Nummer 4 - Elbranschen

ELBRANSCHENOBEROENDE ELTEKNISK TIDSKRIFT • ÅRGÅNG 83 • NR. 4 • 2012Besök Elbranschens nätplats:www.elbranschen.nu

ELBRANSCHENOBEROENDEELTEKNISK TIDSKRIFT•Adress:Box 6040200 11 Malmö•Tel.040-611 06 90•Telefax040-797 37•E-postelbranschen@bjinv.se•Bankgiro107-0853•Plusgiro495 29 33 -2•Helårs -prenumeration(5 utgåvor):233:- (inkl. moms)•Ansvarig utgivare:Jörgen Dahlquist•I redaktionen:Reinhold AndeforsJörgen DahlquistKjell DubergUr innehållet i nr. 4/2012ELBRUKMed nuvarande installerade effekt behövs inga nya kraftresurserinom överskådlig tid. Men kapacitetsfaktorn är genant låginte minst för kärnkraften som med faktorn 68 procentligger på 28:e plats bland 30 kärnkraftsländer. Elproducenterna iSverige uppmanas därför att prestera mera och inte tänka påatt investera . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2LITA INTE PÅ IPCC:s rapporter!Ofta sätts likhetstecken mellan temperatur ochkoncentration av koldioxid i atmosfären, vilket är beklagligt.Det är viktigt att begreppen CO2 och miljö hålls isäroch sambandet mellan CO2 och klimat är tveksamt.IPCC har visserligen slutat att använda den famösahockeyklubban men man hävdar ändå att den påståddanuvarande uppvärmningen är unik.Läs professor Karléns initierade inlägg . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6ISTIDENS GÅTA – EN INTRESSANT HYPOTESAtt vi förr eller senare går in i en ny istid (glacial) ärett oomkullrunkeligt faktum. Frågan är bara när.Men vad är det som förorsakar istiderna?Hans Jelbring presenterar en intressant hypotes . . . . . . . . . 10DEBATT I ELBRANSCHENMyten om stigande havsnivåer.Karl Einar Ottenhag från Örebro punkterarnågra av myterna som används och har använts avmiljöfundamentalisterna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13KÄRNKRAFTEN – EN STRÅLANDE ENERGIKÄLLAAnn Löfving-Henriksson recenserar Bengt Lindhéssenaste bok . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14•Årgång 83•Tryckt hosTryckfolket ABi Malmö•ISSN: 0013-4007•Omslagsfoto:Kjell Duberg/VattenfallLäs tidigare utgåvor på Elbranschens nätplatswww.elbranschen.nu

Elbranschen 4/2012SVENSK ELBRUKARFÖRENINGTelefon/fax 08-607 34 16 • www.elbruk.comSvensk Elbrukarförening ek för, ELBRUK, är en intresse organisation för slutanvändare av elkraft. Genom att tillvarata elbrukarnas, slutanvändarnas,intressen på den omreglerade elmarknaden skall föreningen vara en motvikt till leve rantörsidans olika organisationer. Den skall bevaka ochverka för att lagstiftarens intentioner med en konkurrensutsatt elhandel och en relevant granskad nätverksamhet förverk ligas. Medlemmarna, ca 25,är juridiska per soner och deras totala elförbrukning är mer än 10 TWh. Föreningen avger bl.a. remissyttranden över olika statliga utredningar ellerrapporter som rör elmarknaden. Sedan hösten 1999 är föreningen också representerad i Svenska Kraftnäts Marknadsråd.Uppmaning till elproducenterna:Prestera mera!LARS BLOMQVISTELBRUKKAN DET VARA SÅ SOM DET SÄGSIBLAND att fastheten i en åsiktofta är omvänt proportionellmot insikten i ämnet. Mångadebattartiklar om hur vår energi -försörjning ska ordnas jävar intepåståendet.Vi ska här ge en del grundfakta,hämtade från olika källoroch som är nödvändiga för attpå ett rimligt och överskådligtsätt belysa hur olika kraftslagkan bidra till vår framtida elförsörjning.Svagt sjunkandeelanvändningUnder senare halvan av 1900-talet steg elförbrukningen varjeår ända fram till slutet av 1980-talet då ökningen avtog för attpå 90-talet börja pendla kring145 TWh. Efter sekelskiftetsyns, om än mycket svagt, ensjunkande elanvändning. Parentetisktkan sägas att 2012 årselanvändning blev ca 142 TWh.Och ställs de olika årsförbrukningarnai relation till befolkningsmängden,som har ökatmed 1 miljon sedan 1990, såhar per-capita-förbrukningenminskat genom åren, se figur. Iden visas också Sveriges folkmängdmed SCB:s prognos för2030.Befolkningsökningen fortsätteroch 2030 beräknas vi vara10,7 miljoner, 1,2 miljoner flerän i dag! Det har då lett till enutbyggd infrastruktur medvägar, bostäder, arbetsplatseroch institutioner m.m. Elbilenhar troligen utvecklats och fåttsådan utbredning att det påverkarelhanteringen. Industrin ärförändrad, men det tycks inteha skett mot elintensivare verksamheteroch energieffektivise -ringen fortsätter.Ökningar och minskningar ielanvändningen tar ut varandratill viss del och en grov gissningär att elbehovet ökar måttligt.Ordentligare prognoser överden framtida elanvändningentyder inte heller på några dramatiskaförändringar. Energimyndighetenspår att förbrukningenår 2030 hamnar på 153TWh och Svenska kraftnät(SvK) använder i sin ”Perspektivplan2025” liknande värdenför sin planering av nätutbyggnaden.Högre elanvändningspås i några prognoser, men deligger ändå under 160 TWh.Så, vad har våra nuvarande elkraftresurseruträttat genomåren och vad borde de kunnabidra med framöver för atttäcka de kommande inhemskaelbehoven. Nedan beskriver visituationen i stort för varjekraftslag och vilka siffervärdenvi kommer att använda senare ien överslagsmässig beräkning avvår elförsörjningssituation.Genant lågsvensk kapacitetsfaktorför kärnkraftenStatistik över hur 30 kärn -kraftsländer har använt sina anläggningarredovisas av IAEA.Den s.k. kapacitetsfaktorn varierarstort, mellan 49 och 94procent. De sju bästa nationernaligger över 90 och knappt hälftenöver 85 procents utnytt -jande. Värdet för det svenskakärnkraftsutnyttjandet är justnu genant lågt eller 68 procentoch placerar oss på 28:e plats isenaste ”ligatabellen”. Det är2

Elbranschen 4/2012svårt att motivera varför svenskkärnkraft inte skulle kunna nåupp till ett utnyttjande på åtminstone85-90 procent närman år 2004 redovisade 90,4procent och nu är i full färdmed att, så att säga, ”återta förloradterräng”. För elproduktioneni kärnkraftverken börman kunna räkna med ettenergiutnyttjande på 87 procentoch för att tillgodoseeffektbehovet under vinterperiodentorde 97-98 procentseffektutnyttjande ligga inomräckhåll. Den installerade kärn -kraftseffekten är nu 9 360 MW.Vindkraften tärpå vattenkraftensutnyttjandeDet långsiktiga årsmedelvärdetför vattenkraftens utnyttjandeligger på 47 procent och medkraftiga variationer mellan våtochtorrår. För balanshållningenpå nätet är ”körtekniken” medvind- och vattenkraft sådan attutnyttjandet kommer att försämrasi takt med att alltmervind- och solkraft kommet in isystemet. En svår vinter förvän-VATTENFALLKJELL DUBERG3

Cressall ResistorsExperten på kraftmotstånd!CHS Controls erbjuder ett av världens bredaste sortiment avkraftmotstånd från Cressall Resistors, från några få watt upp tillflera megawatt. Vi levererar helt kundanpassade lösningar ochstandardiserade konstruktioner för applikationer som• Bromsmotstånd, självkylda och fläktkylda, för industri- ochtraktionsändamål• Belastningmotstånd för batteri- och generatorprovning,lösningar för integration med reservkraftsaggregat• Jordningsmotstånd för generator- och distributionssystem• Filtermotstånd för HVDC överföringar, SVC anläggningar ochkondensatorurladdningOavsett behov, plats, driftsmiljö och applikation, Cressall har detkraftmotstånd som behövs.Prova oss - Besök www.chscontrols.se!CHS Controls ABFlorettgatan 33, 254 67 HelsingborgTel 042-386100, fax 042-386129chs@chscontrols.se, www.chscontrols.seAlltidtillgängligAlways available- Alltid öppen!www.chscontrols.se- Always open!Ställverksutrustning ASEA/ABB. Brytare 12-24 kV.Utrustning från 1960-talet till 2000-talet.Stenator AB Billstabågen 5, 722 40 Västerås. Tel. 021-12 65 80, fax 021-13 41 95För ytterligare information: www.stenator.se

Elbranschen 4/2012Lita inte på IPCC:s rapporter!För några år sedan var globaluppvärmning ett dominerandediskussionsämne. Några årsenare försköts tonvikten motbegreppet klimatförändringen(singularis, bestämd form).Efter ytterligare en tid accepteradesatt flera förändringar förekommitklimatförändringar(pluralis, obestämd form, ettklart steg framåt i förståelsen avvårt klimat). Emellanåt användsnu det bredare begreppet miljöförändringar.Intresset för klimatetsförändringar tycks hadämpats något och har förskjutitsmot miljö. Ett antal förespråkarebland journalister ochforskare tycks emellertid ha intagiten allt mer högljudd hållningi debatten. Rykten frånWIBJÖRN KARLÉNPROFESSOR EMERITUS,MEDLEM AV KUNGLIGAVETENSKAPSAKADEMIENdem som har inblick i arbetetmed nästa IPCC-rapport(Intergovernmental Panel onClimatie Change) antyder docken viss nedtoning i skrämselbudskapet(1).Ofta sätts likhetstecken mellanökad koncentration av koldioxid(CO2) i atmosfären ochtemperatur, vilket är beklagligt.Det är viktigt att begreppenCO 2 och miljö hålls åtskilda.Medan det är nog så viktigt attmiljön vårdas innebär detta inteatt vi ska fixera oss vid koldioxid -utsläpp; det är så mycket mersom vi måste beakta. Missuppfattningenkan leda till dyra ochdestruktiva beslut.Diskutabelt sambandmellan koldioxid och miljöNotera att sambandet mellanCO 2 och klimat är tveksamtoch om det finns något sambandär detta svagt. Punktskatterpå t.ex. bensin kan vara befogatför att hålla konsumtionennere, men en minskad konsumtionbidrar inte till en stabiliseringav den globala temperaturen.En del tveksamma metoderför att skrämma befolk -ningen i den riktning miljöfanatikerförordar har diskuteratsoch exemplifierats i en nyligenav Lindzen publicerad artikel(2). Även om en person ifrågasätterbetydelsen av CO 2 förklimatet kan samma person varaväl så intresserad av miljövårdsom någon som framhäver sambandet.Utan tvekan har klimatetvarierat och människan har likatveklöst påverkat och påverkarsåväl det lokala klimatet sommiljön. En del metoder av tveksamnatur har använts för attförkasta synpunkter som s.k.skeptiker velat diskutera, varfördiskussionen har blivit ensidig.Trots allt, ska människan somart överleva måste vi bedrivajordbruk och vi påverkar då miljönpåtagligt. Med nuvarandesnabba, globala befolknings -Studier av pollen och trädringar visar att temperaturen(15 års medelvärden) omkring år 2000 var ungefär likahög som på 1940-talet. IPCC:s data däremot visar entemperatur som vid denna tid var ca 0,3 °C högre än på1940-talet. Beror denna höjning på urbanisering eller påjustering av data?6

®EURO SAFETYLINELjusbågsskyddadearbetskläderenligt klass 2 (IEC 61482-1-2)Skyddsjacka stl. 48-58Skyddshjälm med visiroch hakskyddSkyddshandskar stl. 8-11Skyddsbyxa stl. 48-58Isolationsstövlar 18 kVstl. 37-46Kontakta oss för mer information0300-69 00 40 | www.euroenergy.se

Elbranschen 4/2012Observationer av temperaturen påverkas av omgivningen.Termometern i denna bur kan inte förväntas ge datarepresentativa för området (ovan).Till höger: Temperaturer ska observeras i en för instrålningskyddad plats och vara belägen på betryggande avståndfrån byggnader etc.ökning ökar människansdestruktiva effekt på naturen.Redaktörer refuserarkritiska artiklarVid flera tillfällen åberopas enstudie av Naomi Oreskes, publiceradi Science, där hon hävdaratt alla publicerade artiklarvisar att CO 2 har en avsevärdnegativ effekt på klimatet (3).Trots att Oreskes statistiskametodik underkänts har Scienceinte publicerat någon dementi.Lindzen framhåller svårighetenatt få publicera åsikter där utsläppav CO 2 inte framhålls ledavärlden mot snar undergång.Lindzens här aktuella artikel ärdärför publicerad i en ny ochganska okänd tidskrift. En bidragandeorsak till att Oreskesinte fann några artiklar däreffekten av CO 2 ifrågasattes äratt många redaktörer för de tidskrifter,som hon undersökt,har vägrat att publicera artiklarom inte den katastrofala inverkanav CO 2 framhävs. Följaktligensaknas artiklar där CO 2 -effekten ifrågasätts.Innan en artikel publiceras ien av de mer erkända tidskrifternagranskas texten av oberoendeexperter (peer review).Artiklar som inte i tillräckligthög grad betonar den katastrofalaeffekten av CO 2 refuserasdirekt. Några artiklar där frågandiskuteras brett kan passeraefter att granskarna modifierattexten så att budskapet ”utsläppav CO 2 för människan mot enkatastrof” framträder tydligttrots att detta kanske inte varförfattarens åsikt.Hypotesen om CO 2 kan ävenha stärkts genom att skribentermed nära anknytning till ”TheGreen Part” under en tid granskadealla bidrag till Wikipedia.Inga åsikter som ifrågasatteCO 2 -hypotesen fick före -komma i detta omfattande ochofta åberopade uppslagsverk pånätet.Tveksamma resultati temperaturmätningarModeller visar att den uppvärmningsom utsläppen avCO 2 anses ha åstadkommit börvara centrerad till den övre stratosfären.Någon uppvärmningav detta område har emellertidvarken setts på satellitbildereller i mätningar från ballonger.IPCC-anhängare avfärdade dåde uppmätta temperaturernaoch beräknade i stället dessamed hjälp av vinddata, enmetod som många anser varatveksam. Genom ny analys avdata från satelliter erhölls indikationerpå en uppvärmning ide nivåer där IPCC ville se ensådan. IPCC:s mål tycks inte havarit att ge en vetenskapliggrund för beräkning av denbetydelse växthusgasen CO 2kan ha haft.Hur pålitliga är de data somanvänds? Många av de temperaturseriersom IPCC:s modellerär baserade på är inte helt perfekta.I samband med att städerexpanderat har många termometerburarkommit att bli belägnapå allt annat än föredömligaplatser. Somliga instrumentär nu omgivna av parkerings -platser i stället för öppen mark,vilket de ska vara för att gerepresentativa data. En del avtemperaturserierna visar därfören markant stigande temperatursom inte avspeglar verkliga förhållanden.Ett stort antal avdessa temperaturserier rensasnu bort från amerikanska data.Men hur är det i andra länder?Skrämmande exempel harobserverats.Temperaturdata harmodifieratsLindzen påpekar att en del temperaturdatamodifierats så attde ska stämma bättre med växthushypotesen.Nyligen hartemperaturdata från Island diskuterats.NASA hävdade att endel årsmedeltemperaturer somvisade att några år under 1930-talet var varmare än de underde senaste åren var fel och dessauppgifter justerades därför.Efter denna justering visar äventemperaturerna för Island ingetvarmt 1930-tal men däremoten sentida uppvärmning lik -nande den i rapporter frånIPCC. Justering av data varnödvändig för att åsikten omatt den sentida höga temperaturenskulle kunna hävdas (4).Data från Grönland, Färöarna,Norge, Sverige och Finlandmed flera områden, visar emellertidäven de att en del år på1930-talet var nog så varma.Ska nu även dessa serier juste-8

Elbranschen 4/2012ras? En studie baserad på en begränsadtillgång på data frånNASA har visat att temperaturerfrån södra Afrika justeratsnågot så att dessa data nu visaren trend som ger visst stöd förväxthushypotesen. Hur mångaav de stationer som nu användsför beräkning av jordens medeltemperaturhar redan justerats?Den förfalskadehockeyklubban leverfortfarandeForskares roll bör inte vara attstödja en hypotes utan attobjektivt analysera fakta. Ettexempel på hur långt forskarehar varit beredda att gå för attkunna lägga fram stöd för enhypotes är Manns klimatkurva,”hockeyklubban”, där medel -tidens varma klimat och denLilla Istidens kalla period raderatsoch ersatts med en stadigavkylning fram till 1800-talet.Manns klimatkurva visar där -efter en snabb uppvärmning(5). Den fjärde IPCC-rapportenvisade, till skillnad motföregående rapport, inte hoc -keyklubban men i rapportenframhölls att den nuvarandeuppvärmningen är unik, enuppfattning som kommer frånManns hockeyklubba. Såväl denmedeltida varma som Lilla Is -tidens kyligare period har på -visats i ett antal studier, nusenast i en artikel av J. Esperoch medarbetare 2012 (6).Motstånd motskeptiska åsikterÄven ett obetydligt ifrågasättandeav en åsikt framförd avIPCC kan ha räckt för attstoppa ett manuskript. Ett sättatt påverka diskussionen, somLindzen framhållit, har varit attfördröja publiceringen av artiklarmed motstridigt budskaptillräckligt länge för att en artikeldär den skeptiska åsikten”bevisas” vara felaktig skullekunna publiceras samtidigt. Ifortsättningen refereras enbarttill den artikeln där den nega -tiva effekten av CO 2 framhävs.Realclimate.org tycks ha variten kanal där information ochvarningar kunnat spridas närnågot som uppfattas som enskeptisk åsikt distribuerats.Huvudstrategin för dem somvill hävda en nära föreståendekatastrof har varit att skrämmaför den effekt som CO 2 kan ha.För att skrämma för något sommöjligen kan hända krävs fögakunskap, snarare en förmåga attuttrycka sig..Det finns fördelar med attstödja växthusteorin. Om enansökan om forskningsmedelvisar att projektet förväntaskunna ge ytterligare stöd förhypotesen ökar möjligheten förett positivt beslut. Enligt Lindzenär många anslagsfördelandeorganisationer, åtminstone iUSA, dominerade av miljö- ochCO 2 -inriktade forskare. Emellanåtmedför detta att forskningeninte inriktas på att lösaproblem utan snarare på attstödja växthushypotesen.Växthushypotesenkan skada världenLindzen anser att det ensidigastödet och en del av de användametoderna bidragit till en reduceradtro på vetenskap ochvetenskapliga metoder. Dettakan leda till ett reducerat ekonomisktstöd för forskning iframtiden och till att resursersatsas på mindre relevanta projekt.Dessutom, och kanske allvarligast,är att framtida forskningsresultatav verklig bety -delse kan komma att nonchaleras(ropa inte ”vargen kommer”).REFERENSER1 Bengtsson, L., 2012: Okunnigasvar om klimatet. UppsalaNya Tidning 19 juli 2012.2 Lindzen, R.S., 2012: ClimateScience: Is it currently designedto answer questions? EuresisJournal, 2, p. 161-192.3 N. Oreskes, 2004: The scientificconsensus on climatechange, Science 303, p. 1686.4 Homewood, P., 2012: TheIcelandic Saga Continues, January18, 2012 (Google).5 Montford, A.W., 2010: TheHockey stick illusion. Climategateand the Corruption of Science.Independent Minds. (482p.) ISBN: 978 1 906768 35 5.6 Esper, J. et. al. 2012: Orbitalforcing of tree-ring data.Nature Climatic Change, doi10.1038/nclimate1589. oHigh Bay LEDHigh Bay LED är särskilt utformad föratt ersätta konventionell belysningbåde inom- och utomhus.För zon 1, 2, 21 och 22. Kort ROI, payback tid Teermostat för Ex-zon inställning. För zon 1 och 2. II 2 G Värmare för Ex-zonKamflännselementmed keramiskvärmekropp inbyggd i ett kamrör.För zon 1 och 2. II 2 G Värme & belysningför Ex-zonMalux Sweden AB 9

Elbranschen 4/2012LARS FRANZÉNIstidernas gåta – en hypotesDET SEMINARIUM PROFESSORGEORGE DENTON höll i Stockholmför 15 år sedan gjordestarkt intryck på mig. Hansämne var orsakerna till istidernapå jorden eller kanske snararevad som inte kunde ha orsakatdem. Halva sin aktiva tid somforskare hade han frågat sig varföristider kunde komma ochgå. Han ville verifiera att Milankovitchsteori var korrekt. Hanssvar var förbluffande och myc -ket övertygande. Solstrålningensvariationer på grund av jordensförflyttning av perihelium ochdess axels varierande lutning varINTE den primära orsaken tillvåra 8 starka istider under densenaste miljonen år som upp -repat sig med ungefär 100 000års mellanrum. De hade inteheller varit anledningen till deca 25 tidigare svagare istidernasom upprepat sig med ca25 000 års mellanrum.Ny istid inomsnar framtidFrågan om vilken fysik som liggerbakom de gigantiska omvälvningarsom åtminstone 8HANS JELBRINGKLIMATOLOGgånger har producerat ett 2-3kilometers tjockt istäcke övermin hemtrakt i Stockholm ochöver hela Sverige blev därförännu mer gåtfull, när Milankovitchteorininte höll hela vägen.En stor anledning till att jagdoktorerade inom klimato -logins område var att finna svaretpå gåtan om istidernas kommandeoch gående. Trots alltborde en ny stark 9:e istid varapå gång inom en snar framtidom naturen har för avsikt attupprepa sig ännu en gång.Kortfattat innebär en istid attmedeltemperaturen i havenrunt ekvatorn sänks med ca 3grader Celsius och med ca 8-10grader på våra breddgrader. Detförra kan vi människor lätt uthärdamen det senare är svårareom vi i vårt land skulle tvingasatt bo i grottor utkarvade urmassiv is.Men låt oss gå tillbaka tillfysiken som måste styra istidernaskommande och försvin -nande. Enkelt uttryckt så måsteen istid utvecklas när en mindredel av solens (approximativtkonstanta effekt) stannar kvar ivåra hav och i vår atmosfär.Omvänt så avslutas en istid närmer energi från solen stannarkvar. Problemet är att identi -fiera vilka fysikaliska processersom kan åstadkomma storska -liga regionala och globala klimatförändringar.Det saknasinte hypoteser men det saknasverifierade hypoteser som därmedskulle förtjäna att kallas enteori. Den famösa ”växthusgashypotesen”tillhör den senaretypen.Milankovitch formulerade enhypotes som i mycket förtjänaratt kallas en teori. Det är ettfaktum att jorden mottar merenergi från solen när jorden befinnersig i perihelium vilket förnärvarande sker i början avjanuari, d.v.s. under norra halvklotetsvinter och under södrahalvklotets sommar. För mer än12 000 år sedan var förhållandetdet omvända. Då fick Sve -rige ca 7 procent mindre energifrån solen under vinterhalvåretän nu. Detta är en stor skillnad.För 25 000 år sedan var sol -instrålningen ungefär som denär i dag. Men då låg Stockholmunder ett 2-3 km tjockt istäcke.Synkrona istiderpå båda halvklotenVi kan nu förstå vad GeorgeDentons forskning handladeom. Om Milankovitch hade rättoch om solinstrålningens variationerstyrdes av jordens elliptiskabanrörelse kan inte istideruppträda samtidigt på bäggehalvkloten. Det var detta somhan undersökte minutiöstgenom att granska hundra -tusentals år gamla sediment ochglacialrörelser på olika håll ivärlden. Hans tal vid StockholmsUniversitet gick ut på attistiderna på båda halvkloten istort sett var synkrona och uppträddesamtidigt. Han vartvungen att överge sin person -liga preferens och som en sannvetenskapsman prövade hanhypotesen tills han bevisat desssanningshalt eller brist påsådan. Milankovitch teori ärkorrekt avseende instrålad10

Elbranschen 4/2012Sandtag vid ås på Ekerö som bildades för 12 500 år sedan när isfronten drog sig tillbaka norrut.effekt till jordklotet men den ärINTE den huvudsakliga anledningentill att istiderna kommitmed ca 100 000 års mellanrumden senaste millionen år.Kanske styrde denna typ avvariation de mildare istidernaför mer än 2 millioner år sedan.Vi står inför ett vetenskapligtenigma. De fysikaliska processersom styr istiderna uppkomstoch avveckling överträffar deeffektvariationer på +/- 3,5procent som de facto existeraroch som varierar med en periodpå främst 25 000 år men somockså moduleras av jordaxelnsvarierande lutning. Dennakvasi-cykliska inverkan kan förövrigt spåras i klimatdata, specielltfrån södra halvklotet, mende dominerar inte klimatvariationernapå vårt jordklot. Vimåste hitta och förstå de fysi -kaliska processer som faktisktexisterar i naturen och somorsakar istider och som vidmindre variationer ofta harorsakat folkvandringar. Naturenverkar tämligen godtyckligt bestämmasig för att variera vårtregionala klimat under vissaperioder. Vi kanske minns hurThor Heyerdahl en gång pekadeut i sten inristade teckningar avbåtar på toppen av ett berg iöstra Sahara där man samtidigtkunde urskilja linjerna av en uttorkadflod på slätten nedanför.Begreppet globaltklimat är förvillandeOvanstående typ av fakta varcentrala i mitt arbete med mindoktorsavhandling ”Wind ControlledClimate”, StockholmsUniversitet, 1998. Verifieradeobservationer får inte ignorerasav en vetenskapsman somanvänder accepterade vetenskapligametoder i sitt arbete.Nedan illustreras resultat från isborrkärnori Antarktis där en raddata har registrerats och där eftertolkats som temperaturer. Deanses även vara globala vilket delviskan ifrågasättas. Amplitud -variationen är mycket större vidAntarktis än vid ekvatorn.Begreppet globalt klimat ärintressant och förvillande. Is -tiderna visar att det är en realitetmen människor och djur kanenbart reagera på regionala ocht.o.m. lokala klimatvariationer.Vår kamp för överlevnad enligtDarwin sker enbart i ögonblic -ket, i nutid. Att tala om globaltklimat får oss att tro att klimatetär lika över hela jordklotet elleratt det påverkas lika över helajordklotet av någon isoleradfaktor. Så är inte fallet. Det ärendast ett modellvärde, ettmedelvärde över yta som fördjur och människor oftast ärtotalt meningslöst. Vi lever aldrigi ett medelvärde av temperatur,inte ens inom en specifikregion. I gamla tider användeman begreppet Köppens klimatzoner.Modellerna är i bästafall approximationerEn klimatzon är också enmodell över klimatet som en11

Elbranschen 4/2012UNIVERSITY OF MELBOURNEfunktion av på vilken plats manbor. Man delar då in klimatet itropiska, arida, varmtempere -rade, kalltempererade och poläraklimattyper. Har man upplevtatt i december månad bada ihavet vid Teneriffas kust påmorgonen och senare på dagenuppleva en snöstorm på isigavägar nära Teides topp (2 400meter över havet) förstår manatt även Köppens klassificeringibland kan kallas lokal. Det ärmöjligt att passera alla klimatzonernapå någon timme.Endast ett halvt dussin växterkan exempelvis överleva näraTeides topp där vädret kanväxla extremt fort.Modeller av verkligheten äralltid, i bästa fall, approximationerav verkligheten. Vad menasdå med ”globala klimatvariationer”i vetenskaplig mening?Egentligen menas ungefär detsom figuren på föregåendeuppslag visar. Man har mätt enklimatrelaterad variabel ochverifierat att den varierar globalt.Temperaturen på Antarktissedan 400 000 år utgör ensådan variabel och det finnsgoda skäl att tro att variationenär approximativt global.Men en närmare eftertankeleder in på ett kanske överraskandespår. Antag att hela jordensklimat varierar approximativtsynkront över hela jordklotetvilket begreppet ”globalaklimatvariationer” lätt kan fåoss att tro. I så fall inser visnabbt att påverkan på klimatetmåste styras av fysikaliska faktorerbelägna utanför jordklotet.Den uppenbara kandidaten tillglobala klimatvariationer blirdärmed solen. Men solens utstrålningvarierar mycket liteoch professor Dentons arbetevisar att Milankovitch teori beroendepå jordens banrörelserutgör boven. Vilka kända fysikaliskaeffekter finns då att tatill?Tidvatten iatmosfärenTidvatten på jordklotet är ettkänt fenomen. ”Tidvatten iatmosfären” existerar också.Alla storskaliga rörelser av vattenmassaoch atmosfärsmassaskulle kunna orsaka ”globalaklimatförändringar”. Problemetär att Newtons gravitationslaginte fungerar som en kvantitativförklaring till de potentiellavariationer i klimatet som harkonstaterats. Det finns trots allthopp om att hitta en lösning.Vi kan konstatera att värmenefter en istid kommer relativtsnabbt medan nedkylningen tarlängre tid och att avsevärdafluktuationer med perioder på1 000-10 000 år förekommer.Ingen vet varför men man kanspekulera. Man vet att mängdenpartiklar som föll ner påAntaktis under glaciala förhållandenvar en faktor 10 gångerstörre än den är nu. Det gällerbåde normalt silikatdamm, sommåste ha kommit långväga frånlandområden, och saltpartiklarsom har sitt ursprung i om -givande hav. Slutsatsen är attdet blåste mycket mer under englacial än under en interglacial.Situationen var med säkerhetlik artad på norra halvklotet.Kruxet är att förstå varför detblåste så mycket hårdare.Berodde dessa ökningar i vindstyrkapå faktorer utanför jordklotet?MPH:s bildas vid ellernära polernaEn mycket ouppmärksammadkälla till stormar och starka vindari vetenskapliga kretsar är”Mobile Polar Highs, MPH:s”,en term som myntades av professorMarcel Leroux och dessahar kvantitativt undersökts i endoktorsavhandling av AlexisPommier, Lerouxs lärjunge. Deutgörs av stora kalla luftmassorsom bildas vid eller nära polernaoch de kan bli gigantiska. Derör sig sedan mot ekvatorn ochkan nå ekvatorområdena. Ensådan luftmassa kan lätt kyla neratmosfären med upp till 10 graderöver t.ex. halva Sydamerikaoch det tar några dagar innantemperaturen återställs till detnormala.Det viktiga här är att detbevisligen existerar en fysikaliskprocess som kyler ner storadelar av jordytan. Ett viktigtfaktum är att det inte verkar finnasnågon regel för när och hurofta MPH:s bildas. Ett sådantpasserade Stockholm i juli ochtemperaturen var då ca 5 graderpå morgonen i stället för de förväntade12 graderna. Normaltär MPH:s större och starkarevintertid. Låt oss nu spekulera iatt MPH:s bildas fortare ochoftare under glacialer än underinterglacialer. Om så skulle varafallet är det lätt att inse att jordenshav och atmosfär skullekylas ner, en istid skulle kunnautvecklas.Det centrala i ovanståendehypotes är att jordens energi -balans mellan solinstrålning ochjordens utstrålning skulle dominerasav energiutstrålning frånpolerna. En ökad utstrålningmedför ökad produktion avMPH:s och ökade massrörelserav kall luft mot ekvatorområ -dena och ökad avkylning avjord ytan och dess atmosfär. Enbiprodukt blir högre stormfrekvensoch högre vindhastig -heter. En väsentlig och nödvändigingrediens i denna hypotesär att jordens utstrålning av termiskenergi från polerna alternativtpolnära områden styrs avextraterresta faktorer som viinte till fullo förstår.Koldioxidens inverkanär en vidskepelseFör att minska onödig kritikfrån förmenta ”klimatexperter”beträffande den sista meningenvill jag i första hand hänvisa tillen bok utgiven av NASA, 1978,”Sun, Weather, and Climate”skriven av John A. Herman ochRichard A. Goldberg. Den innehåller460 referenser varav ca170 direkt berör observeradekorrelationer mellan extrater -resta faktorer (solaktivitet etc.)och klimatvariabler såsom temperatur,tryck mm. Det behöverförmodligen inte betonas attjag betraktar allt prat om kol -dioxidens inverkan på det ”globalaklimatvariationerna” som ibästa fall vidskepelse och isämsta fall som bedrägeri alternativtpromoverande av allehandasärintressen som är heltointresserade av befintliga vetenskapligaresultat baserade påverifierade fakta.o12

Elbranschen 4/2012DEBATT I ELBRANSCHENMyten om stigande havsnivåerDebatten om det påstådda klimathotetär på många sätt tragisk.För politiker utan samveteoch kunskaper passar den emellertidsom hand i handske. Dekan skrämma för hot som liggerhundra år framåt i tiden. Varesig de får rätt eller fel så kommeringen att ställa dem tillsvars. Både de själva och kritikernaär då borta. Det är därförriskfritt att komma med de mestotroliga påståenden och ut -sagor. Några av dessa utsagorstrider mot naturlagarna menkritiken uteblir ofta. De som vetbättre tycker väl att det ärgenant att påpeka självklarasaker och tiger därför. Dettatigande har emellertid det ondamed sig att klimatfundamentalisternabrer på ännu värre ochen okunnig allmänhet vet intekur den ska förhålla sig. Låt ossta några exempel.KARL EINAR OTTENHAGÖREBROKretsloppet ärsjälvreglerandeEtt av de första påståendenafrån miljöfundamentalisternavar att människan skapar enuppvärmning av atmosfären,som skulle leda till stigandehavsnivåer och dränka storaland områden på jordklotet.Uppvärmningen skulle nämligenfå polarisarna att smälta ochdärmed fylla världshaven medmera vatten. Nu är det ju så attisarna runt nordpolen och i storutsträckning också i Antarktisflyter i havsvattnet och omisarna smälter blir det för denskull inte mer vatten i havet.Den som en gång förståttArchimedes princip inser att flytandeis vid sin smältning intefyller upp haven med mer vattenän isen redan undantränger.Efter några år slutade fundamentalisternaatt tala om nordpolsisarnaoch övergick tillland isarna på Grönland ochAntarktis. De ligger ju på landoch vid sin avsmältning rinnervattnet ut i världshaven. Iakttagelsenär riktig, men varför harvärldshaven inte redan stigitöver våra huvuden. Därför attavdunstningen ur haven ständigtfortgår och sänker havs -nivån och medför nederbördsom hela tiden fyller på landisaroch glaciärer. Det räcker inteatt påvisa att isar smälter, smältningenmåste också påvisas varastörre än tillväxten. Ett varmareklimat, om ett sådant skullekomma, innebär ökad avdunstning,ökad mängd vattenånga iatmosfären, ökad nederbördsom faller ner över land och istörre omfattning stannar kvarpå land. Kretsloppet är såledessjälvreglerande, eftersom vattenmängdenpå jordklotet kanantas förbli oförändrad.Myten om expanderandevattenFundamentalisterna har efterhand funnit hänvisningen tillsmältande isar otillräcklig för attmotivera det påstådda hotetfrån kommande höjningar avhavsnivån. Det heter nu att denhöjda medeltemperaturen påjordklotet medför en uppvärmningav världshaven med påföljdatt vattnet till följd av denhögre temperaturen expanderari volym och därför kommer attdränka så stora landområden attvi alla är i fara. Här tycker sigfundamentalisterna ha funnitett ovedersägligt samband mellantemperatur och vatten -volym. Och då har man helavärlden och beprövad vetenskapbakom sig, ty det vet ju alla attföremål och ämnen expanderarsin volym när de värms upp.Det finns väl ingen som trornågot annat. Det är ju en naturlagatt varmt vatten upptar enstörre volym än kallt vatten.Men det gäller bara att medlämplig matematik och nyadatamodeller reda ut hur storvolymexpansion som uppkommeroch hur stora landområdensom därigenom sätts under vatten.Eller hur? Inte kan det välfinnas en hake i denna uppfattning?För att förstå hur grundfalskföreställningen om en expanderandevattenvolym är, måsteman sätta sig in i naturfenomen,som kunde fastställas förhundratals år sedan, och somlärs ut i grundskolans lägre klasser.Enligt dessa undersökningarexpanderar inte vattenvolymenvid temperaturhöjning utankontrakterar, nämligen om vattneti utgångsläget har en temperatursom är lägre än plus fyragrader. Det är alltså så att vattnetexpanderar om det frånbörjan har en temperatur omminst plus fyra grader. Om temperaturendäremot är lägre änplus fyra grader kommer vattnetatt kontraktera d.v.s. anta enmindre volym.Vattentemperatureni haven ligger till stor delunder plus fyra graderFrågan om temperaturens inverkanpå världshavens volym äralltså inte så enkel att man kansäga att en höjd temperatur påjordklotet medför en expanderandevattenvolym. Man måstefråga sig hur stor del avvärldshavens volym, som bestårav vatten som har en lägre temperaturän plus fyra grader.Andelen torde inte vara obetydlig.Att vattnet kring ekvatornofta håller en behaglig badtemperaturär väl känt, och att vattnetlängre norr- och söderuthar en lägre temperatur vet nogockså de flesta. Temperaturenligger i stora delar av världs -haven hela året under plus fyragrader. I djuphaven och polarhavenär temperaturen påmånga ställen till och med fleragrader under nollpunkten. Vattnetfryser trots detta inte till isberoende på den höga salthalten.Det är ingen orimlig gissningatt den vattenvolym somvid en temperaturhöjning påjordklotet kommer att minska ivolym är lika stor eller kanskerentav större än den volym somkommer att expandera. Fenomenetatt vattnet har sin störstatäthet vid plus fyra grader är enav dessa naturens egenhetersom gör livet på jordklotet möjligtoch är en av de självreglerandefaktorerna som möjliggörfortsatt liv. Har någon över -huvudtaget sökt utröna hurvolymförhållandena är? Miljöfundamentalisternahar det ivarje fall inte o.13

Elbranschen 4/2012Kärnkraften – en strålande energikällaSå lyder titeln på en nyutkommen liten bok om elproduktion och framtida elförsörjning. Boken omfattardrygt 60 sidor och dess författare är Bengt Lindhé. Ann Löfving-Henriksson har skrivit en recension somElbranschen här återger in extenso.VILL MAN FÅ INFORMATION omolika energikällors miljöpåverkanunder hela livscykeln, denglobala utvecklingen av kärn -kraften, hur kolkraften byggs uti Kina, hur många nya kolkraftverksom byggs i Tyskland föratt klara den framtida elförsörjningeneller antal dödsfall perTWh av olika kraftslag inomEU, så är den här boken en utmärktkälla.Boken är lättläst, den gerbåde grundläggande kunskaperoch överblick över de olikaenergikällornas möjligheter ochbrister. Fokus ligger på kärnochkolkraften. Samtidigt somboken är lätt att ta till sig är denmycket innehållsrik eftersomden är generös med diagramoch bilder att fördjupa sig i.Dessutom hänvisar den tillytterligare fördjupningslitteraturi huvudsak från akademieroch myndigheter.Birgitta Dahls tanke -förbud avhandlasI kapitlet Kärnkraften – svenskhistoria tas ”tankeförbudet omkärnkraft” och Birgitta Dahls”oåterkalleliga” tidsplan förkärnkraftsavveckling upp.Lagen om kärnteknisk verksamhetfrån 1987 §6 löd: ”Ingenfår utarbeta konstruktionsritningar,beräkna kostnader,beställa utrustning eller vidtaandra sådana förberedandeåtgärder i syfte att inom landetuppföra en kärnkraftsreaktor.”Både tankeförbudet och denoåterkalleliga tidsplanen är nuavvecklade.Avsnittet om kolkraft gerskrämmande information omskadliga utsläpp och om kolgruvoroch olycksfall. Medanännu inget dödsfall rapporteratsfrån den omtalade olyckan iFukushima beräknas mellan fyraoch fem tusen kolgruvearbetaredö i gruvolyckor i Kina – varjeår. Dessutom dör årligen uppåt100 000 kinesiska gruvarbetareen förtida död i stendamms -lunga.Koldioxidproblemet behandlasockså. Vår energipolitik byggerpå dagens konsensus omkoldioxidens kraftiga klimat -påverkan. Boken tycks hålla sigtill denna konsensus. Medtanke på den i media osynligavetenskapliga debatten runtkonsensusbilden och vad somhände med tankeförbudslagenoch den oåterkalleliga tidsplanenvore det spännande att fåblicka in i framtiden och dåkunna jämföra dagens klimatscenariermed den reella klimat -utvecklingen.Fyra starka argumentför kärnkraftBoken avslutas med fyra starkaargument för kärnkraft. Det ärpriset, säkerheten, kvaliteten,och miljöeffekterna. Det är allastarka argument, men det somframför allt sticker ut är säkerheten.Här i västvärlden har allakärnkraftverk dubbel inneslutning.Två mycket omtaladeolyckor med härdsmältor somföljd har inträffat, Harrisburg1979 och Fukushima 2011.Inte någon människa dog viddessa tillfällen. Den strålningsom läckt ut har inte lett ochbedöms inte leda till några strålningsrelateradehälsoeffekterenligt FN-organen UNSCEARoch WHO. En tecknad bild iboken över vad som händer omreservkraften slås ut och härdensmälter visar varför.En bok för varjeklassrum och bibliotekInnehållet i boken hör sannerligentill allmänbildningen!Energiförsörjningen är en av deriktigt stora framtidsfrågornaoch det borde vara angelägetför var och en att söka en insiktsfulluppfattning i frågan.Hur strålande är kärnkraftenegentligen? Boken ger möjlighetför alla och envar att ge ettsjälvständigt svar. Boken börvara tillgänglig i varje klassrumnär energifrågorna analyserasoch den bör få en framträdandeplats på bibliotek och i bok -lådor och inte minst studeras avdem som är ansvariga för informationentill allmänheten.För den som vill fördjupa sigi vindkraften har Bengt Lindhétillsammans med Göran Holmgett ut ”Vindkraften – är denvärd sitt pris?” Även den bokenger information, som medianormalt inte lyfter fram.Båda böckerna kan köpasdirekt från författaren.”Kärnkraften – en strålandeenergikälla” kostar 175:- och”Vindkraften – är den värd sittpris?” kostar 125:-.Summan sätts in på Plusgiro1557930-3. Glöm inte adressen!Slå vakt om yttrandefriheten!Annonsera i branschens oberoende informationskanal!14

ELBRANSCHENS BLÅ-GULA SIDORApparatskåpHinderljusKabelskydd ochkabelskyddsrörEnsto Control Oy,SverigeVästberga Allé 5, 126 30 HägerstenTel. 08-556 309 00 • Fax 08-556 309 35www.ensto.comApparatlådor i plast och plåtBatteriladdareHalogen alternativt LEDför 24/48 VDC, 230 VACTYKOFLEX ABBox 614, 135 26 TyresöTel. 08-505 949 00, fax 08-742 30 01www.tykoflex.seKjulamon 6, 635 06 EskilstunaTel 016-541 00 00 • Fax 016-541 00 01www.wavin.seEslöv, 0413-54 12 10LINDMARKELECTRIC ABFukt- och vibrationståligaBATTERILADDARETel. 08-85 45 30InstrumentMärksystemwww.lindmarkelectric.seBetonghusKOMPLETTA BETONGHUStillTransformatorstationerStällverksbyggnaderNätstationerTransformatorfundamentÖvriga Betongfundamentwww.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40Ett brett sortiment av analoga ochdigitala instrument, m.m.Last- och säkringslastbrytareBox 347, 651 08 KARLSTADTelefon 054-22 15 80 vxlTelefax 054-85 10 21www.nermans.seTel. 0150-34 99 00 • www.kc-betong.seIsolatorerwww.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40Technoelectric och KATKOupp till 4 000 A.MättransformatorerEffektbrytarewww.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40Mitsubishi och Bticinoupp till 6 300 A.www.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40Isolatorer förlåg- och mellanspänning.Strinne 213, 872 96 BjärtråTel. 0612-522 10 • Fax 0612-520 01www.nordtrafo.com1-fas-, 3-fas- och strömtransformatorer.Egen tillverkning.Explosionssäkerelmateriel, ExKabel och ledningLikriktareSäkerhetsbrytareKopplingslådor • InstrumentOperatörsterminalerVärme • BelysningTel. 0660-29 29 00www.malux.seBox 22093250 23 HelsingborgTel. 042-38 08 30Fax 042-38 08 47E-post: info@lidalco.se®Avancerad kabelteknikStrömförsörjning förENERGI • BELYSNINGSJUKVÅRDSÄKERHET • KRAFTTESTTufvassons Transformator ABTel. 08-594 809 00www.tufvassons.seNollpunktsmotståndCHS Controls ABFlorettgatan 33, 254 67 HelsingborgTel. 042-38 61 00, fax 042-38 61 29chs@chscontrols.sewww.chscontrols.se

NollpunktsutrustningKomplett program för nollpunktsbehandlingoch jordfelsskydd ifrilednings- och kabelnät.Swedish Neutral ABVästra Rydsvägen 122196 31 KungsängenTel. 08-581 713 44Telefax 08-581 759 52www.swedishneutral.seSkymningsreläALMNÄS BRUK, 544 94 HJOTel. 0503-161 80 • Fax 0503-161 82www.coala.seSäkringarCHS Controls ABFlorettgatan 33, 254 67 HelsingborgTel. 042-38 61 00, fax 042-38 61 29chs@chscontrols.sewww.chscontrols.seStrömförsörjning förENERGI • BELYSNINGSJUKVÅRDSÄKERHET • KRAFTTESTTufvassons Transformator ABTel. 08-594 809 00www.tufvassons.seStolparTransformatorerFörsäljningskontor:Ludvika, tel. 0240-882 50Telefax 0240-807 53ELNORDTRANSFORMATORERKrafttransformatorer 4-120 MVAGjuthartsisolerade 50-25 000 kVAOljeisolerade 50-3 150 kVASpecialtyper för omformar- & ugnsdrifterELNORD KRAFTOdlingsvägen 32, 187 51 TäbyTel. 08-510 514 80www.elnord.seStrinne 213, 872 96 BjärtråTel. 0612-522 10 • Fax 0612-520 01www.nordtrafo.com1-fas-, 3-fas- och strömtransformatorer.Egen tillverkning.SektioneringsbrytareSektioneringsbrytare för10-40 kV, komplett med automatikeller fjärrstyrning.Swedish Neutral ABVästra Rydsvägen 122196 31 KungsängenTel. 08-581 713 44Telefax 08-581 759 52www.swedishneutral.seSäkerhetsbrytarewww.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40Komplett sortimentfrån KATKO.Järntrådsvägen 5, 433 30 PartilleTel. 031-44 54 55, fax 031-44 54 54Oljeisolerade 50 kVA-200 MVAEpoxyisolerade 100-4 000 kVAMättransformatorer 12-420 kVNätstationer 50-315 kVAwww.helmerverken.seEslöv, 0413-54 12 10

22 nd International Conference & Exhibition onELECTRICITY DISTRIBUTION10 – 13 June 2013Kistamässan, Kista, Stockholm, SwedenElectricity Distribution Systems for a Sustainable FutureDATE FOR YOUR DIARYThe conference will address the most topical subjects for the electricity distribution business, including:Renewable Energy Sources Integration * Sustainability * E-Mobility and StorageCommunication and Metering * Asset Management * Active CustomerCIRED 2013 SESSIONSNetwork ComponentsPower Quality and Electromagnetic CompatibilityOperation, Control and ProtectionDistributed Energy Resources and Efficient Utilisation of ElectricityPlanning of Power Distribution Systems• Electricity Market Place and Impact of RegulationSPONSORSHIP AND EXHIBITION OPPORTUNITIESTo raise your profile at CIRED 2013 with a sponsorship or exhibition package, please contact:Louise Hall, Display Advertising and Sponsorship Sales ManagerT: +44 (0)1438 767 351 E : lhall@theiet.orgFor more information on CIRED 2013, visit www.cired2013.orgEmail: cired@theiet.orgWeb: www.cired2013.orgEUROPE’S LEADING INTERNATIONAL CONFERENCE & EXHIBITION ON POWER DISTRIBUTION ENGINEERINGSponsored by:IET Services Limited is registered in England. Registered Office: Savoy Place, London, WC2R 0BL. Registration Number 909719. IET Services Limited is trading as a subsidiary of the Institutionof Engineering and Technology, which is registered as a Charity in England & Wales (no 211014) and Scotland (no SCO38698).