OSTEOLOGI BENENS VITTNESBÖRD

More documents

Recommendations

Info

liga läge dels ha avlägsnat material från platsen. Finns det i så fall någon dokumentation från dessa tillfällen. Hur pass representativt kan benmaterialet bedömas vara för det gravfält eller den boplats eller annan fyndplats som det kommer ifrån och ((jr respektive befolkning och ekologisk miljö? Här spelar givetvis den enskilde osteologens kunnande och förmåga att beakta dylika fakta, att anatomiskt bedöma vilka benslag det är fråga om, att vid behov kunna skilja mellan människoben och djurben samt också artbestämma djurbenen en stor och viktig roll. Viktigt är också an uppmärksamma eventuella spår av skador på benen vilka kan härröra från t ex sjukdomar, frakturer eller annan åverkan, som t ex spår efter redskapstillverkning, slakt, styckning, gnag mm. Osteologens teoretiska kunnande och fönnåga an tillämpa moderna analysmetoder är också av avgörande betydelse för an få fram tillförlitliga resultat och för tolkningen av desamma. I det följande ges en kort översikt över vad en ånalys av olika benmaterial mer generellt kan innebära och ge för resultat. det ett ben/rån ett/år eller en get? 31
HUMAN<strong>OSTEOLOGI</strong> V AD KAN EN ANALYS AV MÄNSKLIGT SKELETTMATERIAL FRÅN FORNA DAGAR BERÄ TIA FÖR NUTIDENS MÄNNISKOR? Ett fullständigt skelett aven fullvuxen människa består i regel av 206 ben och 32 tllnder. Vart och ett av dessa skelettelement. av vilka hörselbenen är de minsta och lårbenet det största, har sin egen karakteristiska form. En osteologisk analys identifierar i första hand vilka element som tillvaratagits. Genom att sedan närmare studera benen och tänderna kan man erhålla viktig information angående antalet funna individer, deras klJn, dlder, kroppslilngd och tandstatus. Man kan okulärt eller medelst röntgen notera sjukliga (patologiska) och/eller dldersbetingade (degenerativa) förändringar i skelettet, upptäcka spår av vitamin- eller nlJringsbrist, notera stlJrningar under utvecklingsfaser samt observera skador uppkomna i samband med våld, olyckshändelser, medicinska ingrepp eller dylikt. Genom mätningar av skalle och underldlke kan man få en uppfattning om individens utseende. Man kan t ex se om denne varit långmellan- eller kortskallig, om ansiktet varit högt och smalt eller lågt och brett, näsan smal eller bred. käkpartiet brett etc. Genom studier av den naturliga fraktioneringen av i benvävnaden lagrade stabila kolisotoper kan man försöka spAra skillnader i dietintaget hos individerna och se om vAra förfäder under t ex stenåldern levt huvudsakligen av föda från hav eller land. Genom kemiska analyser av spdrlJmnen som strontium, koppar, zink och selen kan man finna indikationer på huruvida födointaget från animalt eller vegetabiliskt protein varit mest betydande. Spårämnesanalyser kan även avslöja förekomst av förnöjda halter av tungmetaUer och vara tecken på t ex blyförgiftning. 32
Page 1 and 2: OSTEOLOGI BENENS VITTNESBÖRD Ebba
Page 3 and 4: FÖRORD Oftast förknippas arkeolog
Page 5 and 6: HUR VET VI HUR MÅNGA MÄNNISKOR SO
Page 7 and 8: Fig. l. En polismans funderingar -
Page 10 and 11: norge har visserligen diskuterats.
Page 13 and 14: NÅGRA Tll..LBAKABUCKAR PÅ OSTEOLO
Page 15: Andra kända namn är Anders och Gu
Page 18 and 19: Fig. 8. Kremerat benmaterialfrån e
Page 20 and 21: Flg. 9. Mer lJn 120000 kg benmaterl
Page 24 and 25: Vad beträffar jiskskelettet finns
Page 27 and 28: Benets ursprungliga substans kan do
Page 29: Med den moderna tekniken har inför
Page 34 and 35: BARN ELLER VUXEN? UNG ELLER GAMMAL?
Page 36 and 37: Överkäke Underkäke Överkäke Un
Page 38: Dess utformning och storlek skiljer
Page 41: NÄR ÄR EN MÄNNISKA "OSTEOLOGISKT
Page 45 and 46: i. I 'I, , : Fig.25. Ett kranium se
Page 47 and 48: A B Fig. 27. U" .. nd
Page 50 and 51: Fig. 30. Lårbenets 6 olika dldersf
Page 52 and 53: Den säkraste åldersbedömningen a
Page 54 and 55: KVINNA ELLER MAN? Det "säkraste" s
Page 56 and 57: ning utsätts bäckenregionen för
Page 58 and 59: Förutom höftben brukar kranium, l
Page 61 and 62: Exempel på övriga enskilda skelet
Page 64 and 65: Resultaten av Trotter och Glesers a
Page 67 and 68: VAD VET VI OM KROPPSLÄNGDEN HOS V
Page 69: Svenska siffror från bronsålder o
Page 73 and 74: Fig. 43. En stenkammargrav från yn
Page 75 and 76: A B Fig. 44. A. Tre "friska" brlJst
Page 77 and 78: Förändringar i skelettet på grun
Page 79 and 80: Skenben övre del nedre del Fig. 48
Page 81 and 82:
A B Fig. 49. Manliga kranier från
Page 83 and 84:
unda hål, men även andra fonner f
Page 85 and 86:
MÄNNISKOOFFER, BROTT OCH STRAFF De
Page 87:
Fig. 54. Bild p4 kraniets vänstra
Page 90 and 91:
DET FINNS DOCK MÅNGA FELKÄLLOR I
Page 92:
DJURBEN - MILJÖ OCH EKONOMI En ana
Page 96 and 97:
längre malen kvar i vattendragen.
Page 100 and 101:
EN FYNDORT - VILKA ARTER? VILKA DEL
Page 103:
SKELETIDELAR Genom att komplettera
Page 107 and 108:
UNGA ELLER VUXNA DJUR? Det är ur m
Page 109 and 110:
Karakteristiskt för de "unga" bene
Page 111 and 112:
fälls varje år. Älgen och rådju
Page 113 and 114:
Mellanhands- och mellanfotsbenen an
Page 116 and 117:
SPRIDNING OCH LAGRING AV DJURBENEN
Page 118:
HUR HAR D,wREN SLAKTATS OCH STYCKAT
Page 124 and 125:
Fig. 75. Lårben av ren dllr A. tre
Page 128 and 129:
SKELETIFÖRÄNDRINGAR HOS DJURENS B
Page 130:
Gnagspår vid skulderieden Vapenska
Page 133:
AKTUELL OSTEOLOGI ALLMÄNT Ingåend
Page 137 and 138:
Osteologisk forskning bedrivs i Sto
Page 139 and 140:
MORS MAGISTER VITAE - DÖDEN ÄR LI
Page 141 and 142:
FRÅGAN OM ÅTERBEGRAVNING Det finn
Page 144:
Eketorp The Monument. 1976. Kaj Bor
show all

OSTEOLOGI BENENS VITTNESBÖRD

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?