OSTEOLOGI BENENS VITTNESBÖRD

More documents

Recommendations

Info

SVINN - DET MATERIAL SOM EN OSTEOLOG ALDRIG SER Under rubriken tafonomi har vi redan diskuterat olika faktorer som kan ha påverltat ett arkeologiskt benmaterials möjlighet till bevaring och därför i slutänden identifiering. Bland dessa ingår, förutom naturens egna geologiska och biologiska processer, den mänskliga hanteringen av djwbenen i samband med aktiviteter som styckning, redskapstillverloling m m samt det bitande, gnagande och bortsläpande som olika djurarter åstadkommit. Samtliga dessa faktorer har förorsakat ett svinn av material, skelettdelar som vi inte kan hitta på platsen och identifiera. När det gäller kvantifiering av ett benmaterial är detta ett stort problem och en uppenbar jelklUla. Ett första steg att försöka komma tillrätta med problemet är t ex att, då man vet vilka olika skelettdelar och deras inbördes antal som en art har, multiplicera dessa tal med antalet bestämda individer fran arten! arterna i fråga. Ett enkelt exempel kan ges: I ett material som innehåller rester av ett beräknat antal på 20 svin, borde också finnas rester av 40 hälben, 20 från höger och 20 från vänster sida. Endast S från höger och 7 från vänster sida har identifierats. Ett relativt högt svinn av dessa ben kan således antas ha förekommit Rera olika faktorer kan givetvis vara orsaken till ett svinn. I diskussionen tär man t ex inte glömma an gåvor, byten eller försäljning av endast vissa delar av djurlcroppar kan ha förekommit på fyndplatsen. Vissa större djur som älg, kronhjort och även säl kan ha styckats på nedläggningsplatsen och delar av djuret lämnats kvar. Vid en stor jakt kan t ex också en fördelning ha skett mellan olika grupper av människor, vilket fätt till följd att djurlcroppar spritts åt olika håll. 133
AKTUELL <strong>OSTEOLOGI</strong> ALLMÄNT Ingående kunskaper om det mänskliga skelettets osteologi fönnedlades förr genom studier vid medicinsk-anatomiska institutioner och om djurarternas genom studier vid zoologiska institutioner vid landets universitet. I dag är den utbildning i osteologi som ges vid dessa institutioner inte lika ingående och omfattande. En specialutbildning av osteologer framstår därför som en nödvändighet, osteologer som sedan kan gå vidare i sin specialisering och idka ett fruktbart samarbete med experter inom områden som arkeologi, . biologi, etnologi, etologi, geologi, kemi, odontologi, patologi och statistik för att bara nämna några. Vi har redan diskuterat många av de problemställningar som sysselsätter dagens forskare inom både human- och animalosteologin. Problem som t ex r6r hur benmaterial bevaras, hur kön, ålder, kroppslängd respektive mankhöjd skall kunna bedömas och beräknas och hur många individer som kan finnas representerade i ett material. Diskussioner som skett med utgångspunkt från skelettmaterialet självt, dess möjligheter och begränsningar samt tillämpade metoders styrka och svagheter. Analyser av benmaterial och forskning runt metod- och tolkningsproblem sker idag på flera håll i Sverige vid våra universitet och museer. I Solna finns det Osteologiska (idag kallat det Arkeoosteologiska) forskningslaboratoriet, beläget i det 1700-tals stall som tillhör Ulrik.sdals slott. Att planerna på ett osteologiskt laboratorium kunde förverldigas är i hög grad kung Gustav VI Adolfs förtjänst. Laboratoriet är, alltsedan sin tillkomst, knutet till den AIkeologiska institutionen vid Stockholms Universitet. Det är ensamt i sitt slag i Norden och det är här den akademiska utbildningen av osteologer i såväl human- som animalosteologi sker. Att denna utbildning sker under ett och samma tak är unikt för Sverige. Ut- 134
Page 1 and 2:
OSTEOLOGI BENENS VITTNESBÖRD Ebba
Page 3 and 4:
FÖRORD Oftast förknippas arkeolog
Page 5 and 6:
HUR VET VI HUR MÅNGA MÄNNISKOR SO
Page 7 and 8:
Fig. l. En polismans funderingar -
Page 10 and 11:
norge har visserligen diskuterats.
Page 13 and 14:
NÅGRA Tll..LBAKABUCKAR PÅ OSTEOLO
Page 15:
Andra kända namn är Anders och Gu
Page 18 and 19:
Fig. 8. Kremerat benmaterialfrån e
Page 20 and 21:
Flg. 9. Mer lJn 120000 kg benmaterl
Page 24 and 25:
Vad beträffar jiskskelettet finns
Page 27 and 28:
Benets ursprungliga substans kan do
Page 29 and 30:
Med den moderna tekniken har inför
Page 31 and 32:
HUMANOSTEOLOGI V AD KAN EN ANALYS A
Page 34 and 35:
BARN ELLER VUXEN? UNG ELLER GAMMAL?
Page 36 and 37:
Överkäke Underkäke Överkäke Un
Page 38:
Dess utformning och storlek skiljer
Page 41:
NÄR ÄR EN MÄNNISKA "OSTEOLOGISKT
Page 45 and 46:
i. I 'I, , : Fig.25. Ett kranium se
Page 47 and 48:
A B Fig. 27. U" .. nd
Page 50 and 51:
Fig. 30. Lårbenets 6 olika dldersf
Page 52 and 53:
Den säkraste åldersbedömningen a
Page 54 and 55:
KVINNA ELLER MAN? Det "säkraste" s
Page 56 and 57:
ning utsätts bäckenregionen för
Page 58 and 59:
Förutom höftben brukar kranium, l
Page 61 and 62:
Exempel på övriga enskilda skelet
Page 64 and 65:
Resultaten av Trotter och Glesers a
Page 67 and 68:
VAD VET VI OM KROPPSLÄNGDEN HOS V
Page 69:
Svenska siffror från bronsålder o
Page 73 and 74:
Fig. 43. En stenkammargrav från yn
Page 75 and 76:
A B Fig. 44. A. Tre "friska" brlJst
Page 77 and 78:
Förändringar i skelettet på grun
Page 79 and 80:
Skenben övre del nedre del Fig. 48
Page 81 and 82: A B Fig. 49. Manliga kranier från
Page 83 and 84: unda hål, men även andra fonner f
Page 85 and 86: MÄNNISKOOFFER, BROTT OCH STRAFF De
Page 87: Fig. 54. Bild p4 kraniets vänstra
Page 90 and 91: DET FINNS DOCK MÅNGA FELKÄLLOR I
Page 92: DJURBEN - MILJÖ OCH EKONOMI En ana
Page 96 and 97: längre malen kvar i vattendragen.
Page 100 and 101: EN FYNDORT - VILKA ARTER? VILKA DEL
Page 103: SKELETIDELAR Genom att komplettera
Page 107 and 108: UNGA ELLER VUXNA DJUR? Det är ur m
Page 109 and 110: Karakteristiskt för de "unga" bene
Page 111 and 112: fälls varje år. Älgen och rådju
Page 113 and 114: Mellanhands- och mellanfotsbenen an
Page 116 and 117: SPRIDNING OCH LAGRING AV DJURBENEN
Page 118: HUR HAR D,wREN SLAKTATS OCH STYCKAT
Page 124 and 125: Fig. 75. Lårben av ren dllr A. tre
Page 128 and 129: SKELETIFÖRÄNDRINGAR HOS DJURENS B
Page 130: Gnagspår vid skulderieden Vapenska
Page 137 and 138: Osteologisk forskning bedrivs i Sto
Page 139 and 140: MORS MAGISTER VITAE - DÖDEN ÄR LI
Page 141 and 142: FRÅGAN OM ÅTERBEGRAVNING Det finn
Page 144: Eketorp The Monument. 1976. Kaj Bor
show all

OSTEOLOGI BENENS VITTNESBÖRD

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?