i skolan Biblioteket

More documents

Recommendations

Info

lärande över huvud taget möjligt i undervisningen i vår skola? Vilka förändringar kräver det? Vika resurser behöver vi för skolbiblioteket? För- och nackdelarna med det här arbetssättet bör diskuteras och skolbiblioteket lyftas upp på dagordningen. Det behövs argument och fortbildning i både bibliotekskunskap och kunskapssyn – och tid för diskussioner. Är det då mödan värt att diskutera fram en arbetsplan för skolbiblioteksverksamheten? Ja, en arbetsplan synliggör och tydliggör verksamheten och ger en struktur på arbetet, något att följa, följa upp och utvärdera. Anette Ekströms slutsatser är att det går att planera för skolbiblioteksutveckling, men att koncentrationen kanske skall ligga på andra faktorer än själva skolbiblioteket. Det handlar om att skifta fokus från kringverksamhet till kärnverksamhet och om insikt, kunskap och förståelse för skolbiblioteket som pedagogisk resurs. Om mod att ifrågasätta ens eget arbete och vara 36 öppen för utveckling. Det handlar om att göra, inte att bara önska, diskutera, planera och besluta. Bättre ekonomiska resurser krävs, javisst, men det är inte allt. Främsta skälen till bättre resultat hittas i lärarkåren: en engagerad skolbibliotekarie, som kämpar, står på sig och inte ger sig i första taget, lärare, som är positiva till en förändring, intresserade och ser åtgärderna som viktiga samt en skolledare, som ställer sig positiv, uppmuntrar och tar på sig ansvaret för att målen förverkligas. Det förutsätter naturligtvis också att alla är överens, idéerna är väl förankrade och att det fi nns en samsyn om behoven och tillvägagångssätten.
6. Skolans kunskapscentrum Hur kommer vi dit? Steget från bilden av skolbiblioteket som två små skåp till positionen som <strong>skolan</strong>s kunskapscentrum är stort. Hur kommer vi dit? Ett svar är samarbete över region-, kommun- och sektorgränserna. Undervisningsministeriet betonar i Biblioteksstrategi 2010 att informationsförsörjningen för elever och lärare bör utvecklas i långsiktigt samarbete med övriga bibliotek, inte separat. Det lönar sig inte att ”uppfi nna hjulet på nytt”. I existerande biblioteksnätverk fi nns ett kunnande som skolbiblioteken kan utnyttja. Undervisningsministeriet rekommenderar att kommunerna eller regionerna anställer pedagogiska informatiker för koordinering och samarbete. Kommunerna uppmanas grunda professionellt skötta skolbibliotek i stora skolor samt göra upp en plan för elevernas informationsförsörjning och samarbetet mellan skolor och bibliotek. Kommunerna rekommenderas också att komma överens om hur undervisningsväsendet ersätter det allmänna biblioteket för utförda tjänster till skolorna. Skolorna i Svenskfi nland är utspridda, det fi nns många små skolor i glesbygden eller språkligt isolerade på fi nska orter. Vägen är ofta lång till närmaste allmänna bibliotek eller till ett bibliotek med material och service på svenska. Det ställer särskilda krav på samarbetet. Men det stöd som biblioteka- 37
Page 1 and 2: Projektet Bittis 2004-2005 Susanne
Page 3 and 4: Susanne Ahlroth & Monica Borg-Sunab
Page 5: Bittis - ett startskott! Projektet
Page 8 and 9: upprätthållas av en bibliotekarie
Page 10 and 11: igenom och diskutera verksamhetsfö
Page 13 and 14: med en upprustning av skolornas bib
Page 15 and 16: 3. Bittis synliggör biblioteket Hu
Page 18 and 19: hemgrupper med elever som väljer s
Page 20: eskrev under vårens fortbildningsd
Page 23 and 24: en samplanering sektorerna emellan.
Page 25 and 26: 4. Lust att lära - möjlighet att
Page 27: Louise Limberg påpekar att det fi
Page 30 and 31: De söker också böcker från det
Page 33 and 34: av barn- och ungdomslitteratur i st
Page 35: 5. Hur kommer skolan efter projekt
Page 40 and 41: de ansvariga inom skol- och bibliot
Page 42: Rummet Välj ett centralt beläget
Page 45 and 46: Koulu kirjastossa: kirjasto oppimis
Page 48: I projektet Bittis - Biblioteket i

i skolan Biblioteket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?