OSTEOLOGI BENENS VITTNESBÖRD

VIKT, ANTAL FRAGMENT, ANTAL INDIVIDER,
ARTFREKVENS
För att vidare uppskatta mängden av, kvantifiera, de olika djurarterna
brukar man vtiga och rtikna antal fragment per art.
Mänga gänger har man i detta avseende ett material av starkt
varierande karaktär framför sig. Direkta jämförelser mellan arterna
med hjälp av deras fragmentantal och vikt anses inte vara speciellt
pålitliga, då antal, storlek, och strukblr hos skelettelementen kan
variera starkt mellan olika arter. Storlek och strukblr är i sin tur
faktorer som i hög grad påverlc.ar sönderdelning och bevaringsförmåga
hos de olika benen. Ett vanligt förfarande är då att gå vidare
och försöka beräkna det minsta säkerställda individantalet (mind) för
varje art. Då använder man de vanligast förekommande benslagen,
vilka gått att sidobestämma, ålders- och i förekommande fall könsbedöma.
Man tar även hänsyn till storlek, grovlek mm vilket kan skilja
mellan individer av samma art. Det anses allmänt att denna metod
ger orealistiskt låga värden i synnerhet med hänsyn tagen till
tidsfaktorn. Individantalet kan också beräknas med hjälp av olika
matematiska formler och statistiska utvtirderingar av materialet
Dessa beräkningar bygger vanligtvis på att det finns ett förhållande
mellan mind och antal fragment och kan ge en bättre uppfattning om
osäkerheten i de framkomna resultaten.
För att kunna uppskatta identifierade arters betydelse i ett fyndmaterial
och sätta in det i ett större samhällsekonomiskt sammanhang, är
det dock mindre viktigt att känna till det exakta antalet djur frän
varje art än den relativa frekvensen arterna emellan. Beträffande
tolkningen av material frän enskilda gravar och gravfält kan man
också få en uppfattning om vilka arter som hade stor betydelse som
gravgåvor. En mängd olika faktorer kan ha haft betydelse i sammanhanget.
Antingen kan arterna t ex ha varit vanligt förekommande i
106