80-talistrapport - United Minds

UNDEr yTaN
Att värna sitt yttre tycks alltså inte stå i motsats till att ha ett djup i sin personlighet,
utan innebär snarare att man har en strategi för att hantera en allt viktigare
parameter – ytan. Att på ett bra sätt kunna kommunicera kring sin person blir alltmer
vitalt för att lyckas i såväl det sociala som det professionella livet. Men även
under det välfriserade skalet är 80-talisterna på flera sätt annorlunda än generationerna
före dem.
Det finns många aspekter av 80-talisternas inre liv som är annorlunda
i jämförelse med tidigare generationer. För det första
har det förändrade kommunikationslandskapet, de alltmer
snabbfotade medierna och den allt större tillit som fästs vid
vetenskapen och forskningen ändrat förutsättningarna för 80talisterna.
Vår samtid, som ibland beskrivs som ”flytande”, är
mindre konkret och tycks vara stadd i ständig förändring även
när det gäller sådant som oroar oss.
Den oro från yttre hot som 80-talister kan känna är väsensskild
från den som tidigare generationer upplevt. Konkreta hot
om fysiskt våld och mot livhanken (som 80-talisternas mor-
och farföräldrar till exempel känt med de mycket konkreta
erfarenheterna från andra världskriget) har ersatts av hot
som är abstrakta och ofta osynliga. Inte sällan har de att göra
med oroväckande prognoser och riskuppskattningar från
forskare med komplicerade och svårtydda konsekvenser. Ta
galna-kosjukan och fruktan för den mänskliga motsvarigheten
Creutzfeldt-Jakobs sjukdom, eller chipslarmet 2002, när
forskare hade uppmätt ”oroande höga värden” av akrylamid i
potatischips.
59 GENERATIONSRAPPORTEN | UNDER YTAN
Mot bakgrund av sådana svårfångade hot, som dessutom är
svåra att göra någonting åt för den enskilda människan, är
det inte märkligt att det uppstår olika rädslor. Ställda inför ett
fenomen som (kanske) riskerar att ödelägga våra liv och våra
ägodelar reagerar vi med aggression eller genom att bli defensiva.
Vi kan också vara rädda för hot mot vår ställning i samhället
eller världen, eller hot som kan leda till vår uppsägning
på jobbet eller förlorad inkomst. Är 80-talisternas rädsla på
något sätt annorlunda?
Sociologen Zygmunt Bauman har talat om en sorts ”härledd
rädsla”: ”en bestående sinnesförfattning som bäst beskrivs
som en känsla av hjälplöshet inför faran; en känsla av osäkerhet
(världen är full av faror som kan slå till när som helst utan
förvarning) och sårbarhet (om faran skulle slå till finns det
liten eller ingen chans till flykt eller framgångsrikt försvar).”
Denna typ av rädsla är något som troligen de flesta människor
känner i dag. Men kanske är 80-talisterna mer utsatta
än andra. Alla klimatlarm, livsmedelslarm, fågelinfluensa,
svininfluensa, millenniebuggar, mobilstrålningslarm, terrorhot,