Intryck nr 2, 2010 - Landstinget i Värmland

Landstinget i Värmland – personaltidning 

Nummer 2 · april 2010 

Nytt måltidssystem på gång 

tema: landstingsservice sid. 3– 6 

intryck 2 • 2010

i detta 

nummer 


Gullan gör rent hus 3 

Landstinget går övertill nytt måltidssystem 

Landstingsväxeln i Värmland 

4 

– näst bäst i Sverige 6 

Framtidens telefoni 7 

Mona ser till att Olivia åker säkert hem 10 

I receptionen fixar personalen det mesta 11 

Landstingets historia finns i arkivet 12 

Tjänstebilarna körs miljoner kilometer 13 

Bilen som är en del i vårdkedjan 14 

Landstingsservice är en kugge i hjulet 16 

Anders motionerar mera 17 

Kirurgavdelning sänkte blodtrycket 

– på sig själv 18 

Friskvård på hästryggen 19 

Rätt Warandos förhindrar 

blödningar och blodproppar 20 

Den historiska bilden, konstverk 22 

Boktips, språkspalt 23 

Landstingsdirektörens PS 24 

är en tidning för anställda och förtroendevalda 

i Landstinget i Värmland. Tidningen kommer ut 

med fem nummer per år. 

adress: Intryck, Landstingshuset, 651 82 Karlstad 

e-post: elisabeth.petersson@liv.se 

redaktion: 

Elisabet Petersson 0550-860 36 

Kristina Borgsten 054-61 43 18 

Gunilla Peterson 054-61 43 59 

Petter Niljung 054-61 40 83 

Júlia Megyeri 054-61 41 23 

ansvarig utgivare: Olle Mannberg 

grafisk form: Kristina Borgsten 

Omslagsbild: Per Grundström 

tryck: Tryckeri Knappen, Karlstad 

Prenumeration: Landstingshusets expedition, 

e-post: vaktm@liv.se, tfn: (054-6)1 42 91. 

nästa nummer: I mitten av juni kommer nästa 

nummer av Intryck ut. Sista manusdag är den 17 

maj 2010. 

Omslagsbilden: Patienten Rolf 

Östergren serveras mat av sjuksköterskan 

Marie Lydén på ortopedavdelning 

3 vid Centralsjukhuset i 

Karlstad. 

intryck 2 • 2010 

Landstinget i Värmland – personaltidning 

Nummer 2 · april 2010 

Nytt måltidssystem på gång 



Det blir mer snack 

om regionfrågan 

och olika driftsformer 

dags för intryck igen! I detta nummer träffar vi medarbetare, arbetskamrater, 

som många ofta tar för givna – men sällan ger ”credit”, det vill säga beröm eller uppskattning. 

Det är det stora gäng som ryms inom landstingsservice. Det är kollegor som 

städar, lagar mat, sköter transporter och telefoni med mera. Utan dem skulle hälso- 

och sjukvården stå sig slätt! 

de här raderna skriver jag dagen före presentationen av tjänstemannarapporten 

om en eventuell regionbildning mellan Värmland och Västra Götaland. Tidningen Intryck 

har någon veckas pressläggning så jag vet inte nu exakt vad som hänt sedan rapporten 

lades fram i Mariestad måndagen den 12 april fram till idag när du läser detta. 

Kanske är det frid och fröjd, eller så är det fullt regionalt världskrig. Min reflektion är i 

alla fall den, efter att ha kunnat studera rapporten i förväg, att det finns hot och möjligheter, 

styrkor och svagheter med en större västsvensk region där Värmland ingår. 

Låter det som blaha, blaha? Ja, kanske det, men det är sanningen och därför är det 

så oerhört viktigt att nu de olika politiska partierna i lugn och ro får analysera utredningarnas 

resultat. Det viktiga är inte att få fram snabba, kanske politiskt lättköpta 

slutsatser, utan att verkligen fördjupa och diskutera frågeställningarna i en bred politisk 

process. 

Vi har haft en länsindelning i hundratals år och landsting i hundrafemtio år. Då behöver 

vi inte över en kafferast bestämma oss för en ny ordning. 

Jag antar att du som läser Intryck hänger med i svängarna när det gäller Landstinget 

i Värmland? Då har du noterat att vi infört ett Hälsoval – ett nytt system inom 

primärvården. Du har kanske själv valt en ny vårdcentral eller så har du valt att inte 

välja, det vill säga behållit den vårdcentral som du sedan tidigare anlitar? Den stora 

poängen med Hälsovalet är att du som patient och medborgare ska känna dig trygg 

med den vårdcentral du är listad hos. Vare sig den är privat eller landstingsdriven, så 

garanterar Landstinget i Värmland att du får god och tillgänglig vård. Det står 

”Hälsovalsstämpeln” för! 

På tal Om val så är det ju valår i år. Än så länge är det väldigt lugnt på den fronten, 

åtminstone vad gäller landstingspolitiken. I nästa nummer av Intryck kommer vi 

att uppehålla oss mer kring det stundande valet. Redan nu 

vågar jag mig dock på en gissning; två av de frågor som 

jag skriver om i den här ledaren kommer vi att få höra mer 

om i kommande valrörelse. Regionfrågan och olika driftsformer, 

som i Hälsovalet, kommer att bli stora så kallade 

snackisar i höstens val. Tro mig! 

Med det så önskar jag dig trevlig läsning med ännu ett 

nummer av Intryck! 

Olle Mannberg 

Informationschef

Gullan gör rent hus 

gullan Persson har arbetat 

som städerska på 

vårdcentralen skoghall och 

lövnäs i 6 år. hon trivs väldigt 

bra med både sitt jobb 

och sin arbetsplats. 

– Det är bra att jobba på vårdcentralerna 

på Hammarö, till och med väldigt bra. Jag 

tror att all personal trivs bra här, det är ett 

bra arbetsklimat här och alla verkar tycka 

det är kul. Alla från städerska till läkare, 

säger Gullan. 

Arbetsdag 

Gullan börjar sin arbetsdag klockan sex på 

Vårdcentralen Lövnäs för att vid halv åttatiden 

byta till Vårdcentralen Skoghall. 

– Jag jobbar numera halvtid eftersom 

jag tyvärr har värk i nacke och axlar, så jag 

slutar min arbetsdag klockan tio. 

Det bästa med jobbet är friheten, tycker 

Gullan. 

– Jag måste inte börja klockan sex, det 

är jag som är morgonpigg och vill hinna 

städa så mycket som möjligt innan övriga 

personalen kommer. 

Gullan tycker att det som är tråkigt med 

arbetet är alla neddragningar av tjänster. 

Numera är det två tjänster som städar 

Skoghall och Lövnäs. Förr städade man 

även sjukhemmet och då var det cirka sex 

tjänster. 

– En del får förslitningar i kroppen av 

det ibland tunga och monotona arbetet 

vilket är trist. 

Utveckling 

Städerskornas chefer får information om 

nya redskap, ergonomi, hygien och i vilken 

ordning olika sorters rum ska städas. Den 

kunskapen och informationen förs sedan 

vidare till varje städerska. Gullan tycker att 

det är en positiv utveckling av redskap med 

tanke på ergonomi och hygien. 

– Vi fick mycket information kring 

svininfluensan. Det var prat på att sprita 

handtag på stolar men det skulle inte fungera 

för då skulle det behöva göras om efter 

varje person som suttit i stolen, berättar 

Gullan. 

– Just nu är det mest grus och sand på 

golven, det kan se ut som en sandlåda vid 

entréerna, skrattar Gullan och sopar vidare 

i korridorerna. 

TExT OCH fOTO: ulrika svanberg 

namn: Gullan Persson 

yrke: Städerska 

familj: Gift, två barn och barnbarn 

bor: I villa på Hammarö 

fritid: Tycker om att promenera och 

att vara i skogen för att plocka bär 

och svamp. 

fakta om städ 

Det finns 193 städerskor inom landstingsservice 

städ, 183 kvinnor och 10 

män. 

Städerskornas medelålder är 49,9 år. 

Inom 5 år kommer 16 procent att gå 

i pension. 

Inom 10 år kommer 42 procent att gå 

i pension. (Siffror från 2009) 


3 

Yrke i LiV: Städerska

Tema: Landstingsservice 

vad är cook chill? 

Cook chill innebär att mat tillagas på 

traditionellt sätt och sedan snabbt 

kyls ned till mellan 0°C och +3° C. 

Maten förvaras härefter i en temperatur 

mellan 0°C och +3°C till dess 

den ska serveras. 

Samma temperaturkrav gäller under 

eventuell transport. 

Maten återuppvärms till +70°C. Serveringen 

bör påbörjas inom 15 minuter 

efter upphettningen. Mat som 

återuppvärms och inte konsumerats 

får inte gå tillbaka till kylförvaring 

eller hettas upp igen. 

Källa: Livsmedelsveket. 

ett gemensamt kök 

för arvika och karlstad 

Produktionsköket på Centralsjukhuset 

i Karlstad kommer att anpassas 

för cook chillmetoden. Här har man 

flerårig erfarenhet av att tillaga och 

portionera måltider enligt denna 

metod, som används för produktion 

av måltider till flera kommuner i 

Värmland. 

Köket i Arvika kommer att avvecklas 

när metodbytet är genomfört. 

Minskad efterfrågan är den främsta 

orsaken. Arvika kommun är sen flera 

år köpare av måltidsservice till korttidsvård 

på sjukhuset. Kommunen 

har sagt upp avtalet från hösten 

2010. Om cirka ett år flyttas psykiatrins 

vårdplatser till Karlstad. 

Landstingsservice har beviljat 6 miljoner 

kronor 2010 och 14 miljoner 

2011 för att köpa in utrustning och 

anpassa lokaler vid Centralsjukhuset, 

vårdcentralen Kristinehamn samt 

vid Sjukhuset i Arvika till det nya 

systemet. 

Vid Sjukhuset i Torsby finns ett 

produktionskök som i samverkan 

mellan landstinget och Torsby kommun 

drivs av kommunen. Avtalet ger 

landstinget tillgång till kostförsörjning 

på sjukhuset. De så kallad ledtiderna 

från produktion till servering 

är mycket korta, så där klarar köket 

kraven på att servera maten till rätt 

temperatur. 


Landstinget går över 

till nytt måltidssystem 

under nästa år kommer 

landstinget att gå 

över till en ny metod 

för att tillaga mat för 

inneliggande patienter. 

metoden kallas cook 

chill. 

Eva Bångerius. 

Intryck har träffat Eva Bångerius, 

länschef vid landstingsservice kost, för att få 

veta mer om det nya systemet. 

Vad är det viktigaste skälet till att landstinget 

går över till cook chill? 

– Det allra viktigaste är att livsmedelslagen 

skärpt kravet på att måltiderna ska hålla en 

temperatur på lägst +60 grader när de serveras 

till patienterna. Det klarar inte dagens 

metod med matvagnar och brickor. Vidare 

har strukturen vid flera vårdanläggningar förändrats, 

flera sjukhus har blivit vårdcentraler. 

Det ställer nya krav på kostförsörjningen, såväl 

när det gäller flexibilitet som effektivitet 

och ekonomi. 

Vad är patientnyttan med det nya systemet? 

– Maten som serveras kommer att vara 

varm, till och med så varm att den kan behöva 

svalna något. Till patienter som inte kan 

äta vid ordinarie servering, de kan ju vara på 

undersökning eller provtagning, kan måltiden 

kyllagras i avdelningens kylskåp för att 

värmas vid ett senare tillfälle. Patienter som 

vårdas i Arvika kommer att få fler rätter att 

välja bland. 

Hur påverkas näringen i maten när cook 

chillmetoden tillämpas? 

– Med rätt hantering och en obruten kylkedja 

uppnås samma näringsinnehåll som idag. 

Den näringsmässiga kvalitén som anges i nationella 

rekommendationer för sjuka individer 

är utgångspunkt när vi planerar måltider och 

matsedlar. Dessa riktlinjer kommer också att 

tillämpas i cook chillmetoden. 

Och själva smaken? 

– Vi får samma möjligheter som 

idag att laga maträtter från grunden 

och matsedeln kommer att 

erbjuda alternativ, så det kommer 

inte att bli någon skillnad. Även 

i fortsättningen kommer vi att ha 

behov av vissa rätter som är färdiglagade, 

till exempel pannkakor, 

raggmunk och köttbullar. Sen är 

upplevelsen av måltider en mix av 

flera olika delar: smak, färg, konsistens och 

temperatur. 

Hur gör andra landsting för att klara kraven 

om rätt temperatur vid servering? 

– Många sjukhus tillämpar cook chillmetoden, 

bland annat Lund, Malmö, Örebro och 

Västerås. Det är också relativt vanligt att ett 

storkök producerar måltider till flera sjukhus 

när måltider kyllagras, som exempel kan nämnas 

att måltiderna till sjukhuset i Malmö tilllagas 

och dukas i Lund. 

Hur påverkas vårdavdelningen, blir det 

merarbete när maten levereras kyld? 

– Nej det blir samma arbete som idag med 

servering av måltider som levereras via bricka 

och kantin. Uppvärmningen sker i matvagnen 

och vagnen levereras ända in på avdelningen, 

vilket innebär att ingen personal behöver lämna 

avdelningen. Det som kommer att märkas 

på eller i nära anslutning till avdelningen är 

en fast uppställningsplats för matvagnen med 

anslutning till en styrenhet. 

Läs mer på intranätet 

Blir det andra serveringstider på avdelningarna? 

Uppstår nya lokalbehov när cook chill 

införs? Blir det svårare att nå de miljöpolitiska 

målen? Intervjun med Eva Bångerius fortsätter 

på intranätet, sök på ”cook chill”. 

Vid landstingsstyrelsens möte i april lämnade 

oppositionspartierna in en begäran om 

omprövning av beslutet om ”matförsörjningen 

för Sjukhuset i Arvika”. Ärendet återkommer 

under våren. 

TExT: Per grundström 

fOTO: leif JOhanssOn

Om landstingsservice kost 

Vid Centralsjukhuset tillagas dagligen cirka 270 

frukostar, 480 luncher samt 480 middagar till 

hälso- och sjukvården. 

Cirka 500 luncher serveras i Restaurang Solsidan. 

Cirka 6 000 kylda matportioner tillagas varje 

vecka till ett antal värmländska kommuner. 

Vid Sjukhuset i Arvika tillagas 90 frukostar, 

120 luncher, 120 middagar till hälso- och sjukvården 

samt Arvika kommun. Dessutom lagas 

cirka 100 luncher till försäljning. 

Sjukhuset i Torsby har ett avtal med Torsby 

kommun som lagar och distribuerar maten till 

sjukhuset. 

Landstingsservice kost har drygt 60 tjänster. 

Landstingets budget för patientmaten uppgår 

till 33 miljoner kronor. 

Bilderna på sidan är från 

produktionsköket i Karlstad. 

fOTO: Per grundström 


Tema: Landstingsservice


Det blir många samtal per dag för växeltelefonisterna. Några av dem berättar att hemma undviker de att prata i telefon, svarar på samma sätt som i jobbet 

eller drömmer om att det står flera hundra samtal på kö. Växeltelefonisterna använder telefonkatalogen Astra. Det är samma telefonkatalog som 

finns på landstingets intranät och som ersatt katalogen Netwise. Telefonisternas sökningar underlättas av speciella sökord som de snart kommer att 

dela med sig av till andra landstingsanställda. 

Landstingsväxeln i Värmland 

– näst bäst i Sverige 

välkommen till landstinget i 

värmland! så låter det numera 

när man ringer till landstingets 

växel. den som svarar upprepar 

orden 00 gånger per dag. 

Mia Johansson, Maria Larsson och Gun-Britt 

Engvall Nykvist är växeltelefonister i Landstinget 

i Värmland. Gun-Britt har haft samma 

jobb i 30 år. 

– I dag är det lättare att arbeta i växeln 

för det är mycket lättare att söka efter telefonnumren, 

säger hon. 

– Men krånglar det så krånglar det, säger 

Mia och berättar att just den här dagen är 

den nya sökkatalogen seg och det går mycket 

långsamt att få fram telefonnummer och 

koppla vidare. Det gör att fler samtal än vanligt 

väntar på att få komma fram till växeln. 

– Typiskt att det är måndag. Då har vi 

alltid mer samtal än vanligt. 

Bättre service och bemötande 

Men även om dagen är stressig satsar tjejerna 

i växeln på att vara trevliga. Med hjälp av en 

telecoach har de jobbat på att bemöta kunderna 

bättre och ge bättre service. Det var 

6 intryck 2 • 2010 

telecoachen som föreslog att de skulle svara 

”Välkommen till Landstinget i Värmland” i 

stället för bara ”landstinget”. 

– Först var vi negativa till det för det kändes 

konstigt att hälsa folk välkomna till något 

som kanske inte var positivt för dem. Men nu 

känns det bra och vi får ofta ett tack tillbaka. 

Kunderna säger att de känner sig välkomna. 

Ska bara koppla 

Växeln ska vara en kopplingsfunktion och 

inget annat. Men ibland får telefonisterna 

även ta emot frustration från någon som inte 

kommit fram på det telefonnummer som den 

ringt eller lyssna på en persons sjukdomshistoria 

när den inte förstår att den måste berätta 

vem den vill prata med. Ibland känner de att 

den som ringer bara vill prata och ibland får 

de vara detektiver i sökandet efter en person 

som kunden tror har hamnat på sjukhus. 

Men tack vare telecoachingen vet telefonisterna 

nu hur de ska hantera alla samtal. 

Mia och Maria berättar att de under ett års 

tid fick hjälp av en coach. Coachen satt bredvid 

dem för att lyssna på samtalen och berätta 

hur de kunde förbättra sitt bemötande och 

sin service. 

– Nu är vi mer samkörda och hanterar 

samtalen mer enhetligt. Vi är mer engagerade 

och vet vad vi kan ställa för motfrågor i samtalen. 

Och om vi är vänliga är oftast också de 

som ringer vänliga. 

Men växeltelefonisterna sitter inte bara 

och svarar i telefon och kopplar samtal. Kvällar 

och helger har telefonisterna även andra 

arbetsuppgifter. Då ansvarar de för inbrottslarm, 

dörrstängningar, passerkort, övervakningskameror 

och öppning av dörrar på förlossningen. 

Tvåa i tävling för växlar 

Växeln på Centralsjukhuset har också fått bevis 

på att personalen ger bra service. Två år i 

rad har den blivit tvåa i en nationell tävling 

för telefonväxlar. Ett företag gör stickprov hos 

de deltagande växlarna. De ringer ett antal 

gånger och låtsas behöva hjälp med koppling. 

Samtalen bedöms utifrån kriterierna tillgänglighet, 

bemötande, kvalitet och service, engagemang 

och attityd. 

Och om nån är nyfiken på hur personalen i 

Sveriges näst bästa växel ser ut eller hur arbetet 

fungerar har Mia och Maria ett tips: 

– Kom gärna hit och titta! 

TExT OCH fOTO: elisabet PeterssOn

Så kan du som landstingsanställd 

minska 

trycket hos växeln 

• Stäng av din telefon när du inte 

finns på plats eller inte kan svara. 

Eller tala in ett meddelande. 

• Passa telefontider. 

• Anmäl ändring av telefonnummer. 

• Säg inte till patienterna ”ring mig 

om du undrar något”, om inte 

patienten kan ringa dig direkt. 

Berätta för patienten att den kan 

kontakta mottagningen. 

• Berätta för dina barns dagis och 

skolor vilket telefonnummer du 

kan nås på. Det räcker inte att 

bara uppge att du jobbar ”på 

sjukhuset”. Växelpersonalen kan 

inte hitta alla. 

Landstingets växel 

• Landstingets växel har öppet dygnet 

runt. 

• Växeln tar emot 3 500 samtal per 

dygn. 

• Varje växeltelefonist ska ta emot 

500 samtal per arbetsdag. 

• Medeltiden för ett samtal är 

20–25 sekunder. 

• Växeln får mest samtal på måndagar. 

Då har man också veckans 

högsta bemanning – 8 telefonister 

jobbar samtidigt. 

• Sedan 2006 finns bara en växel 

i landstinget. Den finns på Centralsjukhuset 

i Karlstad. Tidigare 

fanns det växel även i Torsby och 

Arvika och ännu längre tillbaka 

även på andra orter. 

• I dag har växeln cirka 13 tjänster 

fördelade på 15 personer. för 4 

år sedan hade landstingets växlar 

18 tjänster. 

• Landstinget har en telefonist 

som inte jobbar i Karlstad utan i 

Årjäng. Honom kan du läsa om i 

Intryck nr 6, 2006. 

Framtidens telefoni 

iP-telefoni i hela landstinget, mobiler 

i stället för fasta telefoner 

och lättare för patienter att nå 

vården. så ska telefonin utvecklas 

de närmaste åren. 

I vårt landsting finns det gott 

om telefoner. Vi har över 

7 000 anknytningar, det vill 

säga telefonnummer. 

– Om ett år går vårt telefoniavtal 

med Telia ut. Innan 

dess ska vi bestämma oss för 

hur vår framtida telefoni ska 

se ut, säger Carina Karlsson som är verksamhetschef 

för tele. 

Vill smsa mer 

Tele har anlitat en konsult för att utreda det 

framtida behovet. Han undersöker trender och 

har genomfört några gruppdiskussioner med anställda 

inom landstinget. 

– Det har framkommit att många vill kunna 

smsa mer, bland annat för att påminna patienter 

om deras besökstid. De vill ha mer kommunikation 

via webben för att patienter ska kunna önska 

och boka tider. När de inte kan nås på telefon 

vill de berätta hur och när de nås – inte varför 

de inte kan nås. Man vill också kunna synka sin 

mobil mot kalendern i mejlprogrammet Outlook. 

Men tvärtemot vad man skulle kunna tänka sig 

så vill verksamheterna ha kvar faxen, den är inte 

på utdöende. 

Något som redan i dag håller på att införas är 

IP-telefoni, det vill säga telefoni via datanätet i 

stället för via telenätet 

– Då behöver vi inte ha dubbla nät. 

Målet är att 2012 ska så gott som alla telefoner 

i landstinget vara IP-telefoner. 

Bärbara telefoner 

Det blir också mer och mer bärbart – mobiltelefon 

eller bärbar fast dect-telefon. På Centralsjukhuset 

finns många dect-telefoner och ett trådlöst 

nätverk gör att de fungerar över hela sjukhuset. 

Allt fler använder mobil anknytning. Det 

innebär att den som ringer det fasta anknytningsnumret 

kommer till personens mobiltelefon. 

Målet är att ingen anställd ska ha mer än 

en telefon – en fast eller en mobil. 

De nya husen på Centralsjukhuset i Karlstad 

kommer att ha eget mobilt 

3G-nät. 

– I psykiatrihuset är 

det enbart mobilt som 

gäller. I huset för internmedicin 

och medicinsk 

service finns dessutom 

nätverk för dect-telefoni. 

Det huset kommer att 

besökas av personal inom 

övriga delar av sjukhuset 

som då har sina bärbara 

telefoner med sig. 

Större tillgänglighet 

I dag finns ett speciellt 

telefonsystem på alla 

vårdcentraler och flera specialistmottagningar. 

Systemet innebär att den som ringer kan välja 

att berätta sitt telefonnummer och bli uppringd, 

i stället för att vänta kvar i telefon. Det är en klar 

förbättring av tillgängligheten inom vården. 

– Vi måste också jobba mer för att minska 

resorna inom landstinget. Det kan vi göra genom 

att ha telefonmöten och videokonferens. Vi hoppas 

också att få möjlighet till möten via webben 

och webbkamera. 

TExT: elisabet PeterssOn 

fOTO: leif JOhanssOn OCH Júlia megyeri 

Telefoner i landstinget 

I framtiden ska ingen landstingsanställd 

ha både fast 

och mobil telefoni 

Antal telefoner i landstinget (ungefärlig 

siffra): 

• 1 250 mobiltelefoner. 

• 7 200 anknytningar, dvs. telefoner anslutna 

till landstingets växel. 

Dessutom finns ett mindre antal fasta telefoner 

som inte är anslutna till växeln. 

Av anknytningarna är: 

• 6 000 fasta anknytningar, varav 850 IPanknytningar. 

• 200 mobila anknytningar. 

• 1 000 dect-anknytningar, dvs. interna bärbara 

telefoner på Centralsjukhuset. 

Det finns också ett okänt antal bärbara 

telefoner som är kopplade till fasta anknytningar, 

runt om i hela landstinget. 




Ann-Sofie Haglund, Erik Albinsson och Therese Norström arbetar 

vid tele helpdesk. 

Tele helpdesk 

Exempel för en månad hos tele helpdesk 

• Antal samtal in till 160 00: Cirka 960 

• Antal arbetsordrar hos Tele helpdesk: cirka 430 

• Antal kundbesök vid disk: cirka 250 

De vanligaste ärendena via telefon 160 00 

• Röstbrevlådor och lösenord 

• förändring av tjänster på telefonapparater 

• Beställningar av headset, mobiler, och övrig kringutrustning 

• felanmälningar 


tele helpdesk 

Hallå där... 

... therese norström. Du jobbar vid tele helpdesk, 

tillsammans med Ann-Sofie Haglund och 

Erik Albinsson. 

vilka kan ringa till er? 

– Alla som jobbar i landstinget kan och ska ringa 

till oss om allt som rör telefoni. 

kan du ge exempel på ärenden? 

– Beställningar av kringutrustning till telefon, felanmälan och flyttning av 

telefon. 

är det svårt att komma fram till er? 

– Ibland kan det vara det. Speciellt om det är nåt större fel och trycket på 

vår telefon är stort. Vi är sällan fler än två som svarar på 160 00 och ofta 

har vi samtal som tar en stund att åtgärda. 

kan man nå er på annat sätt än att ringa? 

– Nästan hälften av våra ärenden kommer via e-post. Vi välkomnar fler att 

mejla när det är svårt att nå oss på telefon. Vi ser det som en fördel att få 

underlag via e-post. Mejlen är bevakad dagtid av oss och vi svarar så fort 

som möjligt. 

gör ni nåt annat än svarar i telefon? 

– Den som inte sitter i helpdesk och svarar i telefon jobbar med att åtgärda 

vissa av de ärenden vi fått in eller med olika projekt som till exempel 

bytet från traditionell telefon till IP-telefoni. 

frågor om landstingets restauranger 

1. Äter du ofta i landstingets restauranger? 

2. Tycker du att maten är bra? 

3. finns det något du skulle vilja förändra? 

Gunilla Wadman, receptionist, Centralsjukhuset 

i Karlstad 

1. Ja det händer att jag äter landstingets mat 

då och då, ungefär en gång varannan vecka. 

2. Jag tycker att det är bra mat med mycket 

att välja på. 

3. Jag vet inget som jag vill förändra, de få 

gånger som jag ätit har det varit toppen! 

Annicka Bryske, personalsekreterare, 

Landstingshuset i Karlstad 

1. Det gör jag, nästan varje dag faktiskt! 

2. Maten är jättebra. Bra variation och glad 

och trevlig personal, så allt är positivt. 

3. Om jag måste välja något så skulle jag vilja 

ha lite större variation på brödet vid frukosten.

Först i Sverige 

med förrådshiss 

på sjukhus 

i det nya huset för medicinsk service och internmedicinsk 

vård, hus , kommer verksamheternas 

förråd att rymmas i ett meter högt 

schakt. 

En snillrik hiss levererar godset till den våning beställaren önskar. 

Leveransen tar bara ett tiotal sekunder och kan ske när som helst 

på dygnet. 

Innehåller över 700 produkter 

Landstingsservice transport kommer att sköta förrådshissen. Daniel 

Bengtsson från transport berättar mer om hur den fungerar: 

– I hissen finns det sammanlagt 125 hyllor som lagras på höjden 

i schaktet. Varje hylla är ungefär två och en halv meter bred. Hyllorna 

laddas med material på den nedersta våningsplanet, i huvudsak 

förbrukningsartiklar som det går åt mycket av, till exempel toapapper, 

handdukar, handskar, patientkläder, pipetter ochobjektsglas. 

Förrådet kommer att innehålla cirka 700 olika produkter. 

– Själva beställningen gör vårdpersonalen från en dator, fortsätter 

Daniel. Beställaren bestämmer själv om leverans ska ske direkt 

eller vid ett senare tillfälle. Hissen levererar godset till en lucka på 

våningsplanet där det hämtas. 

Verksamheten har själva planerat 

Catarina Grindegård från laboratoriemedicin ingår i den projektgrupp 

som planerat förrådet. 

– Det är en klar fördel att företrädare för verksamheterna som 

ska flytta in i det nya huset har fått ingå i den projektgrupp som 

planerat för förrådshissen. Vi är tre personer från sjukvården som 

tillsammans med landstingsservice bestämt vilka produkter som 

ska ingå i i förrådet och vilka rutiner som ska gälla för hissen. 

Catarina Grindegård och Daniel Bengtsson ingår i ”projekt förrådshiss”. 

Många är nyfikna 

Förrådshiss är en beprövad teknik inom industri- och lagerverksamhet, 

men inom sjukvården är det en nyhet. Hissen har redan 

väckt stort intresse bland sjukhus i landet. 

– Karolinska i Stockholm ska bygga nytt och de är väldigt intresserade 

av systemet. En förrådshiss kan frigöra ytor på de olika 

våningsplanen, utrymmen som i stället kan användas för vård och 

behandling. Även flera andra sjukhus har hört av sig och vill komma 

på studiebesök, berättar Daniel. 

TExT OCH fOTO: Per grundström 

Nu är förrådshissen på plats i nya hus 2. Hissen kommer att ersätta förråden på 

avdelningar och mottagningar i huset. Den har redan väckt stort intresse bland 

sjukhus i landet. Catarina Grindegård och Daniel Bengtsson ingår i ”projekt förrådshiss” 

En skiss över hur en förrådshiss fungerar. Hyllor fylls med gods i bottenplanet 

och hissen levererar till den våning beställaren önskar. Personalen 

på avdelningen eller mottagningen hämtar godset ur en lucka. 




Ett roligt arbete har Mona Eriksson vid landstingsservice städ. Hon lånar ut bilbarnstolar till nyblivna 

föräldrar på väg hem. Här har Mona spänt fast lilla Olivia på ett säkert sätt under överinseende 

av mamma och storasyster. 

Mona ser till att Olivia 

åker säkert hem 

snart är det 30 år sedan 

landstinget i värmland, som 

första landsting i sverige, 

började låna ut bilbarnstolar. 

Pionjärer bakom utlåningen var landstingsrådet 

Stig Gustavsson, barnläkaren Staffan 

Jansson samt Rune Gustafsson från NTF. 

Rune hade lyckats komma över ett billigt 

parti med 800 bilbarnstolar i Rotterdams 

hamn. Stolarna började lånas ut till föräldrar 

på BB i Karlstad, och på den vägen är 

det. Förra året hyrde landstingsservice städ 

ut cirka 1 400 stolar. 

”Påminde om plastbaljor” 

När Intryck besöker själva utlämningsstället 

som ligger på Centralsjukhuset, 

strategiskt vägg i vägg med patienthotellet, 

så finns Mona Eriksson på plats. Hon 


har mött tusentals nyblivna föräldrar under 

sina 20 år som bilbarnstoluthyrare. 

– Det är roligt att få träffa föräldrarna 

och visa dem hur de ska spänna fast bebisen 

på rätt sätt. De är väldigt intresserade och 

tacksamma, säger Mona och berättar att 

stolarna utvecklats genom åren. 

– I början påminde de om plastbaljor, 

idag är de betydligt mer ombonade och inte 

minst säkrare. Statistiken talar sitt tydliga 

språk, numera är det få olyckor i trafiken 

där bebisar får svåra skador. 

Hyran för en stol ligger på mellan 300 

och 400 kronor, beroende på modell. Uthyrningen, 

som sker i samarbete med NTF, 

är öppen varje vardag klockan 10–14, övrig 

arbetstid ägnar personalen åt rengöring och 

underhåll. 


Privata entreprenörer 

naturligt inslag inom 

serviceverksamheterna 

det nationellt beslutade Vårdvalet (Hälsovalet) 

har på ett påtagligt sätt släppt 

loss konkurrenskrafterna inom vården. Inom 

serviceverksamheterna finns en annan marknad 

sedan tidigare och en eventuell konkurrensutsättning 

av exempelvis restaurangen 

vid vårdcentralen 

i Kristinehamn är 

inte en fråga som 

teknikutskottets 

ordförande mats 

sandström (s) lägger 

sig i. Det, menar 

han, är ingen 

politisk fråga. 

– Att anlita privata entreprenörer är vanligt 

inom stödverksamheterna, exempelvis 

fastighetsskötseln. Vi måste leta efter de effektivaste 

lösningarna för att kosta så lite som 

möjligt. Om det sker genom egen drift eller 

genom privata aktörer är en bedömning som 

måste ske inom landstingsservice verksamhet. 

Åtminstone så länge det inte innebär skillnader 

i utbud eller kvalitet för värmlänningarna. 

Att privatisera sjukvården är något helt annat 

enligt Mats Sandström. 

– Det är en ideologisk fråga som på ett 

helt annat sätt påverkar medborgaren. 

Teknikutskottet är ett av tre beredande 

organ till landstingsstyrelsen. 

– Vi bevakar frågor inom IT, fastigheter 

och service. Ett bra resultat bygger på tidig 

dialog om aktuella frågor mellan oss som 

politiker och de verksamhetsansvariga. När 

en fråga når den formella beslutsprocessen är 

det ofta sent och besvärligt att göra korrigeringar, 

säger Mats Sandström. 

Markera ansvaret för miljön 

framskridandet av de nya husen hus på Centralsjukhuset 

och innebörden av införandet av 

Cambio Cosmic har varit två stora frågor för 

teknikutskottet under denna mandatperiod. 

Byggandet av hus 1 och 2 på Centralsjukhuset 

innehåller intressanta och uppmärksammade 

energilösningar. 

Mats Sandström säger att miljöfrågorna generellt 

har tagit ett stort kliv in i landstinget. 

Det finns numera ett miljöpolitiskt program 

som vi alla har att förhålla oss till. Han ser att 

en naturlig utveckling vore att göra teknikutskottet 

till teknik- och miljöutskottet. 

– Det skulle markera vårt ansvar för miljön. 

Landstinget är länets största kunskapsorganisation. 

Det förpliktigar. Vi ska gå före och 

visa vägen. 

TExT OCH fOTO: gunilla PetersOn

kundservice 

Hallå 

där... 

…. annika lindgren, 

tillförordnad verksamhetschef 

för kundservice 

– en enhet inom landstingsservice med 46 

anställda. 

vilka är era kunder? 

– Vi ger service till anställda, vårdavdelningar 

och mottagningar, patienter och besökare. 

Service, bemötande och tillgänglighet är 

viktiga frågor för oss. Vi vill att vår verksamhet 

kännetecknas av ett gott bemötande. Tillgängligheten 

är också viktig, det ska vara enkelt att 

nå våra verksamheter. 

vad gör kundservice? 

– Vi finns i hela länet och ansvarar för receptionerna 

vid huvudentrén på sjukhusen i Arvika 

och Karlstad och på vårdcentralerna i Säffle 

och Kristinehamn. Där ger vi information till 

besökare och patienter, tar emot patientavgifter 

och handlägger patientresor. Landstingsarkivet i 

Karlstad, journalarkivet i Arvika och receptionen 

i Landstingshuset tillhör också vårt ansvarsområde, 

liksom patientresor och kundservice helpdesk 

vid Sjukhuset i Torsby. 

I vår helpdesk tar vi emot och administrerar 

beställningar via webb och telefon. Det handlar 

om till exempel passerkort, leasingbilar, konferensrum 

och personallägenheter. 

Till personalen säljer vi också årskort på buss 

och tåg. Kostnaden dras av på lönen. 

i de receptioner som kundservice ansvarar 

för finns centralkassor. vad innebär centralkassan 

för patienter och mottagningar? 

– Patienterna anmäler sig och betalar sin patientavgift 

i centralkassan och går därefter till den 

mottagning där patienten har en tid för besök. 

Mottagningarna behöver inte hantera patientavgifter 

och dagskassor. Efter sitt besök kan 

patienten komma till oss i receptionen för att få 

information om eller få hjälp med att boka sin 

hemresa. Många patienters besök både börjar 

och slutar hos oss. 

TExT: kristina bOrgsten 

fOTO: Per grundström 

Mer om kundservice 

Du når kundservice via serviceportalen på 

intranätet eller vid akuta ärenden via telefon 

180 00 (helpdesk). I receptionerna finns personal 

för personliga möten. 

Anne-Mari Nilsson, Anne-Beth Persson och Ann-Sofi Lindblom arbetar i receptionen på Sjukhuset i 

Arvika. Av de sex medarbetarna jobbar fyra heltid och två deltid. 

I receptionen fixar 

personalen det mesta 

anne-mari nilsson är en av sex 

medarbetare som jobbar i receptionen 

på sjukhuset i arvika. i 

receptionen ryms centralkassa, 

patientresor och kundservice 

helpdesk. 

– Patienter som ska besöka en mottagning anmäler 

sig i centralkassan och betalar sin patientavgift. 

Ofta behöver vi beskriva vägen till mottagningen 

som ska besökas. Till oss kommer 

anhöriga och frågar om inneliggande patienter 

och om besökstider. Vi bokar också hemresor åt 

patienter, berättar Anne-Mari Nilsson. 

Centralkassan har funnits i två år och alla 

mottagningar, förutom sjukhustandvården, är 

anslutna till kassan. 

Ett jobb med variation 

För personalen fixar kundservice passerkort, 

nycklar, lånar ut cyklar och ger 

service vid utlåning av leasingbilar. Personalbostäder 

och övernattningsrum för 

sjuksköterskestudenter hör också till kundservice 

ansvarsområde. 

– Vi lämnar ut nycklar och passerkort 

till utomstående som bokat konferensrum 

hos oss. Likaså fotograferar vi medarbetare 

som är i behov av e-tjänstekort för att logga 

in i Apotekets läkemedelstjänst e-dos, säger 

Anne-Mari och konstaterar att hon 

och hennes kollegor har ett omväxlande 

arbete. 

TExT: kristina bOrgsten 

fOTO: gunilla PetersOn 

Patienter som besöker 

mottagningar på 

Sjukhuset i Arvika 

betalar och anmäler 

sig i receptionen. 

I receptionen finns 

också patientresor 

och kundservice helpdesk. 

Receptionen har 

öppet mellan 06.45 

och 16.30 på vardagarna. 




Här bläddrar Birgitta Andersson och Inga Kullgren, som båda arbetar i landstingsarkivet 

i Karlstad, bland kirurgklinikens handlingar från 1920-talet. I landstingets arkiv 

finns flera hundra tusen patientjournaler sparade. 

Landstingets historia finns i arkivet 

i landstingsarkivet finns handlingar 

förvarade från så skilda 

områden som sjukvård, tandvård, 

omsorg, utbildning och 

kommunikationer. några av de 

äldsta dokumenten härrör från 

filipstads sjukhus och är daterade 

år 63. 

Landstingsservice ansvarar för två arkiv. Det 

stora, landstingsarkivet, finns vid Arkivcentrum 

i gamla seminariet i Karlstad medan ett 

journalarkiv finns i Arvika. 

I arkiven finns även material från landstingets 

alla beslutande organ, från det första 

landstingsmötet år 1863 fram till idag. 

Kilometer med handlingar 

Sammanlagt finns det 15 000 hyllmeter 

dokument och handlingar, varav ungefär 

hälften är patientjournaler. Ytterligare 7 000 

hyllmeter med journaler förvaras på sjukhus 


och vårdcentraler, i väntan på att få plats i de 

stora arkiven. 

All den digitala information som landstinget 

producerar finns lagrad i databaser, 

som förvaltas av Landstings-IT. 

Släktforskare på besök 

Inga Kullgren, arkivarie i Karlstad, berättar 

att arkivet under förra året hade cirka 2 900 

förfrågningar. 

– I första hand servar vi landstingets olika 

verksamheter med journaler, personaluppgifter 

samt administrativa handlingar av olika 

slag. Vi får ofta besök av forskare samt inte 

minst av allmänheten. Till exempel så begär 

elever från vårdskolor, folkhögskolor eller naturbruksgymnasier 

ofta kopior på sina betyg, 

för att kunna söka jobb eller nya utbildningar. 

Det märks även att intresset för släktforskning 

ökat kraftigt under senare år. Många 

söker information om gamla släktingar via 

journaler och skolbetyg. Några vill veta mer 

om sin tid på barnhem. 


Meter efter meter med handlingar från förr. Många dokument 

förvaras i arkivmappar, många finns på mikrofilm och 

många är inbundna. 

frågor om 

landstingets restauranger 

Petra Johansson, 

städerska, 

Centralsjukhuset i 

Karlstad 

äter du ofta i 

landstingets 

restauranger? 

– Nej det är väldigt 

sällan som jag gör 

det. Dock brukar jag 

köpa frukostbröd i sjukhusets kiosk. 

tycker du att maten är bra? 

– Maten är väl bra, men det är på tok för 

dyrt. Jag tycker att man får för lite mat 

jämfört med vad man betalar för. 

finns det något du skulle vilja förändra? 

– Skulle jag få bestämma så skulle jag 

sänka priset.

Kristinehamn först ut 

med att kunna spåra 

godset 

Varje dag anländer tusentals paket 

och försändelser till landstinget. 

Landstingsservice transport håller 

för närvarande på att införa ett system 

för att snabbt och enkelt kunna 

spåra godset. Via datorn finns sedan 

möjlighet att ta reda på var godset 

varit. 

för närvarande pågår ett pilotprojekt 

i Kristinehamn, där personal 

från transport scannar av alla läkemedelslådor 

från apoteket med en 

handdator. Scannern registrerar var 

och när lådan hämtas, var den är 

på väg och var den lämnas 

– Vi börjar med lådorna från 

apoteket eftersom det där finns 

ett krav på kvittens i samband 

med överlämnandet. I framtiden är 

avsikten att alla godsförsändelser 

ska ingå i systemet. Syftet är effektivisera 

godshanteringen och öka 

säkerheten, säger Staffan flodin 

som är utvecklingsledare vid Landstingsservice. 

Bäddcentral avlastar 

vårdpersonal 

Landstingsservice städ kommer 

under hösten att ställa i ordning en 

bäddcentral som ska betjäna hus 2, 

den nya vårdbyggnaden på Centralsjukhuset. 

På bäddcentralen kommer 

sängar från vårdavdelningarna 

att rengöras och torkas i en automat 

innan de bäddas för att slussas 

tillbaka till vården. Avsikten är att 

vårdpersonalen ska avlastas och att 

arbetsmiljön kring hanteringen av 

sängar ska förbättras. Ett femtiotal 

sängar per dygn räknar man med 

ska passera bäddcentralen, där även 

service och besiktning kommer att 

utföras. 

Det kommer att finnas gott om 

sängar i det nya huset då två av 

våningsplanen är öronmärkta för 

internmedicinsk vård. Där byggs 86 

enpatientrum medan 10 vårdplatser 

utrustas för gemensam övervakning. 

Peder Röhr är länschef för landstingsservice transport och Ulf Gullbrand arbetar som fordonsredogörare. 

Här är de båda intill en Skoda, som är ett av två bilmärken som ingår i landstingets bilpool. 

Tjänstebilarna körs 

miljoner kilometer 

landstinget förfogar över cirka 

0 tjänstebilar. hälften av dem 

ingår i bilpooler, fordon som 

kan bokas via serviceportalen 

på intranätet av den som behöver 

en bil i tjänsten. övriga är 

knutna till de olika verksamheterna. 

Den största poolen finns vid Landstingshuset 

som har 18 bilar, följt av Centralsjukhuset 15 

och Arvika 17. De modeller som används är 

Skoda Octavia och Ford Focus. 

Sedan 2006, då Landstingsservice transport 

tog över inköp och samordning av samtliga 

tjänstebilar, har antalet minskat med 

30. 

Rullar miljoner kilometer 

– Cirka 60 procent av vår fordonspark är bilar 

som kan köras på alternativt bränsle, berättar 

Peder Röhr, länschef på transport. Antalet 

miljöbilar ökar efterhand som fordon byts. 

Emellanåt när samtliga bilar är bokade måste 

vi leasa bilar för dagen, och då används olika 

modeller som uppfyller landstingets krav på 

säkerhet och miljö. 

Totalt under ett år rullar landstingets 

tjänstebilar cirka 4 400 000 kilometer. Det 

motsvarar 110 varv runt jordklotet. Kostnaderna 

för leasing, underhåll och drivmedel 

uppgår årligen till cirka 13 miljoner kronor. 

En nyhet under förra året var att alkolås 

infördes vid bilpoolen i Landstinghuset. På 

sikt ska samtliga pooler utrustas med alkolås. 


TExT: Per grundström Tjänstebilarna i landstingets bilpooler bokas via 

serviceportalen. 


3 


klockan 0 . på förmiddagen, 

sex dagar i veckan avgår den 

mörkblå skåpbilen från lastkajen 

på sjukhuset i torsby. 

– De prover och remisser som jag har bak i 

bilen är ju en del av vårdkedjan, så vi är också 

en viktig del av hälso- och sjukvården. Det 

säger Marianne Johnsson som kör labbilen 

mellan Torsby och Karlstad. 

Innan avresan har hon varit på vårdcentralen 

och folktandvården i Torsby för att 

hämta upp sånt som ska söderut. 

– Nu drar vi till Sunne, säger hon och slår 

igen den stora skjutdörren. 

Efter Sunne går turen över till Klarälvdalen. 

Labbilen stannar vid vårdcentraler och 

folktandvårdskliniker i Deje, Forshaga, Skåre 

och vid Centralsjukhuset. 

– Förutom prover, post och remisser är 

det bland annat läkemedel, tvätt, bentäthetsmätare 

och snarkapparater som åker med, berättar 

Marianne. 

– Jag har viktiga grejor där bak. Jag känner 

att jag gör en insats och jag försöker vara 

snabb och effektiv. 

Marianne parkerar precis utanför dörren 

på vårdcentralerna, tar vant med sig tomma 

apotekslådor, posthögar och frigolitboxar 

för prover från lastutrymmet. Hon vet precis 

var dörröppnaren är placerad och vilket rum 

hon ska in i. Det som varierar är vilka hon 

möter. 

– Jag har jobbarkompisar i hela länet och 

de är jättetrevliga. 


Hon stannar inte för några kaffepauser 

utan det är snabbt in och snabbt ut som gäller. 

– Jag kör ju på en turlista och ska vara 

framme i Karlstad vid en viss tid. Varken de 

eller jag har tid med något annat än arbete, 

men visst byter vi några ord och det känns 

lika roligt att komma in överallt. 

Vid lunchtid har hon lastat av vid Centralsjukhusets 

lastkaj och fått med sig det som 

ska med norrut. Sen tar hon den blåa bilen 

samma väg tillbaka till Sjukhuset i Torsby. 

TExT OCH fOTO: Petter nilJung 

Om labbilarna 

Det finns sex labbilar i länet. De utgår 

ifrån Torsby, Arvika, Kristinehamn, Säffle 

och Karlstad. Labbilarna ingår i landstingsservice 

transport som har cirka 80 

medarbetare 

I labbilarna körs bland annat: 

• laboratorieprover 

• remisser 

• post 

• läkemedel 

• bröstpumpar 

• hörselhjälpmedel 

• städmoppar 

• dammtrasor 

• bentäthetsmätare 

• bilbarnstolar 

• biblioteksböcker 

• snarkapparater 

• möbler 

• skärande och stickande gods 

BILEN 

som är en del 

i vårdkedjan 

Marianne 

Johnsson gör sin 

del för att Landstinget 

i Värmland 

ska fungera så 

bra som möjligt.

nytt från centralsjukhuset 

Ny reception ska byggas 

på Centralsjukhuset 

Centralsjukhuset ska få ytterligare en 

reception kopplad till centralkassan, en 

”filialreception” som ska avlasta den vid 

huvudentrén. 

Den nya receptionen börjar byggas redan 

under våren och kommer att vara belägen 

utefter Röda gatan, det stråk som bland 

annat leder mot Restaurang Solsidan och 

nya hus 2. 

I dag är ett tjugotal mottagningar anslutna 

till centralkassan och fler står i kö. Under 

en vardag tar receptionen emot cirka tusen 

personer som anmäler sitt besök, betalar 

eller bokar hemresan. 

När nya hus 2 tas i bruk från och med 

januari nästa år, kommer stora mottagningar 

som röntgen, laboratoriemedicins provtagning 

samt mammografin att kunna anslutas 

till kassan. Så även flera av de mottagningar 

som finns i närheten, till exempel ögon, 

onkologi och sjukgymnastik. 

Restaurang Solsidan 

öppnar upp för fler gäster 

Restaurang Solsidan på Centralsjukhuset är 

med cirka 500 lunchgäster en av Karlstads 

största restauranger. Restaurangen är dock 

öppen endast två timmar om dagen, övrig 

tid är det tomt i den stora lokalen. 

Nu planerar landstingsservice kost ett café 

som ska hålla öppet från morgon till kväll, 

ett café som även ska sälja enklare maträtter 

typ sallader och pajer samt erbjuda ”take 

away”. 

– Vi planerar för en mindre ombyggnad 

inne i restaurangen men framför allt vill vi 

med hjälp av glaspartier synas bättre, så att 

det känns naturligt för såväl besökare som 

personal att slinka in och äta lunch, ta en 

fika eller bara köpa med sig något, säger 

Lars Söderbäck vid landstingsservice kost. 

Persontrafiken förbi Solsidan kommer 

att öka betydligt när nya hus 2 tas i bruk. 

Själva stråket till huset går alldeles utanför 

restaurangen. Om ganska exakt ett år slår 

dessutom psykiatrihuset upp sina portar 

med patienter, många besökare och en personalstyrka 

på 230 personer. 


Här i hörnet ska den nya ”filialreceptionen” byggas. Var beredd på att det blir stökigt utefter Röda 

gatan under våren, bland annat kommer trafiken mot restaurangen och biblioteket att ledas om 

under en period. 

Restaurang Solsidan står tom och öde under en stor del av dagen. Nu planerar landstingsservice 

kost ett café i den stora lokalen. 

frågor om landstingets restauranger 

1. Äter du ofta i landstingets restauranger? 

2. Tycker du att maten är bra? 

3. finns det något du skulle vilja förändra? 

Gun-Britt Eriksson, utredningssekreterare, Landstingshuset i 

Karlstad 

1. Jag äter i restaurangen varje dag! 

2. Det är bra mat och trevlig personal. Jag gillar salladsbordet och att 

det nästan alltid finns en fiskrätt att välja på. 

3. Inget speciellt. 

Eva Nicolas, städerska, Centralsjukhuset i Karlstad 

1. Ja ibland gör jag det. 

2. Jag tycker att det är bra variation, man kan välja på flera olika rätter 

varje dag. Kockens hörna tycker jag om. 

3. Just nu kan jag inte komma på något speciellt som jag vill ändra på! 




Agnetha Jonsson: 

Landstingsservice är en kugge i hjulet 

– Jag är stolt över landstingsservice 

och den verksamhet vi 

bedriver. vi arbetar för bästa 

patientnytta genom snabba 

transporter, bra patientmål- 

tider, rena lokaler och ett gott 

bemötande, säger agnetha 

Jonsson som är chef för landstingsservice. 

Ett exempel på ett arbete där många olika 

verksamheter inom landstinget var inblandade 

är vaccinationen mot den nya influensan. 

Även anställda inom landstingsservice blev 

involverade. Det handlade om rätt förvaring 

i kylrum och om att transportera ut doserna 

till vaccinationsplatserna runt om i länet så 

snabbt som möjligt. 

– Vi blev en viktig kugge i hjulet och vi 

lyckades bra. Vi gjorde en temporär organisation 

i tät samverkan med smittskydd och 

det fungerade bra. Vi kan konstatera att när 

det gäller så kan vi snabbt ställa om och det 

är en styrka. 

Landstingsservice chef brinner för utveckling 

och tillsammans med sina medarbetare 

griper hon sig an många olika projekt. Sånt 

som kommer mer eller mindre oväntat, som 

till exempel transport av influensavaccin, eller 

sånt som ingår i en långtidsplan. Något av 

det som är aktuellt just nu är en förrådshiss 

och en bäddcentral i de nya husen på Centralsjukhuset. 

Öppenhet i ledarskapet 

Grunden för hur verksamheter ska arbeta 

är verksamhetsplanen. Agnetha berättar att 

landstingsservice har bra rutiner för verksamhetsplanen 

i det dagliga arbetet. Och 

landstingsservice medarbetarenkät visade att 

verksamhetens mål är väl kända hos de anställda. 

Ledningsgruppen arbetar mycket med 

de gemensamma målen. Varje arbetsplats får 

sedan titta på vad det betyder för dem. 


– Jag upplever 

att vi har en öppenhet 

i ledningsgruppen. 

Det finns 

inget revirtänk och 

gruppen ser verksamheten 

som ett 

sammanhang. Det 

är en jättestyrka. 

Vill ha miljöcertifiering 

I verksamhetsplanen 

för 2010 kan 

man läsa att landstingsservice 

bland 

annat ska ägna sig 

åt service och bemötande 

samt miljöfrågor. 

– Vi har lyft 

frågan om miljöcertifiering 

och funderar 

på om man kan 

kravmärka restaurangerna. Vi ska också se 

över om vi ytterligare kan minska kemikalieanvändandet 

inom städ, berättar Agnetha. 

Om landstingsservice 

I landstingsservice ingår verksamheterna: 

• Kost i form av patientmåltider, kafé och restaurangverksamhet. 

• Städ speciellt anpassat för vårdens komplexa verksamheter. 

• Transport i form av vaktmästeri och transporttjänster. 

• Tele där ansvaret för all telefoni samlats. 

• Kundservice som ger information och service till patienterna vid bokning av patientresa 

och betalning av vårdbesök. Inom enheten organiseras också landstingsarkivet. 

Cirka 410 medarbetare 

• Största verksamheten inom landstingsservice är städ med cirka 200 medarbetare. 

• Medelåldern är 48 år. 

• Personal finns på cirka 35 enheter. 

– Om jag får drömma fritt så vill jag att framtidens servicemedarbetare 

har ett ännu bättre samspel med vården och att alla medarbetare vet vad 

man ska göra och varför, säger Agnetha Jonsson, chef för landstingsservice. 

• Totalt är 79 procent av medarbetarna kvinnor. 

TExT OCH fOTO: annika OlssOn

övervikt hos barn och unga 

Hallå 

där... 

…eva åkesdotter-goedicke, folkhälsostrateg 

i Landstinget i Värmland. 

Du är delaktigt i handlingsplanen Förebygga 

övervikt samt främja goda matvanor hos barn och unga 

i Värmland, som skickas ut på remiss under uppmärksamhetsveckan 

19–25 april. 

varför har den handlingsplanen kommit till? 

– Man har under en längre tid sett att övervikt och fetma ökar i 

Sverige och snabbast ökar den bland barn och unga. De får också 

symtom och sjukdomar som man tidigare bara sett hos vuxna, 

som till exempel diabetes typ 2 och hjärt- kärlsjukdomar. Problem 

med knän och andra leder har också blivit vanligare. Övervikten 

följer ofta med barnet upp i vuxen ålder och kan få konsekvenser 

för hela livssituationen. 

vilka är det som tagit fram planen? 

– Hela arbetet bygger på ett nära samarbete mellan landstinget, 

länets 16 kommuner, Värmlands idrottsförbund och friskvården i 


vad innehåller den? 

– Den är dels ett strategidokument som pekar ut de viktiga utmaningarna 

och berättar varför det är nödvändigt att satsa på förebyggande 

arbete samt hur man kan angripa orsakerna till övervikt 

och fetma hos barn. Den innehåller också en aktivitetsplan som 

säger vad som ska göras och vilken organisation som har ansvaret. 

Aktivitetsplanen har fyra delar: främja goda matvanor, främja 

ökad fysisk aktivitet, utökad samverkan mellan förebyggande 

arbete och behandling samt ökad kunskap och utvecklad kommunikation. 

vad kan handlingsplanen innebära för verksamheterna i 

landstinget? 

– Verksamheterna är mer uppmärksamma på problemen idag 

än tidigare men kan öka uppmärksamheten. Alldeles nyligen har 

barn- och ungdomsmedicin bildat ett speciellt team som ska arbeta 

med de barn och ungdomar som redan har övervikt. Detta 

är en välkommen förstärkning för länet. 

vad kan planen innebära för de värmländska barnen? 

– förhoppningsvis så kommer handlingsplanen på sikt leda till att 

övervikt och fetma minskar hos barn och unga i Värmland. Med 

handlingsplanen som stöd blir det lättare för beslutsfattare och 

verksamheter att understödja förutsättningarna för bra matvanor 

och ökad fysisk aktivitet. Det innebär konkret att vissa saker måste 

förändras. Vi måste se till att minimera utbudet av sötade mellanmål 

och minska läsk- och godisutbud i skolcafeterior. föräldrastödet 

ska utvecklas så att föräldrar exempelvis kan göra bra val 

gällande matsäcken till friluftsdagar. Men vi måste även planera 

samhället för rörelse och lek och förbättra gång- och cykelvägar. 

när räknar ni med att handlingsplanen ska vara godkänd 

och börja gälla? 

– Meningen är att den ska antas politiskt under hösten 2010. 

TExT: elisabet PeterssOn 

Anders motionerar mera 

anders sandberg är en 

av de nästan 000 patienter 

i värmland som 

under 00 fick fysisk 

aktivitet på recept. nu 

har han minskat i vikt 

och mår bättre. 

– Jag var överviktig och när jag 

fick diagnosen diabetes typ 2 

tänkte jag att det här går fan inte 

längre, berättade Anders på en 

presskonferens i början av mars. 

– I och med att jag var aktuell 

för operation fick jag gå en kurs 

om levnadsvanor. Då insåg jag 

att jag behövde göra något åt det 

själv och min läkare ordinerade 

mig fysisk aktivitet på recept och 

remitterade mig till Friskvården i 


Anders Sandberg, här tillsammans med 

friskvårdsassistent Åsa Österberg, har 

ändrat sina kostvanor och ökat motionen. 

Anders berättar vidare att han 

också gjort en hälsokontroll. 

– Jag kom fram till att jag var 

korvberoende, inte sockerberoende 

och att jag åt oregelbundet. När jag 

ändrade mina kostvanor och ökade 

motionen började det hända saker. 

Om trenden fortsätter hoppas jag 

kunna minska mängden medicin. 

TExT: Petter nilJung 

fOTO: mattias karlssOn 

Matens och motionens betydelse 

för hälsan uppmärksammas 

Att levnadsvanor har stor betydelse för hälsan är ingen hemlighet. Men vi 

behöver bli påminda om det. I hela Sverige arrangeras därför uppmärksamhetsveckan 

19–25 april. 

Kanske du inte får Intryck i din hand förrän mitt under uppmärksamhetsveckan 

eller dagarna efter. I vilket fall vill vi gärna berätta om veckan. 

Kommuner och landsting, ideella organisationer och företag inom livsmedelsbranschen. 

Alla har inbjudits att delta under uppmärksamhetsveckan Ett 

friskare Sverige. Landstinget i Värmland deltar på flera sätt: 

• Handlingsplanen Förebygga övervikt samt främja goda matvanor hos barn 

och unga i Värmland skickas ut på remiss under veckan. Planen har tagits 

fram gemensamt av landstinget, länets 16 kommuner, Värmlands idrottsförbund 

och friskvården i Värmland 

• Information om fysisk aktivitet på recept, fAR, ges på Bergviks köpcentrum 

i Karlstad, 19 april. 

• Inspirationsföreläsningar om skolmat ges på Värmlands museum 22 april. 

Bert ”Skara-Bert” Karlsson, föreläser om sitt engagemang för bra mat i 

skolan. Wibecke Ivarsson, kostchef och Årets Werner 2009 föreläser om 

hur man har arbetat för att höja matkvaliteten och skapa matglädje i Kils 

kommun. Lanstinget i Värmland och friskvården i Värmland arrangerar 

tillsammans. 

Uppmärksamhetsveckan har sin grund i ett regeringsuppdrag. Statens folkhälsoinstitut 

har fått uppdraget att samordna veckan för att främja goda 

matvanor och fysisk aktivitet. Institutet har i sin tur bjudit in företag och 

organisationer att arrangera aktiviteter. 


Kirurgavdelning 6 deltog i ett friskvårdsprojekt tillsammans med Landstingshälsan, här några bland personalen som medverkade, 

från vänster Kjell Nauclér Platon (Landstingshälsan), Lena Söderlund, Annika Carlson, Birgitta finsberg, Mai Britt 

Telander, Anna Lena Eriksson, AnnChristine Meier, Anita Park. 

Kirurgavdelning sänkte 

blodtrycket – på sig själv 

värk i axlar, nacke och knän, stress, 

sömnproblem, oro bland de äldre över 

att inte klara jobbet fram till pension. 

Häromåret varnade såväl undersökningar om Sunt liv 

som medarbetarsamtal för att flera bland personalen på 

avdelning 6 vid Centralsjukhuset hade besvär av olika 

slag som kunde kopplas till arbetsmiljön. 

Avdelningschefen Annika Carlson insåg att något 

måste göras. En grupp för friskvård och hälsa bildades 

och kontakt togs med Landstingshälsan. Tillsammans 

med Kjell Nauclér Platon lades riktlinjerna upp för ett 

friskvårdsprojekt, som skulle pågå under ett år. 

Förvånades över högt blodtryck 

Projektet inleddes med att Kjell lät testa alla de 26 personer 

på avdelningen som ville vara med. Han mätte 

bland annat syreupptagning, testvärde, blodtryck och 

hade enskilda samtal om hälsa med var och en. 

– Efter det att Kjell presenterade testresultaten blev 

jag väldigt fundersam, berättar Annika. 

Testerna visade satt 66 procent hade förhöjt blodtryck 

och mer än en tredjedel hade ett BMI-mått som 


låg på över 28, det vill säga i riskzonen för hjärt- och 

kärlsjukdomar (BMI är ett mätetal på förhållandet mellan 

längd och vikt). 

– Jag blev förvånad – det kändes oroväckande och 

även lite märkligt, vi jobbar ju på en kirurgavdelning 

där just kärl är vår specialitet. 

Hoppas inspirera andra 

För några veckor sedan presenterade Landstingshälsan 

sin utvärdering av projektet och det till betydligt muntrare 

miner. 

Kjell berättar: 

– Hela 85 procent hade lyckats sänka sitt blodtryck, 

ungefär hälften hade minskat i vikt och lika många hade 

förbättrat sin kondition. Jag är nöjd med resultatet och 

förhoppningen är förstås att personalen ska fortsätta 

jobba för en god hälsa och att även kollegor till dem ska 

bli inspirerade. 

Läs mer på intranätet om friskvårdsprojektet på 

avdelning 6. Gå in under Sjukhus – Centralsjukhuset 

– Nyheter. 


Alla divisioner 

ska tänka 

mer på 

levnadsvanor 

Alla divisioner ska jobba 

aktivt med hälsofrämjande 

och sjukdomsförebyggande 

arbete inom området 

levnadsvanor. Det 

säger en handlingsplan 

som landstingsstyrelsen 

tar beslut om i dagarna 

runt Intrycks utgivning. 

Handlingsplanen hälsofrämjande 

hälso- och 

sjukvård avseende levnadsvanor 

ska leda till 

friskare värmlänningar. 

Hög alkoholkonsumtion, 

rökning, fysisk inaktivitet 

och ohälsosamma 

matvanor ökar risken för 

flera sjukdomar. Handlingsplanen 

ska underlätta 

verksamheternas 

utveckling av det systematiska 

hälsofrämjande 

arbetet, det vill säga 

skriftligt dokumenterade 

program och rutiner, 

inom just de områdena. 

Målgrupperna är patienter 

men också landstingets 

medarbetare och 

befolkningen i stort. 

Några av målen är: 

• En ökad andel patienter 

ska tillfrågas om sin 

alkoholkonsumtion. 

• Antalet förskrivningar 

av fysisk aktivitet på 

recept, fAR, ska öka. 

• En ökad andel av 

befolkningen ska ha 

goda matvanor. 

• Andelen tobaksanvändare 

bland landstingets 

medarbetare ska 

minska. 

Planen gäller för åren 

2010–2013.

Friskvård på 

hästryggen 

friskvård och personlig hälsa 

är någonting som är mycket 

viktigt. många går på massage 

eller besöker det lokala gymmet. 

tjejerna på intensivvårdsavdelningen 

i karlstad har en 

lite annorlunda idé som de nu 

valt att genomföra. 

Tio tjejer från intensivvårdsavdelningen och 

röntgen på Centralsjukhuset i Karlstad har 

börjat rida tillsammans på fritiden. 

– Det blir mycket hästsnack i personalrummet, 

skrattar Maria Andersson. 

Till att börja med hade de tänkt rida tio 

gånger, fram till början av maj. De rider hos 

Karlstads Ridklubb ute vid Alster en gång i 

veckan. 

– Vi gör det lite på prov just nu för att se 

hur projektet utvecklas, berättar Maria. 

Gruppen startade det hela för att må bra 

och för att göra något kul tillsammans utanför 

jobbet, och då var ridning en perfekt 

idé. 

– Nästan alla har ridit förut, men gjort 

ett mer eller mindre långt uppehåll. Och då 

tänkte vi, varför inte börja om på nytt igen 

och ha friskvården tillsammans med hästar? 

Inget bidrag 

Trots att de ordnat allt själva och passar in 

ridningen mellan skiften så får de inte använda 

sina friskvårdspengar. 

– Nej tyvärr så kan vi inte använda de 

pengarna, det beror på att ridning anses vara 

en lyxsport, säger Maria. 

Det är någonting som riksdagen bestämt 

sedan länge tillbaka. 

Öppna dörrar 

Idag är de som sagt tio tjejer, men de tar 

gärna emot fler. 

– Ja det vore både kul och bra för en eventuell 

fortsättning, säger Maria. 

Projektet pågår fram till tionde maj, och 

är de fortfarande tio stycken eller fler, så får 

de mer än gärna fortsätta. 

Maria Andersson är en av tio tjejer från iva och röntgen som rider tillsammans en gång i veckan. 

– Karlstads Ridklubb var mycket positiv 

till en fortsättning, berättar Maria. 

I framtiden kommer de bara att ta ridlektioner 

på förmiddagarna. Eftersom de 

ofta jobbar kväll och även har sina familjer 

aktivitetsbidraget 

hemma som de vill hinna med, så passar det 

bäst för alla så. 

– Ridhuset står ändå tomt då så vi är välkomna, 

säger Maria. 

TExT: richard hall fOTO: ulrika svanberg 

Varje medarbetare i landstinget har 1 000 kronor att använda till personliga friskvårdsaktiviteter. 

Aktivitetsbidraget får endast användas till aktiviteter som sker utanför ordinarie 

arbetstid. 

Bidraget kan användas till: 

• fysiska aktiviteter, till exempel aktivitets- eller årskort till gym och badhus. 

• Avstressande aktiviteter, till exempel yoga, floating, Qi Gong, TaiChi, stresshantering 

och massage. 

• Viktreducerande åtgärder, till exempel ledarledda bantningsklubbar. 

• förändring av tobaksvanor, till exempel nikotinplåster och -tuggummin. 

Bidraget kan inte användas till: 

Golf, ridning, segling, dykning, slalom, presentkort, medlems- eller anmälningsavgifter till 

olika tävlingar, böcker, internetklubbar för viktreduktion eller utrustning som till exempel 

skor, stavar, cykelhjälm. 

Läs mer om aktivitetsbidraget under rubriken Medarbetare – friskvård på intranätet. 


Anne Marie Edvardsson, överläkare och Anki Zetterqvist, biomedicinsk analytiker, berättar att Waranmottagningen i Karlstad är bland de bästa i Sverige 

på att nå målen för patientens behandling. 

Rätt Warandos förhindrar 

blödningar och blodproppar 

Järnkoll på patienterna och 

stor omsorg om detaljer har 

gjort Waranmottagningen vid 

centralsjukhuset i karlstad till 

en av de bästa i landet. här 

ligger man i sverigetoppen när 

det gäller kvalitetsmått. 

– Ja, vi är väldigt stolta och glada över att 

vår mottagning fungerar så bra säger Anne 

Marie Edvardsson, överläkare på mottagningen. 

Sverige är bland de bästa i världen 

på att över tid hålla sina patienter inom målområdet 

för behandlingen och vi i Karlstad 

är bland de bästa i Sverige. 

Till mottagningen kommer patienter som 

drabbats av till exempel förmaksflimmer eller 

blodpropp i benet eller lungan för att få 

läkemedlet Waran. Waran minskar blodets 

förmåga att levra sig och doseringen måste 

kontrolleras ofta på grund av att läkemedlet 


omsätts olika fort hos olika personer och det 

påverkas av en mängd faktorer. Det betyder 

att för att få samma effekt kan två personer 

behöva ta olika stor dos och olika ofta. 

– Uttrycker man sig drastiskt kan man 

säga att vi balanserar patienterna mellan allvarlig 

blödning och blodpropp och vi lyckas 

väldigt bra, säger Anne Marie. Patienternas 

PK-värde* får ligga inom ett visst spann och 

ramlar de utanför är vi snabba att få tillbaka 

dem in i fållan. 

Patienterna tar prover regelbundet på sin 

vårdcentral och sedan sköter mottagningen 

doseringen av läkemedlet. En patient tar prover 

ena dagen och nästa dag ska det finnas 

ett brev i brevlådan som talar om hur många 

tabletter Waran som han eller hon ska ta. Det 

är en noga planerad kedja som måste klaffa. 

Uteblir någon från provtagning så kollar mottagningen 

upp varför. Postgången har man 

koll på så att doseringsbreven kommer fram 

som de ska. 

– Det märks på sommaren att Posten har 

vikarier inne, säger Anki Zetterqvist, biomedicinsk 

analytiker. Det kan vara bökigt och 

ibland får vi ringa och kolla var doseringsbreven 

är. 

Biomedicinska analytiker en styrka 

Vid Centralsjukhuset är det biomedicinska 

analytiker med specialistutbildning som 

sköter doseringen av läkemedlet till patienterna. 

– Vi är en bland få mottagningar som jobbar 

så här och ser det som en av våra styrkor, 

säger Anki Zetterqvist. Vi biomedicinska 

analytiker ser till hela kedjan från hur provtagningen 

gått till, till om patienten verkligen 

tagit sin medicin. 

Fingertoppskänsla 

Alla nya Waranpatienter får information 

från mottagningen, antingen vid ett besök 

eller per telefon. Till exempel så passerar alla 

inneliggande patienter som börjar äta Waran

mottagningen innan de skrivs ut från sjukhuset. 

Patienter kan också komma på remiss från 

vårdcentraler om de inte bor för långt bort. 

Då passar kanske ett telefonsamtal bättre. 

– Vi har ganska mycket papper att gå igenom 

med patienterna, säger Anki Zetterqvist. 

Det är inte helt ovanligt att man ser att patienten 

inte tar in all information. Då ringer 

vi upp och tar en del per telefon och försäkrar 

oss om att informationen har gått fram hos 

patienten. 

Inte bara patienter måste få information 

från mottagningen. Mycket av tiden går åt till 

kontakter med läkare på olika kliniker. 

– För oss är det viktigt att vi får veta rätt 

saker i rätt tid, säger Anne Marie Edvardsson. 

Vi ser helt klart att det är problem i vårdens 

övergångar. Jag lägger ner mycket tid på att 

vara ute och prata med både läkare på sjukhus, 

distriktsläkare och distriktssköterskor, 

säger Anne Marie Edvardsson. 

– Det är en enorm mängd små saker som 

måste klaffa, säger Anki Zetterqvist. Vi lägger 

mycket tid på detaljer, kollar upp och rättar 

till. 

Högre kvalitet med centralisering 

Idag finns tre Waranmottagningar i landstinget, 

en på varje sjukhus. När närsjukvården 

i Säffle och Kristinehamn förändrades 

i november 2008 och mottagningarna där 

stängde, växte mottagningen på Centralsjukuset 

med 650 patienter. 

– Det var naturligtvis tufft, men vi ser det 

som en fördel att alla patienter får samma behandling, 

säger Anne Marie. Vi jobbar hårt 

för att vi ska ha samma rutiner över länet. 

Waran är ett läkemedel som många har 

respekt för. 

– Det är ju ett otroligt lättpåverkat läkemedel, 

säger Anne Marie Edvardsson. 

Förr fick patienterna långa listor på vad de 

inte fick äta, men så är det inte idag. Många 

grönsaker och bär innehåller K-vitamin som 

är motgiftet till Waran. K-vitaminrika jordgubbar 

får man gärna äta men helst i måttliga 

mängder. 

– Vi har våra jordgubbsfrossare och ser direkt 

på provsvaren när de varit i farten, skrattar 

Anki Zetterqvist. 

TExT OCH fOTO: emma carlstedt 

* PK-värde = mått på blodets förmåga att levra 

sig. 

På Waranmottagningen sköter biomedicinska analytiker doseringarna. 

Ungefär 350 doseringsbrev skrivs varje dag och skickas ut till patienter. 

mer om Waranmottagningen 

• Mottagningen har fem biomedicinska analytiker plus en under 

upplärning samt en läkare. 

• Mottagningens TIR-värde, Time-In-Range ligger på 81 procent. 

TIR-värdet anger hur stor del av tiden som patientens PK-värde 

ligger inom behandlingens målområde. I Sverige ligger TIR på 

cirka 75 procent. 

• 32 procent av mottagningens patienter är över 80 år. 

• Under 2009 gjordes 469 dosjusteringar inför operationer. 

• Waran är ett läkemedel som gör blodet tunnare och är en del i 

behandlingen av bland annat förmaksflimmer och blodpropp. 


Puff var en av det tidiga 0-talets käcka förkOrtningar. Det betydde ”personalutveckling för förnyelse och utveckling”. Ett 20tal 

anställda på Centralsjukhusets kök fick möjlighet att gå en PUff-kurs i tre steg med syftet att ”öka förståelsen och samarbetet mellan kökets olika 

avdelningar”. Om detta berättades i personaltidningen S-tinget nr 2/1990, där artikeln åtföljdes av en bild på dessa glada kursdeltagare från vänster: 

Marie Törnberg, Bengt Olsson, Mayvor Kyrk, Katarina Kjellberg, Ingrid Odenbring (kostchef), Siv Densloe, Gun Waernhoff och Monica forsberg. Bilden 

togs av Ingelbert Stenström, den flitigaste förekommande fotografen i S-tinget. 

TExT: anders aJaxsOn 

(Den historiska bilden i nr 1 av Intryck, föreställande politikerna Catarina Segersten Larsson och Stig Gustafsson, innehöll tyvärr ett årtalsfel. Det var 

socialdemokraternas valframgång 1994, inte 1998, som ledde till att moderaten Catarina Segersten Larsson fick lämna posten som landstingsstyrelsens 

ordförande.) 

Konstverk i landstinget 

Herman fogelin leker med sina former och ger fantasieggande titlar till sina verk. Det lilla svarta 

luftslottet i keramik med sina lökkupoler prydda med guldstjärnor, sina prickiga vassa pelare som 

sträcker mot himlen för tankarna till slott, tempel och moskéer. Vad vi ser och hur vi tolkar den 

lilla keramikskulpturen beror på vad vi har för egen associationsvärld. Skulpturen kan väcka gensvar 

hos många kulturer med olika bagage av upplevelser. Samtidigt kan det för barnet vara ett 

litet sagoslott där sagans kung och drottning bor. 

Herman fogelin verkar som keramiker i Göteborg där han har sin verkstad. Han har tidigare 

varit lärare på Högskolan för design och konst (HDK). Han har byggt stora kärl och fria former 

och gjort handslaget kakel. Bland offentliga utsmyckningar finns en i Lundby nya kyrka i Göteborg. 

TExT: elsa hallbäck 


staffans språkspalt 

Strokar eller strokes? 

Obesitas eller fetma? 

enligt dödbOken för Blomskogs församling dog min 

morfars far av ålderdomssvaghet. Det var en vanlig dödsorsak 

förr i världen men idag finns den inte. folk dör ändå 

men orsakerna anges oftast med större precision, om än 

inte alltid lika begripligt. 

Andra åkommor var rödsot, bleksot, tvinsot, lungsot, 

utsot, nervfeber, blodgång, bröstfeber, bröstqväfva, kräfta, 

dragsjuka, fallandesjuka, fransosersjuka, frossa, hjärnfeber 

och många andra. Alla dessa termer är idag utmönstrade. 

I en del fall var det nog oklart vad de betydde redan då 

Staffan Svanqvist, utvecklingsledare 

inom landstingets 

kansli. 

de användes. Kanske blir det lättare för framtidens släktforskare att reda ut vad deras 

förfäder led av, men alldeles säkert kommer uppslagsverk att krävas för full klarhet. 

dagens medicinska terminOlOgi är ofta mera svårgenomtränglig för lekmän 

än förr. Det är ett fackspråk där latin och grekiska dominerar, med ett växande inslag 

av termer från engelskan. Samtidigt har många ord som från början tillhörde det 

medicinska fackspråket letat sig in i allmänsvenskan. Exempel: abort, akne, anorexi, 

autism, cancer, demens, dialys, epidemi, eutanasi, fobi, graviditet, infarkt, injektion, 

inkontinens, kronisk, leukemi, melanom, metastas, narkotika, neuros, obduktion, polio, 

prognos, psykos, resistens, reumatism, senil, spasm, symptom, terapi, transplantation, 

tumör, virus, vitamin. 

Trots ett långvarigt motstånd från Svenska Läkaresällskapets kommitté för medicinsk 

språkvård får nog också stroke nu räknas som etablerad i vardagsspråket i stället för 

slag eller slaganfall – dessutom med fel genus: en stroke, inte ett som kommittén har 

förordat. Ett skäl till motståndet har säkert varit frågan hur man ska böja ordet på 

svenska: en stroke, flera strokear/strokar/strokes? I den nu gällande upplagan av Svenska 

akademiens ordlista anges stroke som oböjligt: en stroke, flera stroke. Stalltips: det 

kommer att stå strokar i framtida upplagor. 

möJligen kOmmer oBEsitAs att gå samma väg in i svenskan, ett hittills okänt ord 

för gemene man. Språkkommittén anser att det ska heta fetma men inom Landstinget 

i Värmland utövas obesitaskirurgi i Torsby och snart har vi en skylt till obesitasmottagningen 

på Centralsjukhuset. Ett argument kan möjligen vara att beteckningen fetmamottagning 

kan upplevas som negativ för de patienter som ska dit. Kanske finns ett 

liknande skäl till att vi inte längre har några cancerkliniker? 

Sedan förra sommaren har vi visserligen en språklag som lägger ett särskilt ansvar 

på ”det allmänna” att använda och utveckla svenskan. för olika fackområden har 

”myndigheter” också ett ansvar för att svensk terminologi finns tillgänglig, används 

och utvecklas. Till ”det allmänna” och ”myndigheter” hör landstingen. Här finns ett 

visst tryck: justitieombudsmannen prickade i februari självaste regeringskansliet för att 

enbart använda engelskspråkiga e-postadresser ”i bristande överensstämmelse med 

Språklagen”. 

Men det betyder knappast att vi måste räkna med en revolution för det medicinska 

språket. Organiserat arbete har pågått åtminstone sedan 1980-talet för att införa 

svenska termer och försvenska stavning och böjning av latinska och grekiska benämningar. 

I samarbetet medverkar Läkaresällskapet, Socialstyrelsen, Terminologicentrum 

och Läkartidningen. En uttalad ambition är att det medicinska språket ska överensstämma 

med Språkrådets skrivregler – som är grundläggande även för språkbehandlingen 

inom Landstinget i Värmland. 

källOr 

• Språklagen 2009:600 

• Medicinens språk, Svenska Läkaresällskapet, Liber 2006 

• Medicinskt fackspråk i skrift, Terminologicentrum 2010-03-05, www.tnc.se 

• Diffusa termer med viss diffusion, Hans Nyman, artikel i Läkartidningen 2005-10-04 

boktips 

Patientens bästa – en kritisk introduktion till läkaretiken. 

Av Axel Carlberg 

I boken argumenterar Axel Carlberg för att reflektionen 

kring etiska frågor bör utgå från en ”närhetsprincip” 

– en djupare förståelse för patient-läkare-relationen 

och de moraliska förpliktelser som läkare har gentemot 

patienten. Den medicinska etiken bör först och främst 

bottna i en tydlig läkaretik. Medicinsk etik från ett mer 

filosofiskt perspektiv. 

Jämlikhetsanden – därför är mer jämlika samhällen 

nästan alltid bättre samhällen 

Av Richard G. Wilkinson och Kate Pickett 

Boken presenterar en omfattande forskning 

och statistik från 21 rika länder – 

däribland Sverige – som visar hur graden 

av ojämlikhet i ett samhälle påverkar hur 

vi mår både fysiskt och psykiskt. En av 

de mest uppmärksammade politiska 

böckerna i Storbritannien under 2009. 

glädjen är själens vingar 

– tankar från en tröstande trädgård. 

Av Helena Emanuelsson 

författaren började skriva dagbok när hon fick sin cancerdiagnos. 

Anteckningarna blev terapi och redskap för 

att bearbeta svåra och existentiella tankar. Trädgården 

med sin inneboende, läkande kraft ger njutning för öga 

och själ. Boken är rikt illustrerad med fotografier och akvareller 

som Helena själv målat. Uppskovsgiven är titeln 

på författarens första bok. 

Okänt offer. Av Tana french 

Poliskommissarie Cassie Maddox kopplas in på ett mordfall 

där offret är mycket lik henne själv. Cassies chef föreslår 

att hon ska spela den döda kvinnan Lexie och lära 

känna hennes kamrater för att kunna lösa fallet. Polisen 

berättar för Lexies studiekamrater och för media att skadorna 

inte var dödliga. Miljön är Dublin. 

gotland – upplevelser och utflykter 

Av Jonas Henningsson 

En liten fin bok med många bilder om Gotland där författaren 

och fotografen beskriver sina favoritställen. Det 

är såväl naturreservat, stränder och raukar som ateljéer, 

hantverksbodar, gårdsbutiker, kaféer och fiskelägen. 

utrensning. Av Sofi Oksanen 

En berättelse om svek och ondska, om makt och maktlöshet, 

men också om den starka viljan att överleva i 

tider av förtryck och terror. Systrarna Aliide och Ingel 

växer upp på en liten gård i västra Estland under andra 

världskriget. När Sovjet invaderar landet deporteras 

Ingel till Vladivostok, men Aliide stannar kvar och sköter 

gården. När landet återfått sin självständighet är Aliide 

gammal och märkt av livet. En dag hittar hon en ung, 

blåslagen kvinna under en björk i närheten av hemmet. 

Det visar sig snart att de har en del gemensamt. 

Välkommen till Sjukhusbiblioteken om du vill låna böckerna 

eller få fler boktips! Du hittar oss på intranätet: 

interna.liv.se/sjukhusbibliotek och på Internet: www.liv. 

se/sjukhusbibliotek. Eller läs vår blogg: sjukhusbibliotek. 

wordpress.com. 


3

PS 

hans karlsson 

landstingsdirektör 


Lean och ekonomin 

– hur hänger det ihop egentligen? 

den senaste tiden har många frågat mig om hur jag tänker kring vår satsning på Lean 

och hur det går ihop med vårt behov av att reducera kostnader. 

Viktigt är att den nya ekonomiska situationen hänger samman med att skatteintäkterna 

påverkats av lågkonjunkturen och att staten inte utlovat någon fortsättning på det konjunkturstöd 

som vi fått under till exempel 2010, i alla fall inte på samma nivå. Bra att känna 

till är också att vi under flera år i rad haft en låg kostnadsutveckling, det vill säga god kontroll 

över de pengar vi har. Under perioden 2005–2009 hade vi näst lägst kostnadsutveckling 

av alla landsting. 

den lean-satsning vi påbörjat under vintern har inte som mål att klara de svårigheter 

vi står inför redan 2010. Lean-arbetet är långsiktigt och har som yttersta mål att skapa ökat 

värde för de resurser som värmlänningarna sätter av för hälso- och sjukvård, inte att vara 

en stötdämpare för svängande konjunkturer. 

De flesta som läser Intryck har antagligen ganska vaga begrepp om hur vårt arbete med 

Lean ser ut. Efter att ha lyssnat på andra, som gjort liknande arbeten, har vi förstått att vi 

måste rusta våra chefer för att de sedan ska kunna stötta och instruera alla medarbetare. 

Alltså har vi nu börjat utbilda chefer. 

MEN det är först när medarbetare kommer in i bilden som den riktiga nyttan vinns: mervärdet 

för patienten, brukaren och värmlänningen. 

för mig är det två saker som jag främst förknippar med vårt Lean-arbete: 

• Vi behöver ha patientens perspektiv när vi ser över hur vi arbetar. Vad skapar värde för 

patienten av allt det vi gör? 

• Du som medarbetare ska ha möjlighet att, förutom att lösa dagens arbetsuppgift, 

utveckla arbetet så att vi löser uppgiften ännu bättre i morgon. 

Jag vet att du kan det och jag tror att du vill det!

Intryck nr 2, 2010 - Landstinget i Värmland

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?