OSTEOLOGI BENENS VITTNESBÖRD

More documents

Recommendations

Info

Frågan om slllktskap mellan individer eller befolkningsgrupper kan studeras genom mätningar av framfOr allt kraniet och genom au studera fOrekomst eller inte fOrekomst av små icke-metriska, genetiska särdrag i skelettet. Sådana särdrag kan t ex utgöras av extra små ben, hål och sömmar i kraniet. När det gäller an studera släktskap pågår även studier av rester efter DNA (byggstenarna i våra gener) i forntida benvävnad. Skeletbllaterialet kan också ligga till grund fOr en studie av paleodemograji dvs vetenskapen om foma befolkningsfOrhållanden. Skeletbllaterial, där kollagen finns kvar, kan även användas fOr datering med hjälp av Kol 14 eller 14C metoden, vilket är en teknik fOr åldersbestämning av organiskt material, framfOr allt arkeologiskt. Specialister kan även utfOra blodgruppsbestllmningar. En osteologisk analys av ett mänskligt skeletbllaterial sker i regel efter ett visst schema och omfattar i allmänhet IAngt ifrån alla ovan nämnda studier. Förutom en anatomisk identifiering av tillvaratagna delar, en bedömning av antal individer, deras ålder, kön samt kroppslängd och där olika, både kvalitativa och kvantitativa, metoder ligger till grund fOr bedömningen, noteras i allmänhet också skelettmaterialets grad av bevaring. Vidare noteras spår av t ex sjukdomar, frakturer samt kariesangrepp vilkas fOrekomst påverkat och fOrändrat skelettdelarnas ursprungliga struktur. Man kan i detta sammanhang konstatera att, när det gäller såväl förhistoriskt som medeltida skelettmaterial, det i allmänhet inte är den enskilde individens ålder, kön eller kroppslängd som är det mest intressanta forskningshistoriskt sett. I stället vill man med hjälp av benmaterialet kunna beräkna underliggande populations eller populationers ålders- och könsjlJrdelning med angivande av medelålder respektive maximal medelllJngd hos den aktuella befolkningen under en viss tidsperiod. Dessa resultat kan i sin tur ligga till grund för en bestämning av hur stor en viss population varit på en viss plats under en viss tidsperiod. 33
Page 1 and 2: OSTEOLOGI BENENS VITTNESBÖRD Ebba
Page 3 and 4: FÖRORD Oftast förknippas arkeolog
Page 5 and 6: HUR VET VI HUR MÅNGA MÄNNISKOR SO
Page 7 and 8: Fig. l. En polismans funderingar -
Page 10 and 11: norge har visserligen diskuterats.
Page 13 and 14: NÅGRA Tll..LBAKABUCKAR PÅ OSTEOLO
Page 15: Andra kända namn är Anders och Gu
Page 18 and 19: Fig. 8. Kremerat benmaterialfrån e
Page 20 and 21: Flg. 9. Mer lJn 120000 kg benmaterl
Page 24 and 25: Vad beträffar jiskskelettet finns
Page 27 and 28: Benets ursprungliga substans kan do
Page 29 and 30: Med den moderna tekniken har inför
Page 31: HUMANOSTEOLOGI V AD KAN EN ANALYS A
Page 35 and 36: HUR AVGÖRS ÅLDERN I BARNAÅREN? D
Page 37 and 38: individer inom förhållandevis sn
Page 40 and 41: mellan de olika fÖrbenen och mella
Page 43: kan hos hårt slitna tänder helt f
Page 46 and 47: Utseendet hos ytan på blygdbens/og
Page 48: 1 2 3 4 5 Fig. 28. Blygdbens/ogens
Page 51 and 52: F/g. 31. Foto av den inre strukture
Page 53 and 54: Fig. 33. Tunnslip av ett inplastat
Page 55 and 56: Bäcken av kvinna Bäcken av man Se
Page 57 and 58: Att just använda vissa karaktärer
Page 59: Fig. 38. Till vlinster ett kvinnlig
Page 62: HUR KAN VI FÅ VETA HUR LÅNGA VI V
Page 65: I A , B I , I' I., I"ji!:: Fig. 40.
Page 68 and 69: deras betydelse för hälsotillstå
Page 72 and 73: HUR VET VI HUR MÅNGA MÄNNISKOR SO
Page 74 and 75: SJUKA ELLER FRISKA BEN OCH TÄNDER
Page 76 and 77: Fig. 46. Sju flJrstlJrda och flJrsl
Page 78 and 79: Även om kariesangrepp, kllkinflamm
Page 80 and 81: SKADOR GENOM YTTRE VÅLD OCH OPERAT
Page 82 and 83:
A B c F/g. 50. A. Ett skenben frdn
Page 84 and 85:
Att läkekonsten bland munkarna i N
Page 86 and 87:
Fig. 53. Det ca 5000 år gamla Alva
Page 89 and 90:
huvudet från kroppen. Ett annat ex
Page 91 and 92:
ANIMALOSTEOLOGI VAD KAN EN ANALYS A
Page 95 and 96:
Kärrhök Gfävling Rådjur Fig. 58
Page 97:
huvudsakligen bestående av måltid
Page 101:
Fig. 61. En stenålderskvinna anvll
Page 105:
VIKT, ANTAL FRAGMENT, ANTAL INDIVID
Page 108 and 109:
Fig. 66. A. En permanent kindtand f
Page 110 and 111:
Fig. 68. A. En stolt kronhjortstjur
Page 112 and 113:
HANE ELLER HONA? Även hos djuren k
Page 114:
VAR DJUREN STÖRRE ELLER MINDRE FÖ
Page 117 and 118:
Har man t ex grävt ned hela djur p
Page 123 and 124:
J'!1I.,r GNAGSPÅR OCH BITMÄRKEN -
Page 125:
Förutom hundar och kringströvande
Page 129 and 130:
A B Fig. 79. Två mellersta tåben
Page 132 and 133:
SVINN - DET MATERIAL SOM EN OSTEOLO
Page 136 and 137:
pålbyggnad har använts för metod
Page 138 and 139:
laboratoriet, en del av den kvanär
Page 140 and 141:
land eller hav - genom studiet av l
Page 142:
SLUTORD I dagens samhälle finns et
Page 146:
Noe-Nygaard, N. 1974. Mesolithic Hu
show all

OSTEOLOGI BENENS VITTNESBÖRD

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?