22.07.2013 Views

Personal och oacceptabla känslor - Landstinget i Värmland

Personal och oacceptabla känslor - Landstinget i Värmland

Personal och oacceptabla känslor - Landstinget i Värmland

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Riskfaktorerna Wrenne beskrev är:<br />

• Miljön<br />

Tidigare institutioners miljö var inte lika normaliserad som våra dagars,<br />

det vill säga de miljöer handikappade personer vistades i avvek i många<br />

avseenden från vad som var normalt. Ju mer onormal livsmiljö, desto mer<br />

onormalt riskerar bemötandet av dem som lever i miljön att bli. En avvikande<br />

boendemiljö dehumaniserar människorna i andras ögon.<br />

• Diagnos<br />

Bruket av diagnoser för att beskriva våra medmänniskors symtom eller<br />

avvikande beteenden, skapar avstånd. Istället för att bemötas som person,<br />

bemöts den handikappade som bärare av sina stigmata, sin diagnos. En<br />

sådan perception främjar inte ett humanistiskt bemötande människa till<br />

människa, utan kan lätt legitimera olika former av restriktioner, tvångsåtgärder<br />

<strong>och</strong> maktfullkomlighet hos omgivningen.<br />

• Avvikande utseende <strong>och</strong> beteende.<br />

Den skada eller annorlunda utveckling som ligger bakom förståndshandikappet,<br />

kan också orsaka ett annorlunda utseende <strong>och</strong> ett annorlunda<br />

beteende som lätt kan skapa ett avståndstagande från andra. Svårigheter<br />

att upprätta en god kommunikation försvåras förstås också.<br />

• Hjälpmedel<br />

De hjälpmedel som används för att kompensera för svårigheter <strong>och</strong> underlätta<br />

livet, bidrar också till att i omgivningens ögon dehumanisera personen.<br />

• Experter<br />

Ju mer engagemang av experter, desto mer bekräftas för omgivningen att<br />

den funktionshindrade personen inte är en vanlig människa.<br />

Wrenne nämner även psykotiskt beteende, något som kunde förekomma<br />

på den tidens inrättningar för utvecklingsstörda, <strong>och</strong> en därmed förknippad<br />

rädsla för det okända, omständigheter som tillsammans med<br />

de tidigare nämnda jämnade vägen för ett dehumaniserat <strong>och</strong> föraktfullt<br />

bemötande.<br />

Igra (2001) tog sin utgångspunkt i psykologi <strong>och</strong> sociologi för att förstå<br />

hur vi kan utsätta andra för kränkningar <strong>och</strong> övervåld. Igra använde sig<br />

bland annat av barnpsykoanalytikern Melanie Kleins begrepp, den schizoparanoida<br />

positionen <strong>och</strong> den depressiva positionen. Klein menade att vi i<br />

spädbarnsåren först befinner oss i den schizo-paranoida positionen vilken<br />

kännetecknas av en oförmåga att integrera ”det onda <strong>och</strong> det goda”, det<br />

vill säga man ser andra <strong>och</strong> sig själv som antingen goda eller onda personer.<br />

Så småningom utvecklas emellertid hos de allra flesta en förmåga att<br />

11

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!