Nordiska språk– - Nordeuropa-Institut - Humboldt-Universität zu Berlin
Nordiska språk– - Nordeuropa-Institut - Humboldt-Universität zu Berlin
Nordiska språk– - Nordeuropa-Institut - Humboldt-Universität zu Berlin
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
(13) inte A utan B (=7)<br />
(14) B och inte A (=10)<br />
Om bruket av och inte som korrektiv konnektor<br />
Relationens karaktär förblir konstant, men hela konstruktionens kommunikativa<br />
funktion förändras. Det är den första konjunkten som tjänar som basis för<br />
etableringen av motsättningsrelationenen. När propositionen i den första<br />
konjunkten är negerad är det propositionens tillbakavisning som framhävs. Inom<br />
konstruktioner där den andra konjunkten är negerad är det däremot rättelsen som<br />
prioriteras (se även Rudolph 1996, 300). Hos de båda konstruktionerna finns<br />
propositionen som korrigeras antingen redan i texten eller kan slutledas ur den.<br />
Konnektoren utan kräver att det finns en negationsbärare 9 i den första<br />
konjunkten - Thorell behandlar den även som en tvåledad konnektor inte – utan<br />
(1973, 184; 186). Ett liknande förhållande finns mellan konnektoren och och en<br />
omedelbart följande negationsbärare i korrektiv-adversativa konstruktioner.<br />
Frågan är då om man inte skulle anse även och inte som en tvåledad konnektor.<br />
Konstruktioner som inte A men väl B samt A men inte B brukas inte för att<br />
korrigera en yttring resp. ett antagande som talaren antar hos höraren. Den<br />
negerade propositionen tillbakavisas inte, det är bara dess giltighet som inskränks<br />
(Lang 1991, 615–616). Jag kommer inte att gå in närmare på de två sistnämnda<br />
konstruktionstyperna.<br />
3.1.1.1 KORREKTIV-ADVERSATIV SAMORDNING INTE–UTAN<br />
Det är konnektorn utan som är typisk för korrektiv-adversativa konstruktioner i<br />
svenskan. Konnektorens bruk är kopplad till krav som gäller både semantiken och<br />
syntaktiska strukturen hos de samordnade konjunkterna. De semantiska samt<br />
syntaktiska karakteristika hos denna slags konstruktioner kan beskrivas i all<br />
korthet på följande sätt:<br />
Semantik: Bortsätt från negationen i en av konjunkterna utgör de samordnade<br />
propositionerna varandra uteslutande alternativ inom en gemensam semantisk<br />
ram. Propositionen i den första konjunkten tillbakavisas och ersätts av<br />
propositionen i den andra konjunkten. Hela propositionen (som i ex. 15) resp.<br />
bara en del av den (som i ex. 7) kan ligga inom negationens skopus.<br />
Syntax: Konstruktionerna är uteslutande binära. De samordnade konjunkterna<br />
har samma format och är som regel parallellt strukturerade. Den första konjunkten<br />
måste vara explicit negerad. Identiska konstituenter reduceras vanligtvis i den<br />
negerade konjunkten så att eventuellt bara fokuskonstituenten 10 realiseras.<br />
Fokuskonstituenten framhävs syntaktiskt (t. ex. med hjälp av satsklyvning)<br />
9 Som konnektor skulle egentligen anses NEG ... utan, det är inte bara inte, utan även synonymer som ej<br />
och icke samt andra negationsbärare som ingen/-t/-a, aldrig, ingenstans, ingenting osv. som kan<br />
förekomma. Jag brukar inte som ”Stellvertreter der Gruppe der Negationsträger”.<br />
10 Fokuskonstituenten är konstituenter, som talaren med hjälp av prosodiska eller syntaktiska medel<br />
(intonation; ordföljd, satsklyvning o. s. v.) markerar som prominenta mot bakgrunden av de andra<br />
konstituenterna inom meningen.<br />
25