Artikeln - Elbranschen

ELBRANSCHEN 

OBEROENDE ELTEKNISK TIDSKRIFT • ÅRGÅ NG 83 • NR. 1 • 2012 

MILJARDER BORTA MED VINDEN 

Besök Elbranschens nätplats: www.elbranschen.nu

ELBRANSCHEN 

OBEROENDE 

ELTEKNISK TIDSKRIFT 

• 

Adress: 

Box 6040 

200 11 Malmö 

• 

Tel. 

040-611 06 90 

• 

Telefax 

040-797 37 

• 

E-post 

elbranschen@bjinv.se 

• 

Bankgiro 

107-0853 

• 

Plusgiro 

495 29 33 -2 

• 

Helårs - 

prenumeration 

(5 utgåvor): 

233:- (inkl. moms) 

• 

Ansvarig utgivare: 

Jörgen Dahlquist 

• 

I redaktionen: 

Reinhold Andefors 

Jörgen Dahlquist 

Kjell Duberg 

• 

Årgång 83 

• 

Tryckt hos 

Tryckfolket AB 

i Malmö 

• 

ISSN: 0013-4007 

• 

Omslagsfoto: 

Ebberöds bank 

Ur innehållet i nr. 1/2012 

ELBRUK 

Var finns helhetssynen, frågar Elbruks krönikör Lars Blomqvist. 

En genomtänkt strategi behövs. Det finns gott om installerad 

effekt i ladet men den utnyttjas uruselt (till mindre än hälften) 

och ändå byggs nya vindkraftverk på löpande band . . . . . . . . . . . . 2 

ISTIDEN NALKAS 

Jorden har genomgått så många som kanske 500 istider 

och snart kan det vara dags igen (inom några hundra år). 

Professor Göran Frostell förklarar bakgrunden till sitt 

antagande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 

GENERATIONSSKIFTE INOM FIE 

Ny ordförande och ett antal nya styrelseledamöter valdes 

vid FIE:s årsmöte . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 

Jordbävningen och tsunamin i Japan har av bluffmedierna 

framställts som en kärnkraftskatastrof. Inget kan vara 

felaktigare. Med facit i hand kan man konstatera att 

reaktorerna i Fukushima klarade naturkatastrofen 

förvånansvärt bra. Ingen enda människa har dött på grund 

av strålning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 

VINDKRAFTSBEDRÄGERIET PÅ VÄG ATT AVSLÖJAS 

Läget för vindkraftsproducenterna är nu mycket kärvt 

och konkurser kan väntas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 

HÖNAN ELLER ÄGGET? 

Debatten om koldioxid har pågått i tidskriften Elbranschen 

i många år och den fortsätter. Vad kommer först, hönan eller 

ägget, koldioxidökningen eller en naturlig uppvärmning 

som driver upp koldioxid ur havet? 

Professor Wibjörn Karlén ställer frågan . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 

FIN UTMÄRKELSE TILL SVENSK KÄRNTEKNIKER . . . . . . . . . . . 16 

ELBRANSCHENS BLÅ-GULA SIDOR . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 

Läs tidigare utgåvor på Elbranschens nätplats 

www.elbranschen.nu

Elbranschen 1/2012 

SVENSK ELBRUKARFÖRENING 

Telefon/fax 08-607 34 16 • www.elbruk.com 

Svensk Elbrukarförening ek för, ELBRUK, är en intresse organisation för slutanvändare av elkraft. Genom att tillvarata elbrukarnas, slutanvändarnas, 

intressen på den omreglerade elmarknaden skall föreningen vara en motvikt till leve rantörsidans olika organisationer. Den skall bevaka och 

verka för att lagstiftarens intentioner med en konkurrensutsatt elhandel och en relevant granskad nätverksamhet förverk ligas. Medlemmarna, ca 

25, är juridiska per soner och deras totala elförbrukning är mer än 10 TWh. Föreningen avger bl.a. remissyttranden över olika statliga utredningar 

eller rapporter som rör elmarknaden. Sedan hösten 1999 är föreningen också representerad i Svenska Kraftnäts Marknadsråd. 

Var finns helhetssynen? 

gäller att överföra EUs Vattendirektiv 

till svenska förhållanden. 

LARS BLOMQVIST 

ELBRUK 

DET GÖRS SÅ MYCKET på elmarknaden, 

men ändå så lite. 

Utredningar, rapporter, propositioner 

och beslut om delproblem 

saknas inte. Och debatt - 

artiklarna om kraftslagens kvaliteter, 

nät- och elprisproblem, 

ofta med upphetsade tonlägen, 

är otaliga. Det är många delar i 

ett elsystem som ska samman - 

fogas till en helhet, men det 

arbetet görs inte – ingen tycks 

känna ansvar för att alla 

”bitarna” pusslas ihop till en väl 

fungerande helhet. 

Det finns gott om 

installerad effekt 

SCB:s statistik visar att det inte 

saknas resurser för att produ - 

cera den varierande mängd el 

som vi varje år förbrukar inom 

landet. Siffrorna visar att vi har 

gott om installerad effekt och 

att det i stort sett inte har varit 

några svårigheter med att till - 

godose det egna behovet. Ändå 

finns det problem. Ett är att 

produktion och användning 

sker på ”diametralt” motsatta 

platser i landet; mycket produktion 

i norr och den mesta 

användningen i söder, vilket 

tidvis försvårar elöverföringen 

söderut. Ett annat är kraven på 

ökat inslag av förnybar energi, 

företrädesvis vindkraft. En osäker 

faktor är då EU:s ramdirektiv 

för vattenkraft som kan 

komma att begränsa utnyttjandet 

av kraftslagets reglerkapacitet. 

Trots den redan goda tillgången 

på produktionsresurser 

har det under senaste decenniet 

skett en kapacitetsökning med 

3-4 000 MW. Vi är alltså i full 

färd med att till höga kostnader 

överinvestera i produktions - 

kapacitet. Den ojämförligt 

största delen av kapacitetsökningen 

har skett inom vindkraften, 

inte minst i Norrland, det 

vill säga i landsdelen med ett 

redan stort överskott på vattenkraft. 

Det är dubbelt stick i 

stäv med hur det borde vara; 

det borde inte byggas i norr 

och vindkraft borde inte byggas 

överhuvudtaget eftersom vi 

redan har de resurser vi behöver. 

Elproduktionen i landet kan 

liknas vid ett ”halvtidsjobb” 

eftersom de totala resurserna 

utnyttjas till mindre än hälften 

(47 procent). En siffra som 

kommer att sjunka med ökande 

kapacitetsöverskott i form av 

förnybara kraftslag eftersom 

dessa har ett utnyttjande som är 

ännu lägre. 

En genomtänkt 

strategi behövs 

Elöverföringens begränsningar 

söderut har den systemansva - 

rige löst på ett tillfredsställande 

sätt till helt nyligen. Alla har 

fått sin el. EU gillade emellertid 

inte att man vid balansproblem 

bromsade exporten och prioriterade 

elanvändarna i det egna 

landet. Sedan november förra 

året har vi därför landet indelat 

i elområden för att ”underlätta” 

elfördelningen till kunderna. 

Om den pågående nätförstärkningen 

(bl.a. Sydvästlänken) 

också klarar att överföra vindkraftens 

växande elmängder till 

kontinenten är oklart; Energimyndighetens 

senaste långtids - 

prognos anger nämligen att vi 

inom ett decennium kan ha en 

exportvolym på 23 à 24 TWh. 

Det behövs en helhetssyn, en 

genomtänkt strategi för vårt elsystem. 

Arbetet kan inledningsvis 

börja med att man håller 

isär de frågor som rör vårt 

eget elbehov och välbefinnande 

från de frågor som gäller hur vi 

ska investera för ett produktionsöverskott. 

Och att man då 

prioriterar de inhemska kraft - 

behoven, särskilt när det t.ex. 

Befintliga resurser 

måste användas bättre 

Vi måste tona ner ”kärn-/vindkraftskriget” 

och i stället ifrågasätta 

och diskutera om inte befintliga 

resurser kan användas 

bättre. Det blir resurseffektivare 

och billigare. I en totalinvente - 

ring av vårt elsystem måste 

framgå vad som finns och vad 

som krävs ytterligare. Alla relevanta 

faktorer om elbehov, produktion 

och överföring m.m. 

som behövs för att värdera och 

bedöma måste tas fram. Naturligtvis 

finns redan många, 

kanske alla, av dessa faktorer 

och värden. De har diskuterats 

av åtskilliga specialister i många 

skilda sammanhang, ofta som 

”solitärer” och inte som påverkade 

och påverkande delar i ett 

stort kraftförsörjningssystem. 

Elmarknaden omreglerades 

1996 med bl.a. motivet att det 

fanns för mycket kapacitet och 

att verksamheten därför behövde 

effektiviseras. Femton år senare 

har varken energivolymen eller 

storleken på effektuttagen ändrats 

på något avgörande sätt. 

Den största skillnaden är att 

den installerade effekten nu har 

ökat med flera tusen megawatt. 

I ett läge där det är korrekt 

att tala om energieffektivisering 

och noll-energi-byggnader för 

att minska elbehovet, timmätning 

och kundflexibilitet för att 

utnyttja resurserna bättre, uppmuntrar 

och understödjer man 

faktiskt en våldsam satsning för 

ännu mera produktionsresurser 

som resulterar i ett ännu sämre 

utnyttjande av de totala resurserna. 

Kan, vill, vågar t.ex. Energimyndigheten 

ta initiativet till 

en helhetssyn på vår elförsörjning? 

 

2

Transformatorer•Likriktare 

1-fas fulltransformator typ OFS 

Likriktare - matningsdon typ LOTK 

Vår katalog finns på Internet! 

www.tramoetv.se 

TRAMO-ETV AB, 241 92 ESLÖV 

Telefon 0413-54 12 10 • Telefax 0413-54 11 95 

Cressall Resistors 

Experten på kraftmotstånd! 

CHS Controls erbjuder ett av världens bredaste sortiment av 

kraftmotstånd från Cressall Resistors, från några få watt upp till 

flera megawatt. Vi levererar helt kundanpassade lösningar och 

standardiserade konstruktioner för applikationer som 

• Bromsmotstånd, självkylda och fläktkylda, för industri- och 

traktionsändamål 

• Belastningmotstånd för batteri- och generatorprovning, 

lösningar för integration med reservkraftsaggregat 

• Jordningsmotstånd för generator- och distributionssystem 

• Filtermotstånd för HVDC överföringar, SVC anläggningar och 

kondensatorurladdning 

Oavsett behov, plats, driftsmiljö och applikation, Cressall har det 

kraftmotstånd som behövs. 

Prova oss - Besök www.chscontrols.se! 

CHS Controls AB 

Florettgatan 33, 254 67 Helsingborg 

Tel 042-386100, fax 042-386129 

chs@chscontrols.se, www.chscontrols.se 

Alltid 

tillgänglig 

Always available 

- Alltid öppen! 

www.chscontrols.se 

- Always open!


ISTIDEN 

NALKAS 

men det dröjer lite 

GÖRAN FROSTELL 

PROFESSOR EMERITUS 

DET ÄR VEDERTAGET att jorden 

har genomgått många hundra 

istider – kanske femhundra. 

Urmänniskan Lucy levde i 

Afrika för 5 millioner år sedan. 

Lucys ättlingar har uthärdat 

och genomlevt troligen mer än 

40 istider. 

Under den senaste årmillionen 

har ca nio istider inträffat 

med stor regelbundenhet. 

En slutsats: Istider är ett periodiskt 

fenomen i jordens historia. 

Nya istider kommer att inträffa. 

Istiderna har inte orsakats 

av människans aktiviteter. 

En istid behöver inte med föra 

människosläktets undergång, 

men vår civilisation är hotad. 

Om orsakerna till istider 

Vi vet att orsakerna finns inom 

vårt solsystem, att inga faktorer 

utom solsystemet orsakar periodiskt 

återkommande istider. 

”Vi” är författarens diskussionsgrupp. 

Vi vet att variationer av strålningen 

från solen medverkar 

vid uppkomsten av istider. 

Vi vet att 100 000-årsvariationen 

medverkar och har stor 

betydelse. 

Vi vet att 41 000-årsvariationen 

medverkar och har stor betydelse. 

Vi tror att 24 000-årsvariationen 

kan ha betydelse. 

Vi tror att 1 000-årsvariationen 

har viss betydelse. 

Vi tror inte att solfläcksvariationen 

har mer än marginell betydelse. 

Vi vet att den stora anhopningen 

av landmassor på norra 

halvklotet har betydelse därför 

att när den blir snötäckt reflekteras 

mycket av strålningen från 

solen. 

Vi vet att vattnets värmekoefficienter 

för kristallisation och 

Fig. 1a (bilden t.v.): Istider, från Nationalencyklopedien. 

Vänstra sidan av diagrammet visar fyra istider och fyra 

interglacialperioder (värmeperioder) under de senaste 

400 000 åren. Längst upp till vänster ses den pågående 

värmeperioden som snart kan förväntas övergå i en ny 

istid. 

Fig. 1b (bilden ovan): Istider och värmeperioder i iskärna 

(Vosdoc). Senaste värmeperiod (nutid) kan förväntas att 

snart övergå i en ny istid. 

4


Istäckets utbredning i Europa under senaste istid 

(Sveriges geologiska undersökning, Uppsala). Mer än 300 

millioner människor i Europa måste flytta om isen når 

samma utbredning under nästa istid. 

upptining har stor betydelse. 

Vi anser att det samtidiga 

inträffandet av strålningsminima 

för 100 000-årsvariationen och 

41 000-årsvariationen är orsak 

till att istiderna varit tydligt 

periodiska under den senaste 

årmillionen. 

I min uppsats ISTIDEN 

NALKAS (Elbranschen 

2010/4) har jag framhållit att 

flertalet författare som studerat 

dessa frågeställningar är överens 

om att astronomiska orsaker är 

av avgörande betydelse för uppkomsten 

av istider, men att man 

saknar en avgörande och enkel 

förklaring till att en samverkan 

av ett batteri av astronomiska 

parametrar genom någon hittills 

okänd kombination skulle 

kunna vidmakthålla istider i 

100 000 år, och dessemellan 

värmeperioder med en varaktighet 

av 10 000 år och långt mer. 

Efter noggrant övervägande 

vill jag komma med följande 

förslag till förklaring: (Detta 

kan jag göra utan stor risk därför 

att ingen nu levande människa 

kommer att få uppleva en istid!). 

1) Kurvor i Nationalencyklopedin 

som visar solintensitetens 

variationer under många hundra 

tusen år före, under och efter 

istider visar att istider och interglacialperioder 

inte orsakas 

av några större periodiska variationer 

i solens strålningsintensitet. 

2) Det finns inga som helst 

indikationer på att händelser i 

universum utanför vårt solsystem 

skulle ha orsakat periodiska 

istider. 

3) En enkel och logisk förkla - 

ring till att istider uppkommer 

är att genom en uppvärmningstid 

av ca 500 år (orsakad av 

samvariation av ett flertal strålningsparametrar) 

stiger de tropiska 

havens temperatur upp - 

emot 27 grader Celcius och en 

kraftig avdunstning sker. Som 

följd av detta omger sig planeten 

med tjocka molnlager, som 

lägger jordytan i skugga och 

medför häftig nederbörd och 

frost och glaciärbildning. 

Under många tusen år sker en 

kontinuerlig destillation av vatten 

över till kalla ställen på jordytan. 

Havsytans nivå sjunker 

kraftigt och vattnet lagras i glaciärer. 

4) Glaciärbildningen bör medföra 

att jordaxelns vinkel ändras 

något på grund av ändrad viktsfördelning, 

att jorden ”kränger” 

en smula i sin rotation (på engelska 

talar man om ”wobbling”) 

– och detta bör medföra 

att den nordliga isbildningen 

tenderar att flytta söderut och 

den södra norrut. Detta i sin 

tur bör medföra att glaciärbildningen 

på norra halvklotet utbreder 

sig söderut och på södra 

halvklotet norrut. 

5) Efter ca 100 000 års skugga 

och isbildning – med växlande 

nybildning och avsmältning – 

kommer strålningsvariablerna i 

fas för stark uppvärmning, och 

eftersom jämviktsläget för temperaturen 

på jordytan ligger 

några grader på plussidan, sker 

en långsam avsmältning av glaciärerna. 

När den närmar sig 

ett nytt jämviktsläge genom att 

snötäcket under somrarna smälter 

och inte längre reflekterar 

bort värmestrålningen, och 

strålningsvariablerna går i fas 

för uppvärmning, går jorden in 

i en interglacialperiod. När 

strålningsvariablerna för maximal 

strålning kommer i fas med 

varandra sker avsmältningen 

snabbare och en interglacial - 

period börjar. Under en sådan 

period reduceras kvarvarande 

glaciärer alltmer men tycks aldrig 

försvinna helt. 

6) Det är viktigt att inse att istider 

inte orsakas av mänskliga 

aktiviteter, trots att mänskliga 

aktiviteter kan påverka klimatet. 

På föregående sida återges en 

figur ur arbetet 2009 av Franzén, 

Qiu och Cropp, som visar 

kurvor av ”Magnetic suscep - 

tibi lity” (en temperaturindika- 

Figurerna nedan: Franzén och Cropp (2007) och Franzén Qiu och Cropp (2009). Solintensiteten varierar och blir särskilt 

låg (på grund av ”rymdstoft”) vart tusende år, vilket kan förmodas initiera en köldperiod och någon gång en istid (figuren 

t.v.). 

Figuren t.h. visar ”Magnetic susceptibility” i olika lager av lössjord (en temperaturindikator) under de senaste fem 

istiderna och värmeperioderna. Lagrens ålder stiger mot höger i diagrammet, varför tidsflödet går från höger till 

vänster. Mot slutet av varje värmeperiod stiger temperaturen under ca 500 år, sedan kommer istidspunkten, istiden 

börjar och temperaturen sjunker snabbt under 500 till 1 000 år, under vilken tid glaciären ökar med 3 000 mm per år där 

isen blir tjockast. 

5


tor) i lager av lössjord avsatta 

under många tusen år före, under 

och efter de senaste fem istiderna. 

Av kurvorna framgår 

att varje istid föregåtts av en 

global temperaturstegring under 

ca 500 år. Denna figur visades 

också i mitt föregående arbete 

ISTIDEN NALKAS (med 

en felaktig hänvisning ”Figuren 

t.v.” – skulle ha varit ”Figuren 

t.h.”). Av bilden och av arbetet 

framgår även att flera kurvor visar 

vad jag vill kalla ”klimat - 

paroxysmer” – d.v.s. snabba 

temperaturändringar med en 

varaktighet av flera hundra år – 

ett tecken på temperaturinstabilitet 

under övergången till istid. 

I mitt föregående arbete IS - 

TIDEN NALKAS har jag hävdat 

att om den nu pågående 

stegringen av jordens temperatur 

pågår i ytterligare 500 år 

kan vi räkna med att nästa istid 

tar sin början omkring år 2500. 

Om vi däremot måste räkna 

med att den nuvarande värmestegringen 

började när Lilla 

istiden slutade omkring år 1850 

måste man befara att nästa istid 

börjar redan omkring år 2360. 

Att den nu pågående värme - 

perioden genom en klimat - 

paroxysm skulle förlängas med 

ytterligare 500 eller 1 000 år är 

osannolikt med tanke på regelbundenheten 

med vilken tidi - 

gare istider infallit. Det är viktigt 

att inse att istider och 

interglacialer orsakas av rubbningar 

av jämvikten mellan 

enorma energiflöden som omger 

vår jord och att en ändring 

av pulsen för istider inte kan ske 

snabbt och utan mycket påtag - 

liga orsaker. 

Slutsatsen måste bli att största 

sannolikheten är att nästa istid 

börjar omkring år 2360 eller – 

med ökande risk – fram emot år 

2500. 

Dessa slutsatser, som grundar 

sig på otaliga noggranna iakt - 

tagelser och mätningar, och 

som framkommit efter år av 

samvetsgranna och försiktiga 

överväganden och bedömningar 

bör upplevas som skrämmande 

av alla förståndiga människor. 

De lägger ett tungt ansvar på 

alla utbildade människor i 

ledande ställning, särskilt politiker 

och statschefer. 

FIE – FÖRENINGEN FÖR INDUSTRIELL ELTEKNIK • www.fie.se 

Generationsskifte inom FIE 

– DET ÄR MED MYCKET STOR 

GLÄDJE jag har förmånen att få 

hälsa en så stor skara deltagare 

välkomna, inledde Sven-Åke 

Polfjärd FIE:s vårmöte och 

tekniska konferens. 

Han meddelade också att han 

nu stiger åt sidan som ord - 

förande och lämnar plats åt en 

yngre generation. 

Polfjärd framförde sin förhoppning 

att uppslutningen 

även i framtiden kommer att 

vara stor så att FIE:s verksamhet 

stärks till fromma för hela 

industrins och övriga verksamheters 

elfrågor. 

– Jag tror att tiden nu börjar 

RAPPORT: 

RUNE BJÖRNSTRÖM 

LULEÅ 

bli mogen för ett bredare sam - 

arbete mellan olika aktörer 

inom elområdet, ett samarbete 

för att ge stöd och hjälp i eltekniska 

frågeställningar. El behövs 

ju överallt för att samhället 

överhuvudtaget ska fungera. 

Kanske ger namnet Föreningen 

för Industriell Elteknik, 

FIE, i dag en något missvisande 

bild. Inom FIE finns numera 

många verksamheter som ligger 

långt ifrån den industriella 

medlemsgruppen. 

Elkrafttekniken i dag är inte av 

samma omfattning som tidigare 

och de rena elorganisationerna 

har under senare år krympt 

rejält. 

– I detta läge måste man 

ställa frågan om det finns plats 

för flera olika fora på teknik - 

området (FIE, SSG, SER, m.fl. 

och därutöver ett antal specialister). 

Personligen tror jag inte 

detta är hållbart, det finns en 

risk att det gör mer skada än 

nytta, sa Polfjärd. 

Det krävs ett djupare sam - 

arbete mellan aktörerna inom 

elteknikområdet och därför är 

det mycket glädjande för FIE 

att få in representanter för 

skogsindustrin i styrelsen. 

Nödvändigt med 

kompetensutveckling 

Dagens organisationer utarmas 

successivt på kompetens inom 

elområdet med förödande konsekvenser 

för både näringsliv 

och samhälle. 

– Från FIE:s sida insåg vi 

detta för mer än 10 år sedan 

och vi har också påtalat nödvändigheten 

av ökad utbildning 

och statusuppgradering för elpersonal. 

Men tyvärr har vi talat 

för döva öron. I dag råder skriande 

brist på den elkompetens 

Avgående ordföranden 

Sven-Åke Polfjärd tillsammans 

med tre FIEstudentskor 

från Yrkes - 

högskolan i Luleå. Från 

vänster Lisa Keskitalo, 

Annika Karlsson och Frida 

Johansson. 

6



Föryngring av FIE:s styrelse. När veteranerna Stig Johansson, Tommy Hammarbäck och Lars-Ove Hansson lämnar styrelsen kliver 

bland andra ungdomarna Mikael Niklasson, Preemraff, och Jennica Simesgården, SSAB Oxelösund, in som nya styrelsemedlemmar. 

Dessutom tar Lars Skoglund, Sandvik över ordförandeskapet efter Sven-Åke Polfjärd som efter 10 år som ordförande nu varvar ner som 

vanlig styrelse ledamot. 

FIEs nya styrelse. Nedre raden från vänster: Jennica Simesgården, SSAB, styrelseledamot, Lars Skoglund, Sandvik, 

ordförande, Leif Nordlund, ABB, styrelsesuppleant, Lennart Mukka, MAF AB, styrelseledamot. 

Övre raden från vänster: Lars Wennberg, SSAB, styrelseledamot, Mikael Niklasson, Preemraff, styrelseledamot, Lars 

Nyström, Koteko, styrelseledamot, Sven-Åke Polfjärd, PO Elkonsult, styrelseledamot, Sven-Olof Renström, Midroc 

Electro, styrelsesuppleant, Ola Lövgren, SCA, vice ordförande, Jim Sjöström, Switchgear, styrelsesuppleant. 

På bilden saknas: Annika Agnesson, Outokumpu, styrelseledamot, Joakim Grafström, EIO, styrelseledamot, Martin 

Sandin, Uddeholm, styrelsesuppleant, Bo-Göran Ahl, Elektriska Nämnden, styrelsesuppleant, Gunnar Eneberg, Holmen 

Paper, styrelsesuppleant. 

som tidigare fanns. Och vem 

ersätter denna nödvändiga 

kompetens när det gäller el - 

säkerhet, upphandling, underhåll, 

riskanalyser och projekte - 

ring där det i dag finns organisationer 

med mycket dålig 

kompetens? 

FIE ser naturligtvis mycket allvarligt 

på detta och man anser 

att kunskapen i industrin är 

undervärderad. 

– Under hela min yrkes - 

karriär har man sagt att personalen 

är den bästa resursen men 

nu verkar man ha ändrat uppfattning 

bara för kortsiktig lönsamhet 

som i längden kan bli 

dyr, sa Polfjärd. 

Samhällsutvecklingen har 

accelererat i rasande fart med 

krav på ökad lönsamhet. Detta 

har inneburit att företagets 

bästa resurs, personalen, nu har 

ersatts med inhyrd arbetskraft 

från bemanningsföretag med 

folk som inte kan leda en organisation 

med ansvar för t.ex. elsäkerhetsfrågor, 

förmodligen 

inte heller skriva en kravspecifikation 

för inköp av komplexa 

elutrustningar. På sikt kan det 

Rune Björnström, tid - 

skriften Elbranschens rapportör, 

och Lennart Mukka, 

styrelseledamot och 

ansvarig för konferensen, 

finns alltid på plats när det 

händer något hos FIE. 

Till höger: Lars Skoglund, 

Sandvik, valdes till ny ordförande 

för FIE. 

7



Generaldirektör Elisabet Falemo, Elsäkerhetsverket, informerade om arbetet på verket 

och gav bland annat en lägesrapportering kring behörighetsfrågorna. 

innebära betydande kostnader 

för verksamheten. Det krävs 

personal med adekvat kompetens 

för sådana arbetsuppgifter. 

Sven-Åke Polfjärd framhöll 

också vikten av utbildning för 

alla som verkar inom den eltekniska 

sfären i industrin och 

detta gäller utbildning på i stort 

sett alla nivåer. 

– Men hittills har vi talat för 

döva öron när det gäller kompetensbortfallet, 

konstaterade 

Sven-Åke Polfjärd. Trots detta 

har FIE (då inte minst Rune 

Björnström) fortsatt att engagera 

sig i utbildningsfrågor och 

i december utexaminerades ytterligare 

en klass FIE-studenter 

(den sjätte i ordningen). 

– Vid examenshögtiden deltog 

jag, som traditionen bjuder, 

tillsammans med LKAB:s personaldirektör 

Grete Solvang- 

Stoltz. Samtliga deltagande företag 

liksom rektor och lärare 

lovordade FIE:s engagemang, 

poängterade Polfjärd. 

Liksom tidigare år var studenterna 

hett byte för samtliga närvarande 

företag. 

FIE i kommittéer 

och utskott 

Andra områden som också är 

mycket viktiga för FIE är arbetet 

inom SEK, där man har deltagit 

i tre kommittéer, samt 

engagemanget inom CIRED. 

FIE har också deltagit i EN:s 

tekniska utskott liksom att man 

deltar i ett utvecklingsprogram 

för riskanalysmodeller och beslutsprocesser 

inom region och 

distributionsnät (0,4-400 kV). 

Polfjärd fortsatte med att 

berätta att man under det 

gångna året har startat framtagning 

av ledningssystem för el - 

säkerhetsfrågor för speciellt 

medelstor och mindre industri 

där det finns stora brister i kunskapen. 

Sist men inte minst viktigt är 

de handböcker som FIE har 

tagit fram tillsammans med 

SEK. För HB 439 har arbetet 

med en reviderad upplaga påbörjats. 

Hur ser då 

framtiden ut? 

Hur svensk industri och samhället 

i övrigt kommer att se ut 

vet vi ingenting om men med 

ganska stor sannolikhet kommer 

el att behövas under 

överskådlig tid. Och det 

moderna samhället är oerhört 

elberoende. 

Vi vet också att risken för 

”cyberhot mot elkraftsystem” 

kan komma att öka i takt med 

ökad automatisering 

Vad skulle eventuellt kunna 

påverka elsytemen? 

• Insmygande av felaktiga börvärden 

i systemet kan ge upphov 

till generatorsvängningar 

med potentiellt katastrofala 

konsekvenser. 

• Överbelastning av transformator 

med risk för överslag, 

alternaivt att trafon brinner 

upp. 

• Falska larm som gör att driftpersonal 

vidtar felaktig åtgärd. 

En blackout i nordöstra USA 

förorsakades av att en hacker 

hade hittat en nattoperatör som 

i ett kontrollrum emellanåt gick 

ut på facebook från sin arbetsdator. 

Via personallista spårades 

sedan operatören och han fick 

en vänförfrågan från hackern. 

När han sedan gick ut på facebook 

från jobbet fick han en 

klickbar lustighet skickad till 

sig. Klicket innebar att hackern 

kunde komma åt kontrollsystemet 

och när operatören hade 

rast passade hackern på att 

öppna kritiska brytare i systemet 

och 61 000 MW produktion 

försvann. 55 millioner 

människor berördes och den 

ekonomiska förlusten uppskattades 

till 4 miljarder dollar 

– Andra exempel som om - 

talats är vattenförsörjning och 

styrning av trafikflöden där styrsystem 

för elnätet (SCADA) 

förr var separata men nu är 

sammankopplade med många 

andra system. Av kostnadsskäl 

är det nödvändigt att använda 

publika nät, men detta innebär 

också att det blir många fler 

angreppspunkter för cyber - 

attacker, framhöll Sven-Åke 

Polfjärd. 

Vad har vi lärt oss 

och vilka problem väntar? 

Vad har vi då lärt oss de senaste 

åren? Inte speciellt mycket, om 

man spetsar till det en aning. 

Förra vintern, som bjöd på tufft 

väder, orsakade mycket stora 

bekymmer med underhåll av 

kärnkraft, tågförseningar, fraktproblem, 

signalfel, nedrivna 

ledningar för att nämna några. 

Senaste vintern har varit snäl - 

lare i södra Sverige. Trots detta 

har kärnkraften stått stilla när 

den som bäst behövs. Signalfel 

och nedrivna ledningar har också 

förekommit. 

– Om man nu inte snarast tar 

tag i dessa problem kommer 

det på ganska kort sikt att få 

betydande konsekvenser för 

svensk industri och för hela 

samhället. Vi har ett berg av 

pensionsavgångar framför oss, 

då måste vi ha kompetent personal 

som kan ta över. 

Problemen finns någonstans i 

kedjan kravspecifikation, inköp, 

projektering, driftsättning och 

underhåll. Detta är förmodligen 

en kompetensfråga, vilket 

gör det än mer angeläget för 

FIE att fortsätta sitt engagemang 

i utbildningsfrågor. 

– Jag utgår från att FIE även i 

framtiden och i ännu högre 

grad än i dag kommer att engagera 

sig i de organ och organisationer 

som finns inom det 

elektrotekniska området för att 

kunna påverka. Det gäller t.ex. 

SEK:s tekniska kommittéer, 

Brandförsvarsföreningens elektriska 

nämnd (TU), riskanalysprojekt 

inom ELFORSK 2011- 

2015 och för FIE att vara 

remissinstans för myndigheter 

(Elsäkerhetsverket, Energimarknadsinspektionen 

m.fl.), sa Polfjärd. 

FIE kommer också vid behov 

att ta fram nya HB:er och nu - 

varande HB:er kommer att revideras 

när så bedöms nödvändigt. 

Beslut har fattats om revision 

och sådan pågår för HB 

439 dokumentation. Revision 

av HB 448 kopplingsutrustningar 

kommer sannolikt att 

påbörjas under 2012. 

Engagemanget i utbildningsfrågor 

fortsätter med oförminskad 

styrka. Ytterligare en klass 

FIE-studenter kommer att 

utexamineras 2013. 

Medlemsrekryteringen kom- 

Längst till vänster Filip Kuttner, EPLAN, och till höger 

Sven-Olov Renström, Midroc Electro, informerade om 

”metodik för standardiserad elkonstruktion”. 

8

® 

EURO SAFETYLINE 

Ljusbågsskyddade 

arbetskläder 

enligt klass 2 (IEC 61482-1-2) 

Skyddsjacka stl. 48-58 

Skyddshjälm med visir 

och hakskydd 

Skyddshandskar stl. 8-11 

Skyddsbyxa stl. 48-58 

Isolationsstövlar 18 kV 

stl. 37-46 

Kontakta oss för mer information 

0300-69 00 40 | www.euroenergy.se



mer att intensifieras, ett måste 

för att skapa den ekonomi som 

krävs för alla olika engagemang 

som tyvärr inte är gratis. 

– Jag har sagt det tidigare 

men upprepar det igen för att få 

en levande och aktiv organisation 

är det oerhört viktigt att 

medlemmarna engagerar sig i 

FIE:s arbete och kommer med 

förslag till styrelsen och ställer 

frågor, poängterade Sven-Åke 

Polfjärd. 

Generationsskifte 

När Sven-Åke Polfjärd nu efter 

10 år som ordförande och 7 år 

även som vd för FIE AB ser tillbaka 

konstaterar han att det var 

ett våghalsigt beslut att påta sig 

rollen som ordförande för FIE 

som vid den tiden befann sig i 

stora svårigheter beroende på 

en rad olika omständigheter. 

Samarbetet med olika aktörer 

var mycket begränsat, ekonomin 

var ett bekymmer. FIE blev 

(vid den tiden) liksom bl.a. 

Kraftverksföreningen och Fjärrvärmeföreningen 

uppsagda från 

lokalerna hos Svensk Energi 

som behövde större utrymme. I 

och med detta förlorades den 

tjänst som utförde samtliga 

kanslitjänster (ekonomi, fakturering, 

medlemsregister m.m.) 

– Vi fick också vid något tillfälle 

ställa in vårt årsmöte och 

tekniska seminarium, minns 

Polfjärd. 

Polfjärd framhöll att han inför 

ett generationsskifte i styrelsen 

känner stor tillfredsställelse 

med det arbete som utförts 

inom FIE och en stolthet över 

att ha fått leda föreningen 

under så lång tid. 

– Och jag gläder mig verkligen 

över att vi nu åter är på 

banan som en respekterad sam - 

arbetspartner inom många 

organisationer. Nu hoppas jag 

verkligen bara att ett närmare 

samarbete mellan olika aktörer 

inom elområdet kan påbörjas. 

Ensam är inte stark nog i den 

verklighet vi lever i och kommer 

att leva i i framtiden. Själv 

lämnar jag inte helt FIE utan 

jag kommer att slutföra 

något/några uppdrag för kontinuitetens 

skull, deklarerade 

Sven-Åke Polfjärd. 

Tsunamin 

som av desinformatörer 

och desinformatriser har 

förvandlats till en kärnkrafts - 

olycka 

10

NU NÄR MAN BÖRJAR SE FACIT 

av tsunamin i Japan, kan man 

inte säga annat än att följderna 

för de havererade kärnkraftverken, 

trots utsläppen, egentligen 

blev det lilla problemet i 

förhållande till den enorma förödelse 

som själva tsunamin 

åstad kom. 

Ca 20 000 människor omkom, 

125 000 byggnader raserades 

liksom otaliga vägar, 

broar och fördämningar, elnät 

m.m. Hela infrastrukturen i en 

stor del av Japan förintades. 

Vad som då är märkligt är att 

rubrikerna om denna förödelse 

och de stora dödstalen ganska 

snart tonades ner för att i stället 

domineras av de havererade 

reaktorerna, som med sina 

måttliga utsläpp inte krävde ett 

enda dödsoffer och kontaminerade 

förhållandevis små areor 

jämfört med Tjernobyl. 

Det anmärkningsvärda med 

reaktorerna är snarare att de 

tack vare sin robusthet klarade 

naturkatastrofen bättre än allt 

annat. De klarade en jordbävning 

av sällan skådat slag med 

över 9 på Richterskalan och det 

behövdes en tsunami dubbelt så 

hög som hittills förväntats för 

att ge nådastöten. Men den gav 

ändå ganska begränsad effekt 

vilket framgår av nedanstående. 

Reaktorerna klarade 

jordbävningen 

Vad som faktiskt hände var att 

alla reaktorerna klarade jordbävningen 

utan problem. Alla 

styrstavar gick in i reaktor - 

härdarna och stoppade reaktionerna. 

Reservkraften gick igång 

när elnäten raserades och fortsatte 

kyla reaktorerna i de 40 

minuter det tog för tsunamin 

att nå land. Om tsunamin inte 

hade varit så oväntat kraftig, 

hade alla reaktorerna kunnat 

återstartas igen så snart elnätet 

blivit uppbyggt. Nu blev det 

inte så, utan en dubbelt så hög 

flodvåg som man kunde förutse 

slog öve alla fördämningar och 

dränkte reservkraftssystemen 

och slog ut kylsystemen. Trots 

att tre härdsmältor inträffade 

efter ytterligare några timmar 

förblev reaktorinneslutningarna 

i stort sett intakta och det smälta 

härdmaterialet stannade kvar i 

inneslutningarna. Här ser vi 

den stora skillnaden mellan lättvattenreaktorer, 

som de i Fukushima 

(och som är den helt 

dominerande typen överallt i 

världen), och den militära konstruktion 

som Tjernobyl är 

exempel på. Den senare blev 

överkritisk och flög bokstavligen 

i luften, varvid större delen 

av reaktorhärden blåste iväg 

över stora områden. Förloppet i 

en lättvattenreaktor är mycket 

beskedligare och utsläppen 

kring Fukushima beror på att 

man då och då var tvungen att 

lätta på trycket i inneslutning - 

arna och då frisläpptes även en 

del radioaktivt material. Dessa 

gaser innehöll även vätgas och 

det var den som i kontakt med 

luft blev explosiv och skapade 

den förödelse som man kan se. 

Men väl att märka så skedde 

dessa explosioner utanför reaktorinneslutningarna 

och bidrog 

i sig inte till de radioaktiva utsläppen. 

Utsläppen en tiondel 

av Tjernobyl 

Enligt IAEA, WHO m.fl. hade 


Desinformationen 

om japankatastroferna 

Den största nyheten från Japan är att kärnkraften var så säker, vilket är 

allt annat än vad de svenska desinformationsmedierna har rapporterat. 

Lars Wiegert har studerat de officiella rapporterna om Fukushima och 

Tjernobyl och har referenser som styrker fakta i artikeln. 

LARS WIEGERT 

CIV. ING. “MED 37 ÅR I 

ELKRAFTENS TJÄNST” 

ca 50 personer avlidit 20 år 

efter Tjernobyl-olyckan, varav 

ca 30 tillhörde personal som 

rensade upp kring reaktorn. 

Man har uppskattat att teoretiskt 

sett kan 0,7 promille av 

befolkningen i närområdet 

avlida i cancer som följd av 

Tjernobyl. Det är knappt mätbart 

när man betänker att 22 

procent avlider i cancer av helt 

andra orsaker. Det är inte den 

bild som förmedlas i media, 

delvis av okunnighet och delvis 

i avsikt att skrämmas. Utsläppen 

kring Fukushima har av japanska 

myndigheter uppgetts till en 

tiondel av Tjernobyls. Ändå 

fortsätter överdrivna rubriker 

att strömma över oss, medan de 

20 000 verkliga dödsfallen mer 

eller mindre ignoreras. Faktum 

är att ingen hittills har dött på 

grund av strålning från Fukushima. 

Svenska reaktorer hade 

klarat samma händelse 

utan utsläpp 

Redan efter den berömda 

härdsmältan i Three Mile 

Island-olyckan för 33 år sedan, 

där ingen blev skadad och 

ingen behövde evakueras, kompletterades 

de svenska reaktorerna 

(och många andra) med 

filter, som innebär att avluftning 

av reaktorinneslutningarna 

kan ske via filter som absorberar 

radioaktiva ämnen ifall en 

härdsmälta skulle inträffa. Detta 

saknades i Fukushima. En förödande 

vätgasexplosion som i 

Fukushima kan inte heller ske 

här eftersom vätgasen blandas 

med luft först efter filtreringen, 

alltså utanför reaktorbyggnaden. 

Detta gäller samtliga 

svenska reaktorer även Barsebäck, 

som stängdes i okunnighet 

om hur säkra dessa två reaktorer 

egentligen var. På samma 

sätt kan man undra över hur 

mycket kunskap som låg bakom 

det tyska beslutet att stänga 

reaktorer, som även de är konstruerade 

för att klara en jordbävning. 

Och vem kan inbilla 

sig en tsunami långt in på det 

europeiska fastandet? Om man i 

Tyskland gjort tvärtom och i 

stället ersatt sin kolkraft med 

kärnkraft så skulle en miljon 

människor under en generation 

kunna slippa att dö i förtid på 

grund av cancer 

Vad är ”nyhetsvärde”? 

Fakta väger inte tungt för de 

anses inte ha ”nyhetsvärde”. 

Det är beklämmande att de 

20 000 som dödades av tsunamin 

förlorade sitt nyhetsvärde 

efter så kort tid. Men några 

ganska få eventuella dödsfall på 

grund av kärnkraft har nyhetsvärde 

hur länge som helst. 

För de skrämmer och det kan 

man tydligen leva gott på. De 

som så gärna tar på sig rollen 

att skrämmas borde betänka att 

de också tar på sig ett stort ansvar 

för att många mår illa av sin 

rädsla för allt vad strålning heter 

och det helt i onödan. 

Denna artikel har tidigare också 

publicerats på Newsmill. 

Svenska reaktorer (som det våldstängda Barsebäcksverkets) 

hade klarat samma händelse utan utsläpp. 

11


Kom och köp 

konserverad gröt! 

Allting går att sälja med mördande 

reklam. Också den värdelösa och 

impotenta vindkraften. Men snart 

är nog sötegrötsdagarna över för 

exploatörer och markägare. 

Bubblan är på väg att spricka och 

2012 kan komma att bli ett tufft år 

för vindkraften. Läs Jonny Fagerströms 

och Björn Törnvalls analys. 

Artikeln har också varit publicerad 

på Newsmill. 

12


Många konkurser väntar 

i vindkraftsbranschen 

Föreningen Svenskt Landskapsskydd framhåller att läget nu är mycket kärvt för de 

vindelsproducenter som inte kan klara sig vidare på gamla leveransavtal som hade 

betydligt högre priser. 

VINDKRAFTSBRANSCHEN OCH 

LRF gör allt vad man kan för 

att med mördande reklam sälja 

andelar eller hela vindkraftverk 

till kommuner, kooperativ, lantbrukare 

och intet ont anande 

privatpersoner. Lobbyorgani - 

sationen Svensk Vindenergi 

understödjer genom att smörja 

politiker och media medan 

LRF:s konsulter lydigt repeterar 

dogmerna. Vem tar ansvaret för 

de råd man ger? Kom och köp 

konserverad gröt! 

Vindindustrin är olönsam 

trots alla bidrag 

Vindindustrin har de senaste 

månaderna i flera media bekräftat 

att vindkraften är olönsam 

trots alla bidrag. Med dagens 

el- och certifikatspriser blir 

ersättningen endast 40-45 

öre/kWh. Det krävs minst 60- 

65 öre i ersättning per kWh för 

att det ska gå jämnt ut, d.v.s. 

det blir en förlust på 20-25 öre 

per producerad kWh. Ett läge 

som gällt sedan försommaren 

2011. Marknadens framtids - 

bedömning ger samma bild i 

terminspriserna för de närmaste 

åren. Det är nu ett mycket kärvt 

läge för de vindelsproducenter 

som inte kan klara sig vidare på 

gamla leveransavtal med betydligt 

högre priser. 

Vindkraftsägarna 

tvingas i konkurs 

När vindkraftsägarna inte längre 

klarar av att betala sina kostnader 

tvingas de i konkurs. Då 

kommer en ny marknad att 

öppnas vilket kan leda till förändrade 

villkor för hela branschen. 

Det kommer sannolikt 

att bli en hel del räknande på 

olika anbud till konkursförvaltare 

framöver. Dessas uppgift är 

att försöka rädda så mycket som 

möjligt till kreditorerna av konkursboets 

eventuella värde, 

främst genom att försöka hitta 

nya ägare till verken. Mindre 

kapitalstarka spekulanter göre 

sig dock icke besvär, de hittar 

troligen inte någon extern 

finansiering. 

Det finns säkert en del större 

aktörer som kan göra klipp när 

”cash is king”, men de som 

känner marknaden kan också 

värdera riskerna. De kommer 

därför att se till att ha mycket 

breda säkerhetsmarginaler för 

sina eventuella investeringar vilket 

hårt pressar möjligheten att 

få ut några större värden ur 

konkursbon. Varken elpriserna 

på marknaden eller vindkraftverkens 

effektivitet blir högre av 

krisen men nivån för att uppnå 

”break-even” sänks för de aktuella 

verken när ägarna och bankerna 

väl har tvingats ta de 

stora smällarna i konkurserna. 

Slagsmålet om byggbar 

mark upphör 

En ny prisnivå för markarrenden 

kommer att etableras när 

nya ägare av verken träder till. 

De gamla avtalen avslutas i konkursen 

och slagsmålet om 

byggbar mark som tidigare drivit 

arrendepriserna upp genom 

molnen kommer rimligen inte 

att fortsätta. Arrendeersätt - 

ningen kommer troligen att 

närma sig markens ”normala” 

avkastningsnivå vilket bör dämpa 

intresset för att hyra ut mark till 

vindkraften. Markägarna kommer 

samtidigt till större insikt 

om sin egen exponering för 

ekonomiska risker. Detta kommer 

att innebära större och mer 

realistiska krav på buffertar för 

det solidariska ansvaret för de 

Om författarna: 

Jonny Fagerström (officer) och Björn Törnvall (f.d. bankdirektör) 

är skribenter och medieansvariga i Föreningen Svenskt Landskaps - 

skydd. 

13


mycket höga avvecklingskostnaderna 

för vindkraftverk. 

Vindkraftverk och tillståndsgivna 

byggrätter minskar i 

värde när låga elpriser och mer 

än halverade värden på elcertifikat 

tvingar många att försöka 

sälja av tillgångar för att kunna 

visa svarta siffror i rapporterna. 

Vindkraftstroende kommunpolitiker 

kommer inte längre att 

kunna motivera sina ”gröna” 

investeringsplaner inför alltmer 

skeptiska väljare, när det finns 

tydliga exempel på att vindkraften 

är en verklig högriskmarknad. 

Sveriges elöverskott väntas 

öka till 25 TWh utan vindkraften 

vilket kommer att hålla 

elpriset lågt. Nya vindkraftverk 

kommer fortsatt att vara olönsamma 

och närmast omöjliga 

att finansiera via banksystemet. 

Troligen kommer även nät - 

ägande elbolag att ytterligare 

dra öronen åt sig inför de 

mycket kostnadskrävande inves - 

teringar i lokal-, regional- och 

stamnät som vindbolagen kräver, 

men som de inte kan eller 

vill betala själva. 2012 kommer 

sannolikt att bli ett mycket 

omskakande år för många i den 

bidragsdrivna svenska vindkraftsbranschen. 

 

Vindkraftsbranschen har kollapsat 

Jonny Fagerström och Björn Törnvall har sedan ovanstående artikel skrevs hunnit att i GP 

avverka en giftig debattrunda med Annika Helker Lundström, vd Svensk Vindenergi, och Annika 

Qarlsson (c). Elbranschens redaktion kan inte underlåta att delge läsarna valda stycken ur de 

båda debattörernas slutreplik till de vindkraftstroende damerna. 

VINDKRAFTEN BEHÖVS INTE 

eftersom Norden är på väg mot 

ett stort överskott av el, skriver 

de båda debattörerna, representanter 

för Svenskt Landskaps - 

skydd. Och vindkraften är inte 

heller något energisystem utan 

ett finansiellt system för överföring 

av elkundernas pengar 

till vindindustrin och LRF:s 

markägare, en mycket träffande 

beskrivning, tycker Elbranschen. 

Men systemet har nu 

kollapsat, menar Johnny Fagerström 

och Björn Törnvall, och 

konsekvenserna lär inte dröja. 

Vindindustrin och centern är 

intimt sammankopplade i sin 

målsättning att med mångmiljardsubventioner 

bygga sönder 

det svenska landskapet med vind - 

industriområden. Det handlar 

om tusentals vindkraftverk. 

150 000 människor riskerar att 

få sin livsmiljö förstörd. 

Vindindustrin tigger 

ytterligare subventioner 

I ett öppet och självömkande 

brev till regeringen beskriver 

vindindustrin hela branschen 

som konkursmässig. Hela branschen 

blöder, tillstår man, branschen 

riskerar att falla samman, 

befintliga vindkraftverk klarar 

inte sina egna kostnader, ingen 

kalkyl går att räkna hem. 

En bifogad kalkyl visar att 

varje vindkraftverksägare måste 

skjuta till nästan 2 miljoner kronor 

per verk och år för att gå 

runt. Branschen kräver nu ännu 

mer subventioner samtidigt 

som man med alla medel smutskastar 

alla andra kraftproducenter. 

När så även Kungliga 

Vetenskapsakademiens (KVA) 

energiutskott i en skarp artikel i 

SvD den 22/4 vetenskapligt 

sågade hela vindkraftssatsningen 

har ridån fallit ännu tyngre över 

branschen. 

Då är det inte konstigt att de 

vindkraftskramande damerna 

blir hysteriska.. 

Obegripligt utfall 

mot kärnkraften 

Annika Qarlssons (c) gör i ett 

desperat och obegripligt inlägg 

utfall mot kärnkraften men då 

ska man minnas att det främst 

är centerns ändrade hållning 

som har banat väg för ny 

kärnkraft. Vad var Qarlssons 

roll i detta, frågar sig Fagerström 

och Törnvall, och påminner 

om Gunnar Hedlunds ut - 

talande att centern alltid har 

velat och alltid kommer att 

vela… 

Kärnkraften är inte 

subventionerad 

Man framhåller också att påståendet 

om subventioner till 

kärn kraften är grundfalskt. 

Kärn kraften har flera gånger 

om burit sina kostnader, inte 

minst genom den särskilda 

effektskatten på som bara den 

dragit in över hundra miljarder 

till statskassan. Man måste förstå 

att bara för att staten engagerar 

sig i en verksamhet så är 

inte detta automatiskt en subvention. 

Även när det gäller den finska 

reaktorn kommer centern med 

påhittade uppgifter, sannolikt 

hämtade direkt från vindlobbyn. 

Det är rätt att reaktorbygget 

är försenat på grund av att 

det är den första reaktorn i sitt 

slag och att bygget är fördyrat 

till ca 50 miljarder kronor, men 

även om det stiger till 80 miljarder 

kronor så kommer det 

ändå inte att bli dyrare än vindkraftsel. 

Reaktor nummer två 

byggs i Frankrike och nummer 

tre och fyra i Kina. Priset sjunker 

hela tiden. 

Vindindustrin 

tar inget ansvar för 

elanvändarna 

Debattörerna avslutar med att 

poängtera att Annika Helker 

Lundström och Svensk Vind - 

energi saknar kompetens att bedöma 

KVA:s slutsatser. Svensk 

Vindenergi är en organisation 

som har till uppgift att maxi - 

mera vinster och subventioner 

för vindindustrins intressen. De 

har inte för avsikt att ta något 

ansvar för Sveriges konkurrens - 

kraft eller för de svenska elkunder 

som ska stå för notan. 

Slå vakt om yttrandefriheten! 

Annonsera i branschens oberoende informationskanal! 

14


Hönan eller ägget? 

Debatten om koldioxid och klimat har pågått i Elbranschen i väsentligt mer än ett decennium 

och den fortsätter. Helt bortsett från mänskliga utsläpp av livets gas är kärnfrågan egentligen 

vad som kommer först, hönan eller ägget, koldioxidökningen eller en naturlig uppvärmning av 

haven, något som frigör koldioxid. 

EN VETENSKAPLIG DEBATT kan 

tillfälligt förlora aktualitet men 

den kan sällan anses vara helt 

avslutad. Nya fakta läggs till 

tidigare kunskaper och emellanåt 

behöver vi påminnas om 

data som glömts bort eller vars 

värde inte insetts tidigare. I klimatdebatten 

är ett långt perspektiv 

av central betydelse för 

att förstå vad som är variabilitet, 

trend eller verklig förändring. 

Nu har många prognoser om 

det framtida klimatet baserats 

på information om de senaste få 

årtiondena och på teori. Klimatet 

blev varmare under 1980- 

och 1990-talen men denna 

uppvärmning bör inte användas 

för en extrapolation in i fram - 

tiden. 

Orsakerna till klimatets förändringar 

har ofta diskuterats 

och då främst sedan 1970-talet. 

Många debattörer har under 

dessa år hävdat att ämnet inte 

längre behöver diskuteras då 

rapporter från IPCC (Inter - 

governmental Panel on Climate 

Change) visar att det är människans 

utsläpp av CO 2 , som styr 

klimatet. Sambandet är dock 

inte helt tydligt. I en del länder 

anses betydelsen av CO 2 nu - 

mera vara tveksam. 

Många faktorer 

styr klimatet 

Klimatet är ett resultat av en 

samverkan mellan många faktorer. 

Genom att hårddra effekten 

av en enda faktor som t.ex. 

CO 2 , kan en annan faktor framstå 

som betydelselös. En del har 

velat tolka den avmattade uppvärmningen 

efter ca år 2000 

som bevis på att klimatet inte 

påverkas av den kontinuerligt 

stigande koncentrationen av 

CO 2 medan andra menar att 

bristen på temperaturstegring 

under drygt 10 år inte ska övertolkas 

och att uppvärmningen 

snart kommer att fortsätta. Det 

är emellertid tydligt att fler faktorer 

än CO 2 har betydelse. 

En observerad frånvaro av 

stigande temperatur kan t.ex. 

WIBJÖRN KARLÉN 

PROFESSOR EMERITUS, 

UPPSALA 

bero på en liten förändring i 

solens strålning, lite mer moln 

eller på att klimatet inte är fullt 

så känsligt för mängden CO 2 i 

atmosfären som en del hävdat. 

En markant temperaturstegring 

i Sverige på 1930-talet 

finns dokumenterad av SMHI, 

men denna uppvärmning beaktas 

oftast inte i diskussioner om 

temperaturens förändringar 

under 1900-talet. Nyligen har 

en varm period på Island under 

1930-talet avfärdats av meteorologer 

vid NASA. Man har 

korrigerat data från Island 

genom att avlägsna värden med 

hög temperatur vid denna tid. 

Därmed visar (de korrigerade) 

dataserierna från Island en 

trend liknande den som IPCC 

hävdar. 

Avsmältning 

rapporterades redan 

på 1930-talet 

Sverige är, sett i ett globalt perspektiv, 

ett litet område och 

temperaturen för detta land kan 

självklart inte anses ge en indikation 

på förändringar i den 

globala temperaturen. Men 

motsvarande data för ett antal 

områden visar ungefär samma 

trend. Information som visar 

att det inte är fråga om några 

enstaka dåliga temperaturobservationer 

kan hittas i tidnings - 

artiklar från 1930-talet, där 

uppvärmningen på Svalbard 

(Arktis) beskrivs i termer liknande 

dem som använts under 

de senaste, varma åren och som 

medförde snabb avsmältning 

omkring 1940. Dock försvann 

inte glaciärerna. Inte heller påverkades 

flora och fauna allvarligt. 

I många områden inföll en 

värmetopp omkring 1940. För 

andra områden inföll värme - 

perioden några år tidigare eller 

senare. Även om tiden varierar 

något var klimatet för ett antal 

områden på jorden ungefär lika 

varmt omkring 1940 som det är 

nu. Några vintermånader under 

kriget var vädret i Europa emellertid 

extremt kallt men årens 

medeltemperatur var ändå hög. 

Observera att denna uppvärmning 

inträffade innan man började 

använda olja i någon större 

omfattning, varför människans 

bidrag med CO 2 inte kan ha 

varit en orsak av betydelse. En 

eller flera andra faktorer måste 

ha influerat klimatet påtagligt. 

Hög CO 2 -koncentration 

omkring 1940 

En ovanligt hög koncentration 

av CO 2 i atmosfären omkring 

1940 har registrerats av forskare 

som använt en gammal metod 

för uppmätning av mängden 

CO 2 . Den höga koncentrationen 

i atmosfären är intressant 

då den kanske visar att det trots 

allt finns ett visst samband mellan 

CO 2 och klimat. När havs - 

ytor värms upp avger dessa 

CO 2 . De är sannolikt att haven 

avgav stora mängder CO 2 när 

de värmdes upp under 1930- 

talet. Många som är engagerade 

i frågan om CO 2 och klimat avfärdar 

alla dessa observationer 

som utfördes med en äldre, 

mindre pålitlig metod. De för - 

litar sig helt på den modell för 

ökande koncentration av CO 2 

som IPCC presenterat och som 

inte visar markant ökad koncentration 

förrän på 1950-talet. 

Den globala temperaturen har 

stigit sedan 1880-talet, något 

som ibland tolkas som ett resultat 

av människans utsläpp av 

CO 2 . Man förbiser ofta uppvärmningen 

på 1930-talet. Beaktas 

temperaturen sedan 

1700-talet visar de få dataserier 

som finns ingen trend och sett 

över tusentals år visar klimatet 

en sjunkande temperatur. 

Konsensus har fått 

ersätta fakta 

Långa dataserier (1 000-tals år) 

visar att varma perioder har 

förekommit vid upprepade tillfällen. 

Anger man temperatur - 

ökning som en förändring mellan 

en kall period och en varm 

kan man visa att klimatet blivit 

varmare under ett antal begränsade 

perioder. 

I diskussionen om klimatet 

hävdar en del att denna är avslutad 

och att konsensus visar 

att människans utsläpp av CO 2 

kommer att leda till fortsatt 

uppvärmning om inte utsläppen 

reduceras påtagligt (konsensus 

innebär att ett dominerande 

antal inom en grupp stödjer en 

åsikt). Begreppet konsensus har 

fått ersätta fakta. Tyvärr anser 

många att antalet individer som 

stöder en tro bevisar att åsikten 

är korrekt. Men, finns det fakta 

som visar att CO 2 har haft en 

dominerande betydelse för klimatet? 

Att koldioxidhalten i 

atmosfären ökat något bevisar 

inte att denna är en orsak till 

dessa förändringar. Det har blivit 

varmare under bl.a. 1900- 

talet men orsaken är inte nödvändigtvis 

CO 2 . Det kan vara så 

att en uppvärmning medförde 

att haven avgav CO 2 och därmed 

höjde koncentrationen. 

Astronomiska data visar att 

solens aktivitet i grova drag 

överensstämmer med klimatet 

som det är känt från långa klimatserier. 

Den ensidiga satsningen på 

forskning om klimat och CO 2 

har varit kostsam. Tyvärr har 

arbetet inte lett till att man nu 

bättre förstår koldioxidens 

eventuella betydelse för klimatet. 

Den ensidiga satsningen på 

CO 2 har medfört att man tyvärr 

har avstått från forskning om 

andra möjliga orsaker till förändringar 

i klimatet. 

15


Nils Göran Sjöstrand, professor emeritus vid avdelningen för nukleär teknik, Chalmers tekniska högskola, 

har tilldelats E. P. Wigner Reactor Physicist Award från American Nuclear Society. 

Fin utmärkelse till svensk kärntekniker 

Nils Göran Sjöstrand, professor 

emeritus vid avdelningen 

för nukleär teknik, Chalmers 

tekniska högskola, har tilldelats 

en av de finaste utmärkelser 

som finns inom kärnteknik - 

området, E. P. Wigner Reactor 

IMRE PÁZSIT 

PROFESSOR I NUKLEÄR 

TEKNIK VID CHALMERS 

Physicist Award från American 

Nuclear Society. Priset instiftades 

1990 av reaktorfysikdivisionen 

(Reactor Physics Division) 

inom ANS för att hedra individer 

som har gjort mycket framstående 

insatser inom reaktor - 

fysiken. Priset har fått namn 

efter den framlidne ungersk - 

födde amerikanske fysikern och 

nobelpristagaren Eugene P. 

Wigner, en pionjär som gjort 

utomordentliga insatser för utvecklingen 

av reaktorteknik och 

praktiska tillämpningar av kärntekniken. 

Han var också första 

mottagaren av priset. 

Artikelförfattaren Imre Pázsit (längst till höger), nuvarande professor vid Nukleär teknik, öppnar ceremonin. Bakom Nils 

Göran står hans familj. 

16


Metod för bestämning av 

underkritisk reaktivitet 

Nils Göran Sjöstrand fick priset 

för sina banbrytande insatser 

inom reaktor- och neutronfysik 

och för att han byggde upp 

grund- och forskarutbildning 

inom reaktorfysik vid Chalmers, 

som därmed blev ensam om 

detta i Sverige under en lång 

tid, eftersom KTH sysslade mer 

med neutronfysik för grundforskning. 

Uppsala hade ingen 

verksamhet alls inom reaktor - 

fysik. 

Nils Görans viktigaste insats 

inom forskning är en metod för 

bestämning av underkritisk 

reaktivitet i reaktorhärdar, den 

s.k. area-ratio-metoden, som 

framgent kallas Sjöstrand-metoden 

i litteraturen. Det handlar 

om mätning av reaktivitet i 

reaktorhärdar under uppstart 

medan härden fortfarande är 

underkritisk och neutronbalansen 

kräver en extern källa som 

ständigt skjuter in neutroner till 

härden. 

Nils Göran publicerade en 

artikel om sin metod 1956 i 

Arkiv för fysik, och arbetet var 

en del av hans doktors - 

avhandling. En annan insats, 

som han gjort tillsammans 

med den framstående fysikern 

Guy von Dardel, halvbror till 

Raoul Wallenberg, var en teoretisk 

härledning och expe - 

rimentell bekräftelse av den 

s.k. diffusionskylningseffekten, 

som spelar en viktig roll 

vid neutronmätningar i reaktorer. 

Nils Göran var tillförordnad 

professor vid Chalmers 1960 

vid den då nyligen bildade 

Institutionen för reaktorfysik, 

och han blev utnämnd av rege - 

ringen med fullmakt som professor 

1961. 

Nils Görans arbete har 

fått tusentals referenser 

Artikeln om area-ratiometoden 

i Arkiv för fysik, Nils 

Görans mest kända arbete, är 

en kuriositet i sig själv. Den har 

fått tusentals referenser genom 

åren. Och då måste man lägga 

till att Arkiv för fysik på den 

tiden inte var någon internationell 

tidskrift, utan en svensk 

nationell tidskrift. Det är väldigt 

sällan en artikel i en 

inhemsk tidskrift får sådan 

spridning. Men det finns skandinaviska 

traditioner på området. 

Inom forskningsområdet 

atomära kollisionskaskader har 

ett flertal artiklar publicerade i 

”Det Kongelige Danske Viden - 

skab-Selskab” av efterträdare 

till Niels Bohr blivit lika mycket 

citerade. Man kan också lägga 

till att Arkiv för fysik senare blev 

Physica Scripta, utgiven gemensamt 

av fyra nordiska länders 

vetenskapsakademier, med 

Kungliga Vetenskapsakademien 

som huvudman. För ett par år 

Några av deltagarna i samspråk. Från vänster: Imre Pázsit, dr. Dinesh Sahni, professor Piero Ravetto, Nils 

Göran Sjöstrand och längst till höger Alf Sjölander, professor emeritus i Teknisk fysik. 

17


Dinesh Sahni från BARC, Mumbai, Indien, berättar om samarbetet med Nils Göran. 

sedan gick tidskriften över till 

brittiska Insitute of Physics 

Publishing, IoP, med huvudsäte 

i London. 

Ger tillgång till hundra 

gånger mer kärnbränsle 

Det är också intressant att cite - 

ringsfrekvensen avtar för alla 

artiklar efter några år eller 

åtminstone några decennier, 

men Nils Görans artikel från 

1956 är mycket flitigt citerad 

även i dag. Detta beror på att 

ett nytt, stort och viktigt 

tillämpningsområde kom till 

för metoder att mäta reaktivitet 

i underkritiska system med en 

neutronkälla (som är målet 

med area-ratio-metoden), 

nämligen acceleratordrivna - 

underkritiska system (ADS) 

som föreslås för transmutationsteknik, 

d.v.s. att kunna 

både neutralisera hög aktivt 

avfall och använda fissilt 

material som dagens reaktorer 

inte kan använda, nämligen 

U-238 och torium. Om man 

utnyttjar dessa ämnen får man 

tillgång till en faktor 100 mer 

kärn bränsle och kan samtidigt 

använda vad man i dag kallar 

avfall som en viktig resurs. 

Det finns flera stora internationella 

projekt inom om - 

rådet, t.ex. EU-projektet 

FREYA, där även Chalmers 

deltar. Här under söker man 

metoder för kontinuerlig 

övervakning av reaktivitet 

med area-ratio-metoden som 

ett av de viktigaste alternativen. 

Prisutdelning 

i Göteborg 

Priset överlämnas vanligen vid 

ANS årsmöte i juni, där det anordnas 

en ”Honors and Awards 

Luncheon”, där ANS president 

delar ut de olika utmärkelserna. 

Eftersom Nils Göran inte 

kunde åka till USA på grund av 

sin ålder, överlämnades priset i 

Göteborg på senhösten. 

Dr. Dimitrios Cokinos, ordförande 

för Honors and Awards 

Comittee vid ANS reaktorfysikdivision 

kom till Göteborg. 

Prisceremonin följdes av middag. 

Förutom Dimitrios Cokinos, 

kom två professorer från 

utlandet, Piero Ravetto, från 

Politecnico di Torino, tillika 

medlem av ANS Reaktorfysikdivisions 

Executive Committee, 

och Dinesh Sahni, Bhabha Atomic 

Research Centre i Mumbai, 

Indien. Den senare en långvarig 

samarbetspartner till Nils 

Göran som kommit för att 

övervara ceremonin. Chalmers 

ledning representerades av 

förste vicerektorn Mats Viberg 

och prefekten vid Avdelningen 

Teknisk fysik, Peter Apell. Kolleger, 

gamla elever och Nils 

Görans familjemedlemmar var 

också närvarande. 

Det är första gången som 

svenska insatser inom reaktor - 

fysik får en sådan fin utmär - 

kelse. 

 

Läs tidigare utgåvor på Elbranschens nätplats! 

www.Elbranschen.nu 

18

ELBRANSCHENS BLÅ-GULA SIDOR 

Apparatskåp 

Hinderljus 

Kabelskydd och 

kabelskyddsrör 

Ensto Control Oy, 

Sverige 

Västberga Allé 5, 126 30 Hägersten 

Tel. 08-556 309 00 • Fax 08-556 309 35 

www.ensto.com 

Apparatlådor i plast och plåt 

Batteriladdare 

Halogen alternativt LED 

för 24/48 VDC, 230 VAC 

TYKOFLEX AB 

Box 614, 135 26 Tyresö 

Tel. 08-505 949 00, fax 08-742 30 01 

www.tykoflex.se 

Kjulamon 6, 635 06 Eskilstuna 

Tel 016-541 00 00 • Fax 016-541 00 01 

www.wavin.se 

Eslöv, 0413-54 12 10 

LINDMARK 

ELECTRIC AB 

Fukt- och vibrationståliga 

BATTERILADDARE 

Tel. 08-85 45 30 

Instrument 

Märksystem 

www.lindmarkelectric.se 

Betonghus 

KOMPLETTA BETONGHUS 

till 

Transformatorstationer 

Ställverksbyggnader 

Nätstationer 

Transformatorfundament 

Övriga Betongfundament 

www.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40 

Ett brett sortiment av analoga och 

digitala instrument, m.m. 

Last- och säkringslastbrytare 

Box 347, 651 08 KARLSTAD 

Telefon 054-22 15 80 vxl 

Telefax 054-85 10 21 

www.nermans.se 

Tel. 0150-34 99 00 • www.kc-betong.se 

Isolatorer 


Technoelectric och KATKO 

upp till 4 000 A. 

Mättransformatorer 

Effektbrytare 


Mitsubishi och Bticino 

upp till 6 300 A. 


Isolatorer för 

låg- och mellanspänning. 

Strinne 213, 872 96 Bjärtrå 

Tel. 0612-522 10 • Fax 0612-520 01 

www.nordtrafo.com 

1-fas-, 3-fas- och strömtransformatorer. 

Egen tillverkning. 

Explosionssäker 

elmateriel, Ex 

Kabel och ledning 

Likriktare 

Säkerhetsbrytare 

Kopplingslådor • Instrument 

Operatörsterminaler 

Värme • Belysning 

Tel. 0660-29 29 00 

www.malux.se 

Box 22093 

250 23 Helsingborg 

Tel. 042-38 08 30 

Fax 042-38 08 47 

E-post: info@lidalco.se 

® 

Avancerad kabelteknik 

Strömförsörjning för 

ENERGI • BELYSNING 

SJUKVÅRD 

SÄKERHET • KRAFT 

TEST 

Tufvassons Transformator AB 

Tel. 08-594 809 00 

www.tufvassons.se 

Nollpunktsmotstånd 



Tel. 042-38 61 00, fax 042-38 61 29 

chs@chscontrols.se 

www.chscontrols.se

Nollpunktsutrustning 

Komplett program för nollpunktsbehandling 

och jordfelsskydd i 

frilednings- och kabelnät. 

Swedish Neutral AB 

Västra Rydsvägen 122 

196 31 Kungsängen 

Tel. 08-581 713 44 

Telefax 08-581 759 52 

www.swedishneutral.se 

Skymningsrelä 

ALMNÄS BRUK, 544 94 HJO 

Tel. 0503-161 80 • Fax 0503-161 82 

www.coala.se 

Säkringar 



Tel. 042-38 61 00, fax 042-38 61 29 

chs@chscontrols.se 

www.chscontrols.se 

Strömförsörjning för 

ENERGI • BELYSNING 

SJUKVÅRD 

SÄKERHET • KRAFT 

TEST 

Tufvassons Transformator AB 

Tel. 08-594 809 00 

www.tufvassons.se 

Stolpar 

Transformatorer 

Försäljningskontor: 

Ludvika, tel. 0240-882 50 

Telefax 0240-807 53 

ELNORD 

TRANSFORMATORER 

Krafttransformatorer 4-120 MVA 

Gjuthartsisolerade 50-25 000 kVA 

Oljeisolerade 50-3150 kVA 

Specialtyper för omformar- & ugnsdrifter 

ELNORD KRAFT 

Odlingsvägen 32, 187 51 Täby 

Tel. 08-510 514 80 

www.elnord.se 

Strinne 213, 872 96 Bjärtrå 

Tel. 0612-522 10 • Fax 0612-520 01 

www.nordtrafo.com 

1-fas-, 3-fas- och strömtransformatorer. 

Egen tillverkning. 

Sektioneringsbrytare 

Sektioneringsbrytare för 

10-40 kV, komplett med automatik 

eller fjärrstyrning. 

Swedish Neutral AB 

Västra Rydsvägen 122 

196 31 Kungsängen 

Tel. 08-581 713 44 

Telefax 08-581 759 52 

www.swedishneutral.se 

Säkerhetsbrytare 


Komplett sortiment 

från KATKO. 

Järntrådsvägen 5, 433 30 Partille 

Tel. 031-44 54 55, fax 031-44 54 54 

Oljeisolerade 50 kVA-200 MVA 

Epoxyisolerade 100-4 000 kVA 

Mättransformatorer 12-420 kV 

Nätstationer 50-315 kVA 

www.helmerverken.se 

Eslöv, 0413-54 12 10

Stort utbud med standarder och alla SEK handböcker till bra priser! 

 

 

Räknar snabbt och enkelt ut belastningsförmåga, utlösningsvillkor och spänningsfall 

Enlinjeschema (direkt kopplat till beräkningarna) 

Spänningsfall i kedja 

Färdig dokumentation (detaljerad utskrift, enlinjeschema och ledningslista) 

Bra överblick - Alla beräkningar sker i en och samma arbetsyta 

 

 

 

Lätthanterligt, prisvärt och tidsbesparande kalkylprogram 

Mängdning, anbudssammanställning, tidplanering, m.m. 

 

 

- Elinstallationsreglerna, lagar, 

- förordningar, standarder, m.m. 

- Över 5 000 boksidor - Allt på ett ställe 

- Bra sökfunktioner 

 

 

- Över 200 mallar för 

- el- och telebranschen 

- Logotyp på mallarna 

EL-Info i Växjö AB Tel. 0470-72 40 30 info@el-info.se 

Lineborgsplan 3, 352 33 Växjö Fax. 0470-72 40 39 www.el-info.se

Artikeln - Elbranschen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?