OSTEOLOGI BENENS VITTNESBÖRD

EN FYNDORT - VILKA ARTER? VILKA DELAR? VIKT?
FRAGMENTANTAL? ANTAL INDIVIDER? ARTFREKVENS?
ÅLDER? KÖN? MANKHÖJD? SPRIDNING OCH LAGRING?
ÅVERKAN? SJUKDOMAR? SVINN?
ARTER
Liksom hos människan bestar varje djurarts skelett av sitt bestämda
antal ben och tänder, och de olika skelettelementen har sina artspecifika
kännemärken. Bara genom att göra en lista över förekomsten av
identifierade arter i ett material kan man få en uppfattning om deras
betydelse för samhällets ekonomi och umyttjande av resurser. Baserades
ekonomin på tama eller vilda arter eller en kombination av
båda, dvs boskapsskötsel och/eller jakt och fiske? Hur var tillgången
på villebråd? Har man umyttjat både resurser på land och till havs?
Vilka tama ddggdjursarter har t ex producerat kött, mjölk, använts
som drag- eller riddjur m m och kan t ex flertalet husdjur -
nötboskap, får, get, svin och häst - finnas representerade i detta
avseende. Om vilda ddggdjursarter förekommer, är det sådana som
varit attraktiva könproducenter eller har jakten kanske koncentrerats
på pälsdjur? Vissa arter, som t ex grävlingen, kan ha varit begärliga
jaktbyten av andra orsaker än päls och kött. Från grävlingen kan
man nämligen ta till vara ett lättsmält fett, utmärkt att smörja in
lädervaror med. Fmns rester av både vild- och tamsvin, mahända
även av övergångsfolDler mellan vild och tam? Kommer fiskbenen
från fiskar som man kan ha fångat i närliggan@ insjöar eller ute i
havet? Kanske anger fyndplatsens läge att man behövt hämta/importera
fisken långväga ifrån. Är lågelbenen rester av fåglar som kan
bedömas vara antingen mamyttiga eller tagna för sin ståtliga fjäderskruds
skull eller både och? Förekommer kanske rester efter tamhöns
eller bara skogshöns, flyttfåglar och/eller stannfåglar? Vid förekomst
av olika vilda arter kan lämpliga jaktmarker funnits på nära håll eller
inte. Lämningar av hund kan indikera att "människans bäste vän n
101