiskt
sätt kunna jämföra dessa förutsägelser med vilka ord som faktiskt drabbas av
läsfel. Förutom problemet med frekvens/bekanthet, som nämndes ovan, är det
naturligtvis också besvärligt att avgöra vad som ska betraktas som grafiskt
komplexa ord. Tre kriterier har här använts: ljudstridig stavning, dubbeltecknad
konsonant och konsonantkluster (här räknas ord med kluster om två eller fler
35