HSB Riksförbund Årsredovisning 2006

HSB Riksförbund ÅRSREDOVISNING 

2006

INNEHÅLL 

Ordföranden har ordet 4 

Återerövra skillnaden 6 

Omvärld 8 

Utveckling 18 

Det här är HSB 21 

HSB – gemensamma styrdokument 24 

HSB och dialogen 26 

Hållbarhet och uppföljning 30 

Förvaltningsberättelse 33 

Resultaträkningar 37 

Balansräkningar 38 

Kassaflödesanalyser 40 

Noter 41 

Revisionsberättelse 47 

Styrelse 48 

Personal 50 

Foto: 

Niklas Bernstone, Johnér Helt Enkelt: omslag 

A&Me Photo, Johnér Helt Enkelt; sid 14 

Mikael Dubois, Johnér Helt Enkelt: sid 19 

Mårten Adolfson, Johnér: sid 8 

Lasse Fredriksson, Västerås: sid 2-3, 6 nedre, 16, 18 

Cina o. Anneli Fotografer, Stockholm: sid 4, 11, 15, 

17, 50-51 

Hans-Erik Nygren AB, Stockholm: sid 6 övre, 7, 

13, 25, 27, 48-49 

Gustaf Thunqvist, Kooperation Utan Gränser: sid 12 

Viktor Gårdsäter, Stockholm: sid 10, 23, 32 

Matton bild: sid 24 

Patrik Cederman, sid 28, 30

4 ● HSB Riksförbund Årsredovisning 2006 

DET HAR VARIT EN FANTASTISK TID 

man brukar säga att ”tiden går fort när man 

har roligt”, vilket jag gärna intygar. Tio år inom 

HSB-familjen har gått otroligt fort och det har 

varit en fantastisk tid. Att arbeta i en federation 

av HSBs storlek med 3 860 bostadsrättsföreningar 

och 33 HSB-föreningar, som samtliga är självständiga 

enheter med utmaningen att alla ska gå 

åt samma håll och besjälas av samma värderingar 

är verkligen en stimulerande uppgift. 

hsb har en unik inriktning. Inte minst därför 

att hela idén med självständiga organisationer 

kopplade till varandra bygger på övertygelsen 

om att det överallt, på alla nivåer är fullt av kreativa 

människor som vill något. Det roliga är att 

det verkligen fungerar precis så! Under de här 

åren har jag träffat fantastiskt många förtroendevalda 

som är beredda att arbeta för vår idé på 

nästan all sin fritid, och en mängd HSB-anställda 

som verkligen lever med sitt jobb. Massor av kreativa, 

glödande, kravställande och arbetsvilliga 

själar som har gjort det till en oändlig förmån att 

ha fått genomkorsa Sverige på alla ledder och 

vara med om både fest och vardag i HSB-sammanhang. 

Tack och lov har jag också fått en del 

kritik genom arga brev, telefonsamtal från kritiska 

medlemmar och lite annat som har gjort det 

möjligt att förstå också den andra sidan av livet i 

föreningarna. 

det är spännande att se lite i backspegeln och 

få en överblick över hur det arbete som de allra 

flesta av oss tycker är självklart idag har växt 

fram. De första tre åren var lite trevande och vi 

försökte hitta en ny inriktning. Vi pratade om 

bilpooler, bredband och om att tekniklösningar

inte är tillräckligt för att HSB ska kunna behålla 

en ledande roll. Sen hände det – först lite sakta, 

men gemensamt, och sen efter det har det tagit 

rejäl fart. Det känns dessutom som att fartvinden 

kan hålla för att ta ett antal nya fräscha grepp 

under kommande år! 

när vi sent på förra århundradet satte igång 

arbetet med att återerövra skillnaden på marknaden 

fattade vi ett antal kloka beslut tillsammans. 

Ett beslut var att göra en verksamhetsplanering, 

som utgick ifrån kunskapen om att vi är många 

som har erfarenhet och insikter. Vi hade gigantiska 

grupparbeten med deltagare från nästan 

alla styrelser och ledningsgrupper i HSB-föreningarna, 

och kunde enas om ett antal vägar 

framåt som vi var beredda att slåss för gemensamt. 

en av vägarna framåt var att se till att tydliggöra 

vår identitet och vad HSB ska vara. Det ledde 

oss till att åter bli stolta över den rika historia vi 

har. Den historia som inte får användas som en 

soffa utan som en språngbräda för nya bedrifter 

av nya generationer. Från detta utgångsläge var 

det naturligt att de kooperativa värderingarnas 

renässans ägde rum hos oss, precis som hos framgångsrika 

kooperationer internationellt. Ur detta 

växte ett ethos där varje bokstav kan härledas 

till de kooperativa principerna samtidigt som orden 

engagemang, trygghet, hållbarhet, omtanke 

och samverkan kom direkt från medlemmarna. 

nu är våra värderingar en naturlig del av allt vi 

gör. Första året 2001 nämnde strax över en fjärde- 

HSB Riksförbund Årsredovisning 2006 ● 5 

”Utmaningen att se till att värderingarna finns med såväl 

i medlemsverksamheten som i förvaltningen och nyproduktionen 

kommer att kräva en gedigen insats av er alla.” 

del av de ca 5 000 medlemmar som deltog i medlemsundersökningen 

våra värderingar. År 2006 var 

det mer än hälften av medlemmarna som direkt 

associerar till dem. Men det som värmer mitt hjärta 

ännu mer är att så många verkligen lever i enlighet 

med värderingarna. Sen gäller det att vara 

medveten om att detta måste vara ett ständigt pågående 

arbete som aldrig blir helt klart! 

kodarbetet som vi ska fatta beslut om på 

stämman är ett hjälpmedel när det gäller förhållningssätt 

och värderingar. Detta har växt fram på 

samma sätt som arbetet med Ethos, i samverkan 

med medlemmarna. Det som känns bäst är att 

det arbetet är så tydligt manifesterat att initiativet 

– när det gäller den här sortens värderingsfrågor 

– finns hos de förtroendevalda i föreningarna. 

nu går arbetet vidare med Det Goda Boendet. 

Utmaningen att se till att värderingarna finns med 

såväl i medlemsverksamheten som i förvaltningen 

och nyproduktionen kommer att kräva en gedigen 

insats av er alla. Och jag är säker på att det 

kommer att lyckas. Dessutom kommer det att 

innebära att skillnaden blir ännu tydligare! 

till sist – ett stort tack för att jag har fått arbeta 

tillsammans med er och på det sättet har fått 

uppleva alla Ethos-orden i verkligheten – i den 

mest fantastiska organisation jag vet! 

Gun-Britt Mårtensson 

Ordförande HSB Riksförbund


ÅTERERÖVRA SKILLNADEN 

1. Startpunkt 

Under 1990-talet upplevde HSB en av organisationens 

mest slitsamma perioder. Organisationen 

var splittrad ur både en verksamhets- och 

värderingsmässig synvinkel. Ekonomin vacklade 

och förtroendet mellan olika delar var lågt. Dessutom 

var riksförbundets förtroendekapital lågt. 

Det medförde att skillnaden gentemot konkurrenterna 

var otydlig. 

2. Det stora lyssnandet 

Vändningen började med att en dialog inleddes 

mellan HSB-föreningarna och de olika leden i 

federationen. Målet var att lyssna in och förstå 

vad som hade gått snett, och att fånga in idéer 

om vilka vägar som fanns för att stärka positionen. 

Det blev startskottet för det gemensamma 

återtåget. 

3. ”Med förnyad enad kraft” 

Det första trevande, men viktiga steget för att 

skapa kraft i organisationen var den första gemensamma 

verksamhetsplanen för HSB-rörelsen. 

Förarbetet var en gedigen process och 

samtliga HSB-föreningar var delaktiga. Så småningom 

ledde arbetet fram till att verksamhetsplanen 

”Med förnyad enad kraft 2002-2004” 

klubbades igenom på förbundsstämman år 2001. 

Det viktigaste inriktningsmålet var att skapa ”en 

tydlig och gemensam bild av HSB”. 

4. ETHOS – den gemensamma 

värderingsgrunden och varumärkets kärna 

Ett annat viktigt steg var att tydliggöra rörelsens 

gemensamma värderingsgrund. Kooperativa 

principer och värderingar studerades, undersök- 

ningar gjordes och styrelser 

och arbetsgrupper 

enades till slut om 

värderingarna: engagemang, 

trygghet, hållbarhet, 

omtanke och samverkan. ET- 

HOS blev samlingsnamnet för värderingarna och 

därmed riktlinjer för hur alla inom HSB ska arbeta. 

5. Varumärkesplattform – Trygghet 

Värderingarna ETHOS bygger varumärket HSB 

inifrån. På stämman 2002 beslutades att det viktigaste 

värdet för HSB var att befästa trygghetspositionen 

på marknaden. Medlemsundersökningen 

2006 visade för första gången att associationen 

”trygghet” är den enskilt vanligaste associationen 

till varumärket HSB. 

6. Kompassen 

Den första gemensamma verksamhetsplaneringen 

som ledde fram till ”Med förnyad enad kraft” 

gav mersmak. År 2004 antogs en ny gemensam 

plan, ”Kompassen” som tydliggjorde HSBs uppdrag 

”att tillsammans med medlemmarna skapa 

det goda boendet”. Planen lanserade även den 

mätbara visionen ”att bli den bäst ansedda aktören 

inom boende”. Kompassen följdes upp 

under 2006, och en ny Kompass kommer att 

föreläggas förbundsstämman 2007.

7. HSBs ansvar för hållbarhet 

Trycket från omvärlden från företag och organisationer 

blir större beträffande ansvarstagande 

för människor, medel och miljö. HSB antog 2004 

en strategi för hållbarhetsarbetet, som bland annat 

innebar att rörelsen ska börja redovisa verksamheten 

ur ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt 

perspektiv. Första redovisningen gjordes år 

2005, och Förbundsstyrelsen tog i december 

2006 initiativ till en arbetsgrupp för det strategiska 

hållbarhetsarbetet – en avgörande del av 

HSBs arbete för att nå visionen ”att vara den bäst 

ansedda aktören inom boende”. 

8. Kod för föreningsstyrning på väg 

Under åren 2005 och 2006 genomfördes ett stort 

arbete för att säkerställa den demokratiska medlemsstyrningen. 

”HSB Kod för föreningsstyrning” 

arbetades fram och beslut kommer att fattas 

på förbundsstämman år 2007. Koden 

kommer att följas upp årligen med start år 2008. 

Grundprincipen är idén om ”följ eller förklara”. 


9. Att synliggöra skillnaden 

År 2006 påbörjades det senaste steget i utvecklingen. 

Genom att upprätta en struktur för rörelsens 

gemensamma omvärldsbevakning och 

konceptuella utveckling för tjänster och produkter 

skapades ett systematiskt arbete för att synliggöra 

skillnaden. HSBs egna tidning ”Hemma i 

HSB” är det första viktiga steget för att på ett effektivt 

sätt marknadsföra HSB och bygga organisationens 

varumärke. 

10. Det Goda Boendet 

Nu tar HSB steget för att i samverkan skapa produkter 

och tjänster som idémässigt stämmer med 

våra värderingar i syfte att driva på utvecklingen i 

organisationen för att skapa produkter, tjänster 

och processer som medför att HSB tar ledningen 

i boendebranschen.

8 ● HSB Riksförbund Årsredovisning 2006

Världen omkring oss 

HSB drivs av ett starkt samhällsengagemang. För HSB är det naturligt att 

vara med och utveckla samhället vi lever i. Även om närsamhället har 

främsta prioritet är det självklart att interagera i det globala 

”För HSB är det 

samhället. Det internationella engagemanget är en förutsätt- 

naturligt att vara 

ning för att åstadkomma ett bättre samhälle och därför del- 

med och utveckla 

tar HSB i kooperativa utvecklingsprojekt och andra interna- 

samhället vi lever i.” 

tionella samarbeten. HSB hämtar samtidigt både kunskap 

och inspiration från det internationella samarbetet. Arbetet med att återerövra 

skillnaden, att leva i enlighet med kooperativa värderingar och 

principer och att styra organisationen genom en kod för hållbar utveckling 

är alla frukter av ett internationellt interagerande. 

Klimatfrågan har fått en allt mer central roll i den världspolitiska debatten, 

vilket har lett till en intensifiering i vårt eget miljö- och energiarbete, 

helt i enlighet med den 7:e kooperativa principen. 

Omvärldsarbete inom HSB 

Bland HSB-föreningarna finns en stark ambition om att utveckla en samordnad 

omvärldsbevakning inom HSB. Ett omvärldsnätverk har bildats 

med deltagande av ett tiotal HSB-föreningar i syfte att utveckla en gemensam 

form för ett strukturerat omvärldsarbete inom HSB. Inriktningen är 

att hela organisationen arbetar enligt denna struktur, och att omvärldsfrågorna 

tas in som en naturlig del i verksamhetsplanering 

och vid investerings- och utvecklingsbeslut. 


Kooperativa principer 

Minskade boskatter och slopade bidrag 

Samhällshänsyn 

Den nya regeringen medför nya villkor för bostadsmark- 

Kooperativa föreningar arbetar för en 

naden och för HSB. Ett första steg är förändringarna i hållbar utveckling av sina lokalsamhällen 

enligt riktlinjer som godtagits 

bostadsbeskattning och bostadsfinansiering i årets stats- 

av medlemmarna. 

budget. 

antagna i Manchester 1995 av 

Investeringsbidragen till produktion av hyresrätter upp- 

International Co-operative Alliance (ICA) 

hörde vid årsskiftet. Dessutom avskaffades räntebidragen 

för nyproduktion, och kommer att avvecklas i det bostadsbestånd 

som har sådana bidrag under en period av fem till sex år. 

Inkomstskatten (schablonintäktsbeskattningen) för bostadsrätter har avskaffats 

från 2007. Dessutom har fastighetsskatten sänkts från 0,5 procent av

taxeringsvärdet till 0,4 procent. Samtidigt frystes 

taxeringsvärdet på 2006 års nivå. Fastighetsskatten 

på markvärdet för småhus begränsades till 2 kronor 

per kvm, dock max 5 000 kronor. 

För flertalet bostadsrättsföreningar i HSB 

innebär förändringen lägre kostnader. Ungefär 

en tredjedel av HSBs bostadsrättsföreningar, som 

tidigare betalat inkomstskatt, får en total skattesänkning 

om cirka 250 miljoner kronor från och 

med inkomståret 2007. Några hundra bostadsrättsföreningar 

– främst de som har brutet räkenskapsår 

inom storstadsregionerna – får däremot 

vänta till år 2008 innan schablonskatten avskaffas. 

Det frysta taxeringsvärdet och den sänkta fastighetsskatten 

innebär att HSBs bostadsrättsföreningar 

får sänkta kostnader med totalt cirka 

250 miljoner kr från 2007. 

För cirka en fjärdedel av HSBs bostadsrättsföreningar 

medför avvecklingen av räntebidragen 

under de närmaste fem till sex åren en kostnads- 

höjning om drygt 100 miljoner kronor. För 

många bostadsrättsföreningar innebär de avskaffade 

räntebidragen att kostnaderna ökar netto, 

trots avskaffandet av inkomstskatten och den 

minskade fastighetsskatten. 

Trots besluten i budgetpropositionen är det 

endast en mindre del av fastighetsskatten som tagits 

bort. Regeringen har ju lovat att avskaffa fastighetsskatten 

helt. Det är fortfarande oklart hur 

det blir med den aviserade kommunala fastighetsavgiften. 

En arbetsgrupp i regeringskansliet 

överväger för närvarande dessa frågor. Utformningen 

av och nivån på dessa förändringar kommer 

att ha stor betydelse för de samlade effekterna 

av de förändrade skatte- och finansieringsreglerna. 

Neutrala villkor en fortsatt viktig fråga 

Avskaffandet av dubbelbeskattningen är en välkommen 

åtgärd, som bidrar till att minska orätt-

visan mellan äganderätt och bostadsrätt. För att 

åstadkomma neutrala villkor mellan boendeformerna 

kräver HSB att bostadsrättsföreningarna 

ska få fulla ränteavdrag. Nuvarande regler är utformade 

så att bostadsrättsföreningarna saknar 

avdragsrätt för räntekostnader på kapital nedlagt 

i fastigheterna. Avskaffandet av räntebidrag har 

skärpt den orättvisan. 

Miljonprogrammets bostäder förfaller 

Behovet av underhåll och modernisering, särskilt 

för bostäder som byggdes under ”rekordåren” 

1960-1975, är stort. Enligt Boverket behöver 

ombyggnadstakten öka avsevärt. Några förslag på 

hur denna marknad ska stimuleras har dock inte 

kommit från regeringen. Tvärtom så medför de 

avskaffade räntebidragen att ombyggnadsverksamheten 

fördyras, vilket kan innebära att ombyggnadstakten 

minskar. Behovet av modernisering 

och ökad tillgänglighet i bostadsbeståndet 

ökar. Inte heller här finns några signaler från re- 

HSBs opinionsbildning har inriktats på valrörelsen 

2006. Arbetet har koncentrerats på frågor om bostadsförsörjning, 

krav på neutrala skatte- och bostadsfinansieringsvillkor 

– samt bonära tjänster. En lång och envis 

kamp för avskaffande av dubbelbeskattningen av bostadsrätten 

har äntligen krönts med framgång. Likaså 

har HSB fått gehör för kravet på sänkt skatt på bonära 

tjänster genom att regeringen har förslagit att avdragsrätt 

för hushållsnära tjänster införs från 1 juli 2007. 


geringen om stimulansbidrag för att få igång en 

positiv utveckling. HSB anser att det är särskilt 

angeläget att införa stöd till installation av hissar. 

Införandet av permanenta ROT-bidrag skulle, 

tillsammans med utvidgade skatteavdrag för bonära 

tjänster, bidra till att förbättra och stärka boendet. 

Intensivt lobbyarbete gav resultat 

Nyproduktion av bostäder i Sverige 92–07 

Antal bostäder i tusental, exkl. ombyggnad 

50 

45 

40 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 

Småhus Flerbostadshus 

07 08 

Prognos 

Källa: Boverket. 

HSB Riksförbund har deltagit vid flera av riksdagspartiernas 

kongresser och andra större konferenser och 

mässor. Riksdagspartierna har uppvaktats, ofta tillsammans 

med övriga större bostadsrättsorganisationer. 

HSB Riksförbund deltog dessutom under Almedalsveckan. 

Gun-Britt Mårtensson, förbundsordförande 

Jan Hellman, bostadspolitisk expert


Fortsatta problem på svensk bostadsmarknad 

Tillväxten i svensk ekonomi och en kraftig inflyttning 

till främst storstäderna, har medverkat till 

en stark efterfrågan på bostäder i regionerna 

kring Stockholm, Göteborg och Malmö. Priserna 

har stigit på både villor och bostadsrätter. Även 

kostnaderna för nyproduktion har ökat. Det beror 

bland annat på brist på arbetskraft, särskilt 

inom en del nyckelfunktioner. Trots ökat bostadsbyggande 

är bostadsmarknaden i stark obalans. 

Det råder stor bostadsbrist i tillväxtregionerna. 

Det leder i sin tur till en sämre välfärd, 

särskilt för hushåll som har svårt att att etablera 

sig på bostadsmarknaden. 

DET INTERNATIONELLA ENGAGEMANGET 

Kooperativt byggande av värdiga bostäder i 

utvecklingsländerna 

HSB-föreningarna arbetar tillsammans med HSB 

Riksförbund via Kooperation Utan Gränser i syfte 

att samla in pengar och bygga bostäder för att 

motverka fattigdom. En miljard människor saknar 

bostäder, men varje ny medlem gör världen 

lite bättre. Två kronor per medlem går till stöd 

”HSB tar ett aktivt ansvar för att hjälpa 

människor i utvecklingsländerna till ett 

bättre boende” 

av olika bostadskooperativ främst i Latinamerika 

i länder som Paraguay, El Salvador och Nicaragua, 

men även i Sydafrika och andra delar av 

världen. Under 2006 bidrog HSB med nära 1,5 

Mkr. Till detta bidrar SIDA med ytterligare fyra 

kronor för varje HSB-krona, vilket totalt innebär 

omkring 7 Mkr. 

Internationell samverkan för ett socialt hållbart 

samhälle 

HSB Riksförbund är medlem i ICA, International 

Co-operative Alliance, som är en världsomspännande, 

frivillig samarbetsorganisation för 

Manuela och hennes kamrater 

har fått fina hus 

Manuela Morales är ensamstående trebarnsmor från El Salvador. 

Hon återvände till sin by efter inbördeskriget och bodde 

först i ett skjul av korrugerad plåt. Men ett bostadskooperativ 

bildades i byn och i grupper om fem personer, med teknisk 

support utifrån, byggdes ett hus i taget. 

– Att bygga husen tillsammans gav oss så mycket. Man får 

förtroende för och bryr sig om andra. Vi blev nära vänner 

under processen. Det blev lika viktigt att de andra skulle få ett 

fint hus som att jag skulle få det, berättar Manuela.


Samarbete mellan kooperativa 

föreningar 

Kooperativa föreningar tjänar sina 

medlemmar mest effektivt och stärker 

den kooperativa rörelsen genom att 

samarbeta på lokal, nationell samt 

regional och internationell nivå. 



cirka 230 medlemsorganisationer med fler än 

760 miljoner människor från över 100 länder. 

HSB Riksförbunds ordförande Gun-Britt Mårtensson 

är medlem i styrelsen för ICA Global. 

Hon leder också en arbetsgrupp inom ICA Global 

som arbetar med frågor om de kooperativa 

organisationernas och företagens styrning och 

ledning. Inom organisationen finns även en europeisk 

sektion och en bostadssektion – ICA 

Housing. Under året har samarbetet med FN fördjupats. 

ILO, som är ett organ inom FN, har 

uppmanat alla regeringar att verka för mer kooperativ 

verksamhet. 

I Manchester bildades av ICA Europe och 

CCACE (de kooperativa branschorganisationerna) 

i november 2006 en samorganisation för 

de kooperativa företagen och organisationerna i 

Europa – Cooperatives Europe. Syftet är att stärka 

opinions- och påverkansarbetet för de kooperativa 

idéerna särskilt gentemot EU och dess institutioner. 

HSB Riksförbund är medlem i organisationen. 

CECODHAS cooperative section har 

även knutits till Cooperatives Europe. 

Samarbete över Europas gränser 

HSB Riksförbund är medlem i CECODHAS, en 

samarbets- och lobbyorganisation för allmännyttiga 

och kooperativa bostadsföretag från samtliga 

EU-länder. Under 2006 har organisationen särskilt 

arbetat med frågor kring tjänste- och servicedirektivet 

inom EU, samt de allmännyttiga företagens 

status och konkurrensförhållande till övriga 

privata bostadsföretag på bostadsmarknaden. 

Sedan ett år tillbaka driver HSB Riksförbund, 

Riksbyggen och SABO ett gemensamt projekt 

”EU och bostadssektorn i Sverige”. Syftet är att 

följa de frågor inom EU som berör bostadssektorn 

i Sverige genom att samverka med olika organisationer 

i Bryssel och med myndigheter och 

organisationer i Sverige. Även här har frågor rörande 

tjänste- och servicedirektivet och dess betydelse 

för bostadssektorn särskilt berörts. Frågor 

av betydelse för byggande samt standardiseringsfrågor 

har också behandlats. 

Framtidens boende i Norden 

HSB Riksförbund är medlem i NBO, Nordens Kooperativa 

och Allmännyttiga Bostadsföretags Organisation. 

I september 2006 genomfördes NBOs 

årskonferens i Helsingfors under temat ”Framtidens 

boende”. Vid konferensen presenterades 

bland annat en rapport om tillgänglighetsfrågorna 

i boendet i de nordiska länderna – ”Nödvändigt 

för någon – nyttigt för alla”. Tillgänglighetsfrågorna 

kommer att få en allt större betydelse 

i boendet i och med att vi får allt fler äldre.

ENERGIFRÅGAN ALLT VIKTIGARE 

Ökade kostnader för uppvärmning och fastighetsel 

innebär att många HSB-föreningar och 

bostadsrättsföreningar prioriterat energifrågan. 

Den har behandlats vid seminarier och konferenser 

med medverkan från HSB Riksförbund 

och andra aktörer. 

Energipolitik under omprövning 

Riksdagen har antagit ett program för energieffektivisering 

och energismart byggande med målet 

att energianvändningen i bostäder och lokaler 

ska minska med 20 procent till år 2020 och 

med 50 procent till år 2050 (jämfört med 1995). 

Den 1 juli 2006 skärptes energikraven på nyproducerade 

bostäder och ytterligare skärpning 

kommer att ske. Energifrågorna har fått en hög 

prioritet i spåren av den intensiva debatten kring 

global uppvärmning. De fossila bränslena för 

energiproduktion måste fasas ut och energianvändningen 

behöver effektiviseras i våra bostäder. 

Men även inom andra områden som påverkar 

bostadssektorn kommer förändringar i 

energi- och miljöbeskattning att genomföras. 

Nytt beslut om energideklarationer 

Frågan om energideklarationernas utformning 

var en viktig fråga under 2006. Riksdagens bostadsutskott 

uppvaktades i maj av HSB Riksförbund, 

som tillsammans med andra bostadsorganisationer 

lämnade synpunkter beträffande kravet 

om energibesiktningar i samband med energideklareringen. 

Uppvaktningen och andra lobbyaktiviteter 

resulterade i en justering av lagtexten. 

På grund av förseningar med förordningen kan 

energideklareringen inte starta förrän sommaren 

2007. Eftersom alla flerbostadshus ska vara energideklarerade 

den 31 december 2008 innebär det 

att deklarationerna ska göras under ett och ett 

halvt år. HSB-föreningarnas uppgift blir att bistå 

bostadsrättsföreningarna med detta arbete. 

Priset på fjärrvärme pekar uppåt 

Leverantörer av fjärrvärme har en monopolliknande 

ställning. Fastighetsägarna kan välja mellan 

fjärrvärme och annan uppvärmning utom i tätorterna, 

där det i praktiken inte finns någon valmöjlighet. 

Det är otillfredsställande att det inte finns 

något formellt skydd mot oskälig prissättning på 

fjärrvärme sedan fjärrvärmen avreglerades år 

1996. I drygt tio år har kommunallagens självkostnads- 

och likställighetsprinciper inte varit tillämpliga 

på fjärrvärmeleveranser. Detta bäddade för utförsäljning 

av kommunala fjärvärmeverk till 

statliga och privata aktörer. En konsekvens blev i 

många fall snabba och kraftiga höjningar av priserna. 

Fjärrvärmekunder protesterar mot höga 

priser på flera orter och de som har möjlighet, hotar 

också att byta till annan uppvärmning. 

HSB med flera bostadsorganisationer representerar 

fjärrvärmekunderna i Värmemarknadskommittén. 

Det är ett forum för diskussioner 

och förhandlingar med fjärrvärmebranschens intresseorganisation 

Svensk Fjärrvärme om till exempel 

avtalsvillkor för fjärrvärmeleveranser.

Alternativet till en frivillig modell är statlig 

reglering. Frågan har behandlats av en statlig utredning 

”Fjärrvärmeutredningen” 2004 – 2005, 

där man föreslog inrättandet av en ”fjärrvärmenämnd”, 

där fjärrvärmekunderna ska kunna få 

sina fjärrvärmepriser prövade. Regeringen avser 

att lägga en proposition i frågan i september 2007. 

Rekordhöga elpriser 

År 2006 var ett turbulent år för elmarknaden. En 

anledning är att elpriset på Nord Pool sätts efter 

marginalkostnadsprincipen, vilket innebär att 

svängningar i priset på utsläppsrätter får ett kraftigt 

genomslag på marknadspriset. Eftersom det 

är den dyraste kilowattimmen som sätter priset 

på marknaden så påverkas prissättningen under 

vissa tider på året av importerad elkraft som produceras 

med fossila bränslen och som därmed 

kräver utsläppsrätter. Det ska jämföras med den 

elenergi som produceras i Sverige av vatten- eller 

Avgiftsrapport granskar priser på energi! 

HSB med flera bostadsorganisationer genomför årligen 

en granskning av priser på energi och andra tjänster i 

boendet, kallad ”Nils Holgersson-rapporten”. Det är en 

rapport som fått stark ställning i branschen och syftet är 

att den ska vara prispressande. I 2006 års taxe- och avgiftsrapport 

konstaterades att kostnaderna är lägre för 

fjärrvärme och elnät, när kommunerna äger verksamheten, 

än i de fall kommunerna har sålt ut sina fjärrvär- 


kärnkraft som inte behöver några utsläppsrätter 

och bara kostar fem till tio öre per kWh att producera. 

Den importerade elenergin har medfört 

att den billigare elenergin har kunnat säljas för 

cirka 70 öre per kWh. Tekniska problem vid 

kärnkraftverk och låga vattennivåer i magasinen 

drev under en tid av året upp elpriset till nivåer 

som betraktas som extremt höga även under vinterförhållanden 

med hög elanvändning. En mild 

och nederbördsrik höst medförde därefter ett 

prisras på Nord Pool. 

Några HSB-föreningar har engagerat sig i 

elupphandling åt sina bostadsrättsföreningar, 

där man i vissa fall sprider riskerna genom att ha 

flera avropstillfällen under året. Genom HSB Inköps 

rikstäckande ramavtal har HSB-medlemmar 

kunnat handla hushållsel och HSBs bostadsrättsföreningar 

fastighetsel till mycket konkurrenskraftiga 

priser även under året som gått. 

meverk och elnät till privata eller statliga företag. De 

genomsnittliga taxehöjningarna mellan 2005 och 2006 

var förhållandevis låga för samtliga kostnadsslag, men 

man kan ändå ifrågasätta om höjningar överhuvudtaget 

är motiverade för så kapitalintensiv verksamhet som elnät 

och VA i det låga ränteläget. Den största kostnadsökningen 

mellan 2005 och 2006 gällde elhandelspriset. 

Lennart Berndtsson, energichef


MILJÖ 

Miljöproblem och klimatförändringar är ödesfrågor 

för Sverige och världen. Boendet påverkar 

miljön i stor utsträckning och inte minst är energiåtgången 

mycket hög i våra bostäder. Men boendet 

är också ett av de områden, där stora insatser 

är möjliga att genomföra för att reducera 

energianvändningen och bidra till en bättre miljö. 

Som ledande samhällsaktör måste HSB aktivt 

delta i arbetet med att åstadkomma en effektiv 

klimatpolitik, hållbar samhällsplanering, hållbar 

utveckling, bättre kemikaliehantering och en 

giftfri miljö, för att nämna några områden. 

Det finns 16 nationella miljökvalitetsmål. HSB 

inriktar miljöarbetet mot tre av dessa. 

God bebyggd miljö 

Giftfri miljö 

Begränsad klimatpåverkan. 

Viktiga nätverk för bättre miljö 

HSB deltar i Bygga-Bo-dialogen som är ett projekt 

mellan regeringen och ca 30 företag och 

kommuner, med ambition att ligga i frontlinjen i 

miljöarbetet. HSB deltar också i Kretsloppsrådet 

som samlar hela byggbranschen i ett gemensamt 

miljöprogram. Båda projekten syftar till utfasning 

av farliga ämnen, bra inomhusmiljö, omhändertagande 

av byggavfall, samt energieffektivisering. 

Miljöklassning av byggnader är ett stort 

forskningsprogram inom ByggaBo-dialogen där 

HSB deltar. Det syftar till att miljöklassa bostäder 

och andra byggnader så att resultatet kan premieras 

med skattelättnader, lägre räntor och lägre 

premier på försäkringar. Det är en mer effektiv 

metod än lagstiftning. 

HSBs nätverk för Miljöinventering av Befintlig 

Bebyggelse (MIBB) består av sju HSB-föreningar,

som kan erbjuda bostadsrättsföreningarna hjälp 

med att miljödeklarera sina fastigheter. 

HSB verkar tillsammans med flera bostadsorganisationer 

i Avfalls- och restproduktgruppen- 

ARG. ARG kräver att ansvaret för förpackningsinsamling 

ska ligga på förpackningsindustrin och 

inte på fastighetsägarna. Under året har en stor 

undersökning genomförts i ett samarbete mellan 

ARG och Renhållningsverksföreningen. Undersökningen 

visar att fastighetsägarna betalar mer 

än hälften av insamlingskostnaderna för förpackningar 

vilket blir drygt 700 kronor per lägenhet 

och år. ARG kräver att Naturvårdsverket skriver 

föreskrifter som gör att ansvaret återförs till producenterna. 

Målet för HSBs miljöprogram är ett resurssnålt boende. 

Det gäller användning av energi och material, i 

en god boendemiljö med låga utsläpp till mark, luft 

och vatten. 

HSB är tillsammans med tio byggherreorganisationer 

delägare i en databas för miljövärdering av byggvaror, 

MilaB. Vid årsskiftet fanns drygt 4000 byggvaror be- 

Miljökrav i HSBs byggande 

Ett dokument med miljökrav vid ny- och ombyggnation 

har tagits fram under året. Det är tänkt att 

vara gemensamt för hela HSB. Ett byggmiljönätverk 

med 192 personer inom HSB har bildats 

och utbildningar har genomförts på sju platser i 

landet om hur verktyget ska användas. 

HSBs nätverk för miljösamordnare i HSB-föreningarna 

har under året haft två träffar. Där beslutades 

att nätverket ska omvandlas till ett miljöoch 

kvalitetsnätverk. Samordning av miljö- och 

kvalitetsledningssystem är ett prioriterat utvecklingsområde 

liksom miljöanpassade inköp. 

Målet för HSBs miljöprogram är ett resurssnålt boende 


dömda, en ökning med 1000 jämfört med året innan. 

MilaB används alltmer i HSBs byggprojekt. 

HSBs miljöstyrning är ett verktyg för att i nyproduktion 

och ombyggnad systematiskt behandla frågor som 

energianvändning, material- och systemval t.ex. MilaB, 

innemiljö- och hälsa, fuktstyrning, utemiljö och avfall. 

Mia Torpe, miljöchef


HSBs vision är att bli den bäst ansedda aktören 

inom boendet. Enligt genomförda undersökningar 

har HSB redan uppnått den positionen 

bland medlemmarna. Men ambitionen är att 

HSB också ska bli den mest uppskattade boendeaktören 

av samhället, t ex av myndigheter och 

kommunpolitiker. Dessutom har HSB ambitionen 

att bli den den mest attraktiva arbetsgivaren 

och den bästa partnern bland bostadsföretagen. 

HSB vill tydliggöra Det Goda Boendet 

För att bli bäst är konkurrenskraft en självklarhet. 

Det gäller att ligga före i utvecklingen för att 

även fortsatt kunna ha en tätposition. Ett initiativ 

som startats under 2006 med detta syfte är projektet 

”Det Goda Boendet” som är ett praktiskt 

inriktat arbete för att skapa produkter, tjänster 

och processer som driver på utvecklingen i organisationen. 

Medlemmar och intressenter driver utvecklingen 

För att driva utvecklingen mot ”Det goda boendet” 

krävs ett komunikationsinflöde och en dialog 

som skapar inflytande från medlemmar, bostadsrättsföreningar, 

HSB-föreningar och externa 

intressenter. Det sker framförallt i tre olika 

processer; 

1. Den parlamentariska processen via stämmor 

2. Genom kontakter med medlemmarna i 

det dagliga arbetet 

3. Medlems- och intressentdialog 

Utveckling via nätverk 

Kommunikationen och dialogen skapar tillsammans 

med en skarp omvärldsanalys grunden för 

utvecklingsarbetet. Det ska också vara garanten

för att ett effektivt arbete utförs av de gemensamma 

nationella resurserna och regionala HSB-föreningarna. 

Olika utvecklingsarbeten drivs både i 

de regionala HSB-föreningarna och i gemensamma 

nationella nätverk och arbetsgrupper. Det gemensamma 

utvecklingsarbetet resulterar i strategier, 

policys och verktyg för hela HSB-rörelsen, 

vilka sedan beslutas på förbundsstämman där 

alla HSB-föreningar och medlemmar är representerade. 

De senaste besluten innefattar bland 

annat strategier kring varumärke, värderingar 

och samhällsansvar. 

Konceptuell utveckling – strategiskt och praktiskt 

Under året bildades en strategisk grupp med 

uppdrag att utveckla, leda, prioritera och förankra 

en process för att definiera det goda boendet 

på en övergripande nivå. Detta arbete ska leda 

till att tydliggöra den skillnad gentemot våra konkurrenter 

som HSB ska särpräglas av när det gäller 

kärnverksamheterna Medlem, Nyproduktion och 

Förvaltning. Detta är ett långsiktigt arbete som 

bara har påbörjats. 

Utvecklingen av tjänster har under året 

främst inriktats på utvecklingen av bonära tjänster. 

Avdragsrätt för bonära tjänster är en fråga 

som HSB har bedrivit opinion kring under en 

längre tid. Den nya regeringen har föreslagit avdragsrätt 

för hushållstjänster från och med den 

1 juli 2007, vilket har inneburit att frågan åter 

har aktualiserats inom HSB. Att skapa förutsättningar 

för HSB-föreningarna att leverera bonära 

tjänster till våra medlemmar och kunder är 

en viktig pusselbit för att kunna göra skillnad 

och långsiktigt skapa det vi kallar det goda boendet. 


I oktober inbjöds intresserade HSB-föreningar 

till ett möte för att diskutera hur HSB kan agera 

i frågan. Intresset var stort och under hösten 

gick 14 HSB-föreningar samman och anställde 

en projektledare med uppdrag att utveckla HSB 

BoNära tjänster. Projektet ska vara avrapporterat 

i juni 2007 och därefter startar verksamheten i 

praktiken.


Brf Engelbrekt, Leksand, HSB Dalarna, Foto Per-Inge Mill

HSB – en boendekooperation i ständig rörelse 

HSB är ett av Sveriges största bostadsföretag, som ägs och drivs av sina 

medlemmar enligt principen en medlem – en röst. HSB är också en medlemsorganisation 

där boendevärden står i centrum istället för högsta möjliga 

avkastning. Överskott går tillbaka till verksamheten. 

Sven Wallander är mannen som en gång tog initiativ till Idag är HSB landets största 

att starta HSB. Han hade redan från början idén om en or- bostadskooperation och har 

ganisation som styrdes av gräsrötterna. Under drygt 80 år 535 316 medlemmar i 33 

har medlemmarna stått i centrum för utvecklingen av det regionala HSB-föreningar 

goda boendet. Under 2006 har HSB-rörelsen fått anled-ning med totalt 3 860 bostads- 

att diskutera hur HSB styrs – i samband med arbetet med rättsföreningar. 

”HSB Kod för föreningsstyrning”. 

Trots att HSB befinner sig på en konkurrensutsatt marknad och de flesta 

konkurrenterna är privatägda företag så är HSB-kooperationens grund 

alltjämt – efter snart ett sekel – den representativa demokratiska styrningen. 

Trots att det gör organisationen lite långsammare skapar det en nödvändig 

trygghet i beslutsfattandet. Arbetet bygger på genomtänkta och förankrade 

beslut som i gengäld blir lättare att förverkliga med kraft. 

HSBs uppdrag är att i samverkan med medlemmarna skapa det goda 

boendet 

HSB-rörelsens över 500 000 medlemmar bor i cirka 3 860 bostadsrättsföreningar, 

vilka i sin tur är uppdelade i 33 regioner. HSB-föreningarna har 

ett eget styre och beslutar över sin regionala verksamhet. Gemensamt har 


Demokratisk medlemskontroll 

Kooperativa föreningar är frivilliga 

organisationer öppna för alla som 

kan använda deras tjänster och ta på 

sig medlemskapets ansvar – utan diskriminering 

avseende kön, social 

ställning, ras, politisk eller religiös 

övertygelse. 



Sven Wallander: 

”HSB – konsumenter 

som styr den landsomfattande 

verksamheten” 

HSB Riksförbund Årsredovisning 2006 ● 21


HSB-rörelsen organisationer på nationell nivå som 

driver frågor av gemensam karaktär. Det handlar 

om exempelvis bostadslobbying, tjänster kring nyproduktion, 

inköp, förvaltningsutveckling, juridik 

och IT. 

HSB-föreningarna bygger och förvaltar 

HSB-föreningarna är sammanräknat en av Sveriges 

största bostadsförvaltare. De är navet och 

hjärtat i HSB och erbjuder teknisk, ekonomisk 

och administrativ förvaltning till både HSBs bostadsrättsföreningar 

och andra fastighetsägare. 

HSB-föreningarna ansvarar också för information, 

utbildning och medlemsverksamhet. Under 

året har ett stort antal kurser och konferenser arrangerats 

för bostadsrättsföreningarnas förtroendevalda. 

Som ett led i att höja värdet i boendet 

inom HSB stimulerar också HSB-föreningarna 

en aktiv fritidsverksamhet inom bostadsrättsföreningarna. 

Nyproduktion 

Det är HSB-föreningarna som genomför nya 

byggprojekt för de sparande medlemmarna. 

Under 2006 påbörjades inom HSB sammanlagt 

1.685 (2005 1 822) bostäder i 36 (2005 40) projekt. 

1 517 var bostadsrätter, 73 egnahem och 95 

hyreslägenheter. 

Omfattande förvaltning 

Trots en hårdnande konkurrens på många orter 

har HSB-föreningarnas förvaltningsuppdrag för 

bostadsrättsföreningar och fastighetsföretag kunnat 

behållas i stort sätt oförändrade. Det är dock 

fler och fler bostadsrättsföreningar som konkurrensutsätter 

sina upphandlingar. Det ställer högre 

krav på HSB-föreningarnas förmåga att bemöta 

förfrågningar samt ha flexibel tjänsteleverans 

under avtalstiden. 

HSB Riksförbund 

Riksförbundet är den nationella gemensamma 

medlemsorganisationen inom HSB-rörelsen. 

Verksamheten ska svara direkt mot HSB-föreningarnas 

behov och därmed hjälpa till med att effektivisera 

verksamheten. 

HSB ProjektPartner 

HSB ProjektPartner är ett av HSB-föreningarna 

gemensamt ägt affärsbolag som stöder de regionala 

föreningarnas arbete med nyproduktion av 

bostäder. HSB ProjektPartner medverkade 2006 i 

byggandet av 1 483 av de 1 685 lägenheter som 

HSB påbörjade 2006. Inköp, finans och försäkring 

är exempel på andra tjänster inom HSB ProjektPartner. 

HSB Kompetenscentrum 

HSB Kompetenscentrum är HSB-rörelsens gemensamma 

organisation för kompetensutveckling, 

information och utbildning, vilka är områden 

som bildar en av de viktigaste grundpelarna 

i en kooperation. 

BoRevision 

Genom dotterbolaget BoRevision i Sverige AB 

erbjuds HSBs bostadsrättsföreningar, HSB-föreningar 

och andra av HSB förvaltade företag kvalificerad 

revision till ett konkurrenskraftigt pris. 

Dotterbolaget såldes i januari 2007. 

Stiftelsen HSBs Garantifond 

Stiftelsen HSBs Garantifond har till uppgift att 

lämna lån, bidrag eller annat stöd till de bostadsrättsföreningar 

som genom bortfall av avgifter 

har behov av ekonomiskt stöd. Stödet lämnas 

genom att SHG finansierar en del av HSB-föreningarnas 

förvärv av oplacerade lägenheter i 

bostadsrättsföreningar, som sker med anledning 

av utställd HSB Trygghetsgaranti.

HSB-rörelsen – enfederation i tre led 

535 316 medlemmar 

33 HSB-föreningar 


HSB i siffror 2006 

535 316 medlemmar 

■ 345 827 med HSB-bostad 

■ 101 000 bosparkonton 

HSB Projekt- 

Partner 

HSB Kompetens- 

centrum 

BoRevision 

SHG 

■ 3 860 bostadsrättsföreningar 

40.000 förtroendevalda 

357 417 förvaltade bostäder 

■ 316 403 HSB-bostadsrätter 

■ 19 972 HSB-ägda bostäder 

■ 21 042 övriga bostäder 

3 584 anställda 

■ 3 436 HSB-föreningarna 

■ 35 HSB ProjektPartner 

■ 19 HSB Riksförbund 

■ 21 BoRevision 

■ 17 HSB Boprojekt Väst 

■ 56 HSB Bostad 

Påbörjad produktion 2006 

Bostadsprojekt Lägenheter 

36 (40) 1 685 (1 822) 

(inom parantes 2005 års produktion) 

Antal medlemmar per HSB-förening 

Arlanda 3 118 

Centrala Värmland 9 584 

Dalarna 8 116 

Filipstad 741 

Gävleborg 9 378 

Göta 21 238 

Göteborg 53 469 

Karlsborg 214 

Karlskoga 2 878 

Kil 253 

Kristinehamn 2 139 

Landskrona 4 425 

Malmö 41 359 

Mitt 18 194 

Mälardalen 20 735 

Mölndal 5 024 

Nordvästra Götaland 16 621 

Nordvästra Skåne 9 972 

Norr 16 828 

Norra Bohuslän 2 869 

Norra Stor-Stockholm 23 072 

Skåne 22 159 

Stockholm 151 316 

Storfors 52 

Sydnärke 832 

Sydost 13 676 

Södermanlands län 7 584 

Södertälje 6 330 

Södertörn 17 975 

Umeå 7 545 

Uppsala 17 525 

Östergötland 12 278 

Östra Östergötland 7 966 

Summa 535 316


HSB – GEMENSAMMA STYRDOKUMENT 

Urval av våra utbildningar 2006 

■ Ledarutvecklingsprogrammet 

■ Grundutbildning för nyanställda 

■ Grundkurs för nya ledamöter i 

föreningsstyrelserna 

■ Grund- och fortsättningsutbildning för 

valberedare 

■ Utbildning för föreningsvalda revisorer 

■ Utbildning för personalansvariga 

■ Uppdaterad interaktiv utbildning 

■ Styrelsesamtal 

■ Bostadspolitiska konferenser 


Utbildning, praktik och information 

Kooperativa föreningar erbjuder utbildning och 

praktik till sina medlemmar, förtroendevalda, chefer 

och anställda så att de effektivt kan bidra till utvecklingen 

av sina kooperativa föreningar. De informerar 

allmänheten – särskilt unga och opinionsbildare – 

om den kooperativa föreningens särart och fördelar. 



För att säkerställa att medlemmarna har kontroll 

över hela verksamheten finns flera gemensamma 

styrdokument, vilka är antagna på förbundsstämman. 

Under 2006 har två av styrdokumenten, HSB 

Kompassen och HSB Ansvar, omarbetats och blivit 

ett. Namnet är HSB Kompassen 2008-2011 

som även omfattar två nya perspektiv, det ena är 

Hållbarhet och det andra är Uppföljning, och 

anger inriktningen för HSB-rörelsens gemensamma 

arbete med att följa upp verksamheten. 

Ett nytt dokument som också har utarbetats är 

HSB Kod för föreningsstyrning som syftar till att 

stärka medlemsinflytandet och säkerställa styrningen. 

Inspirationskällan är näringslivets 

”Svensk kod för bolagsstyrning”, samt den engelska 

kooperationens motsvarighet ”Good Governance 

for Cooperations”. 

Båda dessa dokument kommer att föreläggas 

förbundsstämman 2007 och kommer därefter att 

gälla som gemensamma styrdokument. 

Kunskap är en förutsättning för styrningen 

För att stärka kunskapen i HSB-rörelsen enligt 

kooperativa principen nummer 5 genomförs 

konferenser och utbildningar i HSB via HSB 

Kompetenscentrum. 

Utbildnings- och konferensverksamheten spelar 

en viktig roll när det gäller att stärka kompetensen 

och visa att HSB lever efter den kooperativa 

idén. Kooperationen, demokratin, medlemsägandet 

och värderingarna är därför utgångspunkten 

för alla aktiviteter som anordnas. Verksamheten 

riktar sig till både förtroendevalda och 

anställda inom HSB.

Juriststöd 

Ett viktigt styrinstrument i HSB-rörelsen är de gemensamma 

stadgarna som anger de formella ramarna 

för HSBs verksamhet. Uppföljningen av 

dessa görs av förbundsjuristerna som också erbjuder 

HSB-föreningarna och bostadsrättsföreningarna 

juridiska tjänster av olika slag. Med sin 

spetskompetens tillhandahåller förbundsjuristerna 

ombudsverksamhet, utbildningar, seminarie- 

och konferensdeltagande och telefonrådgivning. 

De ger också råd och svar beträffande 

löpande juridiska frågor som HSB-föreningarna 

och bostadsrättsföreningarna kommer i kontakt 

med. Målet för förbundsjurister är alltid att försöka 

lösa tvister och andra juridiska frågor i samråd 

med HSB-föreningen och på ett för föreningen 

kostnadseffektivt sätt. 

Juristerna biträder också i riksförbundets intressebevakning 

när det gäller utredningar, lagförslag 

eller myndighetsbeslut som berör bostadsrättsföreningarna 

eller HSBs verksamhet i 

övrigt. 

Juriststöd 2006 

■ Juridisk rådgivning 

■ Husjuristavtal 

■ Medlemsrådgivning 

■ Information och nyheter 

■ Juridisk utbildning 

■ Ombud vid tvist i domstol 


■ Intressebevakning kring juridiska frågor 


Demokratisk medlemskontroll 

Kooperativa föreningar är demokratiska organisationer 

som styrs av medlemmarna, vilka aktivt deltar i 

fastställande av mål och riktlinjer och i beslutsfattande. 

Förtroendevalda män och kvinnor är ansvariga 

inför medlemmarna. Medlemmar i primärkooperativ 

har lika rösträtt (en medlem, en röst). 

Kooperativa föreningar på andra nivåer organiseras 

också på ett demokratiskt sätt. 


International Co-operative Alliance (ICA)


HSB OCH DIALOGEN 

Genombrott för varumärket HSB 

Starka varumärken kännetecknas av att den känslomässiga 

relationen (mjuka associationen) är 

viktigare än den fysiska associationen. 2006 års 

medlems- och allmänhetsundersökning visar att 

den mjuka associationen ”trygghet” är den vanligaste 

associationen till HSB, enligt medlemmarna. 

Tidigare har den fysiska associationen 

”boende” varit den vanligaste men 2006 års mätning 

visar således på ett stort trendbrott. Tolkningen 

är att det tydliga värderingsarbete som 

har genomförts inom HSB har gett resultat och 

att det har förändrat medlemmarnas syn på HSB. 

Medlemsundersökningen visar att ETHOS börjar 

märkas 

Den fjärde medlemsundersökningen genomfördes 

under året. Varumärket HSB testades för tre- 


Självständighet och oberoende 

Kooperativa föreningar är fristående organisationer 

för självhjälp som styrs av medlemmarna. Om de ingår 

avtal med andra organisationer, inklusive regeringar, 

eller skaffar externt kapital sker detta på villkor 

som säkerställer demokratisk medlemskontroll 

och som vidmakthåller den kooperativa självständigheten. 



dje gången och visade sig i medlemmarnas ögon 

vara starkare än vid de tidigare mätningarna 

2001, 2004 och 2005. Några övriga intressanta 

fakta i medlemsundersökningen var: 

● Äldre medlemmar upplever i högre grad att 

man har tillräckligt inflytande 

● Boende medlemmar upplever att de har större 

grad av inflytande än vad de bosparande 

medlemmarna gör 

● Bosparande medlemmar bryr sig inte om 

inflytande 

● Fler medlemmar upplever att de har tillräckligt 

inflytande 

● Medlemmarna anser att HSB är den mest 

ansedda aktören inom boende 

På en specifik fråga till medlemmarna om förtroendet 

för HSB har dock betyget sjunkit något 

från 4,1 till 3,9 (på en femgradig skala). 

50% 

40% 

30% 

20% 

10% 

0% 

Fråga: Vad är kännetecknande för HSB? 

2004 2005 2006 

Trygghet 

Boende 

Samverkan 

Priset 

Trivsel 

Organisation 

Förening 

Service 

Hållbarhet 

Gemenskap 

Källa:HSBs medlemsundersökning 2004-2006.

KOMMUNIKATION 

Kommunikation är viktig för alla företag och organisationer. 

Att synas i omvärlden är viktigt för 

varumärket. Syns man inte så finns man inte, 

brukar det heta. Men i en kooperation är kommunikationen 

om möjligen ännu viktigare eftersom 

samverkan förutsätter att man kommunicerar 

med varandra och med medlemmarna. 

Projektsatsning på medlemstidning 

Under året planerades den nya tidningen ”Hemma 

i HSB”. Tidningen har tagits fram i samverkan 

med HSB-föreningarna. Enligt beslut på årsstämman 

2006, samt på en extra stämma har prenumerationsavgiften 

till Vår bostad ersatts med en serviceavgift. 

Avgiften ska täcka kostnaden för den 

nya tidningen, men också för övrig gemensam 

kommunikation inom HSB som exempelvis utveckling 

av den digitala kommunikationen (webb, 

intranät, digitala styrelsesidor) samt gemensam 

marknadsföring av varumärket. 

Beslutet har lett till att ett marknadsråd har tillsatts 

med representation från HSB-föreningarna. 

I marknadsrådet pågår ett arbete med att ta fram 

en gemensam kommunikationsstrategi för att 

bättre samordna kommunikationen inom HSB, 

samt en kommunikationsplan med tydliga målgrupper 

och konkreta kommunikationsaktiviteter. 

Opinionsbildning 

Riksförbundet har drivit bostadspolitisk opinion 

med prioritering på frågan om att skapa neutrala


och rättvisa villkor för bostadsrätten. En rad andra 

frågor har också drivits i debatten exempelvis 

skatteavdrag för hushållstjänster, rimliga energitaxor, 

energideklarationer utan onödig byråkrati 

och bättre finansieringsvillkor för bostadsbyggande. 

Opinionsbildningen har genomförts via debattartiklar 

eller vid medverkan på konferenser 

eller andra offentliga framträdanden. Riksförbundet 

har också en rådgivande roll gentemot 

HSB-föreningarna när det gäller opinionsbildningen. 

Under våren genomfördes en bostadspolitisk 

konferens i samband med en VD/ordförandekonferens. 

En rapport om beskattningen av 

bostadsrättsföreningarna presenterades och diskuterades 

med representanter från samtliga riksdagspartier. 

Samtidigt skedde en utfrågning om 

bostadspolitiken inför valet. Vid konferensen 

presenterades ett material som HSB-föreningarna 

har kunnat använda i den egna lokala opinionsbildningen. 

I samband med bomässan Tensta Bo arrangerade 

riksförbundet ett utåtriktat seminarium tillsammans 

med ungdomsnätverken jagvillhabostad.nu 

och Gringo. Inför seminariet presenterades 

en rapport som visade att bostadsbyggandet 

under senare år har medverkat till att förstärka 

segregationen trots det uttalade målet från 

den dåvarande regeringen om att bostadspolitiken 

syftade till att bryta segregationen. Rapporten 

diskuterades på seminariet och den presenterades 

också i en artikel på DN Debatt.

Maj 83 - händelsen som fick mest uppmärksamhet i medierna 

under 2006. Foto: SCANPIX 

Press 

Uppmärksamhet i medierna har ett stort värde 

för opinionsbildningen. Riksförbundet har en löpande 

mediebevakning, där pressklipp om HSB 

publiceras på det gemensamma intranätet, men 

också i dagliga e-postmeddelanden till den som 

önskar. 

Totalt har 3 118 digitala artiklar om HSB noterats 

via nyhetskällan Retriever. Skåne toppar listan 

över nyhetsklipp om HSB, följt av Dalarna 

och Östergötland. Sydsvenskan har skrivit mest 

om HSB, följt av Vår bostad, Helsingborgs Dagblad 

och Norrbottens-Kuriren. 

Den händelse som fick mest uppmärksamhet i 

medierna var fallet med ”Maj 83”. Hon skulle bli 

avhyst från sin lägenhet i september och den 

skulle säljas på exekutiv auktion. Under en enda 

söndagseftermiddag protesterade cirka en halv 

miljon personer på mediernas hemsidor. Genom 

att HSB Riksförbund och HSB Mitt snabbt rekommenderade 

bostadsrättsföreningen att ändra 

sitt beslut – samtidigt som medlemmarna i 

bostadsrättsföreningen protesterade mot styrelsens 

beslut, blev resultatet att Maj fick bo kvar. 

Ett snabbt agerande och individuella svar på alla 

mail innebar att de flesta verkade vara nöjda 

med HSBs agerande i denna fråga. 


Digital dialog 

HSB Webb är en av HSBs viktigaste kanaler för 

kommunikation och information. Webben används 

också som affärsgränssnitt i förvaltningsärenden 

mellan den regionala föreningen och 

deras kunder bostadsrättsföreningarna. 

HSB Webb är helt egenfinansierat och i ständig 

utveckling. Nyheter för medlemmar är bland 

annat att bosparare via inloggning kan få information 

om sina bosparpoäng och de kan även 

knyta intresseanmälningar till HSBs nybyggnadsprojekt 

i bosparprofilen. Boende medlemmar 

kommer också att kunna logga in. Kvalitetshöjningen 

med inloggning kommer att kunna ge de 

regionala föreningarna möjlighet att informera 

om specifika erbjudanden till sina medlemmar 

och utöka medlemsnyttorna. 

Strategiska beslut har tagits för att utveckla edemokrati, 

och funktionell medlems-/affärsnytta. 

Förlagsverksamhet 

Projektet gemensam bildbank som påbörjades 

under 2005 har under året börjat ta form. I projektet 

ingår förutom riksförbundet och HSB Projekt- 

Partner även HSB Göteborg och HSB Stockholm. 

Förutom den översyn och uppdatering av förlagets 

broschyrer som görs kontinuerligt så har 

under året normalstadgar för bostadsrättsförening 

och broschyren “Att bo i en bostadsrättsförening” 

tagits fram som talmedia för synskadade.


HÅLLBARHET OCH UPPFÖLJNING 

Hållbarhetsarbetet är avgörande för att nå visionen 

och bli den aktör inom boende som har det 

bästa anseendet. HSB Riksförbund ska vara en 

öppen och lyssnande aktör och arbeta aktivt med 

ett gediget hållbarhetsarbete. 

Förbundsstyrelsen har tillsatt en arbetsgrupp 

för att stärka hållbarhetsarbetet. Fram till 2010 

har arbetsgruppen i uppdrag att skapa ett hållbarhetsarbete 

med en redovisning som står sig 

väl i konkurrensen. 

Social hållbarhet 

Social hållbarhet är kanske det viktigaste perspektivet 

för HSB Riksförbund. Till grund för det 

sociala hållbarhetsarbetet ligger en omfattande 

intressentdialog för att kontinuerligt följa upp 

och förbättra arbetet. Förutom ett aktivt lyssnande 

och kontinuerlig dialog genomförs 

undersökningar för både medlemmar, medarbetare 

och allmänheten. 

Jämställdhet och mångfald 

HSB Riksförbund arbetar aktivt med jämställdhet. 

För att kunna attrahera både män och 

kvinnor erbjuds möjligheten att kunna ha inflytande 

över sitt arbete så mycket som möjligt. Alla 

ska kunna arbeta hemifrån, styra sina tider och 

påverka sitt arbete. Både män och kvinnor stimuleras 

att ta ut föräldraledighet. Varje år görs en 

kartläggning av lönerna för att säkerställa lika 

lön för lika arbete. Kvinnor är något överrepresenterade 

inom HSB Riksförbund, samtidigt 

eftersträvas att skapa en balanserad könsfördelning 

på alla nivåer i verksamheten (mer om fördelningen 

mellan män och kvinnor finns att läsa 

under not 4 i förvaltningsberättelsen). En översyn 

ska göras för att fastställa vad som krävs för 

att stimulera mångfalden inom HSB Riksförbund. 

Det är allt för få sökande med avvikande 

etnisk bakgrund för att kunna skapa den mångfald 

HSB behöver. 

Friskvård och arbetsmiljö 

Friska och nöjda medarbetare är ett fundament 

för en hälsosam verksamhet. För att bidra till friskare 

personal medvetandegörs medarbetarna 

kring vikten av god hälsa, både vad gäller medar-

etarens eget ansvar och företagets. Parallellt erbjuds 

alla tillsvidareanställda företagshälsovård, 

sjukvårdsförsäkringar och ett friskvårdsbidrag på 

2 500 kronor per person. Medarbetarna har fri 

massage, och kontinuerliga genomgångar med ergonom 

för att ställa in arbetsstolar, höj- och sänkbara 

skrivbord och andra viktiga hjälpmedel för 

att spara så mycket på kroppen som möjligt. Eftersom 

även den psykiska hälsan är viktig stimuleras 

personalen att delta i olika frivilliga aktiviteter 

som anordnas av personalföreningen som t ex 

segling, konstutställningar och stadsvandringar. 

HSB Riksförbund har mycket låg sjukfrånvaro 

(för statistik kring sjukfrånvaro se not 4 i förvaltningsberättelsen). 

Kompetensutveckling 

För att stimulera medarbetarna och öka kompetensen 

i verksamheten sker kompetensutveckling 

löpande. Varje år genomförs utvecklingssamtal 

med samtliga medarbetare och behovet av kompetensutveckling 

diskuteras. Samtidigt upprättas 

en individuell utbildningsplan. Medarbetarna 

har mycket stor möjlighet att påverka sin utbildning. 

Inom HSB finns ett särskilt kompetenscentrum 

som erbjuder kompetensutveckling för alla 

medlemmar och medarbetare inom HSB-rörelsen 

på ett systematiserat och kvalitetssäkrat 

sätt (mer om kompetens står att läsa under förvaltningsberättelsen). 

Värderingarna skapar riktlinjer 

Värderingsarbetet är en viktig utgångspunkt för 

både det dagliga arbetet och utvecklingsarbetet 

och utgör ett fundament för alla inom HSB. Förtroendet 

för HSB måste erövras varje dag och 

genom att leva efter värderingarna kan löftet till 

intressenterna uppfyllas med större säkerhet. 

Därför måste värderingarna vara, och är, ständigt 

levande genom både ord och handling. 

Nöjd medarbetarindex 2006 


Hållbarhetschecklista 2006 

Årsstatistiken har utvecklats och HSB Riksförbund redovisar nedan ett 

urval av de gemensamma frågeställningarna. 

Omfattas hela riksförbundets 

organisation av hållbarhetsarbetet? Ja 

Finns skriftlig vision för hållbarhetsarbetet? Ja, HSB ansvar 

Finns kortsiktiga mål för hållbarhetsarbetet? Delvis 

Är verksamheten certifierad 

enligt ISO 9001? 

Är verksamheten certifierad 

Nej 

enligt ISO 14001? Nej 

Har verksamheten en jämställdhetspolicy? Ja 

Har verksamheten en etisk policy? Ja, se ansvarspolicy 

Har verksamheten en miljöpolicy? 

Har ledningen behandlat miljöpolicyn 

Ja, se ansvarspolicy 

under året? 

Finns verksamhet som kräver tillstånd 

Ja 

enligt miljöbalken? Nej 

Finns intressentdialog? 

Har intressentdialogen påverkat 

Ja 

verksamheten? Ja 

Finns ansvarig för hållbarhetsarbete? Ja, ekonomichef 

Finns ansvarig för miljöarbetet? 

Är hållbarhetsarbete inskrivet 

Ja, miljöchef 

i verksamhetsplanen? 

Har miljöpåverkan kartlagts fram 

Ja 

till 2006? 

Finns analys av hållbarhetsarbetets 

Delvis 

affärspåverkan? Ja 

Princip för styrelseersättning? 

Har analys av samhälls-/miljöpåverkan 

Ja, enl.stämmobeslut 

genomförts? 

Genomförs årligen en medarbetar- 

Delvis 

undersökning? 

Har det under året skett några 

Ja 

miljörelaterade olyckor? Nej 

Frågor på områdesnivå 

Hur 

viktigt? 

Hur 

väl? 

Human 

Potential 

Organisation 4,5 3,9 –0,60 

Värderingar 4,6 4,1 –0,50 

Inflytande & delaktighet 4,7 4,2 –0,47 

Löner & förmåner 4,2 3,8 –0,45 

Mål 4,4 4,0 –0,40 

Information & kommunikation 4,5 4,1 –0,37 

Kompetensutveckling 4,0 3,7 –0,32 

Arbetsmiljö 4,3 4,0 –0,31 

Chefen & kärnvärderingarna 4,4 4,1 –0,29 

Relationer 4,6 4,4 –0,22 

Kompetens 4,3 4,1 –0,13 

Ledarskap 4,3 4,2 –0,09 

Trivsel 4,3 4,4 –0,11 

Mycket stor förbättringspotential 

Stor förbättringspotential 

Viss förbättringspotential 

Liten eller ingen förbättringspotential

32 ● HSB Riksförbund Årsredovisning 2006

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 

HSB:S RIKSFÖRBUND EK FÖR 

Styrelsen för HSB Riksförbund ek för, med organisationsnummer 

769606-4760, lämnar härmed 

redovisning för förbundets och koncernens verksamhet 

år 2006. 

Organisation och verksamhet 

HSB Riksförbund är en medlems- och serviceorganisation 

för 33 verksamma regionala HSB-föreningar. 

HSB-föreningarna verkar över hela landet. 

HSB-föreningarna är tillsammans en av 

Sveriges största förvaltare och erbjuder teknisk, 

ekonomisk och administrativ förvaltning till 

både HSBs bostadsrättsföreningar och andra fastighetsägare. 

HSB-föreningarna startar och 

genomför bostadsprojekt. Bostäderna erbjuds till 

bosparare i HSB. Flera HSB-föreningar är också 

stora fastighetsägare. 

HSB Riksförbund ansvarar för den parlamentariska 

verksamheten och projekt för att stödja de 


Medlemmarnas ekonomiska deltagande 

Medlemmarna bidrar på ett rättvist sätt till den kooperativa 

föreningens kapital och utövar kontroll över 

det i demokratisk ordning. Åtminstone en del av detta 

kapital är vanligtvis den kooperativa föreningens 

gemensamma egendom. Räntan på det insatskapital 

som utgör villkor för medlemskapet är begränsad, 

om ränta över huvud taget utgår. 

Medlemmarna kan avsätta överskottet till följande ändamål: 

Utveckla den kooperativa föreningen – 

om möjligt genom att reservera medel, 

vilka åminstone till en del ska vara bundna. 

Ge medlemmarna förmåner i förhållande till 

deras nyttjande av den kooperativa föreningen. 

Stödja andra aktiviteter som godkänts av 

medlemmarna. 




kooperativa grundprinciperna så som internationell 

samverkan och bistånd via Kooperation Utan 

Gränser. HSB Riksförbunds verksamhet är projektorganiserad. 

Projekten drivs tillsammans med 

HSB-föreningarna utifrån den övergripande verksamhetsplan, 

HSB-Kompassen, som förbundsstämman 

antagit. HSB Riksförbund har ett helägt 

dotterbolag; BoRevision i Sverige AB. BoRevision 

bedriver revisionsverksamhet inom HSB-rörelsen. 

Detta dotterbolag avyttrades i början på 2007. 


■ agerar i enlighet med de önskemål och behov 

som HSB-föreningarna har 

■ företräder medlemmarna i bostadspolitiska 

frågor 

■ verkar för bostadskooperationens idéer 

och för en kooperativ utveckling 

■ agerar som samordnare och sammanhållande 

kraft inom folkrörelsen HSB 

■ stödjer HSB-föreningarnas medlems- och 

serviceverksamhet genom bl.a. juridisk 

verksamhet, informations- och förlagsverksamhet, 

miljö- och energiteknisk rådgivning 

och verksamhetsuppföljning samt pådrivande 

arbete i miljöfrågor 

■ verkar för en samordnad revision inom 

federationen. 

HUR ARBETAR VI MED DE GEMENSAMMA 

SYNSÄTT SOM ANGES I HSB-KOMPASSEN? 

HSB-Kompassen är ett dokument som beskriver 

vad HSB är överens om. I HSB-Kompassen beskrivs 

vilka synsätt HSB har på arbetet med finans, 

utveckling, kvalitet, miljö, information och 

kompetensutveckling. Här nedan redovisas hur 

riksförbundet arbetar med synsätten.


Finans 

HSB Riksförbund har ingen inlåning av kortfristig 

likviditet från medlemmarna. 

Placeringar i utländsk valuta förekommer 

inte och transaktioner i utländsk valuta är i obetydlig 

omfattning. För att ha tillgång till likvida 

medel sker placering endast i likvida räntebärande 

papper utgivna av svenska staten eller 

svensk bank och på konto i svensk bank utan uttagsrestriktioner. 

HSB Riksförbund har god soliditet 

– över 73 %. HSB Riksförbund har därmed 

låg eller obetydlig ränteriskexponering genom 

den lilla andel de räntebärande skulderna utgör. 

HSB Riksförbunds kredit- och motpartsrisk, dvs. 

risk för att någon som lånat eller är skyldig inte 

kan fullgöra sina åtaganden, utgörs huvudsakligen 

av det förlagslån samt den reversfordran 

som ligger placerad i HSB ProjektPartner och 

andelar i HSB-föreningar. Övriga risker har ingen 

väsentlig koncentration och utgörs av de 

kundförluster som kan uppstå i samband med 

levererade tjänster inom HSB rörelsen. Dessa 

risker bedöms som mycket små. 

Utveckling 

HSB Riksförbund genomför årligen en Nöjd 

Kund Index (NKI) gentemot våra medlemmar/kunder/ägare 

d.v.s. HSB-föreningarna. Undersökningen 

skickas till HSB-föreningarnas vd och 

ordförande. Undersökningen innehåller en mätning 

av all verksamhet som riksförbundet genomför 

och en behovsinventering. Resultatet ger en 

bra bild av HSB-föreningarnas syn på riksförbundets 

verksamhet. Två föreningsansvariga arbetar 

på riksförbundet med uppgift att vara ute i föreningarna 

och därigenom känna av såväl behov 

som betyg på riksförbundets verksamhet. Dessa 

besök sammanställs och en årlig rapport ges ut. 

HSB Riksförbund har under ett antal år arbetat 

med att utveckla verksamheten för att mot- 

svara de förväntningar som HSB-föreningarna 

ställer och som fångats upp i samtal, NKI (Nöjd 

Kund Index) och i Föreningsansvarigas rapport. 

HSB Riksförbund har under året prioriterat 

att lägga utvecklingen inom tre strategiska inriktningar: 

■ Kommunikation och lobby/opinionsbildning 

■ Medlemsfrågor, varumärke och värderingar 

■ Affärsverksamhet inom IT, juridik och 

förvaltningsutveckling 

Respektive medarbetare har utifrån resultatet 

från NKI och föreningsansvarigas rapport samt 

den av styrelsen fastställda visionen, verksamhetsidé, 

intressenter, inriktningsmål och strategisk 

inriktning planerat verksamheten och definierat 

mätbara effektmål för respektive 

projekt/verksamhet samt upprättat budget. 

HSB Riksförbund bidrar till erfarenhetsutbytet 

i HSB-rörelsen genom vår samordnande roll. 

I den rollen ingår att genomföra konferenser och 

träffar, sprida information/erfarenhetsutbyten 

via trycksaker, intranät och personlig kontakt. 

Att delta i nätverk, grupper och råd är en av 

riksförbundets största uppgifter. Det gör att vi på 

ett eller annat sätt är delaktiga i de flesta träffar. 

Kvalitet 

HSB Riksförbund genomför undersökningarna 

Nöjd Kund Index (NKI) och Nöjd Medarbetar 

Index (NMI). Dessa genomförs årligen. Utöver 

det genomförs utvärderingar av kurser och konferenser 

vid varje tillfälle. 

Miljö 

HSB Riksförbunds positiva inverkan på miljön 

och inte minst på energianvändningen sker 

genom rådgivning och information till HSB-föreningarna 

och genom de verktyg som utvecklas

för att miljöanpassa byggande, förvaltning och 

boende. Dessutom bedriver HSB Riksförbund 

ett omfattande lobbyarbete för att påverka nationella 

beslutsfattare så att effektiva styrmedel 

kommer till stånd, utan att bostadsrättsinnehavare 

och hyresgäster drabbas av oskäliga kostnader. 

Den negativa påverkan på miljön som HSB 

Riksförbund orsakar begränsas huvudsakligen 

till CO2-utsläpp resandet till och från arbetet 

och i tjänsten. 

Information 

HSB Riksförbund arbetar aktivt med information 

– dels mot omvärlden och dels mot HSB i 

stort. Viktigaste kanalerna är det gemensamma 

intranätet, webben samt våra olika tidningar. Vi 

försöker ge goda exempel som många kan ta lärdom 

av och på så sätt fortsätta skapa det goda 

boendet. Vi är också ett forum för de som vill berätta 

om misstag som gjorts längs vägen och den 

lärdom man dragit av det. 

Under 2006 har ett arbete gjorts med att starta 

en ny gemensam medlemstidning, Hemma i 

HSB, som 2007 ersätter den tidigare samägda 

tidningen med Hyresgästföreningen Vår bostad. 

HSB webb har under 2006 fokuserat på att 

förstärka affärsgränssnittet som ger ökade möjligheter 

för bostadsrättsföreningarna kommunicera 

och beställa tjänster dygnet runt från HSB 

föreningarna. Dessutom har HSB webb lagt ner 

mycket arbete på att utveckla Mina sidor för utökad 

dialog med medlemmarna. Arbetet med 

att utveckla intranätet går också vidare. Här 

finns en ansvarig projektledare på riksförbundet, 

och ett tiotal redaktörer som publicerar information 

om sina respektive områden. På riksförbundet 

finns också två föreningsansvariga 

som fungerar som en kanal mellan riksförbundet 

och dess medlemmar/kunder/ägare: HSBföreningarna. 


Vi bedriver en kraftfull opinionsbildning 

gentemot politiker och beslutsfattare. Vi anordnar 

externa seminarier, genomför externa 

undersökningar och deltar aktivt i den massmediala 

debatten. Vi deltar också i externa nätverk 

för att öka kraften i opinionsbildningen. 

Kompetensutveckling 

HSB Riksförbund genomför årliga medarbetarsamtal, 

där behovet av kompetensutveckling diskuteras. 

Utifrån detta genomförs kompetensutvecklingen 

anpassat efter varje medarbetare. 

Riksförbundet avsätter årligen pengar till kompetensutveckling 

av varje medarbetare. På riksförbundet 

genomförs kontinuerliga genomgångar 

och diskussion kring våra värderingar, 

synsätt och riktlinjer. De kooperativa värderingarna 

genomsyrar all vår verksamhet och detta 

syns även i vårt arbete med övriga kooperationer 

såväl nationellt som internationellt. 

Resultat 

För 2006 redovisas ett resultat, före dispositioner 

och skatt, på 11,8 Mkr (1,2) för HSB Riksförbund. 

Resultatökningen beror huvudsakligen 

på en utdelning och koncernbidrag från dotterbolaget 

BoRevision i Sverige AB om sammanlagt 

11,2 Mkr. Resultatet i dotterbolaget BoRevision i 

Sverige AB efter finansiella poster var 5,3 Mkr 

(3,2 Mkr). Under 2007 har aktierna i BoRevision 

i Sverige AB avyttrats. 

Finansieringen av HSB Riksförbund utgörs 

huvudsakligen av en medlems- & serviceavgift 

vars storlek beslutas på förbundsstämman. Övriga 

intäkter avser juridik- & konsultarvoden, förlagsmaterial 

samt samfinansiering av specifika 

projekt med HSB-föreningarna. Lämnade ansvarsförbindelser 

avser garantier för lämnade 

förskott, insatser och upplåtelseavgifter till bostadsrättsföreningar 

från byggstart till dess att


slutavräkning av produktion skett. Garantin träder 

in först om byggande bostadsrättsförening 

får en väsentlig avvikelse i kostnad och HSB-föreningen 

inte kan leva upp till sitt åtagande. HSB 

Riksförbund har historiskt inte drabbats av någon 

förlust till följd av denna typ av garanti sedan 

denna infördes. 

Förväntad framtida utveckling 

Under 2007 har den nya medlemstidningen, 

Hemma i HSB, startats samtidigt som dotterbolaget 

BoRevision i Sverige AB har avyttrats. Detta är 

två helt olika verksamheter men med ungefär lika 

stor omsättning. En ny förbundsordförande kommer 

att väljas under våren samtidigt som en organisationsöversyn 

pågår av de nationella resursernas 

uppdrag och utseende. En ny Kompass, HSBs 

vägvisande styrdokument med vision och ram för 

en gemensam verksamhetsplanering ligger för 

beslut i samband med förbundsstämman. Denna 

för med sig en ökad ambition att stärka hållbarhetsarbetet, 

uppföljningen och dialogen med 

våra intressenter. En ny HSB Kod för föreningsstyrning 

för att stärka medlemsinflytandet och 

kontrollen ligger likaså för beslut vid förbundsstämman. 

Arbetet med Konceptuell utveckling, 

som berör infrastruktur och processer för att 

stödja innehåll och samverkan kring utvecklingsfrågor 

i HSB, kommer att ytterligare stärkas. 

Vår uppgift i riksförbundet blir att anpassa 

vår verksamhet för att på bästa sätt stödja ovanstående. 

HSB Riksförbund kommer att fortsätta 

på den inslagna vägen att återerövra den kooperativa 

skillnaden genom att stödja HSB-föreningarna 

i deras verksamhetsutveckling och arbete 

med medlemsnytta och 

medlemsinflytande. Detta görs i lyhörd dialog 

tillsammans med HSB-föreningarna för att säkerställa 

en efterfrågad och finansierad utveckling. 

Förslag till disposition av årets vinst 

Moderföreningen 

Balanserade vinstmedel 2 188 846 kr 

Årets resultat 10 563 194 kr 

Summa vinstmedel 12 752 040 kr 


Styrelsen föreslår att 

vinstmedel disponeras så 

att till reservfonden avsätts 529 000 kr 

varefter i ny räkning överföres 12 223 040 kr 

Summa vinstmedel 12 752 040 kr 

Koncernen 

Av koncernens fria egna kapital, som enligt koncernbalansräkningen 

uppgår till 10 224 kkr åtgår 

529 kkr för överföring till bundet eget kapital. 

Flerårsöversikt 

Moderföreningen 2006 2005 2004 2003 2002 

Omsättning 48 319 44 843 44 158 44 897 34 454 

Resultat efter finansiella poster 11 818 1 238 371 - 552 481 

Eget kapital 129 919 119 355 118 921 118 904 118 899 

Balansomslutning 176 308 151 777 146 929 143 534 140 761 

Soliditet 73,7 % 78,6% 80,9% 82,8% 84,5% 

Antal anställda 19 22 23 23 25

1 januari - 31 december 


RESULTATRÄKNINGAR 

Moderföreningen Koncernen 

Belopp i kkr Not 2006 2005 2006 2005 

Nettoomsättning 2 48 319 44 843 77 769 73 096 

Kostnader för 

produktion och administration 3, 4, 15 - 51 198 - 48 285 - 75 590 - 73 583 

Rörelseresultat - 2 879 - 3 442 2 179 - 487 

Finansiella intäkter och kostnader 

Resultat från koncernbolag 3 870 1 500 0 0 

Utdelning från koncernbolag 7 359 0 0 0 

Finansiella intäkter 5 3 707 3 421 3 718 3 429 

Finansiella kostnader 5 - 239 - 241 - 32 - 35 

Rörelseresultat efter finansiella intäkter 

och kostnader 11 818 1 238 5 865 2 907 

Skatt - 1 254 - 804 - 3 188 - 1 433 

Uppskjuten skatt 0 0 1 162 109 

PERIODENS RESULTAT 10 564 434 3 839 1 583


BALANSRÄKNINGAR 

31 december Moderföreningen Koncernen 


ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 

Materiella anläggningstillgångar 6 

Inventarier och installationer 871 1 037 1 617 1 657 

871 1 037 1 617 1 657 

Finansiella anläggningstillgångar 7 

Aktier i koncernföretag 8 1 100 1 000 0 0 

Aktier och andelar i andra företag 9, 10 52 754 52 753 52 754 52 753 

Andra långfristiga fordringar 47 570 47 847 47 570 48 155 

101 424 101 600 100 324 100 908 

SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 102 295 102 637 101 941 102 565 

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 

Kortfristiga fordringar 

Kundfordringar 31 902 3 836 34 514 6 338 

Reversfordringar 10 000 10 000 10 000 10 000 

Fordringar hos dotterföretag 3 870 0 0 0 

Övriga fordringar 885 413 974 429 

Skattefordringar 177 1 311 177 1 311 

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 1 424 2 770 1 932 3 203 

48 258 18 330 47 597 21 281 

Kassa och bank 25 755 30 810 36 393 31 013 

SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 74 013 49 140 83 990 52 294 

SUMMA TILLGÅNGAR 176 308 151 777 185 931 154 859

31 december Moderföreningen Koncernen 


EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 


Eget kapital 11 

Bundet eget kapital 

Andelskapital 12 117 050 117 050 117 050 117 050 

Bundna reserver 117 95 2 179 2 359 

117 167 117 145 119 229 119 409 

Fritt eget kapital 

Balanserat resultat 2 188 1 776 6 385 4 622 

Periodens resultat 10 564 434 3 839 1 583 

12 752 2 210 10 224 6 205 

SUMMA EGET KAPITAL 129 919 119 355 129 453 125 614 

Avsättningar 

Avsättning för uppskjuten skatt 13 0 0 576 654 

Avsättning för omstrukturering 0 0 3 791 4 890 

0 0 4 367 5 544 

Långfristiga skulder 

Skulder till koncernföretag 0 13 988 0 0 

0 13 988 0 0 

Kortfristiga skulder 

Leverantörsskulder 6 894 4 653 7 511 4 854 

Aktuella skatteskulder 0 0 0 153 

Övriga kortfristiga skulder 522 539 3 040 2 832 

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 14 38 973 13 242 41 560 15 862 

46 389 18 434 52 111 23 701 

SUMMA SKULDER 46 389 32 422 56 478 29 245 

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 176 308 151 777 185 931 154 859 

Ställda säkerheter 16 Inga Inga Inga Inga 

Ansvarsförbindelser 17 2 307 843 1 745 745 2 308 034 1 745 930


KASSAFLÖDESANALYSER 

Kassaflödesanalyser enligt indirekt metod Moderföreningen Koncernen 

Belopp i kkr 2006 2005 2006 2005 

Den löpande verksamheten 

Årets resultat 10 564 434 3 839 1 583 

Justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet 

Avskrivningar m.m. 421 384 666 632 

Realisationsresultat 0 0 0 0 

Övriga justeringsposter - 2 736 - 456 - 196 992 

Kassaflöde från den löpande verksamheten före 

förändringar av rörelsekapital 8 249 362 4 309 3 207 

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital 

Förändring av kundfordringar - 28 066 2 457 - 28 176 3 148 

Förändringar av övriga omsättningstillgångar 874 - 768 726 - 267 

Förändring av leverantörsskulder 1 533 707 1 949 339 

Förändring av övriga rörelseskulder 26 422 658 26 614 327 

Kassaflöde från den löpande verksamheten 9 012 3 416 5 422 6 754 

Investeringsverksamheten 

Investeringar i materiella anläggningstillgångar - 255 - 557 - 948 - 658 

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0 143 322 158 

Nettoinvesteringar i finansiella anläggningstillgångar 176 294 584 75 

Kassaflöde från investeringsverksamheten - 79 - 120 - 42 - 425 

Finansieringsverksamheten 

Upptagande av lån 0 3 049 0 0 

Amortering av lån - 13 988 0 0 0 

Kassaflöde från finansieringsverksamheten - 13 988 3 049 0 0 

Årets kassaflöde - 5 055 6 345 5 380 6 329 

Likvida medel vid årets början 30 810 24 465 31 013 24 684 

Likvida medel vid årets slut 25 755 30 810 36 393 31 013

NOT 1 REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER 

NOTER 

Årsredovisningen är upprättad enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Fordringarna har upptagits med 

de belopp de beräknats inflyta. Övriga tillgångar och skulder är upptagna till anskaffningsvärdet om inte annat anges nedan. 

Koncernredovisning 

Koncernredovisningen är upprättad i enlighet med BFN:ar 2005:1 och omfattar de företag i vilket moderföreningen 

direkt eller indirekt innehar mer än 50 procent av röstetalet, eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande. Koncernens 

bokslut är upprättat enligt förvärvsmetoden. 

NOT 2 INKÖP OCH FÖRSÄLJNING MELLAN KONCERNFÖRETAG 

Inga köp eller försäljningar inom koncernen har skett under året. 

NOT 3 MEDELANTALET ANSTÄLLDA 

Antal Varav Antal Varav 

anställda män anställda män 

2006 2005 

Moderföreningen 19 8 22 9 

Dotterföretaget 21 13 21 13 

Koncernen totalt 40 21 43 22 

NOT 4 LÖNER, ANDRA ERSÄTTNINGAR OCH SOCIALA KOSTNADER 

Löner Löner 

och andra Sociala och andra Sociala 

ersättningar kostnader ersättningar kostnader 

kkr 2006 2005 

Moderföreningen* 11 662 5 786 12 463 8 960 

varav pensionskostnader** 1 382 4 373 

Dotterföretaget 8 827 4 813 9 061 4 274 

varav pensionskostnader 1 927 1 350 

Koncernen totalt 20 489 10 599 21 524 13 234 

varav pensionskostnader 3 309 5 723 


*För förbundsordföranden gäller att pensionsåldern är 60 år. 

**Pensionen utgår mellan 60 och 65 år med 65 % av lönen vid pensionstillfället 60 år. Pensionen samordnas med andra pensioner. 

Förbundsordföranden utses på fyraårsmandat. Nuvarande mandat löper ut år 2007. Det finns inget avtal om 

avgångsvederlag för förbundsordföranden.


Löner och andra ersättningar fördelade mellan styrelseledamöter m.fl och anställda 

Styrelse Övriga Styrelse Övriga 

och arb ordf anställda och arb ordf anställda 


Moderföreningen* 1 286 10 376 1 343 11 120 

Dotterföretaget 1 283 7 544 1 231 7 830 

Koncernen totalt 2 569 17 920 2 574 18 950 

*Ersättningen till den arbetande förbundsordföranden har utgått med 1 140 kkr samt bilförmån. 

** Av moderföreningens pensionskostnader utgör 154 kkr pension till förbundsordföranden som tryggats genom inbetalning till KP Pension & 

försäkring. 

Fördelning mellan kvinnor och män i styrelse 

Styrelsen består per balansdagen av 12 ledamöter varav 7 kvinnor och 5 män. 

Fördelning mellan kvinnor och män i företagets ledning 

Ledningsgruppen består per balansdagen av 5 (4) personer varav 3 (2) kvinnor och 2 (2) män. 

Anställdas frånvaro p.g.a. sjukdom under räkenskapsåret 

Den totala sjukfrånvaron inom företaget uppgår till 0,4 % (1,02) av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid. 

1,0 % (0,0) av sjukfrånvaron avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer. 

Sjukfrånvaro i procent av respektive kategoris sammanlagda ordinarie arbetstid fördelar sig på ålderskategorier 

och kön enligt följande: 


Ålderskategorier % % 

Total sjukfrånvaro 0,4 1,0 

- sjukfrånvaro för män 0,5 1,0 

- sjukfrånvaro för kvinnor 0,4 1,0 

anställda 29 år eller yngre 1,4 0,0 

anställda 30 år - 49 år 0,2 0,7 

anställda 50 år eller äldre 0,6 0,4 

NOT 5 FINANSIELLA POSTER 


kkr 2006 2005 2006 2005 

Ränteintäkter 3 707 3 421 3 718 3 429 

Ränteintäkter koncernföretag 0 0 0 0 

Summa ränteintäkter 3 707 3 421 3 718 3 429 

Räntekostnader externt - 14 - 22 - 32 - 35 

Räntekostnader koncernföretag - 225 - 219 0 0 

Summa räntekostnader - 239 - 241 - 32 - 35

NOT 6 MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 

Moderföreningen Koncernen Moderföreningen Koncernen 

Inventarier o. Inventarier o. Inventarier o. Inventarier o. 

installationer installationer installationer Installationer 


Ingående anskaffningsvärde 2 102 3 708 2 022 3 619 

Inköp 255 948 557 658 

Försäljningar/utrangeringar 0 - 788 - 477 - 569 

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 2 357 3 868 2 102 3 708 

Ingående avskrivningar - 1 065 - 2 051 - 1 015 - 1 830 

Försäljningar/utrangeringar 0 466 334 411 

Årets avskrivningar - 421 - 666 - 384 - 632 

Utgående ackumulerade avskrivningar - 1 486 - 2 251 - 1 065 - 2 051 

Utgående planenligt restvärde 

Avskrivning har gjorts med 20 % av anskaffningsvärdet. 

871 1 617 1 037 1 657 

NOT 7 FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 

Aktier/ Andra 

Andelar i Aktier i andelar långkoncern- 

intresse- i andra fristiga 

företag företag företag fordringar Summa 


Ingående ackumulerat anskaffningsvärde 1 000 0 52 753 47 847 101 600 

Köp av aktier/andelar 100 1 101 

Minskning av långfristiga fordringar 

Utgående ackumulerade 

- 277 - 277 

anskaffningsvärden 1 100 0 52 754 47 570 101 424 

Koncernen 

Ingående ackumulerat anskaffningsvärde 0 52 753 48 155 100 908 

Minskning av långfristig fordran 1 - 585 - 584 

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 0 52 754 47 570 100 324 

NOT 8 ANDELAR I KONCERNFÖRETAG 


Kapital- Rösträtts- Antal Bokfört Bokfört 

andel andel aktier värde värde 

BoRevision i Sverige AB 100% 100% 1 000 1 000 1 000 

HSB Tidningsservice AB 100% 100% 1 000 100 

Boinstitutet i Sverige AB 100% 100% 1 000 0 

Summa 1 100 1 000 

Uppgifter om dotterföretagens organisationsnummer och säte 

Organisationsnummer Säte 

BoRevision i Sverige AB 556490-4141 Stockholm 

HSB Tidningsservice AB 556708-5724 Stockholm 

Boinstitutet i Sverige AB 556531-2187 Stockholm 



NOT 9 AKTIER I INTRESSEFÖRETAG 


Kapital- Rösträtts- Antal Bokfört Bokfört 

andel andel aktier värde värde 

Vår Bostad AB 50% 50% 5 000 0 0 

Hyresgästernas förlag AB 40% 40% 2 000 0 0 

Summa 7 000 0 0 

Uppgifter om intresseföretagens organisationsnummer och säte 

Organisationsnummer Säte 

Vår Bostad AB 556034-4219 Stockholm 

Hyresgästernas förlag AB 556429-3313 Stockholm 

NOT 10 AKTIER OCH ANDELAR I ANDRA FÖRETAG 


Antal Bokfört Bokfört 

andelar/aktier värde värde 

HSB-föreningar 949 712 52 636 52 636 

HSB Kompetenscentrum 117 117 

Div övriga aktier 1 785 0 0 

Summa 951 497 52 753 52 753 

NOT 11 FÖRÄNDRING AV EGET KAPITAL 

Andels- Reserv- Fritt eget 

kkr 


kapital fond kapital Summa 

Belopp vid årets ingång 117 050 95 2 210 119 355 

Fondering 22 - 22 0 

Årets resultat 10 564 10 564 

Belopp vid årets utgång 117 050 117 12 752 129 919 

Koncernen 

Belopp vid årets ingång 117 050 2 359 6 205 125 614 

Fondering 22 - 22 0 

Förskjutning bundet till fritt - 202 202 0 

Årets resultat 3 839 3 839 

Belopp vid årets utgång 117 050 2 179 10 224 129 453

NOT 12 HSB-FÖRENINGARNAS ANDELSKAPITAL I HSB:S RIKSFÖRBUND EK FÖR (KKR) 

Arlanda 541 Malmö 3 144 Sydnärke 852 

Centrala Värmland 2 609 Mitt 7 620 Sydost 4 705 

Dalarna 1 974 Mälardalen 8 075 Södermanlands län 1 520 

Filipstad 516 Mölndal 1 849 Södertälje 1 114 

Gävleborg 5 818 Nordvästra Götaland 5 222 Södertörn 4 991 

Göta 6 583 Nordvästra Skåne 1 439 Umeå 3 182 

Göteborg 6 352 Norr 9 740 Uppsala 3 950 

Karlsborg 62 Norra Bohuslän 933 Östergötland 2 561 

Karlskoga 945 Norra Stor-Stockholm 5 147 Östra Östergötland 2 013 

Kil 85 Skåne 6 088 

Kristinehamn 1 098 Stockholm 14 957 

Landskrona 1 230 Storfors 135 Summa 117 050 

NOT 13 UPPSKJUTEN SKATT 

Uppskjuten skatt om 576 (654) tkr avser 28 % av obeskattade reserver. 

NOT 14 UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER 



Semesterlöneskuld 3 383 3 067 4 691 4 615 

Strukturkostnader 0 300 0 300 

Förutbetalda intäkter 29 073 0 29 073 0 

Diverse upplupna kostnader 6 517 9 875 7 796 10 947 

Summa upplupna kostnader 38 973 13 242 41 560 15 862 

Förutbetalda intäkter avser serviceavgift för 2007 avseende den nystartade tidningen Hemma i HSB. 

NOT 15 REVISORNS ARVODE 



Revisionsuppdrag 82 75 102 95 

Annan verksamhet 22 0 22 0 

Summa 104 75 124 95 

Revisor i moderföreningen har varit Ernst & Young AB. 

I BoRevision i Sverige AB har aukt revisor Stefan Mattsson varit revisor med ett arvode av 20 kkr. 



NOT 16 STÄLLDA SÄKERHETER 



Ställda säkerheter Inga Inga Inga Inga 

NOT 17 ANSVARSFÖRBINDELSER 



Borgen för reverslån 0 0 0 0 

Borgen avseende garantiavgifter 2 307 596 1 745 488 2 307 596 1 745 488 

Övriga borgensförbindelser 247 257 438 442 

Summa ansvarsförbindelser 2 307 843 1 745 745 2 308 034 1 745 930 

Stockholm den 15 mars 2007 

Sture Blomgren Karl-Gunnar Holmqvist Anita Modin 

Anna-Carin Magnusson Peter Lindgren Bo Törner 

Marie-Louise Rönnmark Anita Malmgren Alf Gustavsson 

Pia Andersson Ulla Gådefors-Christensen 


Förbundsordförande

Till föreningsstämman i HSB:s Riksförbund ek.för. 

Org nr 769606-4760 

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen 

och bokföringen samt styrelsens förvaltning 

i HSB:s Riksförbund ekonomisk förening 

för år 2006. Det är styrelsen som har 

ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen 

och för att årsredovisningslagen tillämpas 

vid upprättandet av årsredovisningen och 

koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala 

oss om årsredovisningen, koncernredovisningen 

och förvaltningen på grundval av vår revision. 

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed 

i Sverige. Det innebär att vi planerat 

och genomfört revisionen för att med hög men 

inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen 

och koncernredovisningen inte 

innehåller väsentliga felaktigheter. En revision 

innefattar att granska ett urval av underlagen för 

belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. 

I en revision ingår också att pröva 

redovisningsprinciperna och styrelsens tillämpning 

av dem samt att bedöma de betydelsefulla 

uppskattningar som styrelsen gjort när den upprättat 

årsredovisningen och koncernredovis- 

REVISIONSBERÄTTELSE 

Stockholm den 20 mars 2007 

ningen samt att utvärdera den samlade informationen 

i årsredovisningen och koncernredovisningen. 

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet 

har vi granskat väsentliga beslut, 

åtgärder och förhållanden i föreningen för att 

kunna bedöma om någon styrelseledamot är ersättningsskyldig 

mot föreningen. Vi har även 

granskat om någon styrelseledamot på annat 

sätt har handlat i strid med lagen om ekonomiska 

föreningar, årsredovisningslagen eller föreningens 

stadgar. Vi anser att vår revision ger oss 

rimlig grund för våra uttalanden nedan. 

Årsredovisningen och koncernredovisningen 

har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen 

och ger en rättvisande bild av föreningens 

och koncernens resultat och ställning i enlighet 

med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen 

är förenlig med årsredovisningens 

övriga delar. 

Vi tillstyrker att föreningsstämman fastställer 

resultaträkningen och balansräkningen för 

föreningen och för koncernen, disponerar 

vinsten i föreningen enligt förslaget i förvaltningsberättelsen 

och beviljar styrelsens ledamöter 

ansvarsfrihet för räkenskapsåret. 

Arne Axrup Sven-Åke Nygårds 

Kerstin Sävenholt Ernst & Young AB 

Magnus Fredmer 

Auktoriserad revisor 



STYRELSE 

HSB Riksförbund ek för 

Ledamöter 


Född 1947 

Ordförande 

Till styrelsen 1997 

Övriga styrelseuppdrag: 

Ordförande Boverkets 

Energiråd 

Alf Gustafsson 

Född 1946 

Till styrelsen 2006 

Ordförande HSB Malmö 

Karl-Gunnar Holmqvist 

Född 1946 

Vice ordförande 


Andra HSB-uppdrag: 

Ordförande HSB Norr. 


Ordförande Green Cargo, 

Swedbank Luleå, Tryckeriaktiebolaget 

Norrländska Socialdemokraten 

Ulla Gådefors Christensen 

Född 1947 


Lärare 


HSB-ledamot och ledamot i 

valberedningen i HSB Norra 

Stor-Stockholm 

Pia Andersson 

Född 1961 


Vice VD HSB Skåne 

Peter Lindgren 

Född 1959 


VD HSB Östergötland 


Styrelseledamot lokal bank 

Swedbank, Linköping 

Sture Blomgren 

Född 1941 


Planeringschef FORMAS 


Ordförande HSB Uppsala 

Anna-Carin Magnusson 

Född 1957 


Landstingsråd 


Ledamot HSB Göta 

Övriga uppdrag: Socialdemokratiska 

Arbetarpartiet

Anita Malmgren 

Född 1947 


Personalrepresentant SIF 

Anita Modin 

Född 1939 



Ordförande HSB Stockholm. 


Vice ordförande Göta Kanalbolaget, 

ledamot Folksam Liv, 

Swedbank Syd i Stockholm, 

Riva del Sol och La Serra AB, 

ordförande Vitaltour resebyrå 

Marie-Louise Rönnmark 

Född 1954 


Kommunalråd Umeå. 


Ordförande HSB Umeå 


Ledamot Umeå Kommun 

Företag, Kommunförbundets 

utbildningsberedning, vice 

president UBC 

Bo Törner 

Född 1947 


VD HSB Göteborg 


Ordförande SHG 

Suppleanter Adjungerad 

Charlotte Axelsson 

Född 1948 

Till styrelsen 2005. 

VD HSB Stockholm 


Ordförande HSB Bostad, HSB 

Omsorg, ledamot SHG 


Ordf Fastigo Arbetsgivarorganisation, 

ledamot Statens fastighetsverk, 

Akademiska Hus 

Lars Gunnar Björk 

Född 1956 


Distriktschef Posten AB 


Styrelseledamot HSB Mitt, 

revisor Brf Björktrasten, 

Östersund 

Thomas Odelius 

Född 1945 


Personalrepresentant SACO 


Lars Mellgren 

Född 1966 


VD HSB ProjektPartner


PERSONAL 


Förbundsordförande 

Helen Ala-Kojola 

Riksredaktör Tidningen 

Hemma i HSB 

Charlotte Carlsson 

Jenny Carlsson 

Förbundsjurist 

Kommunikatör 

Rådgivning, utbildning och Intern kommunikation, 

processföring inom bl.a. bo- HSB Webb, HSB Intranät, 

stadsrätt och föreningsrätt HSB Uppdraget 

Lennart Berndtsson 

Pernilla Bonde 

Energichef 

Chef, utveckling, utbildning, 

Information, rådgivning, in- föreningsansvarig 

tressebevakning,utredningar och teknikutveckling 

inom energiområdet 

Kersti Fallander 

Projektledare 

Utbildning/konferenser 

Carola Forsvik 

Administratör 

Utbildning/konferenser 

Anders Gustavsson 

Jan Hellman 

Hans G. Johansson 

Åke Johansson 


Bostadspolitisk expert Förbundsjurist 

Presschef 

Rådgivning, utbildning och Lobbying och opinionsarbe- Rådgivning, utbildning och Opinionsbildning, lobbyar- 

processföring inom bl.a. bote, boendekonceptuell ut- processföring inom bl.a. bobete, marknadsföring, inforstadsrätt, 

föreningsrätt och veckling, integrationsfrågor, stadsrätt, föreningsrätt och mation 

hyresrätt 

NBO 

hyresrätt

Sofie Kjellin 

Carina Lindgren 


Administratör 

Rådgivning, utbildning och Affärsenheten 

processföring inom bl.a. bostadsrätt 

och föreningsrätt 

Eva Nordström 

Chef medlem/kommunikation 

och tf chef Affärsenheten, 

Föreningsansvarig 

Varumärkesfrågor 

Mia Torpe 

Miljöchef 

Miljöanpassad byggnation 

och förvaltning, miljökommunikaton 

Anita Malmgren 

Förlagsansvarig 

HSB Förlagsmaterial, 

Medlemskort 

Ove Schramm 

Gunilla Söderberg 


Operativt ansvarig HSB 

Rådgivning, utbildning och Webb, samordnare IT-nätver- 

processföring inom bl.a. boket, ingår i styrgrupp Konstadsrätt 

och föreningsrätt sultuppdrag och i IT-nätverkets 

ledningsgrupp 

Niklas Widebeck 

Chef stab 

Ekonomi, personal, 

IT-internt 

Lotti Zinsli 

Assistent förlaget samt riksförbundet 

i övrigt 

Medarbetare som saknas på bild: Tjänstlediga är Ingrid Buskas, jurist och Eva Sörqvist, jurist. 


HSB Riksförbund, Box 8310 104 20 Stockholm Telefon 08-785 30 00 Fax 08-785 33 25 

E-post riksforbundet@hsb.se www.hsb.se

HSB Riksförbund Årsredovisning 2006

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?