OSTEOLOGI BENENS VITTNESBÖRD

More documents

Recommendations

Info

laboratoriet, en del av den kvanärgeologiska avdelningen. Där utreds bl a jlJttehjortens, visentens, renens, uroxens och kärrsköldpaddans förekomst i Skandinavien. Förutom nu nämnda forskare arbetar ett flertal personer i hög grad aktivt med analyser av gamla och nya benmaterial frän arkeologiska utgrävningar frän olika delar av landet och frän vitt skilda tidsperioder. Mer än 120 ton till stora delar ej analyserat benmaterial visar att osteologi är en vetenskap som inte lider brist på "råmaterial" och behovet och betydelsen av aktivt arbetande osteologer - inte minst i fält - kan inte nog poängteras! Nedan följer endast några axplock för att belysa den spännande verksamhet som är en yrkesarbetande osteologs vardag. Några arbetar t ex med både mlJnnisko- och djurbensmaterial från Gotlands stenålder, Ölands eller MlJlaromrddets järnålder, andra med sent vilångatida/tidigt medeltida mlJnniskoskelett frän Lund. Några arbetar med medeltida djurbensmaterial frän Lund, Skara och den, under medeltiden, norska staden Kungahäila i Bohuslan. Från VuolIerim i Norrbotten och Trogsta i Hälsingland analyseras bränt djurbensmaterial från mesolitikum respektive äldre jämålder och från IlJmtland brandgravsmaterial från järnåldern. Vidare ger samiska boplatsgrlJvningar i dag mängder med fiskben att analysera. Avslutningsvis kan nämnas, att våren 1990 startades på nytt utgrävningar av det forntida Birka på B jörtc.ö i Mälaren under ledning av docenten i artc.eologi BjlJrn Ambrosiani. Dessa grävningar har gett ett mycket omfattande benmaterial som redan nu sysselsätter en av laboratoriets doktorander och sannolikt kanmer att sysselsätta osteologer under de nännaste åren. 139
MORS MAGISTER VITAE - DÖDEN ÄR LIVETS LÄROMÄSTARE Latinet är osteologens arbetsspråk både avseende skelettmaterial från människa och från djur. Med ovanstående uttryck, hämtat från det gamla sigill som tillhör det Anatomiska Institutet vid Lunds Universitet, vill jag poängtera hur viktigt det är att, även efter en f(jrsta analys, hålla det mänskliga skelettmaterialet från såväl f(jrhistorisk som senare tid lätt tillgängligt för dagens och morgondagens vetenskapliga forskning. Nya forsknings inriktningar tillkommer och nya metoder utvecklas hela tiden som kan avlocka materialet nya upplysningar. Här kan bara nämnas några exempel. Datering med hjälp av traditionell 14C analys kräver minst 50 ibland 150 g benmaterial. I dag med ny apparatur - tandem acceleratorn - krävs blott ett eller ett par tiotal milligram, vilket ger helt nya möjligheter att datera ovärderliga material utan att förstöra dem. I dag ges även m(jjlighet att spåra variationer i dietintaget - har födan kommit från Fig. 84. A. Modern 14C analysmetod kriiver endast ett benjragment som viiger ett par tiotal milligram. B. Traditionell 14C analysmetod kan kriiva ett ben med en vikt av minst J 50 gram - lika mycket som det avbildade överarmsbenet viiger! 140
Page 1 and 2:
OSTEOLOGI BENENS VITTNESBÖRD Ebba
Page 3 and 4:
FÖRORD Oftast förknippas arkeolog
Page 5 and 6:
HUR VET VI HUR MÅNGA MÄNNISKOR SO
Page 7 and 8:
Fig. l. En polismans funderingar -
Page 10 and 11:
norge har visserligen diskuterats.
Page 13 and 14:
NÅGRA Tll..LBAKABUCKAR PÅ OSTEOLO
Page 15:
Andra kända namn är Anders och Gu
Page 18 and 19:
Fig. 8. Kremerat benmaterialfrån e
Page 20 and 21:
Flg. 9. Mer lJn 120000 kg benmaterl
Page 24 and 25:
Vad beträffar jiskskelettet finns
Page 27 and 28:
Benets ursprungliga substans kan do
Page 29 and 30:
Med den moderna tekniken har inför
Page 31 and 32:
HUMANOSTEOLOGI V AD KAN EN ANALYS A
Page 34 and 35:
BARN ELLER VUXEN? UNG ELLER GAMMAL?
Page 36 and 37:
Överkäke Underkäke Överkäke Un
Page 38:
Dess utformning och storlek skiljer
Page 41:
NÄR ÄR EN MÄNNISKA "OSTEOLOGISKT
Page 45 and 46:
i. I 'I, , : Fig.25. Ett kranium se
Page 47 and 48:
A B Fig. 27. U" .. nd
Page 50 and 51:
Fig. 30. Lårbenets 6 olika dldersf
Page 52 and 53:
Den säkraste åldersbedömningen a
Page 54 and 55:
KVINNA ELLER MAN? Det "säkraste" s
Page 56 and 57:
ning utsätts bäckenregionen för
Page 58 and 59:
Förutom höftben brukar kranium, l
Page 61 and 62:
Exempel på övriga enskilda skelet
Page 64 and 65:
Resultaten av Trotter och Glesers a
Page 67 and 68:
VAD VET VI OM KROPPSLÄNGDEN HOS V
Page 69:
Svenska siffror från bronsålder o
Page 73 and 74:
Fig. 43. En stenkammargrav från yn
Page 75 and 76:
A B Fig. 44. A. Tre "friska" brlJst
Page 77 and 78:
Förändringar i skelettet på grun
Page 79 and 80:
Skenben övre del nedre del Fig. 48
Page 81 and 82:
A B Fig. 49. Manliga kranier från
Page 83 and 84:
unda hål, men även andra fonner f
Page 85 and 86:
MÄNNISKOOFFER, BROTT OCH STRAFF De
Page 87: Fig. 54. Bild p4 kraniets vänstra
Page 90 and 91: DET FINNS DOCK MÅNGA FELKÄLLOR I
Page 92: DJURBEN - MILJÖ OCH EKONOMI En ana
Page 96 and 97: längre malen kvar i vattendragen.
Page 100 and 101: EN FYNDORT - VILKA ARTER? VILKA DEL
Page 103: SKELETIDELAR Genom att komplettera
Page 107 and 108: UNGA ELLER VUXNA DJUR? Det är ur m
Page 109 and 110: Karakteristiskt för de "unga" bene
Page 111 and 112: fälls varje år. Älgen och rådju
Page 113 and 114: Mellanhands- och mellanfotsbenen an
Page 116 and 117: SPRIDNING OCH LAGRING AV DJURBENEN
Page 118: HUR HAR D,wREN SLAKTATS OCH STYCKAT
Page 124 and 125: Fig. 75. Lårben av ren dllr A. tre
Page 128 and 129: SKELETIFÖRÄNDRINGAR HOS DJURENS B
Page 130: Gnagspår vid skulderieden Vapenska
Page 133: AKTUELL OSTEOLOGI ALLMÄNT Ingåend
Page 137: Osteologisk forskning bedrivs i Sto
Page 141 and 142: FRÅGAN OM ÅTERBEGRAVNING Det finn
Page 144: Eketorp The Monument. 1976. Kaj Bor
show all

OSTEOLOGI BENENS VITTNESBÖRD

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?