Nummer 5-6 - Elbranschen
Nummer 5-6 - Elbranschen
Nummer 5-6 - Elbranschen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
ELBRANSCHEN<br />
OBEROENDE ELTEKNISK TIDSKRIFT • ÅRGÅNG 82 • NR. 5-6 • 2011<br />
Besök <strong>Elbranschen</strong>s nätplats:<br />
www.elbranschen.nu
ELBRANSCHEN<br />
OBEROENDE<br />
ELTEKNISK TIDSKRIFT<br />
•<br />
Adress:<br />
Box 6040<br />
200 11 Malmö<br />
•<br />
Tel.<br />
040-611 06 90<br />
•<br />
Telefax<br />
040-797 37<br />
•<br />
E-post<br />
elbranschen@bjinv.se<br />
•<br />
Bankgiro<br />
107-0853<br />
•<br />
Plusgiro<br />
495 29 33 -2<br />
•<br />
Helårs -<br />
prenumeration<br />
(5 utgåvor):<br />
233:- (inkl. moms)<br />
•<br />
Ansvarig utgivare:<br />
Jörgen Dahlquist<br />
•<br />
I redaktionen:<br />
Reinhold Andefors<br />
Jörgen Dahlquist<br />
Kjell Duberg<br />
•<br />
Årgång 82<br />
Ur innehållet i nr. 5-6/2011<br />
ELBRUK<br />
Tänk er att köpa el, inte per kilowattimme utan per<br />
kilo elektroner! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2<br />
EN LJUSGLIMT I KOLDIOXIDMÖRKRET<br />
<strong>Elbranschen</strong> har som vanligt fått beundrarpost.<br />
Basti Nauman skriver att tidskriften är ett andningshål<br />
i desinformationens och dumhetens tidevarv.<br />
Redaktionen tackar för de uppskattande orden . . . . . . . . . . . 3<br />
FIE<br />
Elsäkerhetspriset till Ola Angel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4<br />
Ljus framtid för nya YH-ingenjörer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6<br />
FIE bjuder in till tekniskt seminarium . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6<br />
STOPP FÖR DYRA OCH MENINGSLÖSA KOLDIOXIDFÄLLOR<br />
Miljardprojektet med infångande av koldioxid från<br />
skorstenarna vid tyska kolkraftverk har gått i stå . . . . . . . . . 8<br />
KLIMATPARTIET KOMMUNISTERNA<br />
Kommunisterna kallar sig numera “klimatpartiet”<br />
och vänder, liksom gamle Hilding Hagberg, kappan<br />
efter vinden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10<br />
IPCC KOVÄNDER OCH KRYPER TILL KORSET<br />
Professor Wibjörn Karlén har tagit del av en rapport<br />
från IPCC där man plötsligt deklarerar att människans<br />
påverkan på klimatet är minimal. Naturligtvis har det<br />
varit dödstyst om detta i desinformationsmedierna . . . . . . . 12<br />
DANSEN KRING DEN DÖENDE GULDKALVEN<br />
Läs Björn Törnvalls artikel om vindkraftsbedrägeriet . . . . . 14<br />
SVENSK-JAPANSKT KOLLOKVIUM OM KÄRNVETENSKAP . . . 16<br />
ELBRANSCHENS BLÅ-GULA SIDOR . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19<br />
•<br />
Tryckt hos<br />
Tryckfolket AB<br />
i Malmö<br />
•<br />
ISSN: 0013-4007<br />
•<br />
Omslagsfoto:<br />
Scanpix<br />
Läs tidigare utgåvor på <strong>Elbranschen</strong>s nätplats<br />
www.elbranschen.nu
<strong>Elbranschen</strong> 5-6/2011<br />
SVENSK ELBRUKARFÖRENING<br />
Telefon/fax 08-607 34 16 • www.elbruk.com<br />
Svensk Elbrukarförening ek för, ELBRUK, är en intresse organisation för slutanvändare av elkraft. Genom att tillvarata elbrukarnas, slutanvändarnas,<br />
intressen på den omreglerade elmarknaden skall föreningen vara en motvikt till leve rantörsidans olika organisationer. Den skall bevaka och<br />
verka för att lagstiftarens intentioner med en konkurrensutsatt elhandel och en relevant granskad nätverksamhet förverk ligas. Medlemmarna, ca<br />
25, är juridiska per soner och deras totala elförbrukning är mer än 10 TWh. Föreningen avger bl.a. remissyttranden över olika statliga utredningar<br />
eller rapporter som rör elmarknaden. Sedan hösten 1999 är föreningen också representerad i Svenska Kraftnäts Marknadsråd.<br />
MASSELEKTRICITET!<br />
eller reklamationer med återkallade<br />
elektroner och inte<br />
heller med råvaru- eller färdiglager.<br />
LARS BLOMQVIST<br />
ELBRUK<br />
I SLUTET AV 1800-TALET funderade<br />
fysikerna på det här med<br />
elektricitet och började använda<br />
begreppet elektron (urspr. grek.<br />
= bärnsten) för ett fenomen de<br />
studerade och i början av förra<br />
seklet hade de bestämt både<br />
elektronens laddning och dess<br />
vikt. Ett arbete som för övrigt<br />
ledde till nobelpriset i fysik. (R.<br />
Millikan 1923).<br />
På gymnasienivå lär man ut<br />
att elektronen är en elementarpartikel<br />
och bärare av en elektrisk<br />
laddning och att elektricitet<br />
är elektroner i rörelse. En elleverans<br />
är alltså inte bara ett<br />
abstrakt fenomen på en elbörs,<br />
utan också fysisk leverans av en<br />
massa med en viss vikt. Elektroner<br />
är en bulkvara vars utseende<br />
och egenskaper är oberoende av<br />
”tillverkare” och de transporteras<br />
i ledningar, ungefär som olja<br />
eller vatten i rör.<br />
Så, låt oss handla el till kilopris.<br />
El har ett kilopris<br />
på ca 220 Mkr!<br />
Genast överger vi teknikernas<br />
begrepp om effekt, energi och<br />
annat ”knepigt” och betraktar<br />
elektronen som den insatsvara<br />
den är. Vilken vikt och prisnivå<br />
det kan röra sig om får vi fram<br />
med elementära fysikaliska<br />
dimensionsbetraktelser.<br />
Om spänningen är 10 kilovolt<br />
och den välkända mega -<br />
wattimmen som vi köper på<br />
börsen kostar 450 kronor så<br />
motsvaras det av dryga 2 milligram<br />
elektroner till det facila<br />
kilopriset 220 000 000 kronor.<br />
För en liten industri med en<br />
årsförbrukning på 500 MWh<br />
räcker det således med ca 1<br />
gram elektroner medan en riktig<br />
storförbrukare på 1 TWh<br />
behöver köpa ca 2 kilogram<br />
elektroner.<br />
Och hur blir det då på<br />
elektronmarknaden<br />
Hur mycket av, och när, och<br />
till vilket pris behöver vi varan<br />
Vi letar efter erbjudanden och<br />
leverantörer som kan leverera<br />
elektroner som tillgodoser vårt<br />
behov. Ofta hör man att el(-<br />
ektronen) är en fantastisk produkt.<br />
Den är unik eftersom den<br />
måste produceras samtidigt<br />
som den ska användas och därför<br />
går den inte att jämföra med<br />
någon annan vara. Förutom<br />
den första delen av påståendet<br />
om en fantastisk produkt, är det<br />
en verkligt diskutabel utsaga.<br />
Visst är elen unik, men inte för<br />
samtidigheten i produktion och<br />
användning, och elektronhandeln<br />
kan mycket väl jämföras<br />
med andra varor och deras<br />
marknader.<br />
Konsulttimmar eller<br />
hotellrum kan inte heller<br />
lagras<br />
Att något konsumeras och används<br />
samtidigt som det produceras<br />
är inte alls särskilt<br />
unikt. Det är en egenskap som<br />
kännetecknar service- och<br />
tjänstesektorns olika verksamheter.<br />
Så är t.ex. konsult -<br />
tjänster och hotellverksamhet<br />
typiska för tjänstesektorn och<br />
dess ”produkter” eftersom<br />
konsulttimmen eller hotellrummet<br />
inte heller kan lagras;<br />
produktion och konsumtion<br />
sker samtidigt där också.<br />
Som ”produktframställning”<br />
har elektrontillverkning vissa<br />
fördelar framför både varuoch<br />
tjänstesektorn. De<br />
elektroner som inte behöver<br />
användas kommer inte heller<br />
att produceras, till skillnad<br />
mot ett tomt hotellrum eller<br />
en obelagd konsulttimme som<br />
ändå finns tillgängliga. Och<br />
produkter i allmänhet tillverkas<br />
ibland i för stora mängder<br />
och returneras, reas eller kasseras.<br />
Sådana förtretligheter<br />
drabbar inte elek tronerna. De<br />
produceras och levereras i precis<br />
de mängder som kunderna<br />
behöver i varje ögonblick (den<br />
ultimata just-in-time-leveransen)<br />
och det är inga problem<br />
med vare sig produktutveckling,<br />
materialspill, kassationer<br />
Elektronbranschen<br />
styrs inte av mode<br />
Mode- eller teknikändringar<br />
liknande dem för exempelvis<br />
kläder, bilar och elektronik,<br />
som drastiskt kan minska efterfrågan<br />
och slå ut företag som<br />
inte ”hänger med”, finns inte i<br />
elektronbranschen. Det som<br />
kan inverka på elektronanvändningen<br />
är årstider och konjunkturer,<br />
men inte i större omfattning<br />
än att den absoluta merparten<br />
av behoven och tillverkningen<br />
är kvar. För den enskilde<br />
producenten kan naturligtvis<br />
ändringar orsakas också av nya<br />
eller förlorade kunder.<br />
Vissa kunders förbrukning<br />
varierar en hel del, medan andra<br />
har ett relativt stadigt förbrukningsmönster.<br />
Sammantaget<br />
blir det dock en hyggligt förutsebar<br />
elektronförbrukning som<br />
fabrikanten/säljaren ska till -<br />
godose. Löpande ska han anpassa<br />
produktion och utleveranser<br />
till den avtalade leveransplanen,<br />
det vill säga till sitt<br />
kundkollektivs förväntade uttagsmönster<br />
eller förbrukningsprofil.<br />
Att hela tiden hålla ut -<br />
leveranserna lika stora som kundernas<br />
användning går naturligtvis<br />
inte, därför justeras<br />
mindre ”fel” automatiskt i<br />
transportsystemet, vilket beskrivs<br />
nedan.<br />
Dygnet-runt-leveranser<br />
Samtidigheten i produktion<br />
och konsumtion av elektroner<br />
kräver att en elektronfabrikant<br />
ständigt är beredd för utleverans;<br />
man har dygnet-runt-service<br />
året runt. Kundernas förbrukningsprofil<br />
är därför av<br />
vitalt intresse för varje elektronfabrikant<br />
eftersom den avgör<br />
hur produktionsresurserna ska<br />
dimensioneras och köras. Pro-<br />
2
<strong>Elbranschen</strong> 5-6/2011<br />
duktionsresurserna måste klara<br />
att tillgodose kundbehovet<br />
även vintertid när elektronanvändningen<br />
har sin hög -<br />
säsong. Under korta stunder<br />
kan då krävas att ovanligt stora<br />
elektronvolymer levereras.<br />
För att kunna leverera vid tillfällen<br />
med extremt hög förbrukning,<br />
och där den egna<br />
produktionskapaciteten sam -<br />
tidigt är otillräcklig, har fabrikanten<br />
”försäkringsavtal” med<br />
speciella producenter om tillskottsleveranser.<br />
Skulle detta<br />
ändå inte räcka har han avtalat<br />
med vissa kunder om kortvarig<br />
reduktion av deras elektronbehov.<br />
Smärre avvikelser i jämvikten<br />
kan kompenseras<br />
Från fabriken skickas elektronmassorna<br />
till kunderna via en<br />
lastterminal där omlastning<br />
sker och där kunderna hämtar<br />
sina beställningar. I terminalen<br />
finns det en, om än liten, möjlighet<br />
att löpande parera<br />
smärre diskrepanser i jämvikten<br />
mellan produktion eller<br />
användning. Om inleveran -<br />
serna kommer lite i otakt med<br />
uttagen justeras det automatiskt<br />
av terminalens drift -<br />
ledning och avvikelserna<br />
regleras ekonomiskt i efterhand.<br />
På elektronmarknaden konkurrerar<br />
tillverkarna/försäljarna<br />
om kunderna med för varje<br />
kund/användargrupp intressanta<br />
avtal och priser. Man försöker<br />
tillgodose varje kunds<br />
eller kundgrupps särskilda behov<br />
genom att erbjuda bättre<br />
villkor än konkurrenterna. Man<br />
är kundorienterad. Elektronköparen<br />
möter säljare som kan<br />
förhandla om hela priset och<br />
inte, som på den nuvarande elmarknaden,<br />
bara om ett pålägg<br />
som närmast kan ses som en<br />
expeditionsavgift tillagd ett enhetspris<br />
från ett auktionsförfarande.<br />
Något tal om elektronbrist<br />
och användningsbromsande<br />
höga priser förekommer inte,<br />
kunden har ju avtal om leveranser<br />
och behöver insatsvaran för<br />
sin egen produktion. Varje säljare<br />
har de resurser som behövs<br />
för det han åtagit sig. Här är<br />
säljaren flexibel, inte kunden,<br />
han kan vara det – om han vill<br />
och har avtalat med säljaren om<br />
att vara det.<br />
<br />
En ljusglimt i koldioxidmörkret<br />
Basti Nauman i Sollentuna har<br />
skrivit beundrarbrev till <strong>Elbranschen</strong>.<br />
Det har han tidigare<br />
gjort men, skriver han, det är<br />
viktigt att upprepa sig och påminna<br />
redaktionen om att tidskriften<br />
har ”en stor och entusiastisk<br />
fan club”. Det tackar vi<br />
på <strong>Elbranschen</strong> ödmjukt för<br />
och vi ska fortsätta sannings -<br />
sökandet så länge orken räcker.<br />
Vårt valspråk är att det är viktigare<br />
för mänskligheten att<br />
punktera en lögnbubbla än att<br />
etablera tio sanningar.<br />
Basti framhåller att han är<br />
en bland de många som tvivlar<br />
på växthusgasteorin. Han<br />
menar naturligtvis att han tvivlar<br />
på den etablerade lögnen<br />
att mänsklig aktivitet i någon<br />
större omfattning skulle<br />
kunna påverka det ”globala”<br />
klimatet.<br />
”Jag är tämligen lågutbildad<br />
– gymnasium – och fram till<br />
min pensionering häromåret<br />
drog jag mig fram som underordnad<br />
kontorist. Men jag kan<br />
tänka själv, och för att göra det<br />
räcker det gott med sunt förnuft.<br />
Ett exempel är historien<br />
om mätstationerna som används<br />
för att beräkna jordens<br />
medeltemperatur. När man<br />
stänger ett betydande antal av<br />
stationerna i de kallaste om -<br />
rådena, så kommer naturligtvis<br />
medelvärdet att bli högre.”<br />
Lågstadiets matematik<br />
räcker långt<br />
Det räcker med lågstadiets<br />
matematik för att inse detta,<br />
menar Basti. Ingen kan väl vara<br />
så korkad att han efter stängningen<br />
av stationerna skulle<br />
tolka det förhöjda medelvärdet<br />
som ett bevis för att medeltemperaturen<br />
på jorden har stigit.<br />
”Men det kan man visst, visar<br />
det sig. I alla fall om man är avlönad<br />
av IPCC”, skriver Basti.<br />
När man ställs inför sådant,<br />
fortsätter han, börjar man tvivla<br />
på sitt förstånd. Man tänker<br />
”Här kommer jag, en liten kontorist,<br />
och säger till tiotusentals<br />
forskare, uppbackade av FN, att<br />
jag har rätt och de har fel. Har<br />
jag verkligen rätt”.<br />
Och där, menar Basti, kommer<br />
<strong>Elbranschen</strong> som en räddande<br />
ängel. ”I den tidskriften<br />
kan man läsa artiklar av högt<br />
kvalificerade vetenskapsmän<br />
som uttrycker sin misstro på<br />
samma grund som jag. <strong>Elbranschen</strong><br />
är ett andningshål, en<br />
strimma av hopp som får mig<br />
att behålla tron på att förnuftet<br />
till sist ska besegra dumheten,<br />
så som till exempel skedde med<br />
den så kallade skogsdöden på<br />
åttiotalet”.<br />
”Jag inser vilket tryck ni är<br />
utsatta för av de rättroende<br />
översteprästerna. Det fordrar en<br />
rejäl portion civilkurage att stå<br />
emot detta. Men var alltså förvissade<br />
om att er anhängarskara<br />
är betydande och växande!”<br />
Vi tackar Basti än en gång<br />
och hoppas att han får rätt i att<br />
dumheten förr eller senare ska<br />
besegras.<br />
<br />
Slå vakt om yttrandefriheten!<br />
Annonsera i branschens oberoende informationskanal!<br />
3
<strong>Elbranschen</strong> 5-6/2011<br />
FIE – FÖRENINGEN FÖR INDUSTRIELL ELTEKNIK • www. fie. se<br />
Elsäkerhetsverkets generaldirektör Elisabet Falemo delade ut diplom, prischeck och blommor till en glad Ola Angel<br />
från Ängelholm.<br />
Elsäkerhetspriset till Ola Angel<br />
I SAMBAND MED den adertonde<br />
upplagan av elsäkerhetsdagen<br />
tilldelades Ola Angel från<br />
Ängelholm årets elsäkerhets -<br />
pris.<br />
Priset delades ut av Elsäkerhetsverkets<br />
generaldirektör Elisabet<br />
Falemo. Förutom ära,<br />
diplom och blommor fick pristagaren<br />
ett resestipendium på<br />
femtontusen kronor.<br />
Pristagaren Ola Angel, 51 år,<br />
är divisionschef hos Lambertsson<br />
Sverige AB, som är ett företag<br />
inom Peab-koncernen.<br />
RUNE BJÖRNSTRÖM<br />
LULEÅ<br />
Juryns motivering:<br />
Ola Angel är en eldsjäl som<br />
med stort engagemang har<br />
arbetat med att förbättra el -<br />
säkerheten på tillfälliga anläggningar.<br />
Antalet allvarliga olyc -<br />
kor har här minskat markant.<br />
Arbetet inom elgrupp 90<br />
krävde kompetens och sam -<br />
arbetsförmåga, men framför allt<br />
engagemang och det har Ola<br />
visat att det finns.<br />
Han har även deltagit aktivt och<br />
medverkat i att säkerställa rutiner<br />
för tillfälliga anläggningar<br />
Vi har nu flyttat verksamheten<br />
till kursgården Hörsta skola<br />
liksom i framtagning av handböcker.<br />
<br />
Elsäkerhetsutbildning<br />
AMS-utbildning<br />
Nya ESA industri och<br />
ESA installation (ISA)<br />
Elbehörigheter<br />
Allmän behörighet<br />
Nya starkströmsföreskrifterna<br />
nu även på engelska<br />
Mälardalens ElsäkerhetsUtbildningar<br />
Hörsta skola, 692 93 Kumla<br />
Tel. 019-31 27 90, 070-571 48 00 • Fax 019-57 41 00<br />
E-post: info@mesu.se • www.mesu.se<br />
4
Transformatorer•Likriktare<br />
1-fas fulltransformator typ OFS<br />
Likriktare - matningsdon typ LOTK<br />
Vår katalog finns på Internet!<br />
www.tramoetv.se<br />
TRAMO-ETV AB, 241 92 ESLÖV<br />
Telefon 0413-54 12 10 • Telefax 0413-54 11 95<br />
Cressall Resistors<br />
Experten på kraftmotstånd!<br />
CHS Controls erbjuder ett av världens bredaste sortiment av<br />
kraftmotstånd från Cressall Resistors, från några få watt upp till<br />
flera megawatt. Vi levererar helt kundanpassade lösningar och<br />
standardiserade konstruktioner för applikationer som<br />
• Bromsmotstånd, självkylda och fläktkylda, för industri- och<br />
traktionsändamål<br />
• Belastningmotstånd för batteri- och generatorprovning,<br />
lösningar för integration med reservkraftsaggregat<br />
• Jordningsmotstånd för generator- och distributionssystem<br />
• Filtermotstånd för HVDC överföringar, SVC anläggningar och<br />
kondensatorurladdning<br />
Oavsett behov, plats, driftsmiljö och applikation, Cressall har det<br />
kraftmotstånd som behövs.<br />
Prova oss - Besök www.chscontrols.se!<br />
CHS Controls AB<br />
Florettgatan 33, 254 67 Helsingborg<br />
Tel 042-386100, fax 042-386129<br />
chs@chscontrols.se, www.chscontrols.se<br />
Alltid<br />
tillgänglig<br />
Always available<br />
- Alltid öppen!<br />
www.chscontrols.se<br />
- Always open!
<strong>Elbranschen</strong> 5-6/2011<br />
FIE – FÖRENINGEN FÖR INDUSTRIELL ELTEKNIK • www. fie. se<br />
Annika Raasakka tar emot FIE:s stipendium av ordföranden Sven-Åke Polfjärd.<br />
Ljus framtid för nya YH-ingenjörer<br />
DEN SJÄTTE OMGÅNGEN studenter<br />
från den 2,5-åriga YH-utbildningen<br />
i Luleå inom Elek -<br />
troteknik & Automation fick<br />
den 15 december sina examensbevis<br />
vid den traditionella examenshögtiden<br />
i Luleå. Sam -<br />
tidigt firade YH-utbildningen<br />
sitt 10-års jubileum.<br />
FIE:s ordförande Sven-Åke<br />
Polfjärd, som medverkat vid<br />
samtliga sex examenstillfällen,<br />
sken ikapp med norrskenet när<br />
han höll sitt hälsningstal inför<br />
lärare och studenter och deras<br />
anhöriga och framhöll speciellt<br />
lärarnas insatser, som har upp -<br />
skattats av studenterna.<br />
Polfjärd riktade även ett stort<br />
tack till de företag som tagit<br />
I SIN INBJUDAN till FIE:s vårmöte<br />
och tekniska seminarium<br />
förutspår föreningens ordförande<br />
Sven-Åke Polfjärd att 2012 kan<br />
komma att bli ett år då svensk<br />
industri ställs inför hårdare villkor.<br />
Detta genom minskad produktion,<br />
lägre priser, höga<br />
energikostnader, etc.<br />
Polfjärd framhåller att en god<br />
investering är att ställa sig frågan<br />
”vad kan jag bidra med för<br />
RUNE BJÖRNSTRÖM<br />
LULEÅ<br />
Per Rörland får sitt<br />
examensbevis av Grete<br />
Solvang–Stoltz, personal -<br />
direktör vid LKAB.<br />
att möta en kärvare situation”.<br />
En av de åtgärder som alltid<br />
lönar sig är kompetensutveckling.<br />
FIE har under de senaste<br />
åren blivit en naturlig sam -<br />
arbetspartner för Svensk Elstandard<br />
(SEK) genom fram -<br />
tagande av handböcker och deltagande<br />
i SEK:s tekniska kommittéer.<br />
FIE är med i EN:s tekniska<br />
6<br />
emot studenterna under de två<br />
praktikperioder som ingått i utbildningen.<br />
Grete Solvang-Stoltz, personaldirektör<br />
vid LKAB, delade<br />
ut examensbevisen och stipendieutmärkelserna<br />
och gav studenterna<br />
några goda råd när de<br />
nu ska ut på arbetsmarknaden.<br />
Hon informerade bland<br />
annat om LKAB:s stora behov<br />
av ingenjörer som måste rekryteras<br />
till Malmfälten de närmaste<br />
åren.<br />
Stipendier utdelades enligt<br />
följande: ”Bästa student”:<br />
Emma Johansson, ”Bästa<br />
FIE bjuder in till tekniskt seminarium<br />
utskott och deltar i EL-<br />
FORSK:s program Riskanalys<br />
för distributionsnät. FIE har<br />
också engagerat sig i utbildningen<br />
av FIE-ingenjörer i<br />
Luleå.<br />
Årets Tekniska konferens<br />
ägnas åt kompetensutveckling<br />
och man har valt att fokusera<br />
på dokumentation, en oerhört<br />
viktig del av en anläggning.<br />
Konsulter och leverantörer<br />
examensarbete”: Kristina Bans -<br />
torp och ”Bäste kamrat”:<br />
Fredrik Engman. FIE:s stipendium<br />
tilldelades Annika<br />
Raasakka.<br />
<br />
kommer att informera.<br />
Ett annat mycket betydelsefullt<br />
område är frågan om säkringar<br />
eller säkringslöst. Man<br />
vet att många i dag har problem.<br />
Detta kommer att belysas<br />
från både användar- och leverantörsidan.<br />
FIE:s Tekniska konferens<br />
äger rum den 18 april på World<br />
Trade Center i Stockholm.
BESÖK OSS PÅ ELFACK 2011<br />
MONTER A01:42<br />
MED EL I BLODET.<br />
Med tre generationer i branschen så kan vi vad vi säljer, transformatorer<br />
i alla storlekar till både nätbolag och industrier. Det betyder service, underhåll<br />
och rådgivning som sträcker sig så långt du behöver efter inköp.<br />
Läs mer på helmerverken.se<br />
Järntrådsvägen 5, 433 30 Partille | Telefon 031-44 54 56 | www.helmerverken.se<br />
DIESELELVERK<br />
• Mobila elverk<br />
• Stationära elverk<br />
• Containermonterade<br />
elverk<br />
• Kundanpassade<br />
elverk<br />
• Automatikutrustning<br />
Box 37, 274 03 Rydsgård • Tel. 0411-443 09, fax 0411-448 50<br />
RING FÖR MER<br />
INFORMATION!
<strong>Elbranschen</strong> 5-6/2011<br />
VATTENFALL<br />
Vattenfalls brunkolskraftverk Schwarze Pumpe i Brandenburg. Vi vill poängtera att den vita ”röken” är vattenånga.<br />
Koldioxid syns inte eftersom den är – osynlig.<br />
Underjordisk förvaring av CO2 har gått i stå<br />
Radioprogrammet Klotet presenterade för en tid sedan en världsnyhet. Vattenfalls miljardprojekt<br />
med infångande av koldioxid från skorstenarna vid de tyska kolkraftverken har gått i stå.<br />
DET VAR TÄNKT att koldioxiden<br />
skulle grävas ner i diverse<br />
underjordiska formationer för<br />
evig framtida förvaring. Metoden<br />
kallas CCS, Carbon dioxide<br />
Capture and Storage. Men<br />
ingen delstat i Tyskland vill stå<br />
som mottagare av denna kol -<br />
dioxid eftersom man inte vågar<br />
lita på att den inte sipprar upp<br />
igen. Vattenfall har därför skrinlagt<br />
alla planer på att fullfölja<br />
projektet.<br />
Miljarder har delats<br />
ut till projekten<br />
Enligt EU-kommissionen går<br />
det inte att minska vare sig<br />
EU:s eller världens koldioxidutsläpp<br />
med 50 procent fram till<br />
2050 utan att använda CCS.<br />
Som en konsekvens av det har<br />
kommissionen under 2009<br />
delat ut en miljard euro till projekt<br />
som gick ut på att fånga in<br />
och lagra koldioxid. Man räk -<br />
BENGT LINDHÉ<br />
nade med att till 2015 satsa 7<br />
miljarder euro (bortåt 70 miljarder<br />
svenska kronor) för att<br />
utveckla 12 anläggningar för<br />
koldioxidlagring i Europa. (DN<br />
den 23/11 2009). Hur EU<br />
agerar i den nya situationen<br />
återstår att se.<br />
Livsfarligt med<br />
lössläppt koldioxid<br />
De bortkastade miljarderna<br />
visar hur viktigt det är att tänka<br />
efter före. I augusti 1986 fick<br />
man en illustration av riskerna<br />
med lössläppt koldioxid. Vid<br />
lake Nyos i Kamerun i Afrika<br />
kokade naturligt bildad kol -<br />
dioxid upp ur sjön i form av ett<br />
jättelikt moln. 1 700 människor<br />
och tio gånger fler djur dog<br />
inom loppet av några minuter.<br />
Utöver det är det inte svårt att<br />
räkna ut att en världsomfat -<br />
tande CCS-verksamhet skulle<br />
kosta hundratals kronor för var<br />
och en av jordens invånare, årligen.<br />
Flera debattartiklar i <strong>Elbranschen</strong><br />
förutom i publicerad litteratur<br />
visar att det finns ett<br />
alternativ till CCS som heter<br />
CCR där R står för Recycling.<br />
Man fångar upp koldioxiden på<br />
samma sätt som i CCS men<br />
man kombinerar koldioxiden<br />
med väte och producerar metanol,<br />
som kan ersätta bensin,<br />
eller DME som kan ersätta<br />
dieselolja. Man skapar på det<br />
sättet ett kretslopp för koldioxiden<br />
och man slipper plocka upp<br />
mer fossila bränslen från jordens<br />
innandömen till allt högre<br />
kostnader.<br />
Islänningar har<br />
varit föregångare<br />
Man får hoppas att radioprogrammet<br />
Klotet i något fram -<br />
tida program redovisar vad man<br />
kan göra i stället när CCS nu<br />
inte längre är aktuellt. På Island<br />
har man startat den första fabriken<br />
i västvärlden för produktion<br />
av metanol med CCR. Volvo<br />
och Chemrec prövar DME, tillverkad<br />
av svartlut, på lastbilar<br />
som nu gått över 200 000 km.<br />
De första DME-mackarna finns<br />
redan på plats, bland andra en i<br />
Kungens kurva.<br />
Introduktionen av CCR<br />
kommer naturligtvis att ta sin<br />
tid men om EU skulle satsa sina<br />
miljarder på den metoden<br />
skulle processen säkert påskyndas.<br />
Det ska sägas att det går åt<br />
mycken el i CCS-processen<br />
men den är som klippt och skuren<br />
för att ta hand om elen från<br />
vindkraftverken, som på det sättet<br />
inte för dyra pengar behöver<br />
skickas ut på nätet. <br />
8
TRANSFORMATORER FÖR INDUSTRI & KRAFTBOLAG<br />
Gjuthartsisolerade transformatorer 50-25 000 kVA<br />
Krafttransformatorer 4-120 MVA<br />
ELNORD KRAFT | www.elnord.se | info@elnord.se | 08 - 510 514 80<br />
Odlingsvägen 32 – 187 51 TÄBY<br />
Ställverksutrustning ASEA/ABB. Brytare 12-24 kV.<br />
Utrustning från 1960-talet till 2000-talet.<br />
Stenator AB Billstabågen 5, 722 40 Västerås. Tel. 021-12 65 80, fax 021-13 41 95<br />
För ytterligare information: www.stenator.se
<strong>Elbranschen</strong> 5-6/2011<br />
Klimatpartiet<br />
kommunisterna<br />
I SAMBAND MED LEDARSKIFTET i<br />
kommunistpartiet (som numera<br />
kallar sig enbart vänsterpartiet)<br />
myntades begreppet ”klimatpartiet”.<br />
Kommunistregimer har<br />
alltid förslavat undersåtarna<br />
genom hjärntvätt och ”social<br />
ingenjörskonst” och man har<br />
aldrig varit främmande för<br />
nackskott och andra effektivare<br />
och plågsammare avlivnings -<br />
metoder.<br />
Nu har alltså de svenska kommunisterna<br />
mutat in koldioxidbluffen<br />
för att attrahera lätt -<br />
trogna och okunniga väljare att<br />
rösta på diktaturpartiet för att<br />
”rädda klimatet”.<br />
<strong>Elbranschen</strong>s luttrade redaktion<br />
kommer, på tal om klimat,<br />
osökt att tänka på en tidigare<br />
kommunistisk potentat som<br />
ledde den svenska partifilialen<br />
på 1950-talet och en bit in på<br />
sextiotalet.<br />
Det var Hilding Hagberg<br />
(död först 1993). En underbar<br />
morgon i slutet av maj eller i<br />
början av juni när solen sken och<br />
man kunde ana en försmak av<br />
sommar kom nämnde dyr kare av<br />
Stalins skräckregim vandrande<br />
på väg in i riksdagen. Han var<br />
iförd rejäla galoscher och regnrock<br />
och hade dess utom ett<br />
uppspänt paraply. ”Men varför i<br />
herrans namn går du klädd så<br />
där”, frågade någon häpet.<br />
”Det regnar i Moskva”, blev<br />
Hagbergs lakoniska svar. <br />
10
<strong>Elbranschen</strong> 5-6/2011<br />
Beräkning av jordens medeltemperatur med hjälp av satellitdata visar ingen stor uppvärmning under det senaste<br />
10-talet år.<br />
IPCC KOVÄNDER<br />
OCH KRYPER TILL KORSET<br />
Under åren sedan 1990-talets början, då den första rapporten från IPCC (Intergovernmental Panel of<br />
Climate Change) kom, har allt fler rapporter publicerats där människans utsläpp av växthusgaser har<br />
framhållits som orsak till den “globala uppvärmningen”. Men nu har man krupit till korset och på<br />
förhållandevis undanskymd plats deklarerat att människans påverkan på klimatet är liten jämfört med<br />
naturliga variationer. Detta är en radikal förändring som rimligtvis borde ha fått stor uppmärksamhet i<br />
medierna. Så har naturligtvis inte blivit fallet.<br />
IPCC-ORGANISATIONEN har<br />
hävdat att den under 1900-talet<br />
förhöjda globala temperaturen<br />
nära nog enbart är ett resultat<br />
av människans utsläpp. Man har<br />
påstått att det inte finns någon<br />
annan möjlig förklaring till temperaturökningen<br />
under 1900-<br />
talet än människans utsläpp av<br />
växthusgaser.<br />
WIBJÖRN KARLÉN<br />
PROFESSOR EMERITUS,<br />
UPPSALA<br />
Selektiv information<br />
i massmedia<br />
Den betonade betydelsen av<br />
växthusgaser har begränsat diskussionen.<br />
Den verkliga orsaken<br />
till förändringar har inte<br />
diskuterats öppet. De som<br />
accepterat människans bety -<br />
delse har fått utrymme i massmedia<br />
och kommit att domi -<br />
nera uttalanden om växthus -<br />
effekten. De som hävdat andra<br />
åsikter har tystats.<br />
I november 2011 kom en ny<br />
rapport från IPCC. Rapporten<br />
handlar huvudsakligen om klimatets<br />
variabilitet. Modeller visar<br />
att variabiliteten kan förväntas<br />
bli något större i framtiden. På<br />
en undanskymd plats i den svårbegripliga<br />
texten har man skjutit<br />
in en mening som säger att<br />
större delen av klimatets variationer<br />
beror på naturlig variabilitet,<br />
men att utsläpp av växthusgaser<br />
har bidragit. På sidan<br />
9 står det: ”Projected changes in<br />
extremes under different emissions<br />
scenarios generally do not<br />
strongly diverge in the coming<br />
two to three decades, but these<br />
signals are relatively small compared<br />
to natural climate variability<br />
over this time frame”.<br />
Betydelsen av den senare<br />
delen av meningen är att människans<br />
inflytande är litet jämfört<br />
med klimatets naturliga<br />
variabilitet. Detta är en radikal<br />
förändring av IPCC:s tidigare<br />
åsikt om växthusgasernas betydelse.<br />
IPCC har misslett<br />
världen i två decennier<br />
Rimligen borde denna slutsats<br />
ha medfört en mycket<br />
12
<strong>Elbranschen</strong> 5-6/2011<br />
stor debatt i massmedia.<br />
Tyvärr har reaktionerna varit<br />
få trots att rapporten visar att<br />
IPCC nu inser att de misslett<br />
världen under de senaste 20<br />
åren. Den felaktiga informationen<br />
som spritts har kostat<br />
världens samhällen stora belopp.<br />
Det är beklagligt att<br />
många i massmedia nu<br />
oreflekterat upprepar ”att<br />
detta kan bero på den globala<br />
uppvärmningen” så fort en<br />
händelse möjligen kan ha<br />
varit relaterad till vädrets<br />
makter. Många som redan insett<br />
hypotesens brister har<br />
tappat tron på vetenskap. Än<br />
värre är kanske att många<br />
forskare och deras åsikter uteslutits<br />
från diskussionen och<br />
att debatten därmed begränsats.<br />
Bara med stor svårighet<br />
kommer man att i framtiden<br />
kunna reda ut vad som är ett<br />
resultat av en missriktad<br />
lojalitet gentemot IPCC och<br />
vad som är resultat baserade<br />
på verklig forskning.<br />
Budskapet i den nya IPCCrapporten<br />
är att den så kallade<br />
”markanta och unika globala<br />
uppvärmningen” under<br />
1900-talet (ca 0,8 o C) är en<br />
variation i en serie av naturliga<br />
variationer. De senaste decenniernas<br />
temperatur som är<br />
väl dokumenterad genom tillgängliga<br />
satellitdata visar att<br />
uppvärmningen tycks ha avstannat<br />
trots att koncentrationen<br />
av CO 2 i atmosfären fortsatt<br />
att stiga (se figur).<br />
Det är nu viktigt att försöka<br />
reda ut vad som är naturlig<br />
variabilitet och vad människans<br />
utsläpp av CO 2 möjligen<br />
kan ha bidragit med.<br />
Rimligen bör man dämpa<br />
talet om bråds kande behov av<br />
minskade utsläpp av CO 2 .<br />
Härmed inte sagt att vi kan<br />
bränna fossila bränslen utan<br />
eftertanke.<br />
Extremt väder<br />
måste beaktas i samhälls -<br />
planeringen<br />
Även om den globala temperaturen<br />
för närvarande inte stiger<br />
måste vi beakta risken för extremt<br />
väder vid samhällsplane -<br />
ring, något som nu ofta glöms.<br />
Information om förhållandena<br />
under de senaste 30 åren ger<br />
inte en tillräcklig bakgrund för<br />
bedömning av klimatets variabilitet<br />
(förhållandena under en<br />
30-årsperiod anses ofta ge en<br />
god bild av ”normalförhållandena”).<br />
Risken för väderförhållanden<br />
långt utanför de normala<br />
och även utanför det mest<br />
extrema som dokumenterats<br />
måste beaktas. Tyvärr täcker<br />
tillgängliga dataserier oftast<br />
högst 150 år. Viss information<br />
om variabiliteten över betydligt<br />
längre tid kan erhållas från<br />
bland annat träds årsringar,<br />
information som måste beaktas.<br />
Risken för jord- och lerskred<br />
samt påverkan på grundvattnet<br />
och andra risker vid extrema<br />
situationer måste tas in vid planering.<br />
De stora befolkningarna<br />
på många bördiga men för<br />
översvämningar känsliga områden<br />
vid flodmynningar är ett<br />
svårlöst problem. Alla befolkningskoncentrationer<br />
medför<br />
för övrigt att stormar och andra<br />
väderfenomen leder till katastrofer<br />
av en avsevärt större<br />
dimension än tidigare i histo -<br />
rien.<br />
<br />
Euro Energy Components AB<br />
- Din kontakt inom el!<br />
<br />
3-polig 40-63 A<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
NYHET!<br />
3<br />
<br />
<br />
<br />
Montagematriel<br />
Wibjörn Karlén är flitig -<br />
debattör och känd från<br />
både radio och TV och inte<br />
minst som mer eller<br />
mindre ständig<br />
medarbetare i tidskriften<br />
<strong>Elbranschen</strong>.<br />
<br />
<br />
<br />
www.euroenergy.se<br />
.se<br />
13
<strong>Elbranschen</strong> 5-6/2011<br />
Dansen kring den döende guldkalven<br />
OM VI TITTAR NÄRMARE PÅ vilka<br />
det är, förutom staten med sina<br />
energiskatter och momsintäkter,<br />
som tjänar pengar på den<br />
växande bidragsfinansierade<br />
svenska vindkraftsbubblan, kan<br />
en beskrivning av vindkrafts -<br />
utbyggnadens olika steg och<br />
profitörer, se ut som nedan:<br />
Den smygande<br />
konsulten banar väg<br />
Först kommer ”den smygande<br />
konsulten”, han som under<br />
stort hemlighetsmakeri med<br />
löften om mycket stora arbets fria<br />
inkomster binder upp mark -<br />
ägare i mycket långa arrendeavtal.<br />
Markägare, som ofta är<br />
identifierade med hjälp av<br />
någon utvald ”vän på bygden”,<br />
som också tjänar pengar på, att<br />
vara just konsultens och senare<br />
exploatörens ”vän på bygden”.<br />
I normalfallet säljs avtalsstocken<br />
snart vidare till någon<br />
exploatör, då gör ”den smygande<br />
konsulten” sitt klipp. Nästa<br />
profitör på vindkraften är<br />
givetvis markägaren, som får<br />
betalt direkt i någon mån från<br />
BJÖRN TÖRNVALL<br />
SÄFFLE<br />
och med avtalsteckningen och<br />
vars arrende ökar, till ofattbart<br />
stora årliga belopp per verk, i<br />
samband med färdigställandet.<br />
Nu gäller det att<br />
skönmåla projektet<br />
Därefter vidtar genomförandet<br />
av ansökningsprocessen. Uppsättande<br />
av nödvändiga vindmätningsmaster,<br />
utförande av<br />
olika typer av inventeringar,<br />
med hjälp av specialiserade<br />
miljö-, ljud-, och ljuskonsulter,<br />
som alla tjänar pengar på att<br />
samarbeta nära med exploatören<br />
för att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning,<br />
som underlag<br />
till ansökningsförfarandet<br />
hos länsstyrelse och/eller kommun<br />
och inför lagstadgade samråd<br />
med berörda boende i området.<br />
Här gäller det för konsulterna<br />
att på ett trovärdigt sätt<br />
söka beskriva, hur liten stö -<br />
rande påverkan, som kan förväntas<br />
för alla närboende, på<br />
flora och fauna, på historiskt<br />
värdefulla lämningar, på allemansrätten<br />
och annat friluftsliv,<br />
på jakt & fiske, på skyddade<br />
områden, på turismen och inte<br />
minst på landskapsbilden. Ofta<br />
med stöd av anpassade fotomontage,<br />
som visar en betydligt<br />
bättre bild av projektet än den,<br />
som blir verklig när verken är<br />
byggda.<br />
När tillstånden till utbyggnad<br />
beviljats av länsstyrelsen och beslutet<br />
efter överklaganden, vilka<br />
givetvis sysselsätter allsköns väl -<br />
avlönade jurister, vunnit laga<br />
kraft utan att kommunen ifråga<br />
använt sig av sin rätt att avslå<br />
projektet, finns det byggrätter<br />
att sälja. Nu kan exploatören<br />
tjäna pengar, på att sälja alla<br />
eller delar av dessa byggrätter<br />
”på rot”. Rabbalshede Kraft AB<br />
sålde t.ex. 10 byggrätter på<br />
Töftedalsfjället i Dals Ed till<br />
Göteborg Energi, för 2 miljoner<br />
kronor per styck.<br />
Verken är oftast<br />
importerade<br />
I Sverige byggs oftast vindkraftverk<br />
producerade av danska<br />
Vestas, tyska Siemens eller<br />
Enercon. De, liksom deras<br />
underleverantörer, anlitade transportörer<br />
och kringresande byggrallare,<br />
tjänar givetvis pengar på<br />
verksamheten. Vestas har visserligen<br />
gått riktigt dåligt på<br />
senare tid och avskedat tusentals<br />
anställda, men hittills har<br />
dessa utländska producenter,<br />
transportörer och vindkraftsrallare<br />
tjänat mycket stora pengar<br />
på att bygga utlandstillverkade<br />
vindkraftverk i Sverige.<br />
Försumbara och tillfälliga<br />
intäkter på lokal nivå<br />
Med lite tur finns det kanske<br />
någon eller några lokala entreprenörer,<br />
som under byggtiden<br />
tjänar pengar på markarbeten,<br />
på att köra gruslass och kanske<br />
betong till byggarbetsplatserna<br />
för verken. Det kan även bli<br />
några tillfälliga jobb i nyöpp -<br />
nade grustag, i nya bergtäkter<br />
och vid mobila betongfabriker.<br />
Viss sysselsättnings- och försäljningsökning<br />
blir det kanske<br />
också för tjänsteföretag i någon<br />
näraliggande centralort under<br />
14
<strong>Elbranschen</strong> 5-6/2011<br />
byggtiden, även om vindkraftsrallarna<br />
ofta kommer med -<br />
förande allt från eget bageri till<br />
bio i sina flyttbara läger, som<br />
t.ex. vid Havsnäsprojektet i<br />
Strömsund.<br />
Arbetskraft från<br />
utländska bemannings -<br />
företag<br />
Bra för bygden är det ju, om de<br />
skogsarbetare som behövs för<br />
att avverka skog för byggplatserna,<br />
för nya vägar och för<br />
kraftledningsgator kan tas in<br />
lokalt, men så är inte alltid fallet.<br />
I Ollebacken utanför Lit i<br />
Jämtland använde Jämtkraft –<br />
ägt av Östersunds kommun –<br />
utländska skogsarbetare för att<br />
röja gator för nödvändiga kraftledningar,<br />
ett närmast absurt<br />
beteende i skogsarbetarlänet<br />
Jämtland! Likaså finns exempel<br />
på, att arbetskraft för gjut -<br />
ningen av nödvändiga betongfundament<br />
ordnats fram genom<br />
bemanningsföretag på Irland,<br />
som till lägsta pris försett<br />
arbetsplatserna i norra Sverige<br />
med utländska arbetare från<br />
låglöneländer.<br />
Till detta kommer givetvis de<br />
ledningsarbetare, som ska bygga<br />
de mycket kostnadskrävande<br />
kraftledningar och basstationer<br />
som krävs för att elen från vindkraftverken<br />
alls ska kunna levereras<br />
in till det gemensamma elnätet.<br />
Att dessa byggnationer<br />
kan vara intressanta för kabeltillverkande<br />
företag och sådana<br />
specialiserade på avancerad spänningsregleringsutrustning<br />
är<br />
givet. Att de är svenska, är dock<br />
långt ifrån säkert.<br />
Kommunerna hoppas alla på<br />
nya arbetstillfällen och stora intäkter<br />
från vindkraftens utbyggnad.<br />
Av alla olika kategorier inblandade<br />
i dansen runt guldkalven,<br />
som vill vara med och tjäna<br />
pengar på vindkraftens bidrag,<br />
finns dock när verken är byggda<br />
endast ett mycket litet antal<br />
kvar i kommunen, som kanske<br />
betalar skatt på inkomster från<br />
vindkraften. Några enskilda<br />
mindre markägare med arrendeinkomster<br />
och någon lokal<br />
vägunderhållare, som får ploga<br />
och sköta om vägarna, så att<br />
tillresande servicetekniker ska<br />
kunna utföra nödvändiga<br />
underhållsarbeten.<br />
Skulle markägaren, vilket är<br />
vanligt i norra Sverige, vara<br />
något av våra stora skogsbolag<br />
blir det inga inkomster alls för<br />
kommunen. Dels har de sina<br />
huvudkontor på annan ort, dels<br />
betalar de inte någon kommunalskatt.<br />
Storskogsbolaget har<br />
givetvis samma intresse av att<br />
kraftigt höja avkastningen på<br />
sin skogsmark, som alla andra<br />
markägare.<br />
Dansen kring den<br />
svenska bidragskalven<br />
Vad händer med de färdigställda<br />
vindkraftverken Ett visst antal<br />
säljs ofta, som nämnts, redan<br />
som byggrätter av exploatören,<br />
för att finansiera den egna kontantinsatsen<br />
i projektet. Hela<br />
eller delar av ”vindkraftsparken”,<br />
säljs normalt ut med hjälp<br />
av påhittiga provisionsavlönade<br />
mäklare i finansmarknaden, till<br />
långsiktiga ofta utländska kapitalplacerare,<br />
pensionsfonder<br />
eller stiftelser. De vill alla komma<br />
åt bidragen från de svenska hushållen<br />
i form av elcertifikat<br />
under de 15 år sådana utgår till<br />
de nya verken. Samtidigt hårdsäljes<br />
med elskatterabatter och<br />
låga fasta elpriser som argument,<br />
enskilda verk eller an -<br />
delar till företag, kommuner<br />
och privatpersoner ingående i<br />
vindkraftsooperativ. Det är nu<br />
exploatören hoppas tjäna sina<br />
stora pengar och samtidigt, i<br />
tid, komma ur de avsevärda<br />
politiska och marknadsbetingade<br />
riskerna förknippade med ett<br />
långsiktigt ägande av vindkraftverken.<br />
Den långsiktiga ägaren hoppas,<br />
om han alls inser hur illa<br />
det är ställt för vindkraftens<br />
framtida intjäningsförmåga på<br />
den svenska energimarknaden,<br />
att elpriset ska stiga till kontinentala<br />
nivåer, att värdet på elcertifikaten<br />
ska komma att<br />
höjas och därefter ligga kvar på<br />
en tillräckligt hög nivå, eller att<br />
all vindkraft i Sverige framöver<br />
efter nya beslut av klåfingriga<br />
politiker, ska kunna säljas in till<br />
elsystemet, till i förväg bestämda<br />
och betydligt högre ”feed-in<br />
priser”, än de priser marknaden<br />
medger i dag.<br />
Elöverskott men<br />
bristande överförings -<br />
kapacitet<br />
Hur ser den nordiska elmarknaden<br />
ut framöver Vattenfall och<br />
andra bedömare anser, att vi<br />
utan vindkraftens bidrag går<br />
mot ett elöverskott om 50 TWh<br />
i Norden till 2020, varav hälften<br />
förväntas byggas upp i Sverige.<br />
Eftersom vi saknar tillräcklig<br />
överföringskapacitet både<br />
inom Sverige och till våra<br />
grannländer i söder, innebär inlåsningen<br />
av det växande el -<br />
överskottet, att elpriset kommer<br />
att fortsätta att vara lågt under<br />
överskådlig tid. Detta förutsätter<br />
givetvis, att våra 10 kärnreaktorer<br />
levererar normalt och<br />
att leveranskapaciteten av el<br />
från både Norge och Finland<br />
ökar planenligt.<br />
Det är som synes väldigt<br />
många, som vill vara med och<br />
dela på den svenska bidrags -<br />
kakan för vindkraften, men det<br />
är de ”snabba, lättrörliga och<br />
vältaliga grabbarna” som tjänar<br />
de stora pengarna på att sälja<br />
stockar med arrendeavtal, byggrätter<br />
och färdiga vindkraftverk<br />
vidare till intet ont anande<br />
svenska och utländska investerare.<br />
Därefter försvinner dessa<br />
moderna baggbölare ut ur skeendet<br />
mot nya mål innan det<br />
börjar kärva till sig med alltför<br />
låga el- och elcertifikatspriser,<br />
avtalade alltför stora arrendeoch<br />
bygdepengar, skadestånd<br />
för intrång, sjunkande fastighetsvärden<br />
och mycket stora<br />
framtida kostnader för det lag -<br />
reglerade återställandet av vindkraftsutbyggnadens<br />
förstörda<br />
marker.<br />
Vindkraftsbubblan<br />
kommer att bli dyr<br />
Frågan är slutligen, om det<br />
kommer att bli så många nya<br />
vindkraftverk byggda i Sve -<br />
rige framöver Det stadigt<br />
växande elöverskottet, vindkraften<br />
förutan, och den av<br />
bristen på överföringskapacitet<br />
i nätet betingade inlåsningen<br />
av elen under ett antal<br />
år framöver borgar för fortsatt<br />
låga elpriser. Priser på en nivå,<br />
som vindkraften inte klarar av<br />
att överleva med någon<br />
längre tid. Att återställandet<br />
av elmarknaden och naturen<br />
efter vindkraftsbubblan, kommer<br />
att orsaka mycket stora<br />
förluster för kreditgivare,<br />
markägare och ytterst för alla<br />
elkunder och skattebetalare i<br />
Sverige, är därför inte en alltför<br />
djärv gissning i dag. Detta<br />
förutsatt att politikerna inte<br />
går in med ytterligare omfattande<br />
subventioner till vindkraften.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Läs tidigare utgåvor på <strong>Elbranschen</strong>s nätplats!<br />
www.<strong>Elbranschen</strong>.nu<br />
15
<strong>Elbranschen</strong> 5-6/2011<br />
Svensk-japanskt kollokvium om kärnvetenskap<br />
ETT TVÅDAGARS KOLLOKVIUM<br />
hölls i höstas i Göteborg i regi<br />
av Japan Society for the Promotion<br />
of Science (JSPS) och i<br />
samarbete med IVA Väst.<br />
Arrangör var avdelningen för<br />
Nukleär teknik på Chalmers.<br />
Kollokviet hade temat ”Kärnteknik<br />
och kärnvetenskap”<br />
(Nuclear Energi and Nuclear<br />
Applications). Åtta japanska<br />
talare, en del av Japans kärntekniska<br />
elit, hade kommit till<br />
Göteborg. Kollokviet hölls i<br />
Chalmersska Huset, Chalmers<br />
IMRE PÁZSIT<br />
PROFESSOR I NUKLEÄR<br />
TEKNIK VID CHALMERS<br />
grundares William Chalmers<br />
hus vid Södra Hamngatan.<br />
Jordbävningen och<br />
Fukushima kom emellan<br />
Planerna för kollokviet drogs<br />
upp redan 2010, och det skulle<br />
ha varit en vanlig typ av seminarium<br />
eller minisymposium om<br />
olika aspekter av kärnkraftsteknik<br />
och kärntekniska tillämpningar<br />
i medicin och biologi.<br />
Men så kom den japanska jordbävningen<br />
(och tsunamin) och<br />
Fukushima emellan. Därför<br />
gjorde flera japanska talare<br />
tillägg om olika aspekter på<br />
olyckan, både förloppet sett<br />
från reaktorfysikalisk synpunkt<br />
eller med avseende på de biologiska<br />
effekterna.<br />
Kollokviet öppnades av Chalmers<br />
förste vicerektor professor<br />
Mats Viberg, och direktören<br />
vid JSPS Stockholm Office,<br />
professor Hiroshi Sano. De<br />
japanska talarna var professorerna<br />
Masaharu Kitamura och<br />
Makoto Takahashi från Tohoku<br />
University, Sendai, professor<br />
Tomoko M. Nakanishi från<br />
University of Tokyo, professor<br />
Akio Yamamoto från Nagoya<br />
University, professor Tsuyoshi<br />
Misawa från Kyoto University<br />
Research Reactor Institute<br />
(KURRI), doktor Yukio Uchihori,<br />
National Institute of<br />
Radiological Sciences (NIRS) i<br />
Chiba utanför Tokyo, samt<br />
doktoranderna Tatsuya Fujita<br />
(Nagoya) och Hiroyuki Nakanowatari<br />
(Sendai). Från svensk<br />
sida deltog forskare från Chalmers,<br />
Göteborgs Universitet,<br />
KTH samt en talare från SSM<br />
och SKB. Förutom de muntliga<br />
föredragen hölls ett antal posterpresentationer.<br />
Kollokviet innehöll fyra muntliga<br />
sessioner:<br />
• Fukushima – the event and its<br />
implications<br />
• Radiation – biologial effects<br />
and its applications<br />
• Core physics, thermal hydraulics,<br />
stability and safety<br />
• Spent fuel disposal, new fuel<br />
cycles and safeguards<br />
Flera av de japanska föredragen<br />
i de första två blocken<br />
handlade om lärdomarna från<br />
Fukushima och diskussioner<br />
om huruvida beredskapen var<br />
tillräckligt eller ej och hur man<br />
förbereder sig för otänkbara<br />
Samling innan kollokviet öppnas.<br />
Från vänster: professor Masaharu Kitamura, Tohoku<br />
University, Lisa-Mi Swartz, JSPS Stockholm Office, och<br />
Imre Pázsit, Chalmers tekniska högskola, ordförande<br />
vid kollokviet.<br />
16
Till vänster: Professor<br />
Mats Viberg, förste<br />
vicerektor vid Chalmers,<br />
öppnar kollokviet.<br />
Till höger: Professor<br />
Hiroshi Sano, direktör för<br />
JSPS, håller ett inledande<br />
föredrag om JSPS och<br />
kollokviet.<br />
<strong>Elbranschen</strong> 5-6/2011<br />
situationer samt i vilken utsträckning<br />
jordbävningen och<br />
den påföljande tsunamin kan<br />
anses vara otänkbara. Professor<br />
Kitamura framhöll att det man<br />
lärt sig av tidigare olyckor vid<br />
Three Mile Island och Tjernobyl<br />
och de förbättringar man<br />
gjort inte räckte för att undvika<br />
Fukushima. Man har dragit<br />
slutsatsen att processen måste<br />
förbättras, att man måste ta lärdomar<br />
från tidigare händelser<br />
och förbereda sig för oförutsedda<br />
sådana.<br />
Radioaktiva ämnen enbart<br />
i de översta jordlagren<br />
Tomoko M. Nakanishi och<br />
hennes forskargrupp var involverade<br />
i en omfattande studie<br />
om hur marken blev förorenad<br />
och hur mycket radioaktiva<br />
ämnen växterna runt Fukushimas<br />
reaktorer tog upp från marken.<br />
Man fann att de radioaktiva<br />
ämnena enbart fanns i det<br />
översta 5-cm-lagret jord; dess -<br />
utom fann man att den övervägande<br />
delen av radioaktiviteten<br />
i växterna fanns på utsidan.<br />
Denna har därför kommit från<br />
radioaktiv nederbörd efter<br />
olyckan. Upptaget av radioaktiva<br />
ämnen från marken var förvånansvärt<br />
litet.<br />
Slutsatsen är att olyckans skadeverkningar<br />
på jordbruket ligger<br />
på hanterbar nivå och att<br />
sanering genom att man avlägsnar<br />
ett 5 cm tjock lager jord är<br />
praktiskt möjligt. Det kan<br />
tilläggas att professorerna Kitamura<br />
och Takahashi kommer<br />
från Sendai, staden som låg närmast<br />
jordbävningens epicent -<br />
rum och där tsunamins förödande<br />
effekt var som starkast.<br />
Professor Takahashi visade bilder<br />
på hur nära hans hus låg de<br />
områden som sveptes över av<br />
vågorna. En bild visade hans<br />
vardagsrum efter jordbävningen<br />
där allt föll omkull och låg på<br />
golvet i en enda stor röra.<br />
Eva Forssell-Aronsson, som<br />
besökte området veckorna före<br />
kollokviet, och doktor Yukio<br />
Uchihori berättade dels om<br />
strålningens biologiska effekter<br />
och dels om de aktuella doser<br />
som befolkningen fick runt de<br />
havererade verken.<br />
Intima kontakter mellan<br />
Sverige och Japan<br />
Det kan vara värt att nämna hur<br />
det kom sig att avdelningen för<br />
Nukleär teknik stod som värd<br />
för kollokviet med JSPS’ finan -<br />
siering. JSPS stödjer forskning<br />
och internationellt utbyte med<br />
forskare inom alla vetenskapsgrenar<br />
och, till skillnad från<br />
Sverige, har kärnteknik och<br />
kärnenergi aldrig särbehandlats.<br />
Ämnesföreträdarna, professorn<br />
vid avdelningen, Imre Pázsit,<br />
och professor Lembit Sihver,<br />
har besökt Japan många<br />
gånger med stöd från JSPS. När<br />
JSPS Alumni bildades i Stockholm<br />
2004, upptogs de i kretsen<br />
av kontaktpersoner (L.S.<br />
sitter numera även i styrelsen).<br />
Imre Pázsit gjorde sitt första<br />
besök 1990 med professor Kojiro<br />
Nishina vid Nagoya universitet<br />
som värd, och det blev av -<br />
görande för kontakternas senare<br />
utveckling. K. Nishina är nämligen<br />
son till Japans genom<br />
tiderna mest betydelsefulla fysiker<br />
Yoshio Nishina, som är<br />
mest känd för en formel för<br />
spridning av ljus på elektroner<br />
som han utarbetade tillsammans<br />
med den svenske fysikern<br />
Oskar Klein (Klein-Nishina formula).<br />
Via K. Nishina fick Imre<br />
kontakt med ett stort antal forskare<br />
vid olika universitet och<br />
forskningsinstitut i Japan. Många<br />
kom sedan för kortare eller<br />
längre vistelser till Chalmers.<br />
Professor Nishina var jubileumsprofessor<br />
vid Chalmers 1993<br />
och 1994, och han valdes till<br />
Till vänster: Professor Tomoko M. Nakanishi, Tokyo University, och professor Eva Forssell-Aronsson, Göteborgs<br />
Universitet och Sahlgrenska Akademien. På bilden till höger professor Christophe Demazière, Chalmers Nukleär teknik,<br />
och doktor Oddbjörn Sandervåg, SSM (Strålsäkerhetsmyndigheten).<br />
17
<strong>Elbranschen</strong> 5-6/2011<br />
Intrycken från kollokviet<br />
sammanfattas vid<br />
middagsbordet i gemytlig<br />
miljö.<br />
hedersdoktor vid Chalmers<br />
2010. Imre har också medverkat<br />
när Chalmers och Tohoku<br />
Universitet slöt avtal om utbyte<br />
av teknologer, och hans avdelning<br />
har ett samarbetsavtal med<br />
KURRI (Kyoto University<br />
Research Reactor Institute).<br />
Detta ledde bl.a. till att när de<br />
sista två forskningsreaktorerna i<br />
Studsvik ställdes av 2005 fick<br />
Chalmers studenter åka till<br />
KURRI för labbar med mycket<br />
fördelaktiga ekonomiska villkor<br />
för Nukleär teknik. Professor<br />
Misawa från KURRI, en av<br />
talarna vid kollokviet, var den<br />
som utvecklade KURRI:s laborationer<br />
för utländska studenter.<br />
I sitt föredrag vid kollokviet<br />
visade han några bilder av en<br />
grupp av Chalmers-studenter<br />
som labbar i KURRI.<br />
Förutom talarna och JSPSpersonal,<br />
deltog ett fyrtiotal<br />
personer i kollokviet, vilket<br />
således var välbesökt. Däremot<br />
var media, både press och TV,<br />
tämligen ointresserade trots<br />
riklig info – kanske för att den<br />
skrämmande delen av Fuku -<br />
shima-händelsen var över <br />
PRODUKTNYHETER & FÖRETAGSNYTT<br />
El-Vis årsabonnemang 2012<br />
Till alla som har årsabonnemang<br />
på EL-Vis programmen<br />
kan meddelas att EL-Vis 12 är<br />
på väg. Ett nytt spännande år<br />
väntar och med EL-Vis 12<br />
kommer många nyheter.<br />
EL-Vis nya kabelberäknings -<br />
program har fått bättre funktioner<br />
• Symboler i ellinjeschemat<br />
• Förlängda kretsar i ellinjeschemat<br />
• Startmodul<br />
Fler spännande nyheter kommer<br />
under året med de automatiska<br />
uppdateringarna som följer<br />
med årsabonnemang för<br />
2012.<br />
Ny Info med flera nyheter och<br />
alltid den senaste informationen.<br />
Ny projektmapp.<br />
Nya modulen med frågor &<br />
svar har blivit mycket populär<br />
och kommer att fyllas på med<br />
många nya frågor med svar.<br />
Nu finns det över 290 mallar<br />
att använda sig av i arbetet.<br />
Gratis app som innehåller 121<br />
frågor & svar till kunderna.<br />
El-Vis kursbok finns i hjälp -<br />
menyn.<br />
Fri support till alla med års -<br />
abonnemang.<br />
Denna tjänst har blivit en stor<br />
succé och därför har fler konsulter<br />
anlitats. Dessa hjälper till<br />
att svara på alla frågor. Här får<br />
man snabbt den hjälp man<br />
behöver.<br />
Många miljoner kronor har satsats<br />
på utveckling av EL-Visprogrammen.<br />
El-Info kommer att arbeta med<br />
att få EL-Vis on-line och man<br />
Beving och Trinergi går ihop<br />
Beving, eller Beving Elektronik<br />
AB som det fullständiga namnet<br />
lyder, är ett företag inom<br />
Addtech-gruppen med verksamhet<br />
inom områdena elsäkerhet,<br />
elkvalitet, samt mät och<br />
test. Trinergi AB har huvud -<br />
delen av sin verksamhet inom<br />
portabla mätutrustningar med<br />
nätanalys och termografi i cent -<br />
rum. Inom dessa områden<br />
erbjuder man även utbildning<br />
och andra tjänster. I april 2011<br />
förvärvade Addtech-gruppen<br />
Trinergi AB. Produktsortiment,<br />
kompetens och geografisk lokalisering<br />
för Beving och Trinergi<br />
kompletterar varandra på ett<br />
mycket bra sätt och under det<br />
senaste halvåret har ett djupt<br />
samarbete mellan företagen utvecklats.<br />
Under första kvartalet<br />
2012 kommer bolagen att gå<br />
samman genom att Trinergi<br />
kommer även att satsa på nya<br />
appar.<br />
Denna utveckling har medfört<br />
stora kostnader och man meddelar<br />
nu att man för första<br />
gången på många år måste höja<br />
årsabonnemangsavgiften.<br />
Höjningen blir:<br />
För 1 användare licens 300:-<br />
För 2-5 användare licens 600:-<br />
För 6-10 användare licens 900:-<br />
www.el-info.se<br />
fusioneras in i Beving. Såväl<br />
samtliga geografiska lokalise -<br />
ringar (Stockholm, Örebro och<br />
Göteborg) som alla kontaktpersoner<br />
kommer att finnas kvar.<br />
Verksamhetsområdet kommer<br />
att vara detsamma. Förändringen<br />
ligger i att det finns mer resurser<br />
och ett bredare sortiment<br />
att tillgå för att möta marknadens<br />
behov.<br />
<br />
Läs tidigare utgåvor på <strong>Elbranschen</strong>s nätplats!<br />
www.<strong>Elbranschen</strong>.nu<br />
18
ELBRANSCHENS BLÅ -GULA SIDOR<br />
Apparatskåp<br />
Hinderljus<br />
Kabelskydd och<br />
kabelskyddsrör<br />
Ensto Control Oy,<br />
Sverige<br />
Västberga Allé 5, 126 30 Hägersten<br />
Tel. 08-556 309 00 • Fax 08-556 309 35<br />
www.ensto.com<br />
Apparatlådor i plast och plåt<br />
Batteriladdare<br />
Halogen alternativt LED<br />
för 24/48 VDC, 230 VAC<br />
TYKOFLEX AB<br />
Box 614, 135 26 Tyresö<br />
Tel. 08-505 949 00, fax 08-742 30 01<br />
www.tykoflex.se<br />
Kjulamon 6, 635 06 Eskilstuna<br />
Tel 016-541 00 00 • Fax 016-541 00 01<br />
www.wavin.se<br />
Eslöv, 0413-54 12 10<br />
LINDMARK<br />
ELECTRIC AB<br />
Fukt- och vibrationståliga<br />
BATTERILADDARE<br />
Tel. 08-85 45 30<br />
Instrument<br />
Märksystem<br />
www.lindmarkelectric.se<br />
Betonghus<br />
KOMPLETTA BETONGHUS<br />
till<br />
Transformatorstationer<br />
Ställverksbyggnader<br />
Nätstationer<br />
Transformatorfundament<br />
Övriga Betongfundament<br />
www.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40<br />
Ett brett sortiment av analoga och<br />
digitala instrument, m.m.<br />
Last- och säkringslastbrytare<br />
Box 347, 651 08 KARLSTAD<br />
Telefon 054-22 15 80 vxl<br />
Telefax 054-85 10 21<br />
www.nermans.se<br />
Tel. 0150-34 99 00 • www.kc-betong.se<br />
Isolatorer<br />
www.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40<br />
Technoelectric och KATKO<br />
upp till 4 000 A.<br />
Mättransformatorer<br />
Effektbrytare<br />
www.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40<br />
Mitsubishi och Bticino<br />
upp till 6 300 A.<br />
www.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40<br />
Isolatorer för<br />
låg- och mellanspänning.<br />
Strinne 213, 872 96 Bjärtrå<br />
Tel. 0612-522 10 • Fax 0612-520 01<br />
www.nordtrafo.com<br />
1-fas-, 3-fas- och strömtransformatorer.<br />
Egen tillverkning.<br />
Explosionssäker<br />
elmateriel, Ex<br />
Kabel och ledning<br />
Likriktare<br />
Säkerhetsbrytare<br />
Kopplingslådor • Instrument<br />
Operatörsterminaler<br />
Värme • Belysning<br />
Tel. 0660-29 29 00<br />
www.malux.se<br />
Box 22093<br />
250 23 Helsingborg<br />
Tel. 042-38 08 30<br />
Fax 042-38 08 47<br />
E-post: info@lidalco.se<br />
®<br />
Avancerad kabelteknik<br />
Strömförsörjning för<br />
ENERGI • BELYSNING<br />
SJUKVÅRD<br />
SÄKERHET • KRAFT<br />
TEST<br />
Tufvassons Transformator AB<br />
Tel. 08-594 809 00<br />
www.tufvassons.se<br />
Nollpunktsmotstånd<br />
CHS Controls AB<br />
Florettgatan 33, 254 67 Helsingborg<br />
Tel. 042-38 61 00, fax 042-38 61 29<br />
chs@chscontrols.se<br />
www.chscontrols.se
Nollpunktsutrustning<br />
Komplett program för nollpunktsbehandling<br />
och jordfelsskydd i<br />
frilednings- och kabelnät.<br />
Swedish Neutral AB<br />
Västra Rydsvägen 122<br />
196 31 Kungsängen<br />
Tel. 08-581 713 44<br />
Telefax 08-581 759 52<br />
www.swedishneutral.se<br />
Skymningsrelä<br />
ALMNÄS BRUK, 544 94 HJO<br />
Tel. 0503-161 80 • Fax 0503-161 82<br />
www.coala.se<br />
Säkringar<br />
CHS Controls AB<br />
Florettgatan 33, 254 67 Helsingborg<br />
Tel. 042-38 61 00, fax 042-38 61 29<br />
chs@chscontrols.se<br />
www.chscontrols.se<br />
Strömförsörjning för<br />
ENERGI • BELYSNING<br />
SJUKVÅRD<br />
SÄKERHET • KRAFT<br />
TEST<br />
Tufvassons Transformator AB<br />
Tel. 08-594 809 00<br />
www.tufvassons.se<br />
Stolpar<br />
Transformatorer<br />
Försäljningskontor:<br />
Ludvika, tel. 0240-882 50<br />
Telefax 0240-807 53<br />
ELNORD<br />
TRANSFORMATORER<br />
Krafttransformatorer 4-120 MVA<br />
Gjuthartsisolerade 50-25 000 kVA<br />
Oljeisolerade 50-3150 kVA<br />
Specialtyper för omformar- & ugnsdrifter<br />
ELNORD KRAFT<br />
Odlingsvägen 32, 187 51 Täby<br />
Tel. 08-510 514 80<br />
www.elnord.se<br />
Strinne 213, 872 96 Bjärtrå<br />
Tel. 0612-522 10 • Fax 0612-520 01<br />
www.nordtrafo.com<br />
1-fas-, 3-fas- och strömtransformatorer.<br />
Egen tillverkning.<br />
Sektioneringsbrytare<br />
Sektioneringsbrytare för<br />
10-40 kV, komplett med automatik<br />
eller fjärrstyrning.<br />
Swedish Neutral AB<br />
Västra Rydsvägen 122<br />
196 31 Kungsängen<br />
Tel. 08-581 713 44<br />
Telefax 08-581 759 52<br />
www.swedishneutral.se<br />
Säkerhetsbrytare<br />
www.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40<br />
Komplett sortiment<br />
från KATKO.<br />
Järntrådsvägen 5, 433 30 Partille<br />
Tel. 031-44 54 55, fax 031-44 54 54<br />
Oljeisolerade 50 kVA-200 MVA<br />
Epoxyisolerade 100-4 000 kVA<br />
Mättransformatorer 12-420 kV<br />
Nätstationer 50-315 kVA<br />
www.helmerverken.se<br />
Eslöv, 0413-54 12 10
Stort utbud med standarder och alla SEK handböcker till bra priser!<br />
<br />
<br />
Räknar snabbt och enkelt ut belastningsförmåga, utlösningsvillkor och spänningsfall<br />
Enlinjeschema (direkt kopplat till beräkningarna)<br />
Spänningsfall i kedja<br />
Färdig dokumentation (detaljerad utskrift, enlinjeschema och ledningslista)<br />
Bra överblick - Alla beräkningar sker i en och samma arbetsyta<br />
<br />
<br />
<br />
Lätthanterligt, prisvärt och tidsbesparande kalkylprogram<br />
Mängdning, anbudssammanställning, tidplanering, m.m.<br />
<br />
<br />
- Elinstallationsreglerna, lagar,<br />
- förordningar, standarder, m.m.<br />
- Över 5 000 boksidor - Allt på ett ställe<br />
- Bra sökfunktioner<br />
<br />
<br />
- Över 200 mallar för<br />
- el- och telebranschen<br />
- Logotyp på mallarna<br />
EL-Info i Växjö AB Tel. 0470-72 40 30 info@el-info.se<br />
Lineborgsplan 3, 352 33 Växjö Fax. 0470-72 40 39 www.el-info.se