Ingen vinnare i segregerad skola - Skolverket

More documents

Recommendations

Info

Skolverkets Nyhetsbrev nr 7/09 8 Tufft tempo för eleverna på spetsutbildning i matematik Roligt och stimulerande, men också tufft tempo och höga krav. Den bilden ger elever och lärare på Danderyds spetsutbildning i matematik. Skolverkets Nyhetsbrev har besökt skolan. Danderyds gymnasium är den skola som har fått driva en speciell matematikutbildning längst, ända sedan 1986. Sedan förra året är gymnasiet en av de utvalda skolorna i försöket med spetsutbildning. Eleverna studerar matematik i en snabbare takt och läser in de nationella kurserna Ma A-E på två år. Det fi nns 30 platser och idag är det 19 elever som går utbildningen. Prov innan start Eleverna ska ha bra baskunskaper i matematik när de börjar och vara intresserade av ämnet. Skolan testar elevernas kunskaper i ett diagnostiskt prov och dessutom testas de i problemlösning i intagningsprov. Susanne Gennow är matematiklärare och har arbetat med specialbegåvade elever i matematik på skolan sedan 1990. Hon pratar med alla elever som har sökt under våren för att lära känna dem och kunna bedöma om de kommer att klara av studierna. – I våras var det några som jag avrådde och sa att de måste plugga upp betyget. Elevernas syn Två av eleverna som går spetsutbildningen är Ebba Fogelström och Erik Ihrén. Spetsutbildningen i matematik var inte förstahandsval för Erik. – Jag fi ck höra om utbildningen av min matematiklärare i nian. Hon tyckte att jag Ebba Fogelström och Erik Ihrén. skulle söka, men jag valde naturprogrammet som första val, säger Erik Ihrén. – Min mamma hade läst om utbildningen och tipsade mig om den, säger Ebba Fogelström. Nu har de läst ett tag och tycker att det är roligt och framförallt stimulerande. De har mycket läxor, men det avskräcker inte från utbildningen. – Igår satt jag hela kvällen och gjorde läxan och grät men när allting funkar som ett rinnande vatten så blir matematiken väldigt vacker, säger Ebba Fogelström. – Jag tycker att det roligaste med matematiken är när jag försökt väldigt länge med att lösa en uppgift och till slut lyckas, då känns det så bra, säger Erik Ihrén. Orsaken till att Erik valde utbildningen var för att hålla många dörrar öppna. För Ebba handlade det om ett renodlat intresse för matematik. Samarbete med högskolan Eleverna får undervisning av Paul Vaderlind från Stockholms universitets matematiska institution. Samarbetet har varat sedan starten och Paul Vaderlind kommer in en gång i veckan och undervisar eleverna. De läser tilläggskurser som till exempel problemlösningskursen. – Vi ska servera dem den matematik som saknas på den vanliga gymnasieskolan, säger Paul Vaderlind. Tidigare elever har använt matematiken i sitt yrkesliv men inte bara som renodlade matematiker, vilket Paul Vaderlind menar är bra. Alla behöver inte bli framstående forskare, men alla blir problemlösare efter utbildningen. – Gamla elever som har gått här har till exempel utvecklat musiktjänsten Spotify, säger Paul Vaderlind. ” När allting funkar som ett rinnande vatten så blir matematiken väldigt vacker. Det är en stor skillnad mellan matematiken på grundskolan och innehållet på lektionerna som eleverna har med Paul Vaderlind. – Det är grymt mycket mer avancerat och går mycket fortare, säger Ebba Fogelström. – Det fi nns användbara saker i grundskolans matematik också, men det här är intressantare, säger Erik Ihrén. Försöksverksamhet Många elever som söker utbildningen har känt sig ensamma under grundskolan eftersom de har ett specialintresse, menar Susanne. Andra har en bredd och är duktiga i alla ämnen. – Många blommar upp när de kommer hit eftersom de får träffa andra elever med samma intresse för matematik som de själva, säger Susanne Gennow. Eleverna tänker inte på att det är en försöksverksamhet som de deltar i, menar Susanne. Det som är positivt med utbildningen är att de får arbeta mer med matematik och att det är ett högre tempo. – De borde ha ett högre tempo redan på grundskolan för att få eleverna att fortsätta med matematik, säger Susanne Gennow. Att matematikutbildningen inte är så välkänd är en av orsakerna till att inte så många har sökt till den första spetsutbildningen, tror båda eleverna. Ebba Fogelström vill bli astrofysiker och Erik Ihrén vet inte vad han vill bli: – Jag söker nog till KTH och läser ett år utomlands, sedan får jag se. TEXT OCH BILD: ANNA STRÖM
Skolverkets Nyhetsbrev nr 7/09 9 Nya skolor på gång till försök med spetsutbildningar Skolverket har börjat plocka ut en andra omgång deltagarskolor i försöksverksamheten med spetsutbildningar. 60 ansökningar har kommit in. 10 skolor får besked i november. – Vi kommer att samverka med högskolan i uttagningsprocessen, säger Christina Månberg, undervisningsråd på Skolverket. Den här gången väljs sex samhälls- och humaniorautbildningar och fyra matematik- och naturvetenskapsutbildningar ut. Skolverket tittar på kvaliteten på utbildningen och att de skiljer sig från de vanliga programmen. – Det ska fi nnas ett tydligt fokus, samarbete med högskolan och lärarkompetens. Vi tittar även på hur antagningen ska gå till, eftersom det får vara speciella antagningsprov, säger Christina Månberg, ansvarig på Skolverket. Det har varit få sökande till nästan alla skolor som deltog i första försöksomgången. Den här omgången har ansökningsperioden varit längre och Skolverket har hunnit ta fram ett informationsmaterial. – Det kan fi nnas en oro bland både elever och föräldrar att välja något som är nytt och där man inte vet hur utbildningen kommer att bli, säger Christina Månberg.. Det låga antalet elever kan även bero på att utbildningarna är nya och saknar tradi- lästips tioner, menar Christina Månberg. – Om man spelar badminton och ska gå ett badmintongymnasium så känner man alla inom sporten i Sverige. Det gör att steget inte blir lika långt som att välja exempelvis en mate- Kvalitetsutveckling inom studie- och yrkesvägledningen En summerande su beskrivning av erfarenheter från 36 llärande exempel inom studie- och yrkesväg- ledn ledning under åren 2007 och 2008. Syftet Syft med lärande exempel är att betona den dubbelriktade dub lärprocessen som ingår i ett utvecklingsarbete. utv Det handlar om att delge andra an erfarenheter och lärdomar av det egna arbetet. ar Beställ hos Fritzes kundservice kund (se redaktionsrutan sista sidan) Best nr 09:1124. Pris 40 kr exkl moms. Porto tillkommer. Kvalitetsutveckling inom studie- och yrkesvägledningen 36 lärande exempel berättar matikutbildning som man inte känner till, säger Christina Månberg. Entusiasm bland skolorna Alla skolor som deltar i första försöket med spetsutbildningar är fortfarande entusiastiska, berättar Christina Månberg. – Nu ställer skolorna in sig på att samla sig kring eleverna och att samarbeta med varandra kring begreppet spetsutbildning och att marknadsföra det, säger Christina Månberg. Spetsutbildningarna är en försöksverk- Det är trögt i början att rekrytera elever till de specialutformade programmen. samhet som ska utvärderas, vilket också gör att samarbete är viktigt. Utbildningarna vänder sig till elever med ett särskilt intresse och fallenhet för olika områden. – Alla elever ska ha rätt att jobba utifrån sitt intresse och det som de är bra på. De nya spetsutbildningarna är helt i linje med de idrotts- och estetutbildningar som fi nns sedan tidigare, säger Christina Månberg. TEXT: ANNA STRÖM BILD THOMAS HENRIKSON Utvecklingssamtalet Utvecklingssamtalet – Hur går det för ditt barn i skolan? vänder sig till föräldrar och elever. Broschyren har skickats till samtliga rektorer i grundskolan. Broschyren är översatt till elva språk. Den har även anpassats till personer med funktionsnedsättning. De översatta broschyrerna fi nns att ladda ned från Skolverkts webbplats som pdf-dokument. Den svenska versionen beställs hos Fritzes kundservice (se redaktionsrutan sista sidan). Enstaka ex: Best nr 09:1103. Pris 5 kr/ st. Paket om 40 ex: Best nr 09:1106. Pris 160 kr. Priset är exkl moms. Porto tillkommer. Bisedë zhvillimore Si i ka punët në shkollë fëmiu juaj?
Page 1 and 2: Skolverkets Nyhetsbrev Leken lyfts
Page 3 and 4: Skolverkets Nyhetsbrev nr 7/09 3 fo
Page 5 and 6: Skolverkets Nyhetsbrev nr 7/09 5 St
Page 7: Skolverkets Nyhetsbrev nr 7/09 7
Page 11: Skolverkets Nyhetsbrev nr 7/09 11 O

Ingen vinnare i segregerad skola - Skolverket

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?