Film i Värmland - Karlstads universitet

More documents

Recommendations

Info

Ekman, Carina. Kortfilmskonsulent (050302) Intervju Johansson, Kjerstin. Filmpedagog (050301) Intervju Karlsson, Karin. Biograf- och skolbiokonsulent (050317) E-postkontakt Nordström, Ulf. Verksamhetsledare (050216) Intervju Rolandsson, Pontus. Filmkonsulent, Unga filmare (050302) Intervju Film i Väst Eskilsson, Tomas. VD, Långfilmsansvarig (050223) Intervju Martin, Louise. Processledare, Produktions- och utbildningskonsulent (050223) Intervju Film i Örebro län Liljeholm, Ylva. Filmkonsulent (050315) E-postkontakt Region Värmland Bjurulf, Staffan. Ansvarig för Näringsliv, arbetsmarknad och turism (050311) Intervju Forsgren, Ulla. Chef för Kultur och fritid (050311) Intervju 11
2. Upplevelseindustri Filmbranschen kan sägas vara en del av upplevelseindustrin. För att tydliggöra detta samband följer här en sammanfattande beskrivning över upplevelseindustrin . 2.1 Från jakt- och fiskesamhälle till upplevelsesindustri Människan har alltid sökt upplevelser så upplevelser är inget nytt påhitt. Vad som bedöms vara en upplevelse är högst personligt och det ändras över tid. Den främsta skillnaden mellan gårdagens och dagens upplevelser är att utbudet av upplevelser, tilldragelser och äventyr har ökat. Upplevelseindustrin är en del av en lång samhällsutvecklingskedja, paradigmen som avlöser varandra. Skiftet från en utveckling till en annan beror huvudsakligen på att allt färre kan tillverka allt mer av samma sak. På så sätt står arbetskraft fri som måste finna nya inkomstkällor. I jakt- och fiskesamhället var människorna delaktiga i produktionen av livsmedel och nödvändiga basprodukter. Likadant gällde agrarsamhället där huvuddelen av arbetskraften ägnades sig åt jordbruk. Det var makten över marken som var av betydelse för strukturen inom det ekonomiska systemet. Industrisamhället formades då inte alla kunde arbeta inom jordbruket längre eftersom jordbruket mekaniserades. Produkter och varor började tillverkas på löpande band. Makten flyttades från marken över till kapitalet. Vidare mekaniserades industrin vilket åter ledde till arbetslös arbetskraft. Makten gick då ifrån kapitalet till kunskap och tjänstesamhället blev det nya ekonomiska samhällssystemet. Det som kommer att bli nästa utveckling tros vara upplevelseekonomin och upplevelseindustrin. Makten över upplevelserna, det vill säga känslorna, blir basen i utvecklingen. 5 2.2 Upplevelseindustrins sex värden Tobias Nielsén har skrivit om upplevelseindustrin – avslöjanden om en utveckling som redan är här. En upplevelse kan upplevas ensam eller delas med andra och på sätt stärkas eller minskas, själva upplevelsen tolkas individuellt. En upplevelse är därmed unik. För att den skall bli meningsfull och innebördsrik måste mottagaren vara engagerad. En upplevelse betyder nödvändigtvis inte vara ett särskilt inträffande utan det är en människas tolkning och den påverkan en händelse utgör. En upplevelse kan vara ett minne för livet och som kan ge inspiration och leda till något annat flera år efter själva upplevelsen. Den kan gestaltas både i positiv och i negativ form. Då en upplevelse behöver köpas, sker betalningen vanligen innan upplevelsen äger rum. 6 5 Sahlberg, B (2001) sid 12 6 Nielsén, T (2003) sid 5 7 Ibid sid 6 Det handlar om första gången på bio. Det handlar om Astrid Lindgrens sagoröst. Den handlar om känslan att bära sin nya Gucciväska. Den handlar om att som barn få en ny cykel i julklapp. Den handlar om att logga in och ställas mot andra Internetspelare från hela världen. Den handlar om att skynda hem för att se det nya avsnittet av ”Vänner”. Den handlar om hur en upplevelse kan förändra oss – som individer eller som kollektiv. Den handlar om ett nytt, snyggt skal till mobiltelefonen. Den handlar om dokusåpor. Den handlar om rent, klart vatten under en fjällvandring. Den handlar om Las Vegas. Den handlar om Hultsfred. 7 12
Page 1 and 2: Institutionen för samhällsvetensk
Page 3 and 4: Film i Värmland En utvärdering av
Page 5 and 6: Sammanfattning I föreliggande utv
Page 7 and 8: Innehållsförteckning 1. Inledning
Page 9 and 10: Figurförteckning Figur 1: Klustret
Page 11: • Sambandet mellan Film i Värmla
Page 15 and 16: 2. Möjliggör Att dra en gräns f
Page 17 and 18: för nyttans skull, ej för sakens
Page 19 and 20: kompetensutveckling och inriktad ut
Page 21 and 22: 3. Kluster och nätverk Senare i ra
Page 23 and 24: förlängningen ett enskilt företa
Page 25 and 26: använts som en metafor för förbi
Page 27 and 28: Figur 3: Triple Helix-modellen Käl
Page 29 and 30: eftersom filmen är en så kallad k
Page 31 and 32: 4.2.1 Regionala resurscentrum i dag
Page 33 and 34: - bevara och förstärka biografstr
Page 35 and 36: Vidare diskuteras det i Underlag ti
Page 37 and 38: Att antalet biobesök i Sverige ska
Page 39 and 40: 5. Film i Värmlands utveckling öv
Page 41 and 42: år. Nytt för år 1997 var stödet
Page 43 and 44: Det totala beviljade stödet till f
Page 45 and 46: 1999 Finansiering av FiV Finansieri
Page 51 and 52: 1 201 400 kronor. Därutöver bevil
Page 53 and 54: den norska långfilmen Andreaskorse
Page 55 and 56: Omsättning: Cirka 6,8 miljoner kro
Page 57 and 58: de användes på annat sätt. Stöd
Page 59 and 60: mer statsbidrag har utgått för va
Page 61 and 62: dokumentärfilm. Det pågick flera
Page 63 and 64:
filmutbudet. Rådgivning och förme
Page 65 and 66:
2004-2005 (Egenskapande verksamhet/
Page 67 and 68:
5.4 Utveckling av produktionsfrämj
Page 69 and 70:
över hela landet, tanken är att s
Page 71 and 72:
På FiV:s hemsida finns ett värml
Page 73 and 74:
Måluppfyllelse Efter ett år med N
Page 75 and 76:
journalistik samt arkitektur återf
Page 77 and 78:
5.8 Nätverk, kluster och Triple He
Page 79 and 80:
koncentrerat till Karlstad. 356 Fil
Page 81 and 82:
iograferna. 361 Under 2002 - 2003 h
Page 83 and 84:
Skapade kringeffekter utifrån verk
Page 85 and 86:
enklast att få genomslag och det h
Page 87 and 88:
Västs verksamhet. År 2003 beräkn
Page 89 and 90:
Internationellt så har Sverige ald
Page 91 and 92:
Mötesplatserna skall även ha kont
Page 93 and 94:
fotografer och ljuddesigners) inte
Page 95 and 96:
Samarbetspartners Berg ser produkti
Page 97 and 98:
Ägaren har en annan heltidssyssels
Page 99 and 100:
Med hjälp av Film i Värmland så
Page 101 and 102:
- Det finns en önskan om att det s
Page 103 and 104:
filminspelningar 429 får hyras in
Page 105 and 106:
producenter i Värmland som kan ta
Page 107 and 108:
en industri. Dock förmodar han att
Page 109 and 110:
- Film i Värmland själva skulle k
Page 111 and 112:
8. Direkta och indirekta effekter a
Page 113 and 114:
personer ansågs kompetenta i sin r
Page 115 and 116:
9. Film i Värmlands verksamhet i r
Page 117 and 118:
olika insatsområdena och dess stra
Page 119 and 120:
land annat med Sveriges Television
Page 121 and 122:
- Entreprenörskap Om det förekomm
Page 123 and 124:
10. Avslutande reflektioner och dis
Page 125 and 126:
10.2 SWOT-analys angående Film i V
Page 127 and 128:
strukturfonderna är oviss kanske d
Page 129 and 130:
11. Slutsatser I vår utvärdering
Page 131 and 132:
Källförteckning Tryckta källor A
Page 133 and 134:
KK-stiftelsen (1999) Blandade upple
Page 135 and 136:
www.voodoofilm.org (050407) Voodoof
Page 137 and 138:
Uppsatta mål för 2004 503 : Film
Page 139 and 140:
Hemmet (långfilm) Filmcompaniet, K
Page 141 and 142:
3. Presentation av projektförslag
Page 143 and 144:
Bilaga 4 FILM I VÄRMLAND 2005-03-1
Page 145 and 146:
Bilaga 5 Intervjufrågor Ulf Nordst
Page 147 and 148:
Vad betyder FiV för Värmlandsbild
Page 149 and 150:
Som ägare till företaget har vi o
Page 151 and 152:
Jag vet att Assorted Nuts Animation
Page 153:
Hedelin, B & Jansson, S. (2004) Psy
show all

Film i Värmland - Karlstads universitet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?