Nummer 2 - Elbranschens oberoende informationskanal
Nummer 2 - Elbranschens oberoende informationskanal
Nummer 2 - Elbranschens oberoende informationskanal
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
ELBRANSCHEN<br />
OBEROENDE ELTEKNISK TIDSKRIFT • ÅRGÅNG 81 • NR. 2 • 2010<br />
25 år<br />
Följ debatten på<br />
<strong>Elbranschens</strong> nätplats:<br />
www.elbranschen.nu<br />
i elkvalitetens tjänst<br />
Elbranschen har besökt Per Halvarsson<br />
och Trinergi i Örebro
Praktisk elkvalitet<br />
Vad är elkvalitet och vilken mätmetod ska du<br />
använda?<br />
Stockholm, 20 - 22 september<br />
Praktisk mätanalys<br />
elkvalitet<br />
Lär dig analysera mätdatan på ett effektivt sätt.<br />
Helsingborg, 25 - 27 oktober<br />
Praktisk nätdimensionering<br />
Undvik att bygga in problem i nya nätavsnitt<br />
genom att dimensionera med moderna<br />
beräkningsunderlag.<br />
Göteborg, 15 - 17 november<br />
Frekvensomriktardrifter<br />
Sänk energikostnaden genom att varvtalsreglera<br />
motordrifter. Kraven på installationen ökar<br />
dock då risken för EMC-störningar ökar. Lär dig<br />
utföra enklare installationer och felsökning av<br />
frekvensomriktare.<br />
Örebro, 31 maj - 1 juni<br />
Örebro, 11-12 november<br />
Målgrupp<br />
Kurserna vänder sig till dig som i ditt arbete<br />
kommer i kontakt med elkvalitetsproblematik<br />
eller nätrelaterad EMC-problematik och vill bilda<br />
dig en uppfattning om vad som krävs av ett<br />
mätinstrument för olika typer av elnätsanalyser.<br />
8KURSER<br />
ELKVALITET OCH TERMOGRAFI<br />
Praktisk termografi<br />
Lär dig utnyttja värmekameran och de många<br />
användningsområdena.<br />
Stockholm, 23 sept och 10 dec<br />
Helsingborg, 28 oktober<br />
Göteborg, 18 november<br />
Umeå, 8 november<br />
Praktisk industritermografi<br />
Specialkurs för dig som arbetar inom industrin.<br />
Göteborg, 11 - 12 oktober<br />
Praktisk fastighetstermografi<br />
Lär dig termografera och analysera fastigheter.<br />
Stockholm, 29 november - 1 december<br />
Termografikurs nivå 1 och 2<br />
certifiering<br />
Bli certifierad termograför av ITC - världens<br />
största organisation för termograficertifiering.<br />
Nivå 1, Danderyd, 6 - 9 december<br />
Nivå 2, Danderyd, 22-26 november<br />
Målgrupp<br />
Kurserna vänder sig till dig som jobbar med<br />
termografi och förebyggande underhåll (ROT<br />
eller energioptimering), t.ex. besiktningsmän,<br />
service- och driftstekniker inom bygg-, kraft- och<br />
processindustrin. Kurserna är lämpliga både för<br />
nybörjare och för Er som arbetat ett tag med<br />
värmekameran.<br />
Besök www.trinergi.se för att hitta de senaste<br />
instrumenten och värmekamerorna.
Fackkunskap / Utbildning / Kundfokus<br />
Trinergi AB grundades 1985 och är idag Sveriges ledande specialist på<br />
instrument för elkraftsmätningar och termografi.<br />
www.trinergi.se<br />
Örebro 019-18 86 60<br />
Göteborg 031-703 71 63<br />
Kurser<br />
Vi arrangerar årligen kurser på många<br />
platser i landet. Vi erbjuder kurser med<br />
praktisk inriktning inom områdena elkvalitet<br />
och termografi, bl.a. certifieringskurser.<br />
Trinergi AB<br />
Våra produkter är innovativa och lägger fokus på<br />
användarvänlig mätvärdespresentation. Våra kunder förväntar<br />
sig att:<br />
Vi står för fackkunskap<br />
Vi utbildar<br />
<br />
Vi är kundfokuserade<br />
Litteratur<br />
Vi har böcker för alla kunskapsnivåer!<br />
Flera av våra böcker har tagits fram<br />
tillsammans med våra kursledare, som<br />
är experter på sitt ämnesområde och kan<br />
förklara det lätt för andra!<br />
Vi hyr ut mätinstrument samt åtar oss konsultuppdrag för<br />
att ge våra kunder bästa möjliga stöd och support. Världens<br />
mest spridda programvara för elkraftsanalyser, Dran-View, har<br />
utvecklats av Trinergi. Vi har kontor i Örebro, Göteborg och<br />
våra kunder finns över hela landet.<br />
Produkter<br />
Trinergi säljer och hyr ut mätinstrument.<br />
Vi har bl.a. värmekameror från FLUKE och<br />
FLIR, elkvalitetsinstrument från Dranetz-<br />
BMI och mycket mer! Titta gärna in på vår<br />
hemsida eller ring oss.<br />
Support<br />
Som kund till oss får Ni tillgång till vår<br />
supportavdelnings breda kunskapsbas.<br />
Våra säljare är alla certifierade<br />
termograförer med mångårig erfarenhet<br />
av termografi. Vi svarar på Era frågor om<br />
användandet av kameran och allmänna<br />
termografiska frågor.<br />
www.trinergi.se/kurser
Ställverksutrustning ASEA/ABB. Brytare 12-24 kV.<br />
Utrustning från 1960-talet till 2000-talet.<br />
Stenator AB Billstabågen 5, 722 40 Västerås. Tel. 021-12 65 80, fax 021-13 41 95<br />
För ytterligare information: www.stenator.se<br />
Lika duktig,<br />
men mindre.<br />
Berätta inte för en Unimog U 20 att den är liten. Det vet den nämligen inte<br />
om. Den jobbar hårt med fyrhjulsdrift, kraftuttag och hydrauliksystem.<br />
Och kan förses med så många redskap att en schweitzisk armékniv skulle<br />
bli grön av avund. Ring så berättar vi mer.<br />
Swedmog AB<br />
Box 506, 383 25 Mönsterås. Tel: 0499-490 50<br />
www.swedmog.se | info@swedmog.se
ELBRANSCHEN<br />
OBEROENDE<br />
ELTEKNISK TIDSKRIFT<br />
•<br />
Adress:<br />
Box 6040<br />
200 11 Malmö<br />
•<br />
Tel.<br />
040-611 06 90<br />
•<br />
Telefax<br />
040-797 37<br />
•<br />
E-post<br />
elbranschen@bjinv.se<br />
•<br />
Bankgiro<br />
107-0853<br />
•<br />
Plusgiro<br />
495 29 33 -2<br />
•<br />
Helårsprenumeration<br />
(5 utgåvor):<br />
233:- (inkl. moms)<br />
•<br />
Ansvarig utgivare:<br />
Jörgen Dahlquist<br />
•<br />
I redaktionen:<br />
Reinhold Andefors<br />
Jörgen Dahlquist<br />
Kjell Duberg<br />
Rolf Oward<br />
•<br />
Årgång 81<br />
•<br />
Tryckt hos<br />
Tryckfolket AB<br />
i Malmö<br />
•<br />
ISSN: 0013-4007<br />
•<br />
Omslagsfoto:<br />
Kjell Duberg<br />
Ur innehållet i nr. 2/2010<br />
PIGG 50-ÅRING MED AMBITIONER<br />
FIE, Föreningen för Industriell Elteknik, firade i våras<br />
sitt 50-årsjubileum med årsmöte och jubileumskonferens i<br />
Kungliga Myntkabinettets Spegelsal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4<br />
TJUGOFEM ÅR I ELKVALITETENS TJÄNST<br />
Elbranschen har besökt Trinergi i Örebro . . . . . . . . . . . . . . . . 13<br />
GLOBAL NEDKYLNING<br />
Svante Hjertstrand och Göran Frostell recenserar<br />
Fredrik Charpentier Ljungqvists bok . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17<br />
DEBATT I ELBRANSCHEN: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18<br />
Livets gas och temperaturen<br />
Mer kritik mot professor Franzén ... som svarar direkt<br />
“Ackumulerad värme” ändrar inte jordens klimat<br />
Recension av boken DRIVMEDEL AV<br />
KOLDIOXID OCH VATTEN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21<br />
<strong>Elbranschens</strong> blå-gula sidor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23<br />
Följ debatten på <strong>Elbranschens</strong> nätplats<br />
www.elbranschen.nu
I sitt inledningsanförande<br />
betonade ordföranden Sven-Åke<br />
Polfjärd FIEs betydelse på<br />
elområdet för svenskt näringsliv<br />
i allmänhet och för industrin i<br />
synnerhet.<br />
– Under senare hälften av 1950talet<br />
hade insikten om och<br />
behovet av samarbete inom den<br />
industriella eltekniken vuxit<br />
fram, konstaterade Polfjärd.<br />
Detta berodde i huvudsak på<br />
Elbranschen 2/2010<br />
FIE – FÖRENINGEN FÖR INDUSTRIELL ELTEKNIK • www.fie.se<br />
Margareta Eriksson från SER, Sveriges Elingenjörers Förening, uppvaktade FIE och ordföranden Sven-Åke Polfjärd med<br />
en jubileumsbukett.<br />
Pigg 50-åring med ambitioner<br />
FIE, Föreningen för Industriell Elteknik, firade i våras sitt 50-årsjubileum med årsmöte<br />
och därefter jubileumskonferens i Kungliga Myntkabinettets Spegelsal.<br />
Lennart Mukka, FIEs vice ordförande, hade lyckats engagera ett stort antal kvalificerade<br />
föreläsare som gjorde jubileet till ett både lärorikt och underhållande evenemang.<br />
4<br />
att ett stort antal komplexa<br />
anläggningar togs i drift vid<br />
denna tid, speciellt inom basindustrin,<br />
d.v.s. gruvor, stål,<br />
petrokemi och massa och papper.<br />
Utvecklingen påverkade givetvis<br />
även mindre och medelstora<br />
industrier.<br />
– Utvecklingen började nu på<br />
allvar att ta fart och man insåg<br />
att någon form av organisation<br />
krävdes för sammanhållning av<br />
Fem kvinnliga FIE-studenter från Luleå tillsammans med FIEs ordförande och Rune Björnström. Fr.v. Angeles Salander,<br />
Elkim Krischer, Annika Raasakka, Sven-Åke Polfjärd, Kristina Banstorp, Emma Johansson och Rune Björnström.
alla de kontaktnät som skapats<br />
genom åren. En samarbetskommitté<br />
under ledning av Karl<br />
Tiselius från Finspång tillsattes<br />
1959 med avsikten att för den<br />
svenska industrin bilda en nationell<br />
organisation inom elområdet.<br />
Polfjärd påminde de närvarande<br />
om vilket enormt pionjärarbete<br />
initiativtagarna utförde vid uppbyggnaden<br />
av organisationen<br />
FIE, vars stadgar fastställdes<br />
1960. Föreningens förste ordförande<br />
blev ovannämnde Karl<br />
Tiselius.<br />
– Men det måste ha varit en<br />
härlig tid med nybyggaranda. En<br />
känsla av spänning i luften inför<br />
det banbrytande och intressanta<br />
arbete som väntade, en känsla av<br />
att ansträngningarna skulle kunna<br />
komma att innebära utveckling<br />
av svensk industris elanläggningar.<br />
Vid denna tid fanns också<br />
inom industrin mycket kompetent<br />
elpersonal som helhjärtat<br />
och engagerat ville arbeta med<br />
dessa frågor.<br />
Efter 13 år hade verksamheten<br />
utvecklats och man beslöt<br />
att bilda ett av föreningen helägt<br />
aktiebolag, vilket skedde den 5<br />
juni 1973. Då såg det av Föreningen<br />
för Industriell Elteknik<br />
Elbranschen 2/2010<br />
FIE – FÖRENINGEN FÖR INDUSTRIELL ELTEKNIK • www.fie.se<br />
Rolf Digervall och RajRaj band från Pajala spelade ”tornedalsetnofolkpunk” och Rune Björnström framförde, dagen till<br />
ära, ”Elektricitetsvisan – Allt går ju med elektricitet”.<br />
JUBILEUMSRAPPORTÖR:<br />
RUNE BJÖRNSTRÖM<br />
LULEÅ<br />
5<br />
helägda bolaget FIE AB dagens<br />
ljus. Styrelsen utgjordes av<br />
Torsten Rydqvist, Väsby, Curt<br />
Svensson, Botkyrka, samt Carl-<br />
Erik Thorsén.<br />
Carl-Erik Thorsèn blev bolagets<br />
förste vd.<br />
Föreningen för Industriell Elteknik<br />
har sedan starten på ett<br />
framsynt och engagerat sätt i<br />
mycket hög grad bidragit till den<br />
utveckling och den höga kompetens<br />
som genom åren präglat<br />
industrins elpersonal, vilket har<br />
varit en av förutsättningarna för<br />
att behålla och stärka den svenska<br />
industrins konkurrenskraft, inte<br />
minst inom svensk basindustri.<br />
Även leverantörer av elteknisk<br />
utrustning har dragit nytta av<br />
detta i utvecklingsarbetet när<br />
det gäller produkternas prestanda<br />
och säkerhet.<br />
Vilka frågor har då<br />
behandlats genom åren?<br />
1960<br />
Tema: Underhåll.<br />
1961<br />
Tema: Elkraftdistribution samt<br />
manöversystem.<br />
1962<br />
Tema: Säkerhetsföreskrifter,<br />
tekniska leveransbestämmelser,<br />
förläggning och montage av kablar,<br />
kapslade skensystem, utbildning.<br />
Tomas Borglind, chef för tekniska frågor vid SEK Svensk Elstandard, kåserade kring temat ”Var strömmen bättre förr?”<br />
Bilden i mitten: Majvor Müller (t.v.) intervjuar FIE-studentskan Angeles Salander från Luleå. Längst till höger: Mats<br />
Tapper från Svensk Energi gratulerade 50-årsjubilaren.
1963<br />
Tema: Faskompensering – belysningsanläggningar,<br />
val – distributionsspänning<br />
– förbrukningsspänning<br />
– transformatorer.<br />
Tema: Tillförlitlighet, nätpåverkan.<br />
1964<br />
Tema: Datamaskiner för processkontroll.<br />
Tema: Synpunkter<br />
på val av nätbild.<br />
1965<br />
Tema: Ventilationsutrustning.<br />
Tema: Arbetsgivarens skadeståndsskyldighet<br />
vid skada<br />
genom inverkan av elektrisk<br />
ström.<br />
1966<br />
Tema: Registrering av överspänningar.<br />
Tema: Jordslutning i<br />
elanläggningar med likriktare.<br />
Tema: Traverskranar – mekaniska<br />
påkänningar vid olika system för<br />
hastighetsreglering.<br />
1967<br />
Tema: Textförslag skyddsföreskrifter<br />
för elpersonal.<br />
Tema: Felstatistik, feluppföljning<br />
för förebyggande underhåll.<br />
Tema: förrådsstyrning med<br />
ADB.<br />
1968<br />
Tema: Urvalsstandard – kabelareor.<br />
Tema: Ställverk högst<br />
1000 V.<br />
Elbranschen 2/2010<br />
FIE – FÖRENINGEN FÖR INDUSTRIELL ELTEKNIK • www.fie.se<br />
Sten Jakobsson, vd ABB Sverige, framhöll bland annat att det finns enorma utbyggnadsplaner för vindkraft (över 100 GW)<br />
i Nordeuropa under de kommande 20 åren men att problemet då är det växande behovet av balanskraft.<br />
Jan Hintze, chef för Svenska sektorn energi vid Siemens kunde berätta att den första eldrivna vagn/kärra, som kunde<br />
köras 540 meter på en laddning, byggdes av Siemens redan 1882. Nästa generation kom 1905 ”Electric Victoria” som<br />
nyttjades som taxibil i Berlin och kom upp i en fart av 24 km/tim. Den senaste är från 2009 ”Greenster” byggd på en<br />
Porsche med en elmotor på 270kW och som klarar körsträckor upp till 200km.<br />
Anders Lyberg, teknisk direktör vid Cementa, berättade om Industrikraft i Sverige AB som är ett bolag med intentionen<br />
att, tillsammans med en elproducent, utveckla ny kraftproduktion i Sverige för att långsiktigt säkra konkurrenskraftig<br />
kraftförsörjning till svensk industri. Fokus ligger på ny svensk kärnkraft. Industrikraft är till lika delar ägt av Boliden, Eka<br />
Chemicals, Holmen, Stora Enso och SCA Forest Products. Grunden till samarbetet är den gemensamma insikten om att<br />
det kommer att uppstå brist på baskraft när den nuvarande svenska kärnkraften har tjänat ut.<br />
Längst till höger: Magnus Olofsson, generaldirektör vid Elsäkerhetsverket, redovisade ett koncept för modernisering av<br />
elnät och prioritering av arbetet för hög elsäkerhet och att elektriska utrustningar inte ska störa varandra.<br />
6<br />
Tema: Internationellt och<br />
svenskt normarbete – kopplingsapparater<br />
– koppligsutrustningar.<br />
1969<br />
Tema: Störningar på tele och<br />
elektronikutrustningar samt<br />
motåtgärder mot dessa.<br />
Tema: Strömriktarutrustningar.<br />
Tema: Säkerhetsanvisningar för<br />
induktionselektrodugnar.<br />
1970<br />
Tema: Sanering industrinät.<br />
Tema: säkerhetskrav elutrustning<br />
explosiv miljö.<br />
Tema: Utbildning Industriell<br />
instrument- och mätteknik (ny<br />
teknik).<br />
1971<br />
Tema: Säkerhet och ansvarsfrågor<br />
vid användning av halvledarteknik.<br />
Tema: Kommunikation –<br />
abonnentväxlar, mobiltelefon –<br />
personsökning.<br />
1972<br />
Tema: Kraftpriser. Tema: Generering<br />
reaktiv effekt i industrinät<br />
– shuntkondensatorer i industrinät<br />
– egen kraftproduktion.<br />
1973<br />
Tema: Arbetsmiljö – buller.<br />
Tema: Skydd mot kabelbränder.<br />
1974<br />
Tema: Manöversystem, tekniska<br />
förutsättningar för 660 V.<br />
Majvor Müller från Luleå var konferencier under jubileumsbanketten. Sven Lindgren, Vattenfall, är ordförande i CIRED som<br />
har 17 medlemsländer och ett 20-tal associerade medlemmar i världen. Sven framförde gratulationer till FIE från Vattenfall<br />
och CIRED. FIEs ordförande Sven-Åke Polfjärd (längst till höger) höll inledningsanförandet vid jubileumskonferensen.
Transformatorer•Likriktare<br />
1-fas fulltransformator typ OFS Likriktare - matningsdon typ LOTK<br />
Vår katalog finns på Internet!<br />
www.tramoetv.se<br />
TRAMO-ETV AB, 241 92 ESLÖV<br />
Telefon 0413-54 12 10 • Telefax 0413-54 11 95<br />
Kontakta oss<br />
för referenser<br />
och ytterligare<br />
information!
1975<br />
Tema: Utbildning. Tema: Varvtalsreglerade<br />
motordriftsystem<br />
med nätkommuterande strömriktare.<br />
1976<br />
Tema: Elektromagnetiska<br />
system, sammanfattning med<br />
rekommendationer till spänningsval,<br />
jordning, skydd och<br />
kretsuppbyggnad.<br />
1977<br />
Tema: Säkringsfria ställverk.<br />
1978<br />
Tema: Energibesparing inom<br />
industrin med tonvikt på el.<br />
1979<br />
Tema: Utförande av kabelinstallationer<br />
med hänsyn till brandfara<br />
och störningar.<br />
Tema: Elingenjörens ställning<br />
Elbranschen 2/2010<br />
FIE – FÖRENINGEN FÖR INDUSTRIELL ELTEKNIK • www.fie.se<br />
FIEs styrelse 2010. Från vänster: Lars Skoglund, Sandvik, Lars Wennberg, SSAB Oxelösund, Joakim Grafström, SEK, Leif<br />
Nordlund, ABB, Lars-Owe Hansson, Preem, Lennart Mukka, LKAB, Sven-Åke Polfjärd, P-O Elkonsult, Lars Nyström, Koteko<br />
AB, Stig Johansson, Pöyry AB, Jim Sjöström, Switchgear AB, Tommy Hammarbäck, Emcon. På bilden saknas Nils Gamryd,<br />
ÅF. Bilden till höger: Yngve Andersson, Sandvik, gratulerade jubilaren och hälsade FIE välkommen till Sandviken för nästa<br />
konferens. Yngve passade också på att berätta att han var med och konstruerade en elbil under sin tid som elev vid ASEAs<br />
industriskola 1966.<br />
inom industrin nu och i framtiden.<br />
1980<br />
Tema: Störningar i industrins<br />
elenergitillförsel, energiproduktion<br />
samt åtgärder häremot.<br />
1981<br />
Tema: PC-system för industriella<br />
applikationer, startspärrsmöjligheter<br />
och motiv för<br />
användning av processdatorer<br />
Kortfattad FIE-historik<br />
1959 En samarbetskommitté bildades under ledning av Karl Tiselius, Finspång, för att förbereda<br />
bildandet av en nationell organisation inom el- området för den svenska industrin.<br />
1960 Föreningen för industriell Elteknik, FIE, bildas och FIEs stadgar fastställdes med målsättningen att<br />
”Verka för samarbete mellan företag och eltekniker, som direkt eller indirekt är aktiva inom den<br />
industriella eltekniken samt för att skapa kontakter och utbyta erfarenheter mellan eltekniker<br />
verksamma inom industrin.<br />
1962 Karl-Erik Ungerholm, Domnarvet, blir ny ordförande för FIE.<br />
1966 Lennart Berg, Skoghall, blir ny ordförande.<br />
1967 Per Haraldsson, Norrköping, blir ny ordförande.<br />
1971 Torsten Rydqvist, Stockholm, blir ny ordförande.<br />
1973 Den 5 juni bildades det av FIE helägda bolaget FIE AB vars styrelse utgjordes av Torsten Rydqvist,<br />
Curt Svensson och Carl-Erik Thorsén som också blev bolagets förste VD.<br />
1977 Curt Svensson, Tumba, blir ny ordförande i FIE.<br />
1978 Sven Dagberg, tar över VD-skapet i FIE AB efter Carl-Erik Thorsén.<br />
1984 Carl Dybvig, blir ny VD i FIE AB.<br />
1986 Erik Lundqvist, Norrköping, blir ny ordförande i FIE.<br />
1987 Curt Svensson, blir ny VD för FIE AB.<br />
1988 William Persäter, blir ny VD för FIE AB.<br />
1991 Bengt Malmqvist, blir ny VD för FIE AB.<br />
1992 Henrik Hedenblad, Borlänge, blir ny ordförande för FIE.<br />
1996 Kjell Könberg, blir ny VD för FIE AB.<br />
1998 Gunnar Holm, Västerås, blir ny ordförande för FIE.<br />
2002 Sven- Åke Polfjärd, Norrköping, blir ny ordförande för FIE.<br />
2003 Kurt Löfgren, blir ny VD för FIE AB<br />
2004 Tom Nilsson, blir ny VD för FIE AB<br />
2005 Beslut om sammanslagning av de båda befattningarna ordförande för FIE respektive VD för FIE AB.<br />
8<br />
och programmerbar elektronik.<br />
1982<br />
Tema: Standardisering, riskmiljöer<br />
för elpersonal, elektrisk störmiljö.<br />
1983<br />
Tema: Kraftelektronik i industrinät<br />
– nätåterverkan, filtrering av<br />
övertoner, PCB-problematiken,<br />
startkopplare rekommenderade<br />
uttagsbeteckningar.<br />
1984<br />
Tema: FIE DOKS – dokumentationssystem<br />
för industriell<br />
användning, eltekniska system i<br />
samverkan.<br />
1985<br />
Tema: Säkerhet.<br />
1986<br />
Tema: Styrning och övervakning.<br />
1987<br />
Tema: Energi 2000 Industriföretagens<br />
framtida elförsörjning.<br />
1988<br />
Tema: Ekonomisk optimering av<br />
industriella processer.<br />
1989<br />
Tema: Elsäkerheten inom<br />
industrin.<br />
1990<br />
Tema: Drivsystem och eldistribution<br />
inom industrin.<br />
1991<br />
Tema: Störningar, störnings-
Cressall Resistors<br />
Experten på kraftmotstånd!<br />
CHS Controls erbjuder ett av världens bredaste sortiment av<br />
kraftmotstånd från Cressall Resistors, från några få watt upp till<br />
flera megawatt. Vi levererar helt kundanpassade lösningar och<br />
standardiserade konstruktioner för applikationer som<br />
• Bromsmotstånd, självkylda och fläktkylda, för industri- och<br />
traktionsändamål<br />
• Belastningmotstånd för batteri- och generatorprovning,<br />
lösningar för integration med reservkraftsaggregat<br />
• Jordningsmotstånd för generator- och distributionssystem<br />
• Filtermotstånd för HVDC överföringar, SVC anläggningar och<br />
kondensatorurladdning<br />
Oavsett behov, plats, driftsmiljö och applikation, Cressall har det<br />
kraftmotstånd som behövs.<br />
Prova oss - Besök www.chscontrols.se!<br />
CHS Controls AB<br />
Florettgatan 33, 254 67 Helsingborg<br />
Tel 042-386100, fax 042-386129<br />
chs@chscontrols.se, www.chscontrols.se<br />
Alltid tillgänglig - Alltid öppen!<br />
www.chscontrols.se<br />
Always available - Always open!
effekter och bristande säkerhet i<br />
elektroniska system.<br />
1992<br />
Tema: ISO 9000 och anpassning<br />
av föreskrifter, elutbildning<br />
i gymnasieskolan och på högskolan<br />
– går den att påverka?<br />
Tema: Elöverkänslighet.<br />
1993<br />
Tema: Behörighetskrav.<br />
Tema: Övertoner.<br />
1994<br />
Tema: Framtida elteknik, visioner,<br />
fältbussar.<br />
1995<br />
Tema: Framtida elteknik, effektivare<br />
energianvändning.<br />
1996<br />
Tema: Praktisk tillämpning av<br />
maskindirektivet, CE-märkning,<br />
EMC-direktivet.<br />
1997<br />
Tema: Det papperslösa kontoret<br />
fortfarande en utopi – verklighet?<br />
1998 (dokument saknas).<br />
1999<br />
Tema: Fältbussar, funktionsupphandling.<br />
2000 (mötesverksamhet vilande).<br />
2001<br />
Tema: Kraftförsörjning, strömriktarteori.<br />
2002<br />
Tema: Outsoursing.<br />
Tema: Motordrifter.<br />
2003<br />
Tema: Elektriska nödstopp.<br />
Tema: Utbildning.<br />
Tema: Standarder och föreskrifter.<br />
Tema: Personsäkerhet.<br />
2004<br />
Tema: Energieffektivisering,<br />
frekvensomriktare utan övertonsgenerering.<br />
2005<br />
Tema: Dokumentation HB 439,<br />
elolyckor, riskbedömning av<br />
äldre ställverk, mellanspänningsställverk.<br />
Varför krav på<br />
ljusbågsvakter?<br />
2006<br />
Tema: Arbete Hb, Maskinsäker-<br />
het – riskbedömning, utbildning,<br />
arbetsintegrerat lärande,<br />
åtgärder för eliminering av störningar<br />
från spänningsdippar<br />
inom processindustrin.<br />
2007<br />
Tema: Info Hb erfarenheter<br />
äldre ställverk, intelligenta ställverk,<br />
fabrikatsobunden nätkontroll<br />
över WAN, satellit, ADSL<br />
och fiber.<br />
2008<br />
Tema: Energiförbrukning<br />
motordrifter, startmetoder för<br />
stora motordrifter, vattenkylda<br />
omriktare, dynamisk nätanalys,<br />
low harmonic drive,<br />
Elsäkerhetsanvisning ESAindustri-08.<br />
2009<br />
Tema: Elansvar, rättsfall,<br />
elinstallationsreglerna.<br />
Tema: Potentialutjämning<br />
Hb 449.<br />
– Att ge rättvisa åt alla som varit<br />
involverade i FIEs aktiviteter<br />
genom decennierna och som<br />
med visioner och klarsynthet<br />
under de gångna 50-åren har<br />
hanterat frågor inom elområdet<br />
är ett mycket omfattande och<br />
tidskrävande arbete. Därför har<br />
jag mycket summariskt visat den<br />
stora bredd som präglat våra<br />
sammankomster och seminarier<br />
när det gäller teknikutveckling,<br />
produktutveckling, kostnadsaspekter,<br />
energieffektivisering<br />
och standarder, poängterade Polfjärd.<br />
Handböcker, elproduktion<br />
och ett omfattande elsäkerhetsarbete<br />
är ledstjärnor vid allt<br />
arbete i elanläggningar, ett arbete<br />
som varit och fortfarande är av<br />
vital betydelse för svensk<br />
industri. Detta har resulterat i<br />
att FIE nu under en lång följd av<br />
år har blivit en alltmer efterfrågad<br />
samarbetspartner.<br />
I dagsläget samarbetar FIE<br />
med SEK (framtagning av Hb)<br />
och är representerad i tekniska<br />
kommittéer, i SEK-fullmäktige, i<br />
Elektriska Nämndens TU. Man<br />
samarbetar med Svensk Energi i<br />
framtagning av elsäkerhetsanvisning<br />
ESA-industri och med Elforsk<br />
(riskanalysprojekt för distributionsnät).<br />
– Internationellt är vi också<br />
representerade i CIRED, en<br />
europeisk organisation med syfte<br />
att främja utvecklingen inom el-<br />
Elbranschen 2/2010<br />
FIE – FÖRENINGEN FÖR INDUSTRIELL ELTEKNIK • www.fie.se<br />
10<br />
distributionsområdet.Organisationen är en sammanslutning av<br />
15 medlemsländer uppbyggd<br />
genom ett nätverk av professionella<br />
inom eldistribution med<br />
Europa som bas.<br />
Hur se framtiden ut?<br />
En svår fråga att besvara är hur<br />
den svenska industrin kommer<br />
att se ut i framtiden. Men en<br />
kvalificerad gissning är att basindustrin<br />
under överblickbar<br />
framtid kommer att vara en<br />
förutsättning för bibehållen välfärd.<br />
Vidare kan man med bestämdhet<br />
hävda att svensk<br />
industri och hela samhället i<br />
övrigt har behov av tillförlitlig<br />
elenergiförsörjning. Förhoppningsvis<br />
är det så (i skrivande<br />
stund) att det blir klartecken för<br />
ny kärnkraft (ersättning av gamla<br />
kärnkraftverk).<br />
– Detta skulle säkerställa<br />
industrins behov av elenergi sett<br />
ur ett kvantitativt perspektiv, det<br />
skapar möjligheter för ytterligare<br />
teknisk utveckling och det skapar<br />
arbetstillfällen, framhöll<br />
Sven-Åke Polfjärd.<br />
Men det finns också orosmoln<br />
Stormen Gudrun var en av väckarklockorna.<br />
Här pågår nu<br />
intensivt arbete med utredningar<br />
och olika projekt inom EL-<br />
FORSK för att minimera risker<br />
(bland annat ett projekt ”Riskanalys<br />
för distributionsnät”) där<br />
FIE ingår i styrgruppen för att<br />
tillvarata industrins intressen.<br />
En annan väckarklocka är<br />
underhåll. Var finns planering<br />
och framförhållning när det gäller<br />
underhåll och då kanske<br />
framförallt förebyggande underhåll<br />
hos kraftproducenterna?<br />
Även transportsektorn (järnvägen)<br />
har visat stora brister i<br />
underhållet. Höstens och vinterns<br />
kärnkraftsstopp och trafikproblem<br />
har visat stor sårbarhet.<br />
Delar av industrin har vacklat på<br />
grund av skyhöga elkostnader<br />
och stora transportproblem.<br />
Detta trots att många industrier<br />
genomfört ambitiösa energieffektiviseringsprogram<br />
med stora investeringar<br />
för att minska sitt<br />
behov av inköpt el. Investeringar<br />
i mottryckskraft inom massa- och<br />
pappersindustrin är ett sådant<br />
exempel där andelen egenproducerad<br />
el ökat från i många fall 20<br />
till 60 procent. Rena massabruk<br />
har till och med kunnat leverera<br />
ut överskott till nätet.<br />
Logistiska förändringar för att<br />
tillgodose miljömyndigheternas<br />
krav har genomförts vid de flesta<br />
industrier men till vilken nytta<br />
kan man fråga sig. Är det månne<br />
så att det saknas kompetens?<br />
Chefen för SJ nämnde i en<br />
TV-intervju att de tåg som anskaffats<br />
kanske inte är rätt produkt<br />
för det tidvis frostiga<br />
svenska vädret. Kanske är detta<br />
svar nog.<br />
Ytterligare en väckarklocka<br />
inom elområdet är utbildningsfrågorna.<br />
Även om man också<br />
här börjar inse allvaret i en<br />
begynnande brist på kompetent<br />
elpersonal. En fara som FIE<br />
pekade på för flera år sedan.<br />
FIE nu och i framtiden<br />
När det gäller utbildning har<br />
FIE på ett konkret sätt sedan<br />
starten för fem år sedan deltagit<br />
i KY-utbildningen (100 p) i Luleå<br />
(FIE-studenter). Fem klasser<br />
har utexaminerats och i stort<br />
sett alla som har klarat utbildningen<br />
har nu arbete med i<br />
många fall kvalificerade uppgifter.<br />
FIE har vidare medverkat i<br />
en arbetsgrupp för framtagning<br />
av utbildningsplan för högskoleingenjörer<br />
(3-årig) vid Luleå universitet<br />
i samarbete med Umeå<br />
universitet och Vattenfalls skola<br />
i Jokkmokk. Man har också nyligen<br />
fått förfrågan från Lindholmens<br />
Tekniska Gymnasium i<br />
Göteborg om hjälp med programfördjupningar<br />
i skolplanen<br />
GY2001 (skolverket) beträffande<br />
yrkesgruppen industrielektriker.<br />
Framtagning av handböcker i<br />
samarbete med SEK (dokumentation<br />
av industriella elanläggningar,<br />
kopplingsutrustningar för<br />
industriella elanläggningar, potentialutjämning<br />
av industriella elanläggningar)<br />
samt i samarbete med<br />
Svensk Energi (Elsäkerhetsanvisningar<br />
för arbete i industrianläggningar<br />
ESA-industri-08).<br />
– En absolut nödvändighet i<br />
en accelererande utveckling<br />
inom vind, våg och solkraft kombinerat<br />
med smart el kommer<br />
att kräva satsningar på utbildning<br />
och fortlöpande kompetensutveckling<br />
av elpersonal. Om<br />
inte detta sker kommer industrins<br />
elpersonal inom en snar<br />
framtid att sakna nödvändig<br />
kompetens för att fullgöra ett<br />
tekniskt och säkerhetsmässigt<br />
tillfredsställande arbete, framhöll<br />
Polfjärd med skärpa.
Liftar för underhåll<br />
Stort utbud - utrustning anpassad efter dina behov<br />
Försäljning Service Reservdelar Support Utbildning Finansiering<br />
Versa ET-32<br />
Vi har nu flyttat verksamheten<br />
till kursgården Hörsta skola<br />
Elsäkerhetsutbildning<br />
AMS-utbildning<br />
Nya ESA industri och<br />
ESA installation (ISA)<br />
Elbehörigheter<br />
Allmän behörighet<br />
Nya starkströmsföreskrifterna<br />
nu även på engelska<br />
Mälardalens ElsäkerhetsUtbildningar<br />
Hörsta skola, 692 93 Kumla<br />
Tel. 019-31 27 90, 070-571 48 00 • Fax 019-57 41 00<br />
E-post: info@mesu.se • www.mesu.se<br />
Versa ET-32 monterad på Mazda Pickup 4x4 Arbetshöjd 10,5 meter.<br />
Axellås och varningsskyltar.<br />
! Just nu! Omgående leverans till bra pris!<br />
Versa VT-51<br />
Versa ET-32<br />
Versa VT-51<br />
Versa VT 51 med arbetshöjd 17 m. Unik skåpkonstruktion<br />
med snabb och enkel åtkomst.<br />
<br />
<br />
Euro Energy Components AB<br />
- Din kontakt inom el!<br />
<br />
3-polig 40-63 A<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
NYHET!<br />
3<br />
<br />
<br />
Montagematriel<br />
<br />
www.euroenergy.se
Ytterst är detta ett ansvar för<br />
arbetsgivaren, inte minst när det<br />
gäller frågor om status och lön<br />
som kan attrahera kompetent<br />
personal på olika nivåer inom<br />
elorganisationen.<br />
– FIE kommer även i fram-<br />
tiden att på olika sätt hjälpa och<br />
stödja svensk industri i elfrågor<br />
genom att verka för samarbete<br />
mellan företag och tekniker<br />
direkt eller indirekt aktiva inom<br />
den industriella eltekniken. Och<br />
det är min fasta övertygelse att<br />
Elbranschen 2/2010<br />
FIE – FÖRENINGEN FÖR INDUSTRIELL ELTEKNIK • www.fie.se<br />
12<br />
den framtida utvecklingen på<br />
elområdet kommer att kräva en<br />
stark, flexibel, samarbetsvillig<br />
och kompetent organisation som<br />
tillsammans med övriga aktörer<br />
inom el- och automationsbranschen<br />
kan tillvarata industrins<br />
intressen. I denna miljö kommer<br />
FIE att utgöra en självklar aktör,<br />
avslutade Polfjärd sitt inledningsanförande.<br />
<br />
TRANSFORMATORER FÖR INDUSTRI & KRAFTBOLAG<br />
Gjuthartsisolerade transformatorer 50-25 000 kVA Krafttransformatorer 4-120 MVA<br />
ELNORD KRAFT | www.elnord.se | info@elnord.se | 08 - 510 514 80<br />
Odlingsvägen 32 – 187 51 TÄBY<br />
Fråga inte vad Elbranschen kan göra för dig!<br />
Fråga vad du kan göra för Elbranschen!<br />
Svaret är: Annonsera mera så kan vi existera.
Per Halvarsson, ägare till och<br />
grundare av Trinergi, berättar att<br />
basen i företaget är försäljning<br />
och utbildning, men man hyr<br />
också ut mätinstrument och utför<br />
konsultuppdrag. Trinergi har<br />
alltid legat i framkant och ofta<br />
drivit på utvecklingen. Som exempel<br />
kan nämnas Dran-View,<br />
världens mest spridda programvara<br />
för elkraftsanalyser. Företaget<br />
följer och påverkar utveck-<br />
Elbranschen 2/2010<br />
13<br />
lingen inom termografi och elkvalitet<br />
genom sina leverantörer<br />
och kunder och genom deltagande<br />
i internationella mässor.<br />
Trinergi har i samarbete med<br />
sina kursledare arbetat fram en<br />
Reportage: Kjell Duberg<br />
Fr.v. Per Halvarsson, ägare till och grundare av Trinergi AB, Lars Michelgård, försäljning, teknisk support och service av<br />
instrument, certifierad termograför, Anders Hjalmarsson, försäljning värmekameror, certifierad termograför, Pontus<br />
Wadsjö, försäljning elkvalitetsinstrument och värmekameror, certifierad termograför, programutvecklare (bl.a. Dran-<br />
View), teknisk support av Dran-View och ENCORE, Niklas Nyström, administration, och Fredrik Spang, försäljning värmekameror,<br />
certifierad termograför.<br />
Tjugofem år i elkvalitetens tjänst<br />
Trinergi AB med kontor i Örebro och Göteborg grundades 1985. Det är i dag Sveriges ledande<br />
specialist på instrument för elkraftsmätningar och termografi. Produkterna är innovativa och<br />
sätter användarvänlig mätvärdespresentation i centrum.<br />
mängd litteratur på svenska,<br />
direkt anpassad till kundernas<br />
behov. Produkturvalet är heltäckande<br />
och omfattar, förutom<br />
värmekameror som är den stora<br />
produkten, också batteritestare,<br />
Lars Michelgård längst till vänster berättar om olika kameramodeller. Per Halvar Halvarsson tittar in till Fredrik Spang,<br />
säljare och certifierad termograför.
loggrar, multimetrar/installationsprovare,nätstörningsanalysatorer,oscilloskop/signalgeneratorer,<br />
programvaror, strömtänger<br />
och universalinstrument.<br />
Färgad information<br />
– Trinergi AB startades 1985 av<br />
mig och två kompisar i Solna, en<br />
tekniker och en ekonom. Själv<br />
var jag främst säljare, berättar<br />
Per Halvarsson. Parallellt hade<br />
vi andra jobb och ingen var heltidsanställd.<br />
Förutom att vi sålde<br />
mätinstrument på agenturbasis<br />
sysslade vi med utveckling av<br />
program som presenterade elkvalitetsdata<br />
på ett nytt och mer<br />
avancerat sätt.<br />
På den tiden var skärmbilden<br />
i svartvitt och den inbyggda printern<br />
gav likaledes en svartvit ut-<br />
skrift. Eftersom man jobbar med<br />
tre faser upptäckte Per kundernas<br />
behov av att exempelvis<br />
kunna se om det var en störning<br />
på L1, L2 eller L3, svårt att tyda<br />
i en svartvit presentation medan<br />
det framgår mycket tydligt i en<br />
färgpresentation. Mätningarna<br />
sker ofta över längre tid, kanske<br />
en månad, och mäter ofta upp<br />
till åtta olika kanaler. Utan färger<br />
blir det omöjligt att se vad<br />
som är vad. Men hjälp av Trinergis<br />
datorprogram kunde man<br />
bestämma olika färger för olika<br />
storheter och få en tydlig och<br />
meningsfull presentation. Marknaden<br />
uppskattade den programvaran.<br />
Örebro blev bas<br />
Per flyttade 1991 till Örebro,<br />
Elbranschen 2/2010<br />
Under en kursdag får deltagarna tillfälle att lära känna den utrustning som finns på<br />
marknaden.<br />
14<br />
löste ut sina medarbetare, och<br />
började arbeta fulltid med företaget.<br />
– Jag fick agenturen för Dranetz-BMI,<br />
världsledande tillverkare<br />
av instrument för analys av<br />
elkvalitet till vilka vår presentationsprogramvara<br />
var framtagen.<br />
Efter ett år anställde jag Magnus<br />
Eriksson som fortfarande är<br />
kvar i företaget, nu som chef för<br />
kontoret i Göteborg.<br />
Förutom försäljning av mätinstrument<br />
och programvaran<br />
åkte man ibland ut på konsultjobb<br />
som gällde större mätningar.<br />
Företaget växte under nittiotalet<br />
till fem man.<br />
– Vi producerade i egen regi<br />
ett mätinstrument, PQM, både<br />
hårdvara och programvara. Det<br />
lever fortfarande kvar för mät-<br />
ning av framför allt effekt och<br />
energi. Nycken till dess framgång<br />
var att man mycket effektivt<br />
i efterhand kan presentera<br />
effektkurvorna överskådligt i<br />
olika färger, berättar Per.<br />
Världsledande<br />
programvara<br />
I dag har Trinergi sju fast<br />
anställda och är fortfarande<br />
ledande inom presentation av elkvalitetsdata.<br />
– Den programvara vi utvecklade<br />
under namnet Dran-View<br />
är världens mest spridda programvara<br />
för elkvalitet med över<br />
15 000 användare. Programmet<br />
säljs över hela världen och är<br />
bland annat översatt till kinesiska.<br />
Vi sålde rättigheterna till<br />
Dranetz 2008.<br />
Värmekameror<br />
in på menyn<br />
I början av 2000-talet började<br />
Trinergi sälja värmekameror.<br />
Den verksamheten har växt och<br />
dessa produkter utgör numera<br />
en stor del av sortimentet. Bilden<br />
man får vid avläsningen sparas<br />
i kameran på olika typer av<br />
datalagringsminnen, USB-minnen,<br />
SD-minneskort m.m.<br />
Till en början markerades bilderna<br />
med löpnummer och tid<br />
ungefär som i en digitalkamera.<br />
Numera kan man ute i fält<br />
skriva in en text eller lägga till<br />
ett röstmeddelande på varje bild.<br />
De senaste kamerorna tar vid<br />
varje exponering, förutom värmebilden,<br />
också ett helt vanligt<br />
foto för att visa exakt på vilket<br />
objekt värmebilden är tagen.<br />
Man slipper som tidigare fotografera<br />
parallellt med en stillbildskamera,<br />
en mycket uppskattad<br />
finess.<br />
Utbildning ger mervärde<br />
– Jag vill påstå att vi är den mest<br />
kompletta leverantören av värmekameror<br />
i Sverige eftersom vi<br />
marknadsför flera olika fabrikat,<br />
framhåller Per.<br />
Kunderna får på så sätt fler<br />
valmöjligheter. Men det viktigaste<br />
är kanske inte vilken hårdvara<br />
Anders Hjalmarsson<br />
(längst till höger) beskriver<br />
olika områden där en värmekamera<br />
kan användas.
man köper. En fullvärdig leverantör<br />
vill inte bara sälja ett<br />
instrument utan mer en funktion.<br />
Om hårdvaran inte kan<br />
användas optimalt får man inte<br />
full valuta för kostnaden. Därför<br />
erbjuder Trinergi alltid ett paket<br />
med både instrument och utbildning.<br />
Kurserna arrangeras<br />
antingen med ytterst kompetenta<br />
externa lärare eller med egna<br />
certifierade utbildare inom företaget.<br />
Som extern utbildare inom<br />
termografi och elkvalitet använder<br />
man sig regelbundet av Reidar<br />
Gustavsson, konsult i branschen<br />
sedan 1994. Han har en<br />
bakgrund inom tung processindustri<br />
och yrkesutbildningsverksamhet.<br />
Hans företag Norbo<br />
KraftTeknik AB (tidigare Norbo<br />
Elbranschen 2/2010<br />
Som extern utbildare inom termografi och elkvalitet använder sig Trinergi regelbundet av Reidar Gustavsson och på<br />
bilden till höger får kursdeltagare tips från hans bok ”Praktisk Termografi”.<br />
Ny katalog<br />
Beställ vår nya katalog på 500 sidor.<br />
Här presenteras vårt breda sortiment<br />
av kablar, kontaktdon och tillbehör.<br />
Tel. 08-97 00 70 Fax 08-646 31 48 www.elproman.se<br />
15<br />
Utbildningskonsult) riktar in sig<br />
på konsult- och utbildningsuppdrag,<br />
i första hand inom tung<br />
processindustri och elproduktion/distribution.<br />
Konsultverksamheten omfattar<br />
mätuppdrag/felsökning på<br />
borgerliga och industriella elnät,<br />
konstruktion av och felsökning<br />
på industriella motordrifter och<br />
dessutom termograferingsupp-<br />
Fråga oss om specialkabel<br />
- vår specialitet<br />
drag. Reidar är en av de få i Sverige<br />
som är certifierad termograför<br />
på ITCs (Infrared Training<br />
Center) nivå 3.<br />
Utbildningsverksamheten omfattar<br />
i första hand tre områden:<br />
Borgerliga och industriella elnät<br />
med avseende på mätteknik och<br />
konstruktion, industriella motordrifter<br />
och termograferingsutbildning.<br />
Därutöver erbjuds<br />
skräddarsydda kurser efter kundens<br />
behov.<br />
Reidar Gustavsson skriver allt<br />
kursmaterial själv för att kunna<br />
anpassa det till kursdeltagarnas<br />
yrkesvardag. Dessa material ges<br />
nu ut i bokform.<br />
På byggsidan använder man<br />
sig av Sven-Olov Eriksson. Han<br />
driver företaget Arcsite, och före-<br />
Med termografering<br />
avslöjas det som inte är<br />
synligt för ett mänskligt<br />
öga.
läser i Trinergis kurs Praktisk<br />
Fastighetstermografi. Sven-Olov<br />
är byggnads- och inredningsarkitekt/MSA<br />
(Medlem i Sveriges<br />
Arkitekter) och universitetsadjunkt<br />
i arkitektur, miljö och<br />
energihushållning på Högskolan<br />
i Gävle, Institutionen för Byggd<br />
Miljö, ITB. Han har arbetat i<br />
byggnadsbranschen sedan 1973,<br />
de senaste tjugo åren som konsult<br />
och pedagog.<br />
– Här går vi in på alla områden<br />
där man kan använda en<br />
värmekamera inom byggindustrin,<br />
t.ex. för att lokalisera fel i byggnaders<br />
klimatskärm, kontrollera<br />
effekten av isolering och för att<br />
mäta temperaturen i ventilationens<br />
in- och utluft. Där mäter<br />
man enkelt mot gallret.<br />
Minskade marginaler<br />
De allt lägre hårdvarupriserna<br />
gör det svårt att hålla en traditionsenlig<br />
agenturverksamhet<br />
med fri support, utbildning och<br />
service. En värmekamera som<br />
förr kostade 180 000 kr kostar i<br />
dag kanske 19 900 kr och säljarens<br />
marginal är lägre även i procent<br />
räknat. Resultatet blir att<br />
det som nu är en kostnadsfri service<br />
får allt sämre förutsätt-<br />
ningar att förbli det. De stora<br />
katalogföretagen som säljer mycket<br />
på webben är vana vid att<br />
genom stora volymer klara sig<br />
med mycket små marginaler.<br />
Det stressar priserna nedåt, en<br />
besvärlig sits för den som har en<br />
helt annan servicenivå.<br />
Som exempel på service kan<br />
nämnas att om en kamera går<br />
sönder för en kund under garantitiden<br />
lånar Trinergi ut en<br />
ersättningskamera under reparationsperioden.<br />
Per tror att serviceavtal<br />
blir vanligt inom ett år.<br />
Där skrivs allt sådant in så att<br />
det blir lättare att jämföra de<br />
olika försäljningskanalerna. Köparen<br />
luras annars att stirra sig<br />
blind på priset för enbart instrumentet,<br />
en i sammanhanget<br />
liten del av totalkostnaden.<br />
Dyrt att köpa billigt<br />
– Utbildningsdelen är för oss<br />
inte bara ett viktigt konkurrensmedel.<br />
Vi vill få bort kundfokus<br />
från att köpa en produkt till<br />
lägsta möjliga pris utan hänsyn<br />
till totalkostnaden. En komplett<br />
leverans med en bra hårdvara<br />
och effektiv utbildning ger alltid<br />
det bästa totalpriset. Företagen<br />
har mer och mer upptäckt vär-<br />
Elbranschen 2/2010<br />
16<br />
Lars Michelgård visar hur man kan termografera en<br />
vätska. Han rör om i vattnet och värmebilden visar hur de<br />
olika temperaturerna blandas. Skillnader under 0,1 grader<br />
kan observeras.<br />
det av att köpa kunskap till personalen<br />
så att de kan handskas<br />
optimalt med instrumenten. De<br />
flesta av våra kunder väljer ett<br />
sådant paket.<br />
De stora tillverkarna hoppas<br />
att försäljningen av värmekameror<br />
ska likna försäljningen av<br />
mobiltelefoner och komma upp i<br />
enorma volymer. Men Per tror<br />
att det är fel att jämföra dessa<br />
marknader. Ponera att man köper en<br />
värmekamera för 19 900 kr och<br />
räknar med att den kommer att<br />
användas i fem år, en kostad<br />
runt fyratusen kronor per år.<br />
Man bortser då från kostnaden<br />
att ha en person som sköter värmekameran.<br />
I det perspektivet<br />
blir inköpspriset en väldigt liten<br />
del. Att ha utbildad personal<br />
som kan värmekameror kostar<br />
väldigt mycket mer än fyratusen<br />
per år. Därför kan man utan<br />
vidare satsa på en betydligt<br />
dyrare kamera som naturligtvis<br />
kan väldigt mycket mer. Som<br />
vanligt får man det man betalar<br />
för.<br />
Värmekamera<br />
försäkringskrav<br />
Det finns knappast någon verksamhet<br />
i Sverige som inte kan<br />
ha nytta av en värmekamera.<br />
Det går snabbt för en rörmokare<br />
att ställa in golvvärmetemperaturen<br />
och man lokaliserar<br />
snabbt små läckor eftersom värmekameran<br />
hittar fukt. När en<br />
blöt yta torkar åtgår värme från<br />
omgivningen som då blir kallare.<br />
Värmekameran kan i dag upptäcka<br />
skillnader som är mindre<br />
än 0,1 grader.<br />
Inom byggbranschen upptäcker<br />
man fler och fler använd-<br />
ningsområden och det är en<br />
kundsektor som kommer mycket<br />
starkt.<br />
Alla elavdelningar på tunga<br />
industrier har en värmekamera<br />
för att kontrollera ställverk och<br />
de elektriska installationerna.<br />
Försäkringsbolagen ställer krav<br />
på att man ska värmefotografera<br />
minst en gång per år.<br />
För att få försäkra ett sågverk<br />
ställs ofta krav att man har en<br />
värmekamera och regelbundet<br />
går ronder för att konstatera att<br />
inga överhettningar har skett i<br />
motorer och lager. Motorer där<br />
kylningen inte fungerar på grund<br />
av igensättning från spån och<br />
damm är en vanlig brandorsak.<br />
Viktigt med tillgänglighet<br />
Trinergi har öppet alla vardagar<br />
8.00 till 17.00 och någon är alltid<br />
avdelad för att ge support per<br />
telefon, även under lunchtid.<br />
– Som tjänsteföretag tycker<br />
jag att det är viktigt att kunderna<br />
alltid kan nå oss, betonar Per.<br />
Blir det problem vill vi lösa det<br />
snabbt, personen i fråga ska inte<br />
behöva vänta i timmar eller<br />
mötas av en telefonsvarare.<br />
Trinergi är med på en hel del<br />
mässor. På industrimässorna är<br />
det framför allt många hantverkare<br />
som upptäcker användbarheten.<br />
Där bygger man upp<br />
situationer där man kan titta på<br />
elfel och elslingor i golvet.<br />
Många får då en riktig aha-upplevelse<br />
när de får se alla användningsområden<br />
som de kanske<br />
inte har tänkt på.<br />
Den som är intresserad av<br />
ytterligare information kan gå in<br />
på Trinergis nätplats www.trinergi.se
Professor Lars Franzén avslutade<br />
sin berömda artikel om koldioxid<br />
i Elbranschen nr 3/2009<br />
med rekommendationen att läsa<br />
boken GLOBAL NEDKYLNING<br />
av Fredrik Charpentier Ljungqvist<br />
(Norstedts, 279:-). Den är<br />
en lysande kulturgärning med en<br />
omfattande redogörelse för jordens<br />
klimathistoria och för en<br />
högst aktuell granskning av nutida<br />
aspekter på klimatets betydelse.<br />
Boken som beskriver ramarna<br />
för livets möjligheter i gångna<br />
tider och i de stundande är lättläst<br />
med ”snygg akademisk<br />
svansföring” och försedd med<br />
bilagor och en riklig käll- och litteraturförteckning.<br />
Klimatet, som bestäms av temperaturen,<br />
lufthavet och vattnet<br />
i alla dess former, is, ånga, snö<br />
och drypande fuktighet, ger livet<br />
en chans att utvecklas ur koldioxid<br />
och solens strålar. Därmed<br />
bestäms även mänsklighetens<br />
livsvillkor av tillgänglig vegetation<br />
och odling, som varierat<br />
oerhört genom tiderna med motsvarande<br />
konsekvenser för livskvalité<br />
och kultur. Om detta får<br />
man tankeväckande besked i<br />
boken GLOBAL NEDKYLNING<br />
på ett samlat och överskådligt<br />
sätt som vi inte sett så mycket av<br />
tidigare. Hur jordens medeltemperatur<br />
uppskattas för förfluten<br />
tid och hur den mätes i realtid<br />
vore kanske värt att få veta litet<br />
Elbranschen 2/2010<br />
GLOBAL NEDKYLNING<br />
en lysande kulturgärning . . . .<br />
Recension: Svante Hjertstrand, civ.ing., och professor emeritus Göran Frostell, Ljusterö.<br />
17<br />
mera om. Särskilt intressant<br />
vore det att få veta hur havsvattnets<br />
temperatur varierar på olika<br />
håll. Vattendragen, sjöarna och<br />
haven är ju det stora ”tröga”<br />
värmemagasinet som alstrar de<br />
strålningsdämpande molnen och<br />
den värmebevarande vattenångan<br />
– den mest betydande<br />
växthusgasen.<br />
Beträffande den aktuella klimatpolitiken<br />
med fokus på koldioxiden<br />
– en livets källa – redogör<br />
boken för olika teorier och<br />
ställningstaganden på ett välgörande<br />
sätt. Epilogen berör jordens<br />
överbefolkning i förhållande<br />
till resurserna och tar upp detta<br />
gigantiska problem i ett längre<br />
tidsperspektiv med en global<br />
nedkylning, dels i en tänkbar<br />
näraliggande ”liten istid” (som<br />
på 1600-talet), dels i en mångtusenårig<br />
nedisning, osäkert när.<br />
Enligt professor Franzéns<br />
artiklar i Elbranschen och ”istidsartiklar”<br />
i Encyclopaedia Britannica<br />
finns det oroande indikationer<br />
på att den nuvarande<br />
varma mellanistiden lider mot<br />
sitt slut – kanske rent av inom<br />
något tusental år.<br />
Ett triggande stort, stoftspridande<br />
vulkanutbrott kan begränsa<br />
”respittiden” avsevärt och kan<br />
därtill ge omedelbara katastrofala<br />
effekter på vegetation och<br />
odling, så som det har hänt tidigare<br />
i nära historisk tid.<br />
GLOBAL NEDKYLNING är<br />
ett magistralt dokument för att<br />
kunna förstå mänsklighetens<br />
existentiella problem några<br />
generationer framåt. <br />
Annonsera i elbranschens <strong>oberoende</strong> <strong>informationskanal</strong>!<br />
DIESELELVERK<br />
Box 37, 274 03 Rydsgård • Tel. 0411-443 09, fax 0411-448 50<br />
• Mobila elverk<br />
• Stationära elverk<br />
• Containermonterade<br />
elverk<br />
• Kundanpassade<br />
elverk<br />
• Automatikutrustning<br />
RING FÖR MER<br />
INFORMATION!
I rapporten från IPCC 2007<br />
(Intergovermental Panel on Climate<br />
Change), liksom i tidigare<br />
rapporter från IPCC, betonas<br />
det klara sambandet mellan<br />
atmosfärens innehåll av CO 2<br />
(koldioxid) och global temperatur.<br />
Den information som lämnas<br />
i rapportens figurer visar<br />
också ett mycket tydligt samband<br />
mellan dessa två faktorer.<br />
Information från andra källor<br />
visar emellertid att såväl data om<br />
CO 2 som om temperaturen, presenterade<br />
i IPCC-rapporten, är<br />
svåra att bekräfta och att sambandet<br />
mellan dessa faktorer<br />
också är osäkert. IPCC:s data<br />
avviker från ett antal tillgängliga<br />
dataserier.<br />
IPCC visar en mycket måttlig<br />
temperaturstegring under sent<br />
1800-tal och tidigt 1900-tal.<br />
Efter en mindre avkylning<br />
omkring år 1970 visar rapporten<br />
en markant uppvärmning under<br />
de följande 20 åren (åren före<br />
senaste sekelskiftet). Detta<br />
mönster visar IPCC för såväl<br />
den globala temperaturen som<br />
för ett antal delområden. Målet<br />
är tydligen att övertyga läsarna<br />
om att den globala temperaturen<br />
har förändrats likartat inom<br />
stora områden och att den stigit<br />
mycket markant åren före år<br />
2000.<br />
I samma rapport visas att atmosfärens<br />
innehåll av CO 2 ökade<br />
långsamt från 1700-talet och<br />
fram emot 1950-talet för att därefter<br />
öka allt snabbare. Såväl<br />
förändringarna i temperatur som<br />
i CO 2 har ifrågasatts eftersom<br />
<strong>oberoende</strong> studier visar ett<br />
påtagligt annorlunda mönster i<br />
variationerna.<br />
Mängden CO 2 i atmosfären över<br />
långa perioder har ansetts kunna<br />
bestämmas med hjälp av den<br />
luft, som inneslutits mellan<br />
snökristaller när inlandsisarna<br />
bildades. I grova drag torde<br />
metoden ge rimliga resultat,<br />
men koldioxid innesluten i glaciäris<br />
kan förflyttas något i vertikal<br />
riktning, en förflyttning som<br />
kan påverka detaljer i variationer<br />
i koncentrationen av CO 2 i<br />
iskärnor.<br />
Mängden koldioxid i luften<br />
under mer än 1 000 år har<br />
bestämts med en av iskärnor<br />
<strong>oberoende</strong> metod, en metod<br />
baserad på att antalet celler per<br />
ytenhet i barr och löv av den typ<br />
(klyvöppningar), som reglerar<br />
upptaget av CO 2 från atmosfären.<br />
Antalet sådana celler förändras<br />
med koncentrationen av<br />
CO 2 i atmosfären. Metoden<br />
visar påtagliga variationer i förekomsten<br />
av CO 2 under den tid<br />
för vilken data finns, avvikelser<br />
som inte alls visas i de data som<br />
IPCC använder.<br />
Mellan år 1812 och år 1957 har<br />
dessutom ett stort antal (ca<br />
Elbranschen 2/2010<br />
DEBATT I ELBRANSCHEN<br />
Livets gas och temperaturen<br />
Finns det, trots allt, ett samband mellan atmosfärens innehåll av koldioxid och<br />
jordens temperatur?<br />
WIBJÖRN KARLÉN<br />
PROFESSOR EMERITUS,<br />
UPPSALA<br />
18<br />
90 000) direkta mätningar av<br />
mängden CO 2 i luften utförts.<br />
Mängden CO 2 i atmosfären har<br />
varierat. Data från studier av<br />
klyvöppningar visar liknande<br />
variationer i atmosfärens innehåll<br />
av CO 2, varför metoderna<br />
stöder varandra under överlappande<br />
tid. Inget av dessa från<br />
IPCC <strong>oberoende</strong> resultat visar<br />
en svag, mot slutet allt snabbare<br />
ökning av mängden CO 2 i atmosfären<br />
mellan 1700-talet och<br />
fram till slutet av 1900-talet, vilket<br />
figurer i IPCC-rapporten<br />
gör.<br />
Om det hävdade nära sambandet<br />
mellan mängden CO 2 i atmosfären,<br />
och global temperatur<br />
vore korrekt, borde variationerna<br />
i klimatet fram emot 1950-talet<br />
ha varit små, något som data<br />
inte visar (t.ex. direkta temperaturobservationer<br />
från 1660-talet,<br />
trädringar, stalagmiter och sediment).<br />
Eftersom naturliga variationer<br />
i klimatet av samma storlek<br />
som under 1980- och 1990talen<br />
har förekommit vid upprepade<br />
tillfällen finns det inget<br />
som talar för att CO 2 är den<br />
enda faktor som påverkat klimatet<br />
påtagligt under de senaste<br />
åren. CO 2 i atmosfären har varierat,<br />
något som såväl studier av<br />
klyvöppningar som direkta mätningar<br />
visar, men de senaste<br />
variationerna i klimatet har troligen<br />
orsakats av samma krafter<br />
som tidigare påverkade klimatet<br />
och inte av människans utsläpp<br />
av växthusgaser.<br />
Det är välkänt att kallt vatten<br />
kan lösa mer CO 2 än varmt vatten.<br />
En uppvärmning av jorden<br />
bör leda till att haven avger en<br />
del av den CO 2 som de har<br />
absorberat under kallare förhål-<br />
landen. Detta har bl.a. påvisats i<br />
samband med den markanta globala<br />
uppvärmningen under<br />
slutskedet av den senaste istiden.<br />
Efter en uppvärmning känd<br />
från förändringar i mängden av<br />
syreisotopen 18 O i iskärnor, följde<br />
en ökning av mängden CO 2<br />
först omkring 800 år senare.<br />
CO 2 avgavs från havsytan när<br />
havens temperatur steg, men<br />
koldioxiden hade ingen markant<br />
betydelse för att klimatet blev<br />
varmare i samband med att inlandsisarna<br />
smälte.<br />
Information om mängden CO 2 i<br />
atmosfären har, som nämnts<br />
tidigare, insamlats sedan år<br />
1812. Dessa data har inte använts<br />
i IPPC-rapporterna emedan<br />
de har betraktats som<br />
mindre tillförlitliga än data från<br />
iskärnor. I figuren visas medelvärden<br />
för denna stora mängd<br />
direkta observationer tillsammans<br />
med temperaturdata för<br />
ett par stationer (huvudsakligen<br />
5-årsmedel). Temperaturserierna<br />
är sinsemellan väl korrelerade.<br />
Data om CO 2 (enligt Beck<br />
2007) följer temperatursvängningarna<br />
men CO 2 stiger först<br />
något efter det att temperaturen<br />
började stiga (t.ex. 1930-talet).<br />
Eftersom långa temperaturserier<br />
enbart finns för begränsade områden<br />
(här enbart exemplifierade<br />
av några få stationer) bevisar<br />
resultaten inte ett globalt samband<br />
mellan temperatur och<br />
CO 2. Men, det kan inte uteslutas<br />
att den markanta sentida<br />
uppgången av CO2 i atmosfären<br />
till en del är ett resultat av uppvärmningen<br />
under 1980- och<br />
1990-talen även om förbränningen<br />
av fossila bränslen också<br />
tillfört atmosfären en hel del.<br />
CO 2-resultaten visar att IPCC:s<br />
koldioxidkurva, som inte visar<br />
någon variabilitet, omöjligt kan<br />
vara korrekt då klimatets variationer<br />
är väl dokumenterade.<br />
REFERENSER<br />
Beck, E.-G., 2007: 180 Year<br />
Tre exempel på temperaturdata (Uppsala, nordiska länder,<br />
Arkhangelsk) visas här tillsammans med två uppfattningar<br />
om hur koncentrationen av CO2 i atmosfären varierat<br />
(IPCC 2007 och Beck 2007). Temperatur och CO2, i den<br />
version Beck presenterat, visar ett svagt samband (Becks<br />
data digitaliserade för hand). Koncentrationen av CO2<br />
enligt IPCC visar inget samband.
accurate of atmospheric CO 2gasanalysis<br />
of air by chemical<br />
methods (short version). Energy<br />
& Environment 18(2): 259-282.<br />
IPCC, 2007: Summary for Poli-<br />
Lars Franzén skriver i sitt ”svar<br />
direkt” i Elbranschen nr 1/2010<br />
att han är trött på förståsigpåare,<br />
då borde Lars även vara trött på<br />
sig själv.<br />
Enligt Göteborgs Universitets<br />
hemsida är Lars Franzén professor<br />
i geovetenskap (physical geography).<br />
Alltså har Lars ingen<br />
högre utbildning i meteorologi,<br />
kemi, fysik, atmosfärkemi o.s.v.,<br />
de ämnen som det är nödvändigt<br />
att besitta kunskap i om man ska<br />
kunna tolka klimatet.<br />
Lars Franzén betvivlar uppenbarligen<br />
effekten av koldioxid.<br />
Då vill jag uppmana Lars att<br />
göra ett mycket enkelt experiment.<br />
Låna en värmekamera,<br />
skaffa ett stearinljus och en ballong.<br />
Sätt upp ljuset så att du<br />
kan ”titta” på ljuset med värmekameran,<br />
andas sedan ut och in<br />
några gånger i ballongen tills du<br />
blir en aning vimmelkantig, för<br />
sedan ballongen mellan ljuset<br />
och värmekameran och du kan<br />
med egna ögon se resultaten av<br />
växthuseffekten.<br />
Om koldioxid har sådan underordnad<br />
betydelse, vad är då förklaringen<br />
till att Venus med en<br />
atmosfär som består av 96 procent<br />
koldioxid har en temperatur<br />
på ytan som kan komma upp i<br />
500 °C, vilket är drygt 300 °C<br />
varmare än medeltemperaturen<br />
på Merkurius som ligger närmare<br />
solen?<br />
Är detta bevis nog för växthuseffekten?<br />
Inte!<br />
Man vet att halten koldioxid har<br />
ökat sedan slutet av 1800-talet.<br />
Hur?<br />
Det är bara att utgå från hur<br />
mycket kol som grävts och olja<br />
som pumpats upp och räkna om<br />
detta till koldioxid.<br />
Eller så kan man ta ett lufttätt<br />
instrument som en kikare eller<br />
ett mikroskop byggt på 1800talet,<br />
skruva isär detta och mäta<br />
halten koldioxid.<br />
När man sedan ser SMHIs mätserie<br />
över havsnivån sedan 1760<br />
som går hand i hand med kurvorna<br />
av koldioxidhalten i atmosfären<br />
och den globala tempera-<br />
Elbranschen 2/2010<br />
DEBATT I ELBRANSCHEN<br />
cymakers, In: Climate Change<br />
2007: The Physical Science<br />
Basis. Contribution of Working<br />
Group 1 to the Fourth Assessment<br />
Report of the Intergovern-<br />
19<br />
mental Panel on Climate<br />
Change [Solomon, S., D. Quin,<br />
M. Manning, Z. Chen, M. Marquiss,<br />
K.B. Averyt, M. Tignor<br />
and H.L. Miller (eds.)].<br />
Mer kritik mot professor Franzén<br />
…som svarar direkt<br />
Patrik Josefsson från Karlskoga svarar på Lars Franzéns tidigare ”svar direkt”.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
turökningen, så behöver man<br />
inte vara nobelpristagare för att<br />
ana ett samband.<br />
Sedan är det bara att ta en titt på<br />
alla dessa krympande glaciärer<br />
jorden runt. Hur kommer det sig<br />
att hastigheten på tillbakagången<br />
hos en majoritet av jordens<br />
glaciärer följer samma takt<br />
som ökningen av jordens medeltemperatur<br />
samt halten CO 2 i<br />
atmosfären?<br />
Cambridge, United Kingdom<br />
and New York, NY, USA. <br />
Matterhorn i Alperna till exempel<br />
bestegs första gången 1865,<br />
sedan dess har glaciärerna på<br />
berget krympt. De som har<br />
bestigit berget har också kunnat<br />
notera hur permafrosten de<br />
senaste åren flyttat högre och<br />
högre upp på berget. Plötsligt<br />
har områden högt upp drabbats<br />
av frostsprängningar. Hur kommer<br />
det sig?<br />
Att korallrev p.g.a. den drastiskt<br />
höjda temperaturen i våra<br />
världshav börjar att blekna och<br />
Svensk kärnkraft<br />
är bra för både miljön och samhället.<br />
Ger inga växthusgaser.<br />
Ger inga försurande utsläpp eller<br />
hälsovådliga rökgaser.<br />
Producerar mycket och billig elström<br />
– en livsnödvändighet för svensk<br />
basindustri och vår fortsatta välfärd.<br />
Tar ansvar för sitt avfall över hela<br />
livscykeln.<br />
Vilka andra energikällor gör det?<br />
Miljövänner för kärnkraft<br />
www.mfk.nu mfk@mfk.nu<br />
Box 83, 430 24 Väröbacka
dö, är tydligen inget Lars Franzén<br />
har reflekterar över.<br />
Biologer i Storbritannien kom<br />
nyligen med en rapport som påvisade<br />
att vårblommorna blommar<br />
två veckor tidigare nu jämfört<br />
med för 40 år sedan. För en<br />
geolog kan detta nog tyckas vara<br />
en banalitet, men i verkligheten<br />
kan det vara förödande för blommorna<br />
då det inte finns några<br />
insekter som kan pollinera dem.<br />
Lars Franzén visar i sitt ”svar<br />
direkt” prov på bristande kunskap<br />
och stor brist på analytisk<br />
förmåga, när han tycker att det<br />
är bra att permafrosten i Sibirien<br />
smälter bort. Vad händer med<br />
hus byggda på mark hård som<br />
betong när marken tinar och<br />
mjuknar? Jo, husen kommer att<br />
sätta sig, i vissa fall även att rasa<br />
med stora konsekvenser. Med<br />
humanitära och ekonomiska<br />
lidanden för dem som äger<br />
husen. Vad är det som är bra<br />
med detta?<br />
Naturligtvis kommer även samhället<br />
att drabbas när vägar och<br />
järnvägar blir ofarbara, för att<br />
inte nämna om en oljepipeline<br />
går sönder p.g.a. sättningar. Helt<br />
sanslöst att någon som kallar sig<br />
professor kan uttrycka något så<br />
dumt.<br />
Men vad har Lars Franzén för<br />
argument mot växthusteorin?<br />
Att Grönland heter Grönland,<br />
på Grönland finns det mycket is<br />
och att ön heter Grönland måste<br />
tyda på något.<br />
Detta är lika absurt som att Partille<br />
utanför Göteborg har en<br />
stadsdel som heter Paradiset.<br />
Skulle det tala för guds existens?<br />
Sedan har Lars Franzén grävt i<br />
åtta miljoner år gammal geggamoja<br />
(diagram i Elbranschen nr<br />
3/2009) och lyckats få ihop ett<br />
diagram vars grafs tjocklek är<br />
sådär flera tusen år. Skulle detta<br />
tala mot något som skett de<br />
senaste hundra åren? Knappast.<br />
I Elbranschen nr 4/2009 hänvisade<br />
Lars Franzén till ett diagram<br />
över temperaturavvikelser<br />
från nedre troposfären. Jag uttryckte<br />
felaktigt att troposfären<br />
började 10 km ovan jordytan.<br />
Det jag ville uttrycka var att på<br />
10 km höjd över jordytan så är<br />
man halvvägs i troposfären. Hur<br />
som helst, vad tillför Lars Franzéns<br />
diagram i denna diskurs?<br />
Att någonstans på jorden mellan<br />
jordytan och 10 km upp i skyn<br />
så har inte temperaturen stigit<br />
dramatiskt mellan åren 1979<br />
och 2009. Föga imponerande.<br />
Vad är det för avvikelser från<br />
någonstans i himlavalvet diagrammet<br />
visar?<br />
Lars Franzén antyder i sitt ”svar<br />
direkt” att vi Sverige hade vinter<br />
i hela landet för första gången<br />
sedan 1987 och att detta skulle<br />
tala emot en global uppvärmning.<br />
Det Lars Franzén inte<br />
nämner (troligen p.g.a. okunskap)<br />
är att Australien samtidigt<br />
hade den värsta värmeböljan i<br />
mannaminne, i Sibirien där temperaturen<br />
vanligtvis ligger på<br />
–40°C, var det ”bara” runt<br />
–20°C. Tydligen så är inte Lars<br />
Franzén speciellt idrottsintresserad,<br />
för då hade han hört talas<br />
om hur man fick flyga in snö till<br />
de vanligtvis så snösäkra bergen<br />
utanför Vancouver. Detta för att<br />
kunna genomföra vinter-OS.<br />
Jordens väder hänger helt enkelt<br />
ihop.<br />
Lars Franzén hävdar ihärdigt en<br />
stundande istid, men kan inte ge<br />
ett enda påvisande tecken om<br />
dess ankomst och än mindre en<br />
prognos om när denna istid kan<br />
tänkas dyka upp. Hans ihärdiga<br />
hävdande är bara ett uttryck för<br />
ett löst tyckande, inget kvalitativt<br />
forskningsarbete, helt enkelt<br />
slöseri med resurser som skulle<br />
kunna användas till något betydligt<br />
bättre.<br />
Jag föreslår att du Lars Franzén<br />
förlägger ett studiebesök hos<br />
dina kolleger vid Göteborgs universitets<br />
anläggning i Kristineberg<br />
i Fiskebäckskil. Där visar<br />
man hur koldioxidutsläppen som<br />
försurar våra hav negativt påverkar<br />
sjöstjärnor, krabbor och alla<br />
andra djur med skal besående i<br />
huvudsak av kalk. Det försurade<br />
havet hämmar dessa djurs<br />
tillväxt och överlevnad, vilket i<br />
förlängningen kan leda till en<br />
ekologisk katastrof i haven, som<br />
i förlängningen drabbar oss<br />
människor.<br />
Men Lars Franzén kanske tycker<br />
att detta med försurade hav är<br />
Elbranschen 2/2010<br />
DEBATT I ELBRANSCHEN<br />
20<br />
rena rappakaljan, därför tänkte<br />
jag förklara det hela.<br />
Vi kan väl vara överens om det<br />
finns kolsyra i en sockerdricka.<br />
Vad händer om man skakar<br />
sockerdrickan och sedan öppnar<br />
den?<br />
Kolsyran övergår till koldioxid<br />
och bubblar upp, eller hur?<br />
Denna reaktion kan gå, och går<br />
också, åt andra hållet. Alltså koldioxid<br />
övergår till kolsyra. Detta<br />
kallas kemisk jämvikt, något vi<br />
fick läsa om på gymnasiet, om<br />
man var i skolan vill säga.<br />
Du ska få ett gratis råd Lars<br />
Franzén, använd din tid och våra<br />
skattepengar till något ämne<br />
som du begriper, vilket torde<br />
vara något rörande geologi.<br />
Och professor Franzén<br />
svarar direkt:<br />
Patrik Josefsson blottlägger<br />
monumentala luckor i sin kunskap<br />
om vad olika akademiska<br />
ämnesområden innehåller. Således<br />
innebär ämnet geovetenskap<br />
här på Göteborgs universitet<br />
disciplinerna: geologi, oceanografi,<br />
marin geologi och naturgeografi.<br />
Ämnet naturgeografi<br />
(physical geography) som jag<br />
företräder omfattar ett mycket<br />
brett fält, med olika grenar inom<br />
sådant som rör planeten jorden.<br />
En vanlig lärobok på grundkursnivå<br />
i naturgeografi omfattar<br />
t.ex. solsystemet och planeternas<br />
uppbyggnad, plattektonik<br />
(hur kontinenterna rör sig), geologi<br />
(geokemi, mineraler, berggrund<br />
och lösa jordarter), exogena<br />
processer (hur landskap<br />
formas), glaciologi och periglaciala<br />
processer (inkl. permafrost),<br />
hydrologi, klimatologi (från urtid<br />
till nutid), meteorologi (inkl. viss<br />
atmosfärskemi), oceanografi,<br />
jordmånslära och viss växtgeografi<br />
samt inte minst de miljöproblem<br />
jorden står inför<br />
genom människans påverkan.<br />
Jag undervisar studenter på de<br />
flesta nivåer om det mesta av det<br />
som nämnts ovan och forskar<br />
dessutom över breda fält inklusive<br />
biologi. Jag har en handfull<br />
artiklar med atmosfärskemisk<br />
anknytning granskade (peerreviewed)<br />
och publicerade i internationella<br />
tidskrifter. Jag har<br />
också ett flertal inom ämnet<br />
paleoklimatologi (klimatet förr).<br />
Att jag för närvarande studerar<br />
torvmarker och lössjordar i global<br />
skala beror på att dessa två<br />
miljöer innehåller hittills outforskad<br />
information som kan tolkas<br />
på olika sätt, bl.a. klimatologiskt.<br />
Undersökningarna av torvmarker<br />
startade jag redan i början<br />
av 1970-talet och anser mig<br />
ha viss erfarenhet vid det här<br />
laget.<br />
Förra istiden varade ungefär<br />
100 000 år och slutade för cirka<br />
12 000-15 000 år sedan. Den<br />
förra mellanistiden varade ungefär<br />
lika länge som vår nuvarande<br />
pågått. När inlandsisarna drog<br />
sig tillbaka (av någon naturlig<br />
orsak) gjorde de det så grundligt<br />
att för 7 500 år sedan glaciärer<br />
bara fanns kvar i de allra mest<br />
polära lägena t.ex. Antarktis och<br />
Grönland. Alla ”småglaciärer”<br />
som i dag finns i bergsområden<br />
på lägre breddgrader fanns över<br />
huvud taget inte utan skapades<br />
för ca 5 000-6 000 år sedan i<br />
samband med en markant klimatförsämring.<br />
För 7500 år<br />
sedan rådde närmast Medelhavsklimat<br />
i Sverige, också detta<br />
naturligt och sannolikt beroende<br />
på jordens förhållande till solen,<br />
inte på halten koldioxid i atmosfären,<br />
som bara var marginellt<br />
högre än under förindustriell tid.<br />
Sedan denna värmeperiod har<br />
klimatet gått upp och ner i ungefärliga<br />
tusenårscykler. Varför det<br />
har gjort så är ett av mina forskningsfält,<br />
och orsaken till att jag<br />
undersöker ”geggamojja” över<br />
hela världen, nu senast i april<br />
2010 i den australiska sektorn av<br />
Antarktis.<br />
Patriks argumentation (och<br />
språk) ligger på grundskolenivå.<br />
Jag misstänker på förnamnet<br />
(vanligt på 1960-70-talen) att<br />
han är något äldre. Det får mig<br />
att tro att Patrik blåst upp för<br />
många ballonger för att bevisa<br />
koldioxidens skadliga inverkan<br />
på klimatet och att hans hjärna<br />
därför genomgått metamorfos<br />
till den geggamojja han använder<br />
för att beskriva mina globala studier<br />
och mitt objektiva ställningstagande<br />
i klimatfrågan<br />
baserad på denna forskning.
Professor Bo Nordells inlägg<br />
angående ”klimatfrågan” i<br />
tidskriften Elbranschen nr. 2/09<br />
går inte ihop med grundläggande<br />
fysik. Han menar att ackumulerad<br />
värme från förbränningsprocesser<br />
och kärnenergi skulle<br />
vara boven i dramat.<br />
All energi som tillförs jorden –<br />
via antingen solstrålning, radioaktivt<br />
sönderfall i jordens inre,<br />
tidvatteneffekt eller mänsklig<br />
användning av fossila bränslen<br />
och kärnenergi lämnar jorden<br />
som värmestrålning. Storleksordningen<br />
av extraenergin från<br />
mänsklig aktivitet jämfört med<br />
solinstrålningen ligger runt 10 -4<br />
(0,0001).<br />
Elbranschen 2/2010<br />
DEBATT I ELBRANSCHEN<br />
”Ackumulerad värme”<br />
ändrar inte jordens klimat<br />
Allt liv på jorden är beroende<br />
av det jättelika kärnkraftverket<br />
solen. Solenergin ger värme till<br />
luften som sätts i rörelse och ger<br />
oss vind för vindkraft, vatten<br />
avdunstar, bildar moln och faller<br />
ner för att senare avledas till<br />
havet genom älvar vars vattenfall<br />
vi nyttjar för elproduktion. Men<br />
DIETMAR GLEICH<br />
CIVILINGENJÖR<br />
det allra viktigaste, solenergin,<br />
ljuset, tas upp av gröna växter<br />
med hjälp av grön klorofyll. I<br />
kolsyreassimilationen lånar växterna<br />
koldioxid från luften och<br />
med vatten bildas energirik organisk<br />
substans. Energin frigöres<br />
vid andning och förmultning.<br />
Samtidigt återlämnas koldioxiden<br />
till atmosfären. Detta är koldioxidens<br />
naturliga kretslopp.<br />
Förnybar energi kan åter bildas.<br />
Växtrester avlagras och har givit<br />
oss ett kapital av olja och kol<br />
(fossila bränslen).<br />
Vår nuvarande förbrukning av<br />
fossila bränslen ger upphov till<br />
ansamling av koldioxid i atmosfären<br />
som enligt de flesta bedömare<br />
orsakar en uppvärmning av<br />
klimatet med åtföljande välkända<br />
problem. Författarna vill<br />
21<br />
Låt oss för enkelhetens skull<br />
anta att jorden har en temperatur<br />
runt 300 Kelvin. Värmestrålningen<br />
ökar med temperaturens<br />
fjärde potens. Jorden emitterar<br />
alltså 1,0001 gånger så mycket<br />
effekt som vid 300 K om temperaturen<br />
höjs till 1/4·1,0001·300<br />
K eller runt 300,01 Kelvin. Detta<br />
om man antar att atmosfärens<br />
temperaturprofil inte ändras. All<br />
mänsklig energianvändning höjer<br />
använda förnybar energi så långt<br />
som möjligt.<br />
Att tillverka etanol av grödor<br />
som i stället kan användas till<br />
föda är tveksamt. Metanol är en<br />
annan alkohol som kan produceras<br />
ur avfall från skogs- och lantbruk.<br />
Från metanol kan man tillverka<br />
dimetyleter (DME), en ersättning<br />
för dieselolja. Metanolframställning<br />
projekteras i Sverige<br />
av Värmlands-metanol AB<br />
och vid anläggningar i Växjö,<br />
Värnamo och Örnsköldsvik.<br />
Kommer råvarorna till dessa industrier<br />
att räcka? Svaret är nej.<br />
Nu kommer en ny möjlighet att<br />
tillverka drivmedel väl till pass,<br />
nämligen framställning av metanol<br />
med utgångspunkt från koldioxid<br />
och vatten (jämför kolsyreassimilationen<br />
ovan). Ett<br />
krux är dock att den industriella<br />
processen är mycket energikrävande<br />
men låt oss inte avskräck-<br />
alltså jordens temperatur med i<br />
storleksordning 1/100 Kelvin.<br />
En centikelvin ligger inom felmarginalen<br />
för den globala<br />
genomsnittstemperaturen och<br />
kan därmed inte detekteras.<br />
Temperaturhöjningen med en<br />
cK gäller på lång sikt när jämvikt<br />
är uppnådd. Under tiden till<br />
dess att havets hela volym har<br />
värmts med 1 cK förblir atmosfärens<br />
temperaturökning ännu<br />
mindre. Slutsatsen är att vi helt<br />
och hållet kan bortse från<br />
mänsklighetens direkta uppvärmning<br />
av jorden – till och<br />
med om den skulle öka en hel<br />
storleksordning. <br />
Drivmedel av koldioxid och vatten<br />
En ny bok ”Drivmedel av koldioxid och vatten” har utgivits av skaraborna J-G Hemming och<br />
Bengt Lindhé. Denna bok får ses som ett inlägg i den aktuella diskussionen om klimat och energi<br />
som på många sätt berör oss alla.<br />
RECENSION<br />
ARNE JOHANSSON<br />
www.el-trading.com<br />
Hos oss köper och säljer du alla typer av begagnade ställverk och transformatorer!<br />
as. Metoden bygger på följande<br />
kemiska enkla reaktioner:<br />
1. Elektrolys av vatten ger vätgas<br />
och syre (detta är en mycket<br />
energikrävande reaktion).<br />
2. Koldioxid och vätgas ger metanol<br />
och vatten.<br />
Med hjälp av förnybar elenergi<br />
kommer vi en bra bit men det<br />
behövs komplettering med kärnkraft.<br />
Detta innebär att all energiproduktion<br />
för motorbränsle<br />
blir förnybar med avseende på<br />
koldioxid. Vi lånar koldioxiden<br />
från luften vid tillverkningen<br />
och släpper ut den igen när vi<br />
kör våra fordon och kan tacka<br />
för lånet. Denna idé har författarna<br />
hämtat från nobelpristagaren<br />
i kemi 1994 George A Olah.<br />
De vill med boken aktualisera<br />
dessa kunskaper och verka för<br />
att de kommer till användning i<br />
Sverige.<br />
El & Trading AB<br />
Arlanda<br />
Tel.<br />
08-591 422 90
Olje- och kraftbolag vill också<br />
hjälpa till med att minska koldioxidutsläppen<br />
i atmosfären<br />
men har valt en annan väg nämligen<br />
att infånga koldioxid från<br />
industriutsläpp och lagra den i<br />
berggrunden eller i djuphaven.<br />
Författarna är klart motståndare<br />
till denna metod som de anser är<br />
dyr och dålig. Lagringen är inte<br />
riskfri och kan orsaka nya mil-<br />
jöproblem. Lagring kan inte jämföras<br />
med den naturliga cirkulation<br />
som beskrivs i boken utan<br />
upplevs som en möjlighet för<br />
fortsatt stor exploatering av olja<br />
och kol. I stället bör man enligt<br />
författarna övergå till ovannämnda<br />
metod för tillverkning<br />
av drivmedel med koldioxid och<br />
vatten. Framtidens bilar kan<br />
komma att i större utsträckning<br />
Elbranschen 2/2010<br />
drivas med el från batterier eller<br />
utnyttja s.k. bränsleceller som<br />
omvandlar bränslet till el.<br />
Genom att använda föreslagna<br />
förnybara energi kan man minska<br />
betydelsen av fossila bränslen i<br />
motsvarande grad. Författarna<br />
räknar med att vi år 2030 i Sverige<br />
ska kunna driva alla fordon<br />
utan fossila bränslen till en rimlig<br />
kostnad.<br />
PRODUKTNYHETER & FÖRETAGSNYTT<br />
22<br />
Boken är en angelägen skrift<br />
som hjälper oss att fundera över<br />
hur vi vill vårda miljön och ändå<br />
klara energiförbrukningen. Den<br />
har klara budskap: minska koldioxidutsläppen,<br />
ingen dumpning<br />
av koldioxid, övergå till förnybar<br />
energi och komplettera<br />
med kärnkraft. <br />
Vinklat kontaktdon för panelmontering<br />
Kontaktdonet MKAX IAF är lämpligt för installation i maskiner, kontrollpaneler eller<br />
apparatskåp, snabbt och enkelt att installera. Anpassas till kontakthuset med hjälp<br />
av ett gängat fäste och kontramutter. Inga ytterligare fästhål nödvändiga vid montering.<br />
• Förmonterad O-ringstätning<br />
• Kontakthus av pressgjuten aluminium, epoxipulverlackerad<br />
• EMC-utförande<br />
• Låsbygel i rostfritt stål<br />
• Hög skyddsnivå IP66 (gäller komplett kontaktdon med kabelförskruvning)<br />
Finns i två olika utföranden: M20- eller M25-gänga.<br />
Elproman AB<br />
Tel 08-97 00 70<br />
www.elproman.se<br />
Moskva får fusionsreaktor<br />
En ”amerikansk” fusionsreaktor ska byggas i Moskva. Målet är att<br />
anläggningen ska stå färdig att använda inom några år.<br />
Projektet är ett samarbete<br />
mellan forskare och tekniker i<br />
USA, Ryssland och Italien.<br />
Experimentanläggningen, som<br />
går under namnet Ignitor, ska<br />
uppföras utanför Moskva.<br />
Konceptet för den nya reaktorn<br />
bygger på experiment gjorda<br />
under flera decennier på MIT<br />
inom fusionsforskningsprogrammet<br />
Alcator. Den senaste versionen<br />
av Alcator, C-Mod, är den<br />
största universitetsbaserade<br />
fusionsreaktorn i världen. Den<br />
har det kraftigaste magnetiska<br />
fältet och det högsta trycket i<br />
plasmat av alla fusionsreaktorer.<br />
Konstruktionen utgår från en<br />
modell som utvecklats av professor<br />
Bruno Coppi, MIT, och han<br />
blir den vetenskapligt ansvarige<br />
för projektet.<br />
Billigare än ITER<br />
Ignitor kommer att bli förhållandevis<br />
billig att bygga och mycket<br />
mindre än den planerade internationella<br />
fusionsreaktorn ITER<br />
som ska uppföras i Frankrike.<br />
– Till skillnad från den större<br />
reaktorn ITER, kommer vår<br />
reaktor att bli färdig att använ-<br />
das inom några få år, kommenterar<br />
Bruno Cop-pi.<br />
Slutmålet är en fungerande<br />
självgående fusionsreaktor, som<br />
inte behöver någon energi<br />
utifrån.<br />
Nyckelkomponenten i anläggningen<br />
är plasman, en slags het<br />
gas bestående av laddade par-<br />
tiklar, till exempel atomkärnor<br />
och elektroner.<br />
I en fusionsreaktor tvingas<br />
atomkärnor, vanligen isotoper av<br />
väte, deuterium och tritium, att<br />
kollidera med varandra med<br />
hjälp av värme och högt tryck.<br />
När atomkärnorna smälter samman<br />
frigörs enorma mängder<br />
energi.<br />
Fungerande fusionsteknik anses<br />
kunna tillgodose jordens energibehov<br />
för all frmatid.<br />
Källa: IVA<br />
Annonsera på <strong>Elbranschens</strong> nätplats<br />
www.elbranschen.nu
Apparatskåp<br />
Ensto Control Oy,<br />
Sverige<br />
Västberga Allé 5, 126 30 Hägersten<br />
Tel. 08-556 309 00 • Fax 08-556 309 35<br />
www.ensto.com<br />
Apparatlådor i plast och plåt<br />
Batteriladdare<br />
LINDMARK<br />
ELECTRIC AB<br />
Fukt- och vibrationståliga<br />
BATTERILADDARE<br />
Tel. 08-85 45 30<br />
www.lindmarkelectric.se<br />
Betonghus<br />
KOMPLETTA BETONGHUS<br />
till<br />
Transformatorstationer<br />
Ställverksbyggnader<br />
Nätstationer<br />
Transformatorfundament<br />
Övriga Betongfundament<br />
Tel. 0150-34 99 00 • www.kc-betong.se<br />
Effektbrytare<br />
www.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40<br />
Mitsubishi och Bticino<br />
upp till 6 300 A.<br />
Explosionssäker<br />
elmateriel, Ex<br />
Säkerhetsbrytare<br />
Kopplingslådor • Instrument<br />
Operatörsterminaler<br />
Värme • Belysning<br />
Tel. 0660-29 29 00<br />
www.malux.se<br />
ELBRANSCHENS BLÅ-GULA SIDOR<br />
Hinderljus<br />
Halogen alternativt LED<br />
för 24/48 VDC, 230 VAC<br />
TYKOFLEX AB<br />
Box 614, 135 26 Tyresö<br />
Tel. 08-505 949 00, fax 08-742 30 01<br />
www.tykoflex.se<br />
Instrument<br />
www.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40<br />
Ett brett sortiment av analoga och<br />
digitala instrument, m.m.<br />
Isolatorer<br />
www.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40<br />
Isolatorer för<br />
låg- och mellanspänning.<br />
Kabel och ledning<br />
Box 22093<br />
250 23 Helsingborg<br />
Tel. 042-38 08 30<br />
Fax 042-38 08 47<br />
E-post: info@lidalco.se<br />
®<br />
Avancerad kabelteknik<br />
Kabelförläggning<br />
Sahlins Sweden AB<br />
Box 2103, 511 02 SKENE<br />
Tel. 0320-20 93 30, fax 0320-319 38<br />
www.sahlins.com<br />
Kabelskydd och<br />
kabelskyddsrör<br />
Kjulamon 6, 635 06 Eskilstuna<br />
Tel 016-541 00 00 • Fax 016-541 00 01<br />
www.wavin.se<br />
Last- och säkringslastbrytare<br />
www.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40<br />
Technoelectric och KATKO<br />
upp till 4 000 A.<br />
Likriktare<br />
Noratel Sweden AB<br />
Box 108, 695 22 Laxå<br />
Tel. 0584-44 44 00 • Fax 0584-106 70<br />
Nordens bredaste sortiment av<br />
transformatorer. Begär vår katalog!<br />
www.noratel.com<br />
Eslöv, 0413-54 12 10<br />
Linjebyggnadsredskap<br />
Sahlins Sweden AB<br />
Box 2103, 511 02 SKENE<br />
Tel. 0320-20 93 30, fax 0320-319 38<br />
www.sahlins.com<br />
Märksystem<br />
Box 15, 790 21 Bjursås<br />
Tel. 023-77 43 00 • Fax 023-508 42<br />
E-post: info@hammarprodukter.se<br />
www.hammarprodukter.se<br />
Box 347, 651 08 KARLSTAD<br />
Telefon 054-22 15 80 vxl<br />
Telefax 054-85 10 21<br />
www.nermans.se<br />
Nollpunktsmotstånd<br />
CHS Controls AB<br />
Florettgatan 33, 254 67 Helsingborg<br />
Tel. 042-38 61 00, fax 042-38 61 29<br />
chs@chscontrols.se<br />
www.chscontrols.se
Nollpunktsutrustning<br />
Komplett program för nollpunktsbehandling<br />
och jordfelsskydd i<br />
frilednings- och kabelnät.<br />
Swedish Neutral AB<br />
Västra Rydsvägen 122<br />
196 31 Kungsängen<br />
Tel. 08-581 713 44<br />
Telefax 08-581 759 52<br />
www.swedishneutral.se<br />
Optoinstallationsredskap<br />
Sahlins Sweden AB<br />
Box 2103, 511 02 SKENE<br />
Tel. 0320-20 93 30, fax 0320-319 38<br />
www.sahlins.com<br />
Sektioneringsbrytare<br />
Sektioneringsbrytare för<br />
10-40 kV, komplett med automatik<br />
eller fjärrstyrning.<br />
Swedish Neutral AB<br />
Västra Rydsvägen 122<br />
196 31 Kungsängen<br />
Tel. 08-581 713 44<br />
Telefax 08-581 759 52<br />
www.swedishneutral.se<br />
Skyltar<br />
Box 15, 790 21 Bjursås<br />
Tel. 023-77 43 00 • Fax 023-508 42<br />
E-post: info@hammarprodukter.se<br />
www.hammarprodukter.se<br />
Skymningsrelä<br />
ALMNÄS BRUK, 544 94 HJO<br />
Tel. 0503-161 80 • Fax 0503-161 82<br />
www.coala.se<br />
Stolpar<br />
Försäljningskontor:<br />
Ludvika, tel. 0240-882 50<br />
Telefax 0240-807 53<br />
Strömförsörjning<br />
Noratel Sweden AB<br />
Box 108, 695 22 Laxå<br />
Tel. 0584-44 44 00 • Fax 0584-106 70<br />
Nordens bredaste sortiment av<br />
transformatorer. Begär vår katalog!<br />
www.noratel.com<br />
Säkerhetsbrytare<br />
www.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40<br />
Komplett sortiment<br />
från KATKO.<br />
Säkringar<br />
CHS Controls AB<br />
Florettgatan 33, 254 67 Helsingborg<br />
Tel. 042-38 61 00, fax 042-38 61 29<br />
chs@chscontrols.se<br />
www.chscontrols.se<br />
Transformatorer<br />
ELNORD<br />
TRANSFORMATORER<br />
Krafttransformatorer 4-120 MVA<br />
Gjuthartsisolerade 50-25 000 kVA<br />
Oljeisolerade 50-3150 kVA<br />
Specialtyper för omformar- & ugnsdrifter<br />
ELNORD KRAFT<br />
Odlingsvägen 32, 187 51 Täby<br />
Tel. 08-510 514 80<br />
www.elnord.se<br />
Järntrådsvägen 5, 433 30 Partille<br />
Tel. 031-44 54 55, fax 031-44 54 54<br />
Oljeisolerade 50 kVA-200 MVA<br />
Epoxyisolerade 100-4 000 kVA<br />
Mättransformatorer 12-420 kV<br />
Nätstationer 50-315 kVA<br />
www.helmerverken.se<br />
Noratel Sweden AB<br />
Box 108, 695 22 Laxå<br />
Tel. 0584-44 44 00 • Fax 0584-106 70<br />
Nordens bredaste sortiment av<br />
transformatorer. Begär vår katalog!<br />
www.noratel.com<br />
Strinne 213, 872 96 Bjärtrå<br />
Tel. 0612-522 10 • Fax 0612-520 01<br />
www.nordtrafo.com<br />
1-fas-, 3-fas- och strömtransformatorer.<br />
Egen tillverkning.<br />
Hexatransformatorn<br />
KRAFTTRANSFORMATORER<br />
Oljeisolerade, upp till 300 MVA–400 kV<br />
Miljövänliga<br />
distributionstransformatorer<br />
TRAFOMERC AB<br />
Stäkshöjden 21, 176 76 Järfälla<br />
Tel. 08-583 606 10<br />
www.trafomerc.se<br />
Eslöv, 0413-54 12 10
Dataprogram för elproffs!<br />
Sveriges mest sålda och använda<br />
program för informationshantering<br />
och kabeldimensionering.<br />
Info<br />
Inklusive nya Elinstallationsreglerna SS 436 40 00 utg 2<br />
Alla lagar, förordningar, föreskrifter, standarder m m. Unika sökmöjligheter i<br />
datorn för att finna rätt information och svar på dina frågor. Speciellt anpassat<br />
för EL med formelsamling, tabeller, ordlista, Frågor & svar m m.<br />
Tilläggspaket, Svensk Standard, de mest frekventa inom EL med komplett text.<br />
Kabel<br />
Lågspänning, upp till 1 kV.<br />
Dimensionering mot belastningsförmåga, spänningsfall<br />
samt utlösningsvillkoret. Allt enligt Svensk Standard. Du kan:<br />
- Beräkna belastningsförmåga enl. SS 424 14 24 eller SS 436 40 00.<br />
- Redovisa spänningsfall<br />
- Beräkna kontroll av utlösningsvillkoret enl. SS 424 14 02, -03, -05.<br />
- Beräkna säkringar med olika utlösningstider, dvärgbrytare, effektbrytare.<br />
- Sammanställa beräknade ledningar i samma nät I egen kabellista.<br />
- Beräkna med parallella kablar.<br />
Tilläggspaket, EL-Vis Kabel med engelsk text.<br />
Mall<br />
Färdiga mallar i både Word och Excel!<br />
Färdiga mallar (över 100 i Word och ett 40-tal i Excel) som t ex<br />
- Gruppförteckningar<br />
- Protokoll för isolationsmätning, funktionsprovning<br />
skyddsjordning, reläprov m fl<br />
- Plintkort, förbindningscheman m fl för teleregistrering<br />
- Besiktningsutlåtande<br />
- Mallar för CE-märkning m.fl.<br />
Kalkyl<br />
- Traditionellt kalkylprogram med databas i form av<br />
á-prislista och sammansatt symbollista.<br />
- Tidsatta artiklar med priser från olika grossister.<br />
För mer info!<br />
Originalet sedan 1995!<br />
EL-Info i Växjö AB<br />
Tel. 0470-72 40 30. Fax 0470-72 40 39<br />
Hemsida: www.el-info.se<br />
E-Mail: info@el-info.se
AMS-utrustning, satser<br />
Finns i olika paketlösningar<br />
JKA 593<br />
Kontaktdon för FeAl-<br />
och Al-lina, max 55 kA/1s<br />
JKS 22<br />
Kontaktdon för skena, max<br />
42,5 kA/1s<br />
Ragnar Stålskog AB startade verksamheten 1955 och är idag Nordens största producent och leverantör<br />
av elsäkerhetsutrustning såsom jordningsverktyg, manöverstänger och spänningsprovare. Produkterna<br />
uppfyller svensk och internationell norm. I programmet ingår även olika typer av kvistningsstänger<br />
med tillbehör, säkrings- och lampbytarstänger, jordningskopplare, frånskiljare och diverse kurser.<br />
Besök gärna vår hemmsida www.stalskog.se<br />
– där bl a vårt kompletta produktprogram presenteras.<br />
Kontakta oss för vidare information tel 08-594 211 80<br />
RAGNAR STÅLSKOG AB<br />
– för säkerhet med EL<br />
Elsäkerhet<br />
JK42-JLA34<br />
1-fas jordningsdon,<br />
max 42,5 kA/1s<br />
JBC 60 S<br />
Kontaktdon för Cu-rör,<br />
max 69 kA/1s<br />
RS 1525<br />
Kontaktdon för skena, max<br />
34 kA/1s<br />
JVF 43<br />
Kontaktdon mot jord,<br />
max 42,5 kA/1s<br />
JSKL3-QL<br />
Linjejordningsverktyg<br />
för friledning, låg och<br />
högspänning 0,4-52 kV<br />
TAG 2000<br />
Spänningsprovare<br />
som anpassar sig<br />
automatiskt på<br />
upp till tre olika<br />
spänningsnivåer<br />
Box 701, 194 27 Upplands Väsby<br />
Besöksadress: Instrumentvägen 6<br />
Tel: 08–594 211 80 Fax: 08–590 882 91<br />
www.stalskog.se , e-post: rs@stalskog.se
Change language