Nordiska språk– - Nordeuropa-Institut - Humboldt-Universität zu Berlin

Om bruket av och inte som korrektiv konnektor
av identisk språkmaterial som blir det primära medlet för denna relations språkliga
enkodering (se Fretheim 1974:44; 54; Lang 1991:619–620).
4. ADDITIV SAMORDNING: OCH
I den additiva konstruktionen samordnas konjunktbetydelser, som är kompatibla
och som regel distinkta. Konjunktbetydelserna kännetecknas som samtidigt
gällande inom en gemensam semantisk ram. Den additiva relationen i svenskan
uttrycks prototypiskt genom konjuktionen och. Jämfört med andra samordnande
konnektorer – som t. ex. för, men eller utan – framträder konnektoren och som
semantiskt relativt ospecifik. Denna egenskap delar konnektoren och med andra
betydelsemässigt ’allmänna’ konnektorer som ty. und eller en. and. 12
(Kontext: Vad gör Niklas och Susanne?)
(20) Niklas sjunger och Susanne spelar gitarr.
Konstruktionen i (20) är ett exempel på en s. k. kontrastiv jämförelse: två
propositioner, som betecknar olika händelser med var sin aktör kännetecknas som
simultant gällande (se Foolen 1991a, 83). Relationen mellan propositionerna
specificeras inte. Konstruktionen kan få en motsättningstolkning eftersom både
aktörerna och handlingarna i konjunkterna skiljer sig åt. Konnektorer som
används i sådana konstruktioner är sv. och, ty. und, en. and.
(21) dt. N. singt und S. spielt Gitarre.
(22) e. N. sings and S. plays guitar.
Betydelsen hos konnektoren, som brukas i kontrastiva jämförelser i språk som
(forn)isländska, fornsvenska, bulgariska eller ryska 13 kan anges som ’och’. Dessa
konnektorer - (f)is./fsv. en, bg./ryss. a - är emellertid inte additiva, såsom sv. och,
utan snarare icke-specifika, kombinerande. Konnektoren brukas bara för att
samordna konjunkterna, utan att specifiera vad det är för relation som råder dem
emellan. Relationens karaktär specificeras i så fall med stöd i konjunkternas
syntaktiska struktur och i kontexten.
(23) is. N. syngur en S. leikur á gítar.
(24) bg. N. pee, a S. sviri na kitara.
I (forn)isländskan, fornsvenskan, bulgariskan och rysskan finns det dessutom en
additiv konnektor: (f)is. og, fsv. oc, bg./rys. i ’och’. Skillnaden additiv vs.
kombinativ är lexikaliserad i språk som isländska, bulgariska eller ryska, däremot
12 Se Dik (1968, 271) om en. and, Lang (1991, 615) om ty. und, SAG 4 (1999, 885) om sv. och.
13 Hellberg (1981, 6–7) om fornisländskan, Braunmüller (1995, 264–265) om forngermanskan, Weiß (i
denna bok) om isländskan, Kotcheva (2002) om fornsvenskan.
27