Riktlinjer för fönster - Malmö stad

Godkända av stadsbyggnadsnämnden 

oktober 2005 

Riktlinjer för 

FÖNSTER 

...när något behöver göras


FÖNSTER 

Radhus där en ägare bibehållit 

originaluttryck i putsad fasad med 

treluftsfönster medan grannen ändrat 

indelning (tvåluftsfönster), ändrat 

nischens djup samt hela fasadens 

uttryck. 

Tidigare inåtgående sidohängda 

originalfönster utbytta mot livlösa 

pivåfönster med lösa spröjs och 

utanpåliggande mittpost. 

Denna skrift om fönster handlar inte om val av fönster vid nybyggnation. Den handlar i stället 

om när något måste göras åt befintliga fönster på hus. Vilka val står fastighetsägare inför? Vilka 

betydande faktorer skall tas i beaktande innan beslut fattas? 

Dessa riktlinjer gäller för vanliga fönster. Glaspartier, butiksfönster och fönster i takkupor står 

inför samma frågeställningar varför riktlinjerna principiellt kan användas även till dessa. 

Skriften har utarbetats av Anna Thulin, konsulterande arkitekt, i samarbete med Christer 

Liljemark och Malin Backman på Malmö stadsbyggnadskontor. 

Sammanfattning av riktlinjerna, se sidan 11.

Inledning 

Fönstret speglar husets själ på samma sätt 

som ögonen speglar människans, det berättar 

om var huset hör hemma i bebyggelsehistorien 

och det bidrar starkt till fasadens och gaturummets 

karaktär. Ett ingrepp på fönstren 

är lite tillspetsat en förvrängning av historien. 

Utformningen av ett hus har föregåtts av 

en mängd medvetna val gjorda i ett speciellt 

sammanhang. Varje hus har sin egen utgångspunkt, 

sin särart, som fönstren är en viktig 

del av, därav mångfalden. 

Fönstret ska inte bara släppa in ljus och 

förmedla utblick så vi kan orientera oss, utan 

dessutom släppa in frisk luft och fågelkvitter. 

Att reducera fönstret till en byggteknisk bagatell 

vore ett stort misstag. 

Sedan 70-talets energikris har dessvärre 

fönstret alltmer reducerats till en teknisk lösning, 

ett isolerat byggelement utan relation 

till sin omgivning. De estetiska värdena har 

tillsammans med människans behov av ljus 

ansetts sekundära. Just denna inställning har 

lett till att gamla originalfönster i trä, som 

ansetts vara otidsenliga energislösare, bytts ut 

mot modernare fönster. Många av de här bytena 

har skett på ett okänsligt sätt, utan hänsyn 

till husets ursprungskaraktär. Konsekvenserna 

får vi leva med tills det är dags för nästa 

fönsterbyte. 

I takt med en ökad bebyggelsehistorisk 

medvetenhet och ett ökat intresse för den 

byggda miljön ur en estetisk synvinkel har 

den här inställningen dock ändrats något på 

senare tid. 

På följande sidor redovisas de olika faktorer 

som var för sig eller gemensamt påverkar 

intrycket av fönstret och därmed i förlängningen 

också intrycket av hela huset. 

• Skenbart små förändringar kan få stora konsekvenser. 

• Värdesätt fönstret i sitt rätta estetiska, historiska och materialmässiga sammanhang. 

• Reducera inte fönstret till en teknisk lösning. 

Renovering 

Stadsbyggnadskontoret förordar alltid att 

gamla fönster ska bevaras och renoveras. 

Riktigt gamla fönster har oftast mycket 

god virkeskvalitet till skillnad från nya, 

även om det går att få även bra nytillverkade 

träfönster. Och, om virkeskvaliteten är god 

i de gamla fönstren så går det för det mesta 

att rädda även de till synes mest illa åtgångna 

fönster åt eftervärlden. 

Vid en inledande besiktning bedöms vilket 

renoveringsbehov fönstret har. Det kan 

vara ommålning eller omkittning. I begreppet 

underhåll ingår även då delar av virket byts ut 

eller då rostiga hörnjärn, beslag och gångjärn 

byts ut eller behandlas. 

Ofta är fönstren i en fastighet i olika 

skick beroende på i vilket väderstreck fasaden 

ligger. Söderfönster kräver generellt ett mer 

frekvent underhåll än ett fönster mot norr. 

Om ett byte trots allt måste ske, räcker det 

kanske med att något enstaka av husets alla 

fönster byts ut? Nya tillägg ska vara originalfönstren 

så trogna i utförande som möjligt. 

Om inte originalfönstren haft ett kontinuerligt 

underhåll lockas tyvärr många att köpa 

nya för huset opassande fönster. Om fönstren 

istället ”räddas” av fönsterhantverkare bibehålls 

byggnadens kulturhistoriska värde och 

en mer långsiktig ekonomi uppnås. 

Fönsterrenovering är långtifrån ett bortglömt 

kapitel. Riksantikvarieämbetet har gett 

ut en skrift ”Fönster, historik och råd vid renovering”. 

Fönsterhantverkare finns under 

rubriken ”Fönster” i gula sidorna. Nytillverkade 

gångjärn och hörnjärn efter gamla 

modeller finns att köpa i affärer som säljer 

reservdelar till gamla hus. Det anordnas 

även kurser av varierande längd för den som 

själv vill lära sig renovera fönster. Inom kommunen 

finns Malmö Kulturmiljö, vx 040- 

344475, som bistår med råd och har antikvarisk 

expertis. 


FÖNSTER 

Riksantikvarieämbetet, www.raa.se 

ISBN 91-7192-730-1. 

Nytillverkade beslag, gångjärn och 

fönsterdetaljer efter gamla förlagor.


FÖNSTER 

Exempel på fönster som inte 

anpassats till fönsterhålet. 

Mindre känslig infästning av 

aluminiumkarm. 

Ursprunglig smyg. 

För djup smyg efter tilläggsisolering 

och fönsterbyte. 

Fönstrets placering i fasaden 

Det finns två aspekter på fönstrets placering 

i fasaden, dels hur fönstret är placerat i 

förhållande till väggen i djupled, dels hur 

fönstren är placerade sinsemellan i fasaden. 

Placeringen i djupled har betydelse både 

för skuggbildningen i fasaden och hur nyanserad 

fasaden upplevs. Fönster placerade långt 

ut i fasadlivet gör att fasaden upplevs som ett 

tunt skikt, medan fönster djupt indragna i fasaden 

får motsatt effekt. Den här placeringen 

i djupled är ofta mycket medvetet utförd. 

Fönstrets placering i djupled påverkar 

också ljusreflexer och ljusinsläpp i rummet 

innanför. 

Tilläggsisolering på utsidan av den befintliga 

fasaden, som så många hus utsattes 

för under 70-talet, fick till resultat att fönster 

som tidigare legat långt ut i fasadlivet plötsligt 

ligger djupt indragna i djupa nischer. 

Detta förändrar fullständigt fasadens uttryck, 

särskilt på lätta funkishus. 

Fönstrens inbördes placering ger fasaden 

en horisontell eller vertikal verkan och vittnar 

om de estetiska ideal som rådde när huset 

uppfördes. En förändring av fönsterplaceringen 

rubbar den inbyggda balansen i fasaden. 

Ibland kan man se att fönsterhålet är mycket 

större än själva fönstret. Detta kan vara gjort 

medvetet för att lätta upp en sluten fasad. Andra 

gånger är det tyvärr gjort för att man av 

ekonomiska eller energiskäl inte ansett sig 

kunna fylla ut hela hålet med fönster. 

Infästning i fasaden 

Mötet mellan olika material i husets fasad visar 

tydligt vilken grad av omsorg som har 

lagts ner på utförandet. Slarviga materialmöten 

sänker husets helhetsintryck. 

Traditionellt har fönstrets karm murats 

in i samband med att huset uppfördes, vilket 

gjort att det har blivit ett naturligt möte 

karm/fasad som inte behövt döljas med stora 

lister. Numera levereras karm och båge tillsammans 

och monteras in i fönsterhålet efter 

väggens uppförande. 

Vid fönsterbyte kan fönstret monteras 

med en instickskarm utanpå den ursprungliga 

karmen, varefter glappet som uppstår mellan 

gammal/ny karm tätas med en mer eller 

mindre klumpig list. I synnerhet vid byte från 

träfönster till aluminium/plastfönster tenderar 

listen att bli onödigt överdimensionerad 

och dominerar fönsterhålet. 

Det finns en känslighet i mötet mellan 

mur/fönster i inmurade karmar som en 

ny fönsterinfästning har svårt att nå upp till. 

Även om man hyvlar ner ursprungskarmen 

innan man fäster in den nya karmen blir uttrycket 

ett annat, därför är ett fönsterbyte alltid 

att betrakta som en eftergift. Om ett byte 

av fönster trots allt är oundvikligt finns det 

mycket att vinna på att lägga stor omsorg på 

infästningen, eftersom den har avsevärd betydelse 

för helhetsintrycket. 

• Fönstrens placering sinsemellan ger fasaden dess rytm. 

• Fönstrets placering i djupled har avsevärd betydelse för upplevelsen av huset. 

• Anpassa fönster efter befintligt fönsterhål. 

• Mötet mellan olika material t ex fönstrets karm/väggen skvallrar om graden av omsorg som 

lagts ner på huset. 

• Undvik klumpiga instickskarmar. 

• Minimera plåtintäckning av karm.

Dimensioner och 

proportioner 

Den visuella uppfattningen av fönstret är till 

stor del beroende av fönstrets dimensioner 

och de inbördes proportionerna mellan den 

glasade delen och båge/karm. Även små förändringar 

i proportionerna i en fönsterkonstruktion 

får stora konsekvenser. 

Originalfönster utformade med omsorg 

och i samspel med resten av fasaden är ofta 

väl proportionerade med precis så stora dimensioner 

som konstruktionen kräver. 

Efter 70-talet har fönstren gått mot allt 

grövre dimensioner på båge och karm och allt 

mindre glasyta, vilket har lett till en utslätning 

och förenkling av fönstret samt minskat 

ljusinsläpp. 

Dimensionerna på båge/spröjs och andelen 

fönsterglas påverkar också dagsljusinflödet 

och möjligheten till utblick. 

Vid byte till nya fönster som monteras 

med hjälp av instickskarm blir karmen betydligt 

bredare på bekostnad av glasytan, vilket 

avsevärt påverkar fönstrets proportioner på ett 

negativt sätt. 

Lufter och spröjs 

Fönstrets luftindelning och spröjsning påverkar 

fasaden, som blir öppnare eller mer sluten 

beroende på antal och storlek hos lufter och 

spröjs. Att ge stora fönster en ny indelning är 

sällan en lyckad lösning för fasadens komposition. 

Hellre bör lösning med annan hängning 

eller isolerruta sökas för att göra fönstret 

mer lätthanterligt. 

Ursprungligen kom spröjsen till för att 

man inte hade den tekniska möjligheten att 

göra stora fönsterglas, men den har senare 

lagts till (eller medvetet uteslutits) som ett estetiskt 

element. 

Olika tidsperioder har olika karakteristik 

när det gäller lufter och spröjs. 

Spröjsens profilering är också viktig för 

hur ljuset faller in i rummet. Idag finns hela 

spektrumet av spröjningsalternativ, vilket gör 

det extra viktigt att man ser till husets helhetsintryck 

när man väljer fönster. Ett finspröjsat 

fönster på ett för övrigt sparsmakat 

40-talshus är lika fel som ett ospröjsat i ett 

1890-tals hus och gör att fasaden blir motsägelsefull 

och svårtydbar. 

Ett fenomen som definitivt sänker intrycket 

på huset är löst utanpåliggande spröjs. 

”Äkta” spröjs delar glaset och är fast anbringade. 

Lösa spröjs har en förmåga att lossna. De 

kan placeras utanpå yttre rutan, mellan glasrutorna 

inne i en isolerruta eller på insidan. 

Inget av de sistnämnda alternativen tillför 

fönstret någon kvalitét. 

• Smäckra dimensioner på båge och karm ger fönstret fina proportioner och maximalt ljus- 

insläpp. 

• Husets bebyggelsehistoriska sammanhang bestämmer antalet lufter och spröjs. 

• Fast spröjs är att föredra framför lös. 


FÖNSTER 

Exempel på aluminiumfönster med 

dålig proportion mellan den glasade 

delen och båge/karm. 

Antal lufter och spröjser är kopplat 

till husets bebyggelsehistoriska 

sammanhang.


FÖNSTER 

Främmande hängning. 

Hörnbeslag och gångjärn i 

originalutförande. 

Detaljering och profilering 

Ett väldigt enkelt fönster med få detaljer har 

sin givna plats precis som ett mycket väl detaljerat. 

Allt är en fråga om sammanhang. 

Detaljeringen måste anpassas till fasadens övriga 

uttryck, vilket till stor del dikteras av den 

tidsperiod under vilken huset uppfördes. 

En viktig detalj av flera skäl är profileringen 

av båge och karm. En medvetet utförd 

profil ger fönstret ett väl avvägt intryck där 

dimensionerna upplevs som mindre. 

Profileringen har också en praktisk betydelse 

vid sidan om den estetiska, och gör 

övergången mellan det hårda dagsljuset och 

rummets insida mjukare. Speciellt vid stort 

utrymme mellan kopplade bågar får profileringen 

stor betydelse för ljuset. Profileringen 

bidrar också till att ge fasaden en livfull 

skuggning och skvallrar om byggnadens stilmässiga 

ursprung. 

En annan detalj är fönsterbeslag och 

gångjärn. På senare tids fönster är ofta de traditionella 

gångjärnen ersatta med bultgångjärn 

i form av små knoppar, som visserligen 

fyller sin funktion men som varken tillför 

fönstret eller fasaden någonting. 

På äldre fönster är det alltid eftersträvansvärt 

att behålla originalbeslag i största 

möjliga mån. Vid byte finns det både renoverade 

gamla beslag och nya beslag tillverkade 

efter gamla modeller att tillgå. 

• Anpassa graden av detaljering till husets uttryck. 

• Var noggrann vid valet av detaljer. 

Fönsters hängning 

Hur fönster är fästa med gångjärn i karmen 

och sättet de därmed öppnas på är en viktig 

del av fönstrets och fasadens karakteristik. 

Traditionellt hängs fönster i sidogångjärn, 

men idag finns det en mängd olika upphängningsanordningar 

beroende på fönsterfabrikant. 

I de fall ett fönsterbyte är oundvikligt 

är det av stor vikt att den nya hängningen 

överensstämmer med den ursprungliga. 

Ett tvåluftsfönster med spröjs som öppnas 

i nederkanten ger ett kulissartat, nästan 

komiskt intryck. Vill man ha ett traditionellt 

spröjsat träfönster bör man skaffa ett 

sidohängt. En ny hängning som bryter mot 

de omgivande husens fönsterhängning påverkar 

upplevelsen av fasaden och rytmen i gaturummet. 

Huruvida fönstren är hängda inåt eller 

utåt har också stor betydelse för fasadens uttryck. 

Att byta utåtgående fönster placerade 

långt ut i fasadlivet mot djupare liggande 

inåtgående fönster, vilket inte är ovanligt, 

ger fasaden ett annat uttryck än det som ursprungligen 

avsågs. 

• Värna om den ursprungliga fönsterhängningen, den är avgörande för husets karaktär.

Material 

Varje material har sin karakteristik, sina möjligheter 

och sina begränsningar. När man väljer 

material väljer man också delvis vilket uttryck 

fönstret i slutänden ska få. Även om 

tekniken har gått framåt och plast- och aluminiumfönster 

idag är betydligt känsligare 

utförda än de var när de började produceras 

är de inte jämförbara med ett träfönster. Vill 

man att huset ska ha fönster som ser ut som 

ett träfönster är det också bäst att välja träfönster. 

Bearbetningen av materialet är också 

av väsentlig betydelse. Ett specialbeställt väl 

utfört profilerat aluminiumfönster kan på lite 

håll mycket väl vara anpassat till den övriga 

fasaden, men materialet kan likväl vara främmande 

för den tidsperiod huset uppfördes i. 

Möjligheten till underhåll är också en 

viktig aspekt vid valet av material. Om ett 

fönster benämns som underhållsfritt kan det i 

praktiken innebära att det helt enkelt inte går 

att underhålla och därmed har en begränsad 

livslängd. Ett gediget fönster med med hög 

träkvalité som underhålls kontinuerligt och 

väl har dock inte en begränsad livslängd. Olika 

material kan vara förvillande lika i nytt tillstånd, 

men de åldras olika. Plast och aluminium 

åldras på ett mycket mer definitivt sätt, 

en buckla i t.ex. ett aluminiumfönster låter sig 

inte rättas till som en mista i färgen på ett träfönster. 

Fönsterglas 

Valet av fönsterglas är inte enbart en teknisk 

fråga, olika typer av glas har olika ljusreflekterande 

egenskaper. Handblåst och draget 

glas har en ojämn yta som ger ett livfullt spel 

med ljusreflexer. Idag finns nytillverkat maskindraget 

s.k. kulturglas att tillgå till rimligt 

pris. 

Floatglas eller planglas är som namnet 

antyder alldeles jämnt i ytan och ger därför 

också ett mera livlöst intryck. De olika glastyperna 

reflekterar också dagsljuset olika, med 

planglas försvinner transparensen och omgivningen 

reflekteras som i en spegel. Floatglasets 

standarddimensioner är större än glas av 

äldre typ. Ett tjockt glas kräver större dimensioner 

på båge och karm, vilket i sin tur får 

konsekvenser för fönstrets uttryck och mängden 

ljus som släpps in i rummet. 

Tonade rutor påverkar det yttre intrycket 

ytterligare genom att inte bara reflektera 

ljuset utan dessutom vara färgade, vilket 

innebär att de egenskaper som normalt karakteriserar 

glaset helt sätts ur spel. Om man 

monterar tonade fönsterglas med speglande 

beläggning går fönstrets genomsiktiga egenskaper 

förlorade och fasaden upplevs som sluten. 

Kontakten med husets inre liv försvinner 

och huset framstår som livlöst. Tonat glas 

förändrar dessutom kvaliteten på ljusinsläppet 

och färgåtergivningen både vid utblickar 

och i inomhusmiljön och är inte lämpliga i 

bostadshus. 

• Eftersträva en ärlighet i materialvalet, vill du ha ett fönster som ser ut som trä, köp ett träfönster. 

• Tänk på möjligheten till underhåll. 

• Undvik tonade glas i bostäder 

• Ta reda på vilket fönsterglas som passar bäst i det befintliga fönstret, överväg valet noga. 


FÖNSTER 

Fönstrets uttryck är direkt kopplat till 

materialet. 

Blåst glas ger en nyansering av 

ljusreflektioner.


FÖNSTER 

Exempel på fönster med olika färgfält. 

Färg 

När det gäller valet av kulör är det naturligtvis 

viktigt att färgen harmonierar med resten 

av fasaden, varje stilperiod har sin karakteristiska 

färgsättning som det är viktigt att ta 

hänsyn till. 

Valet av kulör har naturligtvis stor betydelse 

för fönstret och fasaden, men även färgens 

textur är viktig för den visuella upplevelsen. 

Fönster penselmålade med linoljefärg 

längs träets ådring ger ett vackert åldrande. 

Att aluminium och träfönster blir allt 

mer lika varandra beror inte enbart på att aluminiumfönstren 

har utvecklats utan också 

på att nya träfönster ofta sprutlackeras, vilket 

ger ytan en helt annan finish än om den 

handmålats. Ett sprutlackerat träfönster liknar 

i uttrycket mer ett aluminiumfönster än 

ett handmålat träfönster. 

På fönster från bland annat 20-talet är 

det vanligt att karmen är målad i en annan 

kulör än bågen, vilket understryker nättheten 

i dimensionerna. Typiskt för Malmö är färgsättning 

med grön eller brun karm och benvit 

båge. Vid ommålning är det av stor vikt 

att man bibehåller uppdelning i olika färgfält. 

Kunskap om tidigare färgsättning kan erhållas 

genom att skrapa fram äldre färglager på 

karm och båge. Att måla både karm och båge 

i samma färg ger de här fönstren ett klumpigare 

uttryck. 

Vita plastfönster har en bländande vithet 

som inte kan liknas vid vitmålade träfönster. 

Kulörta plastfönster kan lättare smälta in 

i omgivningen. 

Ljud och värme 

Varför vill fastighetsägare byta ut gamla fönster? 

Ibland byts fönster för att färgen flagar, 

men i de flesta fall vill man genom ett fönsterbyte 

åstadkomma bättre bullerdämpning 

och/eller minska värmeförlusterna. 

• Var noggrann vid valet av kulör, konsultera gärna Malmös färgprogram. 

• Överväg valet av målningsteknik, det har betydelse för slutintrycket. 

• Behåll ursprungliga färgfält. 

• Tänk på att lågemissionsglas i sig inte ger skydd mot buller. 

• Fast anbringad spröjs dämpar ljudets svängningar. 

Vad gäller värmeförluster har professor 

Bertil Fredlund vid Lunds tekniska högskola 

genomfört en undersökning 1998 som visar 

att gamla renoverade träfönster, där man bytt 

ut glaset i innerbågen mot lågemissionsglas, 

har bättre värmeisoleringsförmåga än ett nytt 

fönster med isolerruta. Lågemissionsglas kostar 

ungefär dubbelt så mycket som ett vanligt 

fönsterglas och det kan fås i 3 mm tjocklek 

för att passa de gamla kittfalsarna, standardtjocklek 

för modernt fönsterglas är annars 4 

mm. 

För att dämpa buller genom fönster 

finns det olika principer att tillämpa enligt 

Christian Simmons, Sveriges Provnings- och 

Forskningsinstitut. Ett sätt är att ha asymmetrisk 

glasning d.v.s. olika glastjocklekar i 

ytter- och innerbågen. Stort glasavstånd ger 

större mängd ljudisolerande luft mellan glasen. 

Indelning med fasta spröjsar och poster 

ökar också ljudisolering. 

Ett annat sätt att dämpa buller är att 

montera en ny inåtgående innerbåge innanför 

det befintliga fönstret. Detta görs lättast 

om det befintliga fönstret är utåtgående och 

extrarutan monteras i en öppningsbar inåtgående 

båge. Det är dock en lösning som minskar 

smygdjupet på insidan och ger mer glas 

att putsa. 

Fördelen med förbättrade gamla fönster 

är att arkitekturen inte påverkas 

På Malmö stads hemsida informerar gatukontoret 

att de kan ge bidrag för bullerskyddsåtgärder 

på fönster i befintlig miljö. 

Ökas bullerskydd genom invändiga åtgärder 

såsom byte av glas i befintlig båge, vilket 

idag är den absolut vanligaste och bästa 

lösningen, behöver inte stadsbyggnadskontoret 

kontaktas. Däremot kan exteriöra förändringar 

på fönster innebära att en bygglovpliktig 

åtgärd vidtas.

Vad säger plan- och 

bygglagen (PBL)? 

Det kan vara lätt att tycka att det jag gör med 

mitt hus är min privata angelägenhet, men 

huset är en del av ett större sammanhang, och 

det som sker med huset påverkar också omgivningen. 

Ditt hus är inte bara din bostad 

utan också grannens utsikt, och en del av de 

förbipasserandes gaturum. 

Syftet med PBL är att bevaka allmänhetens 

intresse i frågor som gäller vår gemensamma 

miljö. 

Det finns inget speciellt fönsterkapitel 

i PBL, men de paragrafer som berör byggnaders 

exteriör generellt går att applicera på 

fönster eftersom de ingår i exteriören. 

I PBL står: 

PBL 8:3 (8 kapitlet 3§) 

” I områden med detaljplan krävs utöver vad 

som föreskrivs i 1 och 2 §§, bygglov för att 

färga om byggnader eller byta fasadbeklädnad 

eller taktäckningsmaterial samt för att göra 

ändringar av byggnader som avsevärt påverkar 

deras yttre utseende.” 


”Tillbyggnader, ombyggnader och andra ändringar 

av en byggnad ska utföras varsamt så 

att byggnadens karaktärsdrag beaktas och 

dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, 

miljömässiga och konstnärliga värden 

tas tillvara.” 


”Byggnader som är särskilt värdefulla från 

historisk, kulturhistorisk, miljömässig, eller 

konstnärlig synpunkt eller som ingår i ett bebyggelseområde 

av denna karaktär, får inte 

förvanskas.” 


”Byggnaders yttre skall hållas i vårdat skick. 

Underhållet ska anpassas till byggnadens värde 

från historisk, kulturhistorisk, miljömässig 

och konstnärlig synpunkt samt till omgivningens 

karaktär.” 

Översiktsplan Malmö 2000 anger särskilt 

värdefulla miljöer. Dessa områden återfinns 

i olika stadskaraktärer såsom tät kvarterstad, 

gles kvarterstad, grannskapsenheter, storskaliga 

bostadsområden samt småskalig bebyggelse. 

Kontakta Malmö Stadsbyggnadskontor och 

hör om just Er fastighet är belägen inom ett 

sådant värdefullt område. 

Frågor kan även ställas till Malmö Kulturmiljö 

som har antikvarisk expertis. 

Faktorer som spelar in om ett fönsterbyte är 

bygglovpliktigt är: 

- vilket hus det gäller, d.v.s. om det är gammalt, 

har fönster i originalskick eller ligger i 

ett bevarandeområde 

- om ändring ska ske av material, indelning av 

lufter, dimensioner och/eller profiler 

För byggnadsminnen gäller speciella krav. 

Dessa ärenden förutsätter även godkännande 

av länsantikvarien på länsstyrelsen. 


FÖNSTER


FÖNSTER 

10 

Riktlinjer 

Generellt 

Renovera i stället för att byta fönster! 

Vid buller och värmeåtgärder 

Komplettera, utan att ändra utseende, i stället för att byta fönster! 

Stadsbyggnadskontoret hjälper gärna till med goda råd. 

Välkomna!

Vid nödvändigt byte av fönster 

Välj typer och storlekar som 

stämmer med huset. Efterlikna 

originalet så långt möjligt 

avseende uppdelning, material, 

profiler och dimensioner. 

Tidigare fasta spröjsar ersätts 

med nya fasta. 

Använd samma upphängning 

som tidigare. Gör fasta mittposter 

om sådana funnits tidigare. 

Undvik klumpiga instickskarmar. 

Minimera förfulande 

plåtintäckningar. 


FÖNSTER 

11

Malmö Stadsbyggnadskontor 

Postadress: 205 80 Malmö 

Besöksadress: Stadshuset, August Palms plats 1 

www.malmo.se 

E-post för allmänna förfrågningar: info.stadsbyggnadskontoret@malmo.se 

E-post för myndighetsärenden: stadsbyggnadskontoret@malmo.se 

Tel: 040-34 10 00

Riktlinjer för fönster - Malmö stad

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?