Personal och oacceptabla känslor - Landstinget i Värmland

Upplevelsen av maktlöshet, vanmakt, visade sig alltså vara det de flesta
informanterna i första hand kopplade problematiken till. Maktlösheten
som beskrevs upplevdes i relation till en kravsituation, den var alltså definierad
i en relation, en vårdtagares behov i förhållande till en vårdgivares
(o)förmåga att tillgodose detta behov.
När vårdgivaren har ett behov av att känna makt
Känslan av makt eller behovet av att känna makt beskrevs som något som
finns hos vissa personer som söker sig till vårdyrken och där kan vara förknippat
med att man utsätter vårdtagaren för kränkningar. Ungefär hälften
av informanterna har poängterat just detta som en omständighet bakom
oacceptabla handlingar och reaktioner från vårdgivare.
- Det är nog den biten att man väljer att jobba med en svagare, där får man då utlopp
för att utöva någon form av makt.
Kanske främst då den egna maktlösheten gentemot andra då, som man har svårt att
hantera… och jag tror att det smittar och blir en del av kulturen på vissa ställen, att
man utövar makt som på nåt sätt blir en form av övergrepp, förnedring, ibland kan
man kanske gömma /det/ bakom att det är omtänksamhet…
- …att man som personal kan känna nån slags maktkänsla över att man… det är
jag som bestämmer… en maktkänsla som man får som personal och …jag vet inte
riktigt…
Även om man således kan tänka sig vårdyrken locka personer med behov
av att känna makt gentemot andra, så är tanken att någon avsiktligt söker
kränka eller göra någon illa i någon form svårare att föreställa sig. Professionaliteten
och andra skydd som finns i vårdstrukturen, till exempel
anmälningsplikt och att olämplig personal avslöjas, fäste man i de flesta
intervjuerna tilltro till.
När vårdgivaren är omogen eller obalanserad
Flera informanter menar att många oacceptabla beteenden från vårdgivarens
sida torde kunna förstås utifrån att man privat är i dålig balans,
att man t o m har en psykisk störning eller psykisk struktur som gör att
man är olämplig för vårdarbete. Oförmåga att i pressade situationer skilja
tanke från handling, kunna reflektera över och härbärgera (stå ut med)
stress, kan tänkas leda till utagerande beteende från vårdgivarens sida. I fall
där resurssvaga vårdtagare utsätts för mer påtagligt och planlagt våld eller
kränkningar antyder informanterna dessutom ett rationellt övervägande
gällande upptäcktsriskerna.
2