04.02.2015 Views

nr. 3 - Elbranschen

nr. 3 - Elbranschen

nr. 3 - Elbranschen

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

ELBRANSCHEN<br />

OBEROENDE ELTEKNISK TIDSKRIFT • ÅRGÅNG 80 • NR. 3 • 2009<br />

OCH ORSAKAR OMFATTANDE<br />

STÖRNINGAR PÅ ELNÄTET<br />

Besök <strong>Elbranschen</strong>s nätplats: www.elbranschen.nu<br />

TRE FINSKA JA TILL KÄRNKRAFT • AVLÄSNING VARJE MÅNAD • STAMNÄTSTARIFFEN HÖJS<br />

ÄR SLUTFÖRVARET BORTKASTADE MILJARDER • MFK: FRÅN AVVECKLING TILL UTVECKLING


Epoxyisolerade transformatorer 0-2 000 kVA. Luft- och<br />

oljeisolerade transformatorer finns också. Exempelvis två<br />

stycken ABB TNO-2000/11. Tillverkningsår 2001.<br />

2 000 kVA 10,5+- 2x2,5% – 400 volt. Dyn 11. Oljeisolerade.<br />

Lågspänningsställverk ABB. Utmatande apparater med eller<br />

utan säkringar, 3 eller 4-poliga.<br />

Köper & säljer alla fabrikat.<br />

Utför montage och<br />

demontering på fältet med<br />

egen personal.<br />

Luftisolerade 12 och 24 kV ställverk, olika fabrikat.<br />

Alla delar och brytare finns till<br />

ABB VHA12- och 24 kV-skåp, 630-<br />

3 150 ampère.<br />

Kontakta oss<br />

för referenser<br />

och ytterligare<br />

information!


ELBRANSCHEN<br />

OBEROENDE<br />

ELTEKNISK TIDSKRIFT<br />

•<br />

Adress:<br />

Box 6040<br />

200 11 Malmö<br />

•<br />

Tel.<br />

040-611 06 90<br />

•<br />

Telefax<br />

040-797 37<br />

•<br />

E-post<br />

elbranschen@bjinv.se<br />

•<br />

Bankgiro<br />

107-0853<br />

•<br />

Plusgiro<br />

495 29 33 -2<br />

•<br />

Helårsprenumeration<br />

(5 utgåvor):<br />

233:- (inkl. moms)<br />

•<br />

Ansvarig utgivare:<br />

Jörgen Dahlquist<br />

•<br />

I redaktionen:<br />

Reinhold Andefors<br />

Jörgen Dahlquist<br />

Kjell Duberg<br />

Rolf Oward<br />

•<br />

Årgång 80<br />

•<br />

Tryckt hos<br />

Tryckfolket AB<br />

i Malmö<br />

•<br />

ISSN: 0013-4007<br />

•<br />

Omslagsfoto:<br />

Riccardo Scardigli<br />

Ur innehållet i <strong>nr</strong>. 3/2009<br />

Tre finska JA till kärnkraft . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4<br />

Bättre marginaler i effektbalansen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4<br />

Avläsning varje månad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4<br />

Designade stolpar vid Göta Kanal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4<br />

Stamnätstariffen höjs 2010 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6<br />

Nätavgifterna ska prövas i förväg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6<br />

RENA SNURREN I PITEÅ<br />

Vindkraftspark med mer än tusen möllor ska byggas . . . . . . . 8<br />

Vindkraft är svindyrt och onödigt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10<br />

...och orsakar omfattande störningar på elnätet . . . . . . . . . . 12<br />

Är slutförvaret bortkastade miljarder . . . . . . . . . . . . . . . . . 13<br />

DEBATT: Missuppfattning om spillvärme . . . . . . . . . . . . . . . . 19<br />

Kärnkraft och algblomning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20<br />

Koldioxid – vän eller fiende . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20<br />

Ny revolutionerande vattenkraftsidé . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24<br />

Felaktig afrikansk temperaturkurva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26<br />

Kärnkraft – del av ett hållbart samhälle . . . . . . . . . . . . . . . . 27<br />

Ny elkabel till Gotland . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27<br />

MFKs ÅRSMÖTE: Från avveckling till utveckling . . . . . . . . . . 28<br />

SvK får högt betyg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29<br />

<strong>Elbranschen</strong>s blå-gula sidor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30


De tre orterna tävlar om att få<br />

sin första reaktor. Politikerna vet<br />

mycket väl att ett reaktorbygge<br />

är en jättelik investering som<br />

med säkerhet tryggar den utvalda<br />

ortens och regionens framtid<br />

många år framåt, både när det<br />

gäller energiförsörjning och<br />

arbetstillfällen.<br />

Finland har i dag fyra reaktorer<br />

i drift, två i Lovisa och två i<br />

Olkiluoto. Den femte reaktorn<br />

<strong>Elbranschen</strong> 3/2009<br />

Tre finska JA till ny kärnkraft<br />

I maj blev det JA i Strömfors. I juni blev det JA i både Pyhäjoki och Simo.<br />

Det dröjer dock minst ett år innan vi får veta vilken av de tre orterna som den<br />

finska regeringen och riksdagen väljer för etablering av landets sjätte<br />

kärnkraftsreaktor.<br />

är under uppförande i Olkiluoto<br />

och kommer att tas i drift<br />

antingen 2010 eller 2011.<br />

Byggherre för den sjätte reaktorn<br />

blir det nya kraftbolaget<br />

Fennovoima, med bland andra<br />

Boliden som delägare.<br />

Två av de utvalda orterna som<br />

nu har sagt ”kyllä” till etablering<br />

ligger i norra Finland där elbehovet<br />

är stort. Mycket talar<br />

för att det antingen blir Pyhäjoki<br />

öster om Uleåborg eller Simo<br />

söder om Kemi som de finska<br />

rikspolitikerna utser till etableringsort.<br />

Inte minst med tanke<br />

på regionens omfattande investeringar<br />

i nya gruvprojekt och<br />

inom processindustrin. <br />

Bättre marginaler i effektbalansen<br />

Svenska Kraftnät har lämnat<br />

sin årliga rapport till regeringen<br />

om den svenska kraftbalansen.<br />

Rapporten beskriver situationen<br />

under den gångna vintern och<br />

ger en prognos för kraftbalansen<br />

(effektbalansen) vid maximal elförbrukning<br />

kommande vinter.<br />

– Ny elproduktion tillkommer<br />

genom effekthöjningar i kärnkraftverken<br />

och utbyggnad av<br />

vindkraften. Samtidigt minskar<br />

elförbrukningen till följd av den<br />

globala, ekonomiska krisen.<br />

Sammantaget leder detta till att<br />

den svenska kraftbalansen förbättras.<br />

Det svenska elsystemets<br />

marginaler vid en s.k. tioårsvinter<br />

förbättras betydligt, säger<br />

SvK:s generaldirektör Mikael<br />

Odenberg i en kommentar till<br />

rapporten.<br />

<br />

Avläsning varje månad<br />

Från och med den 1 juli ska hushållens elmätare läsas av varje månad. Reformen<br />

är tänkt att gynna elkunderna och har inneburit stora kostnader för elnätföretagen<br />

som successivt har bytt ut alla gamla elmätare.<br />

– Nu får företagen möjlighet<br />

att fakturera efter faktisk förbrukning.<br />

Vi hoppas att man så<br />

fort som möjligt kommer att<br />

erbjuda denna service till kunderna,<br />

säger Tommy Johansson,<br />

avdelningschef på Energimarknadsinspektionen.<br />

Från den 1 juli 2009 är elnätföretagen<br />

skyldiga att en gång i<br />

månaden läsa av alla elmätare<br />

hos landets 5,2 miljoner elkunder.<br />

Tidigare hette det att elmätarna<br />

skulle läsas av minst en<br />

gång per år. Det nya kravet gäller<br />

elmätare med en säkring på upp<br />

till 63 ampère.<br />

– Vi kommer säkert att se vissa<br />

anpassningsproblem inledningsvis.<br />

Eftersom den här reformen<br />

är så viktig för elmarknaden är<br />

det centralt att inkörningstiden<br />

blir kort så att kunderna snabbt<br />

kan dra nytta av reformen, säger<br />

Tommy Johansson.<br />

Dryga kostnader<br />

för elnätbolagen<br />

Reformen har inneburit stora<br />

kostnader för landets 170 elnätföretag.<br />

För att kunna möta kravet<br />

har man installerat fjärravlästa<br />

elmätare som varje<br />

månad automatiskt överför information<br />

om kundernas elanvändning<br />

via mobilnätet, elnätet eller<br />

med hjälp av radioteknik.<br />

Branschorganisationen Svensk<br />

Energi uppskattar att det kostat<br />

elnätbolagen mellan 10 och 15<br />

miljarder kronor att byta ut alla<br />

elmätare.<br />

Energimarknadsinspektionen<br />

är den instans som övervakar<br />

att elnätföretagen följer de nya<br />

reglerna om månadsvis avläsning.<br />

<br />

Designade kraftledningsstolpar<br />

4<br />

Svenska Kraftnät bygger speciellt<br />

designade kraftledningsstolpar<br />

för SydVästlänkens passage<br />

över Göta Kanal vid<br />

Borensberg öster om Motala.<br />

Stolparna kommer att ingå i<br />

den 400 kV-ledning som planeras<br />

mellan Hallsberg och Bankeryd.<br />

Det kan bli fyra designade<br />

stolpar som placeras vid passagen<br />

av Göta Kanal och Motala<br />

ström strax öster om Borensberg.<br />

– Vi fortsätter på den inslagna<br />

vägen i vår ambition att på<br />

enstaka lämpliga platser bygga<br />

särskilt utformade kraftledningsstolpar,<br />

som vi hoppas ska uppfattas<br />

som karakteristiska landmärken<br />

och tilltalande inslag i<br />

landskapsbilden. Vi har tidigare<br />

beslutat att bygga en designad<br />

stolpe utanför Åre och två norr<br />

om Stockholm, säger Svenska<br />

Kraftnäts generaldirektör Mikael<br />

Odenberg. Den kompakta utformningen<br />

av stolparna är ett utmärkt<br />

exempel på hur funktion<br />

och design kan kombineras.<br />

Det vinnande bidraget, Pulse,<br />

har tagits fram av företaget Shift<br />

Design från Göteborg.<br />

Juryns motivering lyder: Det<br />

vinnande bidraget visualiserar<br />

mötet mellan flera infrastrukturer<br />

genom en stark koppling till<br />

kanalens flöde, vägens framfart<br />

och kraftledningens energi.<br />

Genom sitt distinkta uttryck<br />

med association till sjömärke<br />

fångar den uppmärksamheten<br />

för den som färdas på Göta<br />

Kanal, samtidigt som den är stabilt<br />

förankrad i landskapet. Stolpen<br />

uttrycker en modern gestaltning<br />

av den svenska byggnadstraditionen.<br />

I juryn har ingått representanter<br />

från Svenska Kraftnät, Motala<br />

kommun, länsstyrelsen i Östergötlands<br />

län och Umeå universitet.


Välkommen till EUU. Vi utbildar riktiga elektriker.<br />

Vi utbildar riktiga<br />

elektriker!<br />

Alla som arbetar inom elbranschen måste ständigt bedöma och hantera<br />

risker. Man måste följa de krav som regelverken ställer, både för<br />

sin egen och kundens säkerhet. Därför har vi på EUU ett stort och<br />

brett utbud av kurser inom området elsäkerhet.<br />

EUU är en utbildare som erbjuder kurser som passar både efterfrågan<br />

och plånboken. En utbildare som har kursledare som snackar samma<br />

fackspråk som målgruppen och som kan utbilda i hela landet.<br />

Så välkomna till EUU alla riktiga elektriker.<br />

Oavsett hur ni äter er sushi.<br />

<strong>Elbranschen</strong>s Utvecklings- och Utbildningscenter<br />

Box 545, 611 10 Nyköping<br />

Telefon: 0155-29 29 29. E-post: euu@euu.se<br />

www.euu.se


Effektavgiften avser abonnemangsdelen<br />

av tariffen medan<br />

energiavgiften speglar kostnaderna<br />

för de energiförluster som<br />

uppstår vid överföringen av el i<br />

stamnätet. Den sammantagna<br />

höjningen av tariffen uppgår till<br />

ca 32 procent, vilket motsvarar<br />

<strong>Elbranschen</strong> 3/2009<br />

Stamnätstariffen höjs 2010<br />

Svenska Kraftnäts styrelse har beslutat att höja effektavgiften i<br />

stamnätstariffen med 25 procent och energiavgiften med 40 procent.<br />

Enligt Energimarknadsinspektionens<br />

generaldirektör Yvonne<br />

Fredriksson kommer det att<br />

stärka kundernas ställning och<br />

innebära en mycket stor omställning<br />

för elnätföretagen som<br />

tvingas att planera sin verksamhet<br />

med en större framförhållning.<br />

I dag sätter nätföretagen själva<br />

sina avgifter för överföring av el.<br />

Avgifterna granskas sedan i<br />

efterhand av Energimarknadsinspektionen.<br />

Den nya modellen innebär att<br />

inspektionen i förväg ska besluta<br />

om hur stora intäkter företagen<br />

får ha under en fyraårsperiod.<br />

Detta är möjligt eftersom verksamheten<br />

inom elnätområdet<br />

fortfarande är en reglerad verksamhet.<br />

Nätavgifterna ska prövas i förväg<br />

Från den 1 januari 2012 ska Energimarknadsinspektionen pröva elnätföretagens<br />

avgifter i förväg i stället för som i dag granska dem i efterhand.<br />

Det står klart sedan riksdagen antagit regeringens proposition Förhandsprövning<br />

av nättariffer.<br />

Enligt Yvonne Fredriksson ska<br />

bolagens intäkter ”täcka skäliga<br />

kostnader” för att driva nätverksamhet<br />

samt ge en rimlig avkastning<br />

på satsat kapital. Hänsyn<br />

ska även tas till kvaliteten i nätföretagets<br />

sätt att bedriva verksamheten.<br />

Hon menar att den<br />

nya modellen kommer att gynna<br />

både kunderna och företagen.<br />

Kunderna eftersom de vet att<br />

ca 0,6 öre per kWh. Den nya<br />

tariffen träder i kraft den 1 januari<br />

2010.<br />

– Det finns två avgörande skäl<br />

till höjningen. Det ena är kraftigt<br />

ökade kostnader för den el<br />

(2,5-3 TWh per år) som Svenska<br />

Kraftnät köper för att täcka överföringsförlusterna<br />

i stamnätet,<br />

säger generaldirektören Mikael<br />

Odenberg.<br />

Ett annat skäl är naturligtvis<br />

de stora kostnader som väntas<br />

när vindkraften ska byggas ut.<br />

– En höjning av stamnätstariffen<br />

med en tredjedel är onekligen<br />

betydande men måste sättas<br />

in i sitt sammanhang. Överföringen<br />

på stamnätet utgör en<br />

liten del av den totala nätavgiften,<br />

vilket gör att höjningen före<br />

skatt endast motsvarar ca 0,6<br />

öre per kWh för en normal slutkund.<br />

Det är ca 10 kronor i<br />

månaden för en villakund med<br />

elvärme och 20 000 kWh elförbrukning<br />

per år, konstaterar<br />

Mikael Odenberg. <br />

företagen inte tar ut för höga avgifter<br />

och företagen eftersom de<br />

får en större förutsägbarhet i sin<br />

verksamhet.<br />

Energimarknadsinspektionen<br />

har under våren börjat förbereda<br />

införandet av de nya reglerna. I<br />

ett första skede handlar det om<br />

att fastställa en metod för beräkning<br />

av företagens tillåtna intäktsramar.<br />

Arbetet bedrivs i dialog<br />

med branschen och kundrepresentanter.<br />

Målsättningen<br />

är att den nya modellen för tillsyn<br />

ska vara transparent och lätt<br />

att förstå för både nätföretag och<br />

kunder.<br />

Energimyndighetens tidigare<br />

s.k. nätnyttomodell anses ha<br />

varit ett sorgebarn. <br />

Tillsyn av regionnät<br />

Ett omfattande elavbrott<br />

inträffade i norra Storstockholm<br />

den 31 maj 2009. Händelsen var<br />

mycket allvarlig ur elsäkerhetssynpunkt<br />

eftersom allmänheten<br />

löpte stor risk att skadas av<br />

spänningssatta anläggningsdelar.<br />

Elavbrottet orsakades av ett<br />

antal sammanfallande felfunktioner<br />

på elutrustningar (brytare,<br />

mättransformatorer och utlösningskretsar)<br />

i sammanlagt tre<br />

olika stationsanläggningar i Vattenfall<br />

Eldistributions 70 kVnät.<br />

Kort tid efter händelsen beslutade<br />

Elsäkerhetsverkets generaldirektör<br />

Magnus Olofsson att<br />

förstärka tillsynen av regionnäten.<br />

Denna tillsyn kommer att<br />

utföras i ett tillsynsprojekt som<br />

startades nu i augusti. Tillsynens<br />

mål är att identifiera brister i<br />

stationsanläggningar för 130-40<br />

kV som har anslutna luftledningar<br />

över tätbebyggda områden,<br />

det vill säga i och i nära anslutning<br />

till detaljplanelagda<br />

områden. Tillsynen kommer att<br />

fokusera på stationernas bortkopplingsutrustningar,<br />

som exempelvis<br />

mättransformatorer, reläskyddssystem,<br />

utlösningskretsar<br />

och brytare.<br />

Geografiska områden som<br />

blir föremål för tillsynen är<br />

storstadsområdena Stockholm,<br />

Göteborg och Malmö. Totalt<br />

planeras besök vid 30 stationer.<br />

De elnätföretag som berörs<br />

är i första hand E.ON Elnät<br />

Sverige AB, Fortum Distribution<br />

AB, Göteborg Energi<br />

Nät AB och Vattenfall Eldistribution<br />

AB.<br />

Tillsynen kommer att genomföras<br />

av en projektgrupp bestående<br />

av tre inspektörer från tillsynskontoren<br />

öst, väst och syd.<br />

Huvuddelen av tillsynsbesöken<br />

genomförs i oktober och november.<br />

Resultatet ska redovisas i<br />

december i år.<br />

<br />

Över 500 unika besökare varje arbetsdag!<br />

Annonsera på <strong>Elbranschen</strong>s nätplats<br />

www.elbranschen.nu<br />

Kontakta annonsavdelningen, tel. 040-611 06 90<br />

6


Nu även 20kV upp till 240A


<strong>Elbranschen</strong> 3/2009<br />

Dragaliden<br />

Pilotprojekt 1, Markbygden. Läge: Två verk redan byggda, tillstånd för övriga tio<br />

väntas under hösten. Antal verk: 12. Typ av verk: Enercon E-82.<br />

Totalhöjd: 149 m och 180 m. Rotordiameter: 82 m. Effekt per verk: 2 MW.<br />

Total installerad effekt: 24 MW. Beräknad elproduktion: ca 70 GWh/år.<br />

Beräknad produktionsstart: 2011.<br />

RENA SNURREN I PITEÅ<br />

Om någon i början av 2000-talet hade sagt att det skulle byggas en vindpark med mer än tusen<br />

vindsnurror i norra Sverige hade den personen knappast blivit tagen på allvar. I dag är detta<br />

dessvärre en realitet. Den enorma vindparken i Markbygden i västra delen av Piteå kommun är<br />

på väg att förverkligas.<br />

– Länsstyrelsens beslut stärker vindkraftens ställning, kommenterar Mikael Kyrk, Svevinds<br />

operative chef.<br />

Svevind och Piteå kommun<br />

gläds åt länsstyrelsens beslut<br />

som de anser är ett tydligt och<br />

klart ställningstagande till stora<br />

vindparker i länet.<br />

Det framgår även av länsstyrelsens<br />

yttrande att vindkraften<br />

ska byggas ut och att motstridiga<br />

viljor ska köras över i god demokratisk<br />

anda.<br />

Länsstyrelsen skriver att vid<br />

tvister ”bör vindkraftsintresset<br />

äga företräde”. Det är ett minst<br />

sagt uppseendeväckande ställningstagande<br />

som i praktiken<br />

ger vindkraftsintressenterna frikort<br />

i förhandlingar med representanter<br />

för exempelvis Östra<br />

Kikkejaurs sameby, som försvarar<br />

rennäringens intressen, eller<br />

med föreningen Svensk Landskapsvård<br />

som offentligt har<br />

deklarerat att de stora vindkraftverken<br />

är en styggelse.<br />

Fördel för<br />

vindsnurrorna<br />

Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation<br />

har i praktiken gett<br />

klartecken till utbyggnad. Nu<br />

ska mycket till för att det inte<br />

ska bli byggstart om tre år som<br />

ägaren Svevind Holding AB och<br />

dotterbolaget Markbygden Vind<br />

AB vill.<br />

Alla remissyttranden ligger på<br />

regeringens bord och ska handläggas<br />

inom ett halvt till ett och<br />

ett halvt år.<br />

– Vi hoppas givetvis att handläggningen<br />

ska snabbas på, säger<br />

Mikael Kyrk som hoppas på<br />

svar redan före årsskiftet.<br />

När regeringen har fattat sitt<br />

beslut ska ärendet tillbaka till<br />

länsstyrelsen för att ytterligare<br />

prövas och villkoras.<br />

Tiden arbetar för vindkraftsintressenterna<br />

i Markbygden.<br />

En majoritet av elkunderna<br />

tycker att elpriset är för högt och<br />

inbillar sig tydligen att svindyr<br />

vindkraft ska kunna sänka priset.<br />

Dessutom har den grönskimrande<br />

politikerkåren enats<br />

om att ”förnybara” energikällor<br />

är det rätta. Sverige har också<br />

förbundit sig i både internationella<br />

och europeiska ”klimatavtal”<br />

att målmedvetet satsa på<br />

energikällor som sol, vind och<br />

vatten.<br />

Bakom projektet står Markbygden<br />

Vind AB som till 75 procent<br />

ägs av Svevind Holding AB<br />

och till 25 procent av tyska<br />

Enercon, en av världens fyra<br />

största tillverkare av vindkraftverk.<br />

Hoppas på 12 TWh<br />

Totalt vill Markbygden Vind AB<br />

bygga 1 101 vindkraftverk längs<br />

ett 50 kilometer långt och tio<br />

kilometer brett stråk väster om<br />

Piteå i närheten av byarna Långträsk<br />

och Koler. Markbygden<br />

För Erik Persson, kommunens tillväxtansvarige inom energi, har satsningarna på ”grön<br />

förnybar energi” i form av storskalig vindkraft och miljövänliga bränslen blivit de absolut<br />

viktigaste framtidsfrågorna när det gäller att skapa tillväxt i det kommunala näringslivet.<br />

8


<strong>Elbranschen</strong> 3/2009<br />

Markbygdens vindkraftspark<br />

Läge: Etapp 1-2 är pilotprojekt, tillstånd för övriga verk i parken inom<br />

6-18 månader<br />

Placering: Piteå kommun, Norrbotten (nära byarna Långträsk och Koler)<br />

Områdets storlek: 50 x 10 km<br />

Totalt antal verk: 1 101<br />

Avstånd mellan verken: 400-700 m<br />

Typ av verk: Merparten Enercon E-82, även E-126<br />

Totalhöjd: 149-200 m<br />

Rotordiameter: 82-126 m<br />

Effekt per verk: 2-6 MW (anpassas efter bästa teknik)<br />

Total installerad effekt: 2 500-4 000 MW<br />

Beräknad elproduktion: 8-12 TWh/år<br />

Beräknad byggkostnad: 50-55 miljarder kronor<br />

Beräknad storskalig byggstart: 2012<br />

Enligt Svevind skulle en fullt utbyggd vindpark i Markbygden kunna<br />

producera el som motsvarar en utbyggnad av vattenkraften i de fyra<br />

orörda älvarna Piteälven, Kalixälven, Byskeälven och Åbyälven. Vindparkens<br />

elproduktion jämförs också i storlek med Luleälvens elproduktion<br />

från vattenkraft. Den sammanlagda mängden el från vindparken uppskattas<br />

motsvara 8 procent av dagens svenska elproduktion.<br />

Fakta om Luleälven: Maxeffekten från Luleälvens vattenkraft ligger på<br />

4 233 MW och älvens normalårsproduktion ligger på 15 TWh (pendlar<br />

beroende på vattentillgång mellan 12 och18 TWh).<br />

Gabrielsberget<br />

Läge: Tillstånd hösten 2008, byggnation av vägar har startat.<br />

Placering: Nordmalings kommun, Västerbotten. Antal verk: 40 st.<br />

Typ av verk: Enercon E-82. Totalhöjd: 150 m. Rotordiameter: 82 m.<br />

Effekt per verk: 2 MW. Total installerad effekt: 80 MW.<br />

Beräknad energiproduktion: ca 250 GWh/år.<br />

Beräknad produktionsstart: hösten 2011.<br />

Kyrk och räknar upp tjänster för<br />

att bygga vägar och annan infrastruktur,<br />

transporter, betongarbeten,<br />

service och underhåll<br />

samt legojobb åt större entreprenörer<br />

som deltar i projektet.<br />

Dessutom planerar tyska<br />

Enercon en industrietablering<br />

på industriområdet Haraholmen<br />

i Piteå skärgård inför den stora<br />

byggruschen 2012 när 50 snurror<br />

ska byggas per år. Det talas<br />

om mer än 1 000 arbetstillfällen<br />

när det är som hetast, varför inte<br />

1 101! Över en längre tid anställs<br />

cirka 250 för underhåll<br />

och drift, 200 i cement- och<br />

tornfabriken och 20 elinstallatörer.<br />

Svevinds satsningar på vindkraft<br />

i Markbygden och Nordmaling<br />

stödjer den svenska inställningen<br />

”att Sverige alltid ska<br />

gå före” eller som Margot Wallström<br />

en gång uttryckte det ”Om<br />

ingen går före, kommer ingen att<br />

följa efter”. Die dummen<br />

Schweden gehen voran och statuerar<br />

som vanligt ett dåligt<br />

exempel.<br />

<br />

och de höglänta delarna väster<br />

om Piteå påstås ha mycket bra<br />

vindförhållanden.<br />

Området är till huvuddelen<br />

glest befolkat med få som förväntas<br />

protestera. Dessutom<br />

korsas området av tre stora kraftledningar<br />

som beräknas kunna<br />

användas för överföringen. Få<br />

platser anses så bra lämpade för<br />

storskalig vindkraftsproduktion<br />

som Markbygden.<br />

Vindkraftsparken beräknas kosta<br />

mellan 50 och 55 miljarder kronor.<br />

Fullt utbyggd förväntas den<br />

producera 12 TWh per år, drygt<br />

hälften av det svenska målet för<br />

landbaserad vindkraft.<br />

Sverige ska<br />

statuera exempel<br />

– Det kommer att finnas plats<br />

för olika typer av arbetsuppgifter<br />

för småföretagare, säger Mikael<br />

Stor-Blåliden<br />

Pilotprojekt 2, Markbygden. Läge: Ansökan inlämnad hösten 2008.<br />

Antal verk: 8. Typ av verk: Enercon E-82 (6) och E-126 (2).<br />

Totalhöjd: 179 och 200 m. Rotordiameter: 82 och 126 m.<br />

Effekt per verk: 2 och 6 MW. Total installerad effekt: 24 MW.<br />

Beräknad elproduktion: ca 70 GWh/år.<br />

Beräknad produktionsstart: 2012.<br />

9


<strong>Elbranschen</strong> 3/2009<br />

Svindyrt och onödigt<br />

Ny storskalig kraftproduktion ska byggas i områden där det råder<br />

effektbrist. Det var i alla fall intentionen bakom den nu gällande<br />

ellagen som trädde i kraft den 1 januari 1996 när elmarknaden<br />

omreglerades. Den nya lagen ersatte den gamla från 1902 som i<br />

praktiken hade varit med sedan Sverige elektrifierades.<br />

Omregleringen innebar att<br />

kunderna själva skulle få välja<br />

elleverantör. Elbörsen NordPool<br />

i Oslo blev marknadsplats. Distributionen<br />

fortsatte att vara ett<br />

(naturligt) monopol och det nätbolag<br />

som har koncession svarar<br />

för och debiterar transporten av<br />

el ut till användarna.<br />

Stora förluster<br />

i näten<br />

Grundtanken bakom den nya ellagen<br />

var att slutkunderna skulle<br />

få lägsta möjliga elpris. För att<br />

åstadkomma detta skulle nya<br />

stora produktionsanläggningar<br />

placeras nära befolkningscentra<br />

eftersom överföring av el är förenad<br />

med förluster på nätet.<br />

I stamnätets 400 kV-ledningar<br />

försvinner ungefär 2-3 procent, i<br />

regionnätets 110/130 kV-ledningar<br />

ytterligare någon procent<br />

och i lokalnäten kan förlusterna<br />

vara så stora som 6-10 procent<br />

beroende på elledningarnas kvalitet.<br />

Förlusterna blir tydliga när<br />

man jämför inmatad el med uttagen<br />

el. Dessa förluster måste<br />

nätägaren stå för och köpa el för<br />

att kompensera förlusterna i<br />

systemet. Nätägaren måste<br />

kunna leverera samma mängd el<br />

som man har tagit emot.<br />

Förlusten ger kunderna ett<br />

onödigt högt elpris om ny stor<br />

elproduktion byggs långt från<br />

landets bristområden som är<br />

södra Sverige och västkusten.<br />

Norrland försörjs helt av vattenkraften<br />

från älvarna. Ungefär<br />

hälften används, den andra halvan<br />

skickas på stamnätet söderut<br />

till Mellansverige. Kärnkraftverket<br />

Forsmark försörjer i grova<br />

drag östra Svealand och stockholmsområdet,<br />

kärnkraftverken<br />

Oskarshamn och Ringhals försörjer<br />

resterande delar av Svealand<br />

och Götaland.<br />

Problemet är inte<br />

elbrist<br />

Det talas ibland felaktigt om att<br />

vi har elbrist i Sverige, men den<br />

risken är inte överhängande.<br />

Däremot är risken betydligt<br />

större för effektbrist. Den svenska<br />

elproduktionen räcker kanske<br />

inte till när det är svinkallt en<br />

vinterdag i januari och både<br />

samhället och industrierna använder<br />

mycket el. Då kan en hel<br />

region i landet svartna. Det har<br />

hänt förut och kommer säkerligen<br />

att hända igen.<br />

Folk i allmänhet har svårt att<br />

skilja på effekt och energi.<br />

Effekt är det som produceras<br />

och används just nu och effekten<br />

mäts som bekant i t.ex.<br />

megawatt. Energi däremot mäts<br />

över en tidsenhet, t.ex. förbrukning<br />

per timme, och då talar vi<br />

om megawattimmar.<br />

När det gäller förlusterna i elnätet<br />

räknar Svenska Kraftnät i<br />

snitt med att sex procent av den<br />

el som produceras i landet går<br />

förlorad. Det innebär att vart<br />

sjuttonde vindkraftverk som ska<br />

byggas i Markbygden med Piteå<br />

som centrum får producera el<br />

till vindparkens förluster på elnätet.<br />

På grund av elöverskottet<br />

i Norrland måste rimligtvis hela<br />

produktionen från den tänkta<br />

anläggningen transporteras<br />

söderut.<br />

Samhällets investeringskostnader<br />

för att täcka förlusterna i<br />

Markbygden blir stora. Och det<br />

kommer att kosta drygt 2,5 miljarder.<br />

Nu handlar satsningen i<br />

Markbygden om den heliga kon<br />

”förnybar energi” och inte om<br />

ursprungstanken att ge svenska<br />

folket lägsta möjliga elpris. Det<br />

är naturligtvis koldioxidmyten<br />

som ligger bakom.<br />

Alternativet till att transportera<br />

el långa sträckor via stamnätet<br />

söderut från Norrland är<br />

att i södra Sverige bygga stora<br />

havsbaserade vindkraftsparker.<br />

Det skulle enligt Svenska Kraftnät<br />

kräva avsevärt mindre investeringar<br />

i elnäten.<br />

Men det allra bästa alternativet<br />

vore naturligtvis att återstarta<br />

Barsebäck med moderniserade<br />

reaktorer. Och samtidigt<br />

lägga alla vindkraftsplaner<br />

på hyllan.<br />

<br />

Ska miljarder<br />

kastas bort på<br />

vindkraft<br />

Följ debatten<br />

på<br />

<strong>Elbranschen</strong>s<br />

nätplats:<br />

www.<br />

elbranschen.nu<br />

10


Ställverksutrustning ASEA/ABB. Brytare 12-24 kV.<br />

Utrustning från 1960-talet till 2000-talet.<br />

Stenator AB Billstabågen 5, 722 40 Västerås. Tel. 021-12 65 80, fax 021-13 41 95<br />

För ytterligare information: www.stenator.se<br />

RUDIN & CO. FOTO: PER-ARNE RYNNING.<br />

OMFORMARSTATION, MJÖLBY.<br />

BYGGHERRE: BANVERKET ÖSTRA BANREGIONEN.<br />

Totalentreprenad med KC Betong<br />

KC Betong svarar för såväl projektering och produktion som leverans och montering<br />

av kompletta stommar. Nästan 100 års branscherfarenhet ger oss möjlighet att hitta<br />

de absolut bästa lösningarna, både vad gäller ekonomi och utförande.<br />

Vi arbetar med byggnader som exempelvis bostäder, skolor, förvaltningsbyggnader,<br />

industrier, ställverk. Vi tillverkar också egna produkter för miljövård och markprodukter<br />

till tele- och IT-branschen.<br />

KC BETONG, BOX 139, 641 22 KATRINEHOLM. TEL 0150-34 99 00 E-POST: INFO@KC-BETONG.SE WEBB: WWW.KC-BETONG.SE


<strong>Elbranschen</strong> 3/2009<br />

VINDKRAFT STÖR ELNÄTEN<br />

Dagens elnät klarar inte en storskalig utbyggnad av vindkraften. Elsystemet är uppbyggt med<br />

vattenkraften som reglerkraft i första hand och vattenkraften klarar inte att stödja ett system<br />

med storskalig vindkraft. Följden kan bli plötsliga och omfattande elavbrott.<br />

Redan i dag orsakar vindkraften<br />

omfattande brus och störsignaler<br />

på nätet. Många elledningar<br />

är byggda som enbart användarnät<br />

och inte som produktionsnät.<br />

När vindkraftselen ska<br />

ut innebär det hög belastning på<br />

användarnätets alla rörliga delar<br />

kring stolpar och transformatorer.<br />

Slitaget ökar och gör distributionen<br />

störningskänslig. De<br />

senaste åren har många elkunder<br />

klagat över störningar i telefoner,<br />

datorer och radio- och TVapparater.<br />

När vindkraften nu<br />

ska byggas ut med jättelika vindparker,<br />

kommer de allvarliga<br />

problemen att öka.<br />

Våra svenska elnät är starkast<br />

närmast tättbefolkade områden<br />

och svagare ju längre bort från<br />

stamnätet man kommer. För att<br />

klara en kraftig utbyggnad av<br />

vindkraften måste en stor del av<br />

elnäten förstärkas eller byggas ut.<br />

Elanvändarna<br />

får betala notan<br />

Vill det sig illa kan storskalig<br />

drift av högspänd vindkraft slå<br />

ut distributionssystemet. En lösning<br />

som föreslagits är att varje<br />

produktionsenhet måste investera<br />

i ett filter som ska ta bort<br />

störningarna. Som alltid är det<br />

elkunderna som får betala för<br />

detta.<br />

Regeringens mål är att Sverige<br />

ska kunna producera 30 TWh<br />

vindkraftsel per år från 2020.<br />

Det är 15 gånger mer än i dag. I<br />

effekt räknat handlar det om att<br />

gå från dagens cirka 1 000 till<br />

12 000-15 000 MW. I dag ger<br />

vindkraften runt 2 TWh per år<br />

(cirka 1 200 vindkraftverk) men<br />

om målet ska nås måste antalet<br />

vindkraftverk öka till mellan<br />

3 000 och 6 000 verk. Hur<br />

många det blir beror bl.a. på<br />

storlek och lokalisering.<br />

När vindkraftverk ansluts till<br />

elnätet kan det uppstå flera olika<br />

typer av störningar som kan relateras<br />

till vindkraftverkens skiftande<br />

storlek, till att vinden är<br />

ojämn och till att de lokala elnäten<br />

är alldeles för svaga.<br />

De vanligaste störningarna på<br />

näten där de enskilda vindkraftverken<br />

eller vindparkerna ansluts<br />

är:<br />

Överspänning: Spänningen<br />

in i nätet från vindkraftverket<br />

blir för hög och då kan strömmen<br />

brytas vid vissa nivåer.<br />

Flimmer: Energiflödet från<br />

vindkraftverket blir ojämnt på<br />

grund av att det blåser ojämnt.<br />

Detta skapar flimmer eller störningar<br />

i elnätet. Flimmer och<br />

också s.k. frekvensövertoner kan<br />

tas bort med hjälp av filter.<br />

Känsliga reläskydd: Reläskydden<br />

i näten löser felaktigt<br />

ut, vilket kan ge strömavbrott.<br />

Detta har att göra med att vindkraftselen<br />

går åt fel håll, från anslutningsnät<br />

till lokalnät och i<br />

inåt till regionnät och stamnät<br />

när kraftverket producerar mer<br />

el än vad som används lokalt.<br />

Normalt ska elen gå motsatt<br />

riktning, d.v.s. från stamnätet<br />

och ut till de lokala smånäten.<br />

Miljardsatsningar krävs<br />

Svenska Kraftnät måste investera<br />

tiotals miljarder i stamnätet<br />

när vindkraften mångfaldigas.<br />

Och regeringen planerar för 30<br />

TWh onödig vindkraftsel år<br />

2020.<br />

Går man från dagens 2 TWh<br />

till att producera 15 gånger mer<br />

måste elnäten anpassas. <br />

Annonsera i branschens oberoende informationskanal!<br />

12


<strong>Elbranschen</strong> 3/2009<br />

SÄKERT FÖRVAR<br />

eller bortkastade miljarder<br />

Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB, bildades på sjuttiotalet av de svenska kärnkraftsföretagen<br />

med uppgift att ta hand om allt använt kärnbränsle och radioaktivt avfall. Svensk lag<br />

föreskriver att de producerande företagen själva måste ta ansvar för detta. De högt ställda<br />

kraven på säkerhet innebär att SKB nu i trettio år har styrt ett av Sveriges mest omfattande<br />

miljöskyddsprojekt. Men forskarna menar att det finns oerhört mycket energi kvar i det använda<br />

bränslet som på sikt skulle kunna användas i kanske hundratals år.<br />

Den metod för förvaring man<br />

enats om kallas KBS-3 (Kärn-<br />

BränsleSäkerhet) och har tre<br />

skyddsbarriärer, koppar, bentonitlera<br />

och berg. Det använda<br />

kärnbränslet kapslas in i en kopparkapsel<br />

försedd med en insats<br />

av gjutjärn där behållare med<br />

det använda bränslet skjuts in.<br />

De perfekt friktionssvetsade<br />

kopparkapslarna bäddas in i<br />

bentonitlera och placeras i urberget<br />

på cirka 500 meters djup.<br />

Återtag är möjligt om bentoniten<br />

slammas upp med saltlösning.<br />

Den slutliga igenfyllningen av<br />

deponeringstunnlarna beräknas<br />

inte ske förrän 2070. Använt<br />

kärnbränslet kan alltså dessförinnan<br />

återtas och återanvändas<br />

som bränsle om fjärde generationen<br />

reaktorer blir verklighet. I<br />

ett sådant scenario kan man<br />

betrakta det förvarade använda<br />

bränslet som en gigantisk bränsledepå,<br />

tillräcklig för att driva de<br />

RAPPORT:<br />

KJELL DUBERG<br />

kjell.duberg@telia.com<br />

nya höghastighetsreaktorerna<br />

hundratals år framåt i tiden.<br />

Test i full skala<br />

Vid SKB:s underjordiska berglaboratorium<br />

på Äspö norr om<br />

Oskarshamn sker en stor del av<br />

forskningen kring den framtida<br />

förvaringen. I ett samarbete mellan<br />

svensk och internationell<br />

expertis försiggår en mängd<br />

experiment inom bergmekanik,<br />

grundvattenflöde och grundvattenkemi.<br />

I tunneln finns instrument<br />

som mäter grundvattnets<br />

rörelser i berget, vattnets egenskaper,<br />

gasinnehåll, tryck och<br />

förändringar. Här finns kapslarna,<br />

leran, maskinerna, tunnlarna<br />

och deponeringshålen. Efter<br />

förundersökningar i området<br />

sedan 1986 började anläggningen<br />

byggas 1990. Sedan 1995 har<br />

den fungerat som en fullskalig<br />

generalrepetition inför byggandet<br />

av ett slutligt förvar. Nyligen<br />

fattades beslutet att detta kommer<br />

att placeras i Forsmark.<br />

Där beräknas anläggningen stå<br />

klar att ta emot de första leveranserna<br />

år 2023.<br />

I Forsmark byggs på cirka 500<br />

meters djup 250 meter långa<br />

tunnlar som placeras med 40<br />

meters avstånd från varandra. I<br />

tunnlarnas botten finns deponeringshål<br />

med sex meters mella<strong>nr</strong>um.<br />

Kopparkapslarna placeras<br />

i deponeringshålen och bäddas<br />

in i en buffert av bentonitlera.<br />

När allt använt kärnbränsle<br />

har deponerats i urberget fylls<br />

tunnlar och schakt med svällande<br />

lera eller en blandning av bergkross<br />

och lera. Om man nu inte<br />

vid det laget har löst tekniken<br />

för återanvändning. Trots allt är<br />

ju bara 0,7 procent av bränslet<br />

använt.<br />

Isolerande barriär<br />

från vulkanaska<br />

För att hindra vattenströmming<br />

kring kopparkapslarna fylls deponeringshålen<br />

med bentonitlera. I<br />

ett speciellt bentonitlaboratorium<br />

på Äspö forskar man för att<br />

ta fram optimal och kostnadseffektiv<br />

lera. Fyndigheter, ofta<br />

flera miljoner år gamla, finns på<br />

många platser, bland annat i<br />

USA, Grekland, Japan, Tyskland<br />

och Australien.<br />

Till att börja med koncentrerades<br />

försöken på en amerikansk<br />

bentonitlera men man har nu<br />

fortsatt för att se om bentonitleror<br />

från Indien och Grekland<br />

fungerar lika bra eller kanske till<br />

och med bättre. Leran bildas ur<br />

askan som sprids vid vulkanutbrott.<br />

Den tar åt sig vatten och<br />

kan svälla upp till tio gånger sin<br />

torra volym. Den blir tät och lika<br />

Utställningshallen vid<br />

Äspös ovanjordslaboratorium.<br />

I centrum<br />

en modell av kopparkapseln<br />

som ska förvara<br />

det använda kärnbränslet<br />

(infälld närbild).<br />

13


<strong>Elbranschen</strong> 3/2009<br />

Lämningar efter mikroberna syns på ett antal platser i Äspötunneln.<br />

Till höger: Deponeringsmaskinen Magne är fjärrstyrd och utrustad med strålskydd. Vid deponeringen placeras<br />

först ett bottenlock av bentonitlera i deponeringshålet som har en stapel av bentonitringar. Därefter tippar<br />

och sänker maskinen långsamt ner kapseln och slutligen läggs ett bentonitlock över.<br />

I tunneln pågår en mängd mätningar och experiment inom bergmekanik, grundvattenflöde och<br />

grundvattenkemi. Undersökningar i borrhål ger kunskap om hur olika radioaktiva ämnen letar sig in i sprickor<br />

och porer i berget.<br />

ogenomtränglig för strömmande<br />

vatten som sprickfri granit. I<br />

tunneln visas ett stycke fossilt<br />

trä från Italien som inte har ruttnat<br />

på två miljoner år eftersom<br />

det begravts i bentonitlera.<br />

Bufferten av bentonitlera<br />

skyddar kapseln mot korrosionsangrepp<br />

och bergrörelser. Om<br />

en spricka skulle uppstå i någon<br />

kapsel, hindrar bufferten vatten<br />

att tränga in i kapseln. Den<br />

hindrar också radioaktiva ämnen<br />

från att komma ut ur kapseln.<br />

Berget bidrar med en naturlig<br />

miljö som gör att de tekniska<br />

Test av återtag. Kapseln på bilden har frilagts efter fem års förvaring. Man placerar en kapsel med en<br />

elektrisk värmare i ett deponeringshål fodrat med block och ringar av bentonitlera. När leran har blivit mättad<br />

friläggs kapseln och lyfts upp för undersökning. Bentoniten löses med en saltlösning.<br />

Boudinage bildas när ett lager av ett sprött material deformeras tillsammans med en segare huvudbergart.<br />

När den spröda ljusa bergarten brister pressas den sega mörka bergarten in och man får en kedja av ljusa<br />

boudiner i en mörk mellanmassa (t.h.).<br />

14


Svensk kärnkraft<br />

är bra för både miljön och samhället.<br />

Ger inga växthusgaser.<br />

Ger inga försurande utsläpp eller<br />

hälsovådliga rökgaser.<br />

Producerar mycket och billig elström<br />

– en livsnödvändighet för svensk<br />

basindustri och vår fortsatta välfärd.<br />

Tar ansvar för sitt avfall över hela<br />

livscykeln.<br />

Vilka andra energikällor gör det<br />

Euro Energy Components AB<br />

- Din kontakt inom el!<br />

<br />

3-polig 40-63 A<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

Miljövänner för kärnkraft<br />

www.mfk.nu mfk@mfk.nu<br />

Box 83, 430 24 Väröbacka<br />

NYHET!<br />

3<br />

<br />

<br />

Montagematriel<br />

<br />

www.euroenergy.se


<strong>Elbranschen</strong> 3/2009<br />

hålla förvaret fritt från syre. Nu<br />

har Pedersen tillsammans med<br />

kanadensiska forskare även hittat<br />

virus. De upprätthåller<br />

balansen genom att de hindrar<br />

bakterierna att föröka sig ohämmat.<br />

Eftersom virus inte har<br />

någon ämnesomsättning förökar<br />

de sig enbart genom att använda<br />

bakterier som värdceller samtidigt<br />

som de tar död på dem.<br />

Deponeringshålen måste borras med exakt precision. Kapslarna är en meter i<br />

diameter och fem meter långa. Modellen till höger visar kapseln med bentonitringar<br />

omkring. Ett bentonitlock ska läggas över.<br />

Det 7 000 år gamla vattnet från Litorinahavet som ligger kvar i urberget har<br />

en salthalt på mellan 0,9 och 1,1 procent. Därför smakar det inte särskilt gott.<br />

Till höger: Centimeterhöga kärnbränslekutsar av urandioxid som pressats till<br />

cylindrar och genom upphettning blivit keramiska. Varje kuts har ett energiinnehåll<br />

som mosvarar ca 600 liter olja.<br />

barriärernas funktion bevaras<br />

över mycket lång tid. Det stora<br />

djupet och berget håller det använda<br />

bränslet avskilt från djurens<br />

och människornas miljö.<br />

Kamp i underjorden<br />

De mikrober som påträffats på<br />

djupet vid Äspötunneln har<br />

väckt berättigad uppmärksamhet.<br />

Karsten Pedersen, professor<br />

i mikrobiologi vid Göteborgs<br />

universitet, har forskat om underjordiska<br />

mikrober på Äspölaboratoriet<br />

i tjugo år och har DNAbestämt<br />

201 helt nya arter från<br />

jordens i<strong>nr</strong>e där de funnits i 1,8<br />

miljarder år. Encelliga men ändå<br />

på sätt och vis tänkande varelser<br />

som kan fatta beslut och röra sig<br />

mot syre och järn. Ur förvaringssynpunkt<br />

är det positivt att mikroberna<br />

konsumerar syre som<br />

annars kan verka korroderande<br />

på koppar. Mikrobförsök görs för<br />

att man ska kunna klarlägga i vilken<br />

omfattning mikrober kan<br />

Magne, son av Tor<br />

För att forskningen i Äspölaboratoriet<br />

ska kunna bedrivas i full<br />

skala krävs också att maskinerna<br />

som används är i full storlek.<br />

Deponeringsmaskinen, kallad<br />

Magne, är en prototyp till den<br />

framtida maskin som ska hantera<br />

kapslar med använt kärnbränsle<br />

i slutförvaret. Den tillverkades<br />

av HFH Herbst GmbH<br />

och levererades till Äspö 2008.<br />

Maskinen vidareutvecklas med<br />

hjälp av företaget Navitec Systems<br />

Oy för att den ska bli helt<br />

autonom, d.v.s. kunna navigera<br />

själv och automatiskt deponera<br />

kapslarna med millimeternoggrannhet.<br />

Maskinen är fjärrstyrd<br />

och försedd med strålskydd.<br />

Den testas hårt och utsätts för<br />

olika typer av driftstörningar,<br />

exempelvis strömavbrott, i olika<br />

skeden av processen.<br />

Alternativ<br />

deponeringsmetod<br />

Parallellt med forskningen kring<br />

den vertikala metoden för deponering<br />

testas också en variant<br />

med horisontell deponering.<br />

Fördelen med liggande kopparkapslar<br />

är att det går åt betydligt<br />

mindre bergvolym, transporterna<br />

blir färre och man behöver<br />

Torbjörn Hugo-Persson, chef för platsundersökningsteknik på Äspö, Karl-Erik Almén, undersökningsledare<br />

för förundersökningarna i Oskarshamn och Mats Ohlsson, chef för Äspöanläggningen.<br />

Bilden till höger: Claes Thegerström, vd vid SKB, kunde i början av juni 2009 meddela att platsen för<br />

slutförvaring blir Forsmark och att det var bergets egenskaper som avgjorde.<br />

16


Cressall Resistors<br />

Experten på kraftmotstånd!<br />

CHS Controls erbjuder ett av världens bredaste sortiment av<br />

kraftmotstånd från Cressall Resistors, från några få watt upp till<br />

flera megawatt. Vi levererar helt kundanpassade lösningar och<br />

standardiserade konstruktioner för applikationer som<br />

• Bromsmotstånd, självkylda och fläktkylda, för industri- och<br />

traktionsändamål<br />

• Belastningmotstånd för batteri- och generatorprovning,<br />

lösningar för integration med reservkraftsaggregat<br />

• Jordningsmotstånd för generator- och distributionssystem<br />

• Filtermotstånd för HVDC överföringar, SVC anläggningar och<br />

kondensatorurladdning<br />

Oavsett behov, plats, driftsmiljö och applikation, Cressall har det<br />

kraftmotstånd som behövs.<br />

Prova oss - Besök www.chscontrols.se!<br />

CHS Controls AB<br />

Florettgatan 33, 254 67 Helsingborg<br />

Tel 042-386100, fax 042-386129<br />

chs@chscontrols.se, www.chscontrols.se<br />

Alltid<br />

tillgänglig<br />

Always available<br />

- Alltid öppen!<br />

www.chscontrols.se<br />

- Always open!


<strong>Elbranschen</strong> 3/2009<br />

svenska kärnkraftverken. När<br />

bränslet efter fem år är förbrukat<br />

är det mycket varmt och radioaktivt.<br />

Det kyls då ner i ett år i<br />

bassänger vid respektive kraftverk.<br />

Därefter forslas det sjövägen<br />

med fartyget m/s Sigyn till<br />

Clab, det centrala mellanlagret<br />

på Simpevarpshalvön i närheten<br />

av Oskarshamns kärnkraftverk<br />

där det lagras trettio meter ner i<br />

berget. Två meter vatten skyddar<br />

effektivt mot strålningen och<br />

kyler samtidigt ner det fortfarande<br />

mycket heta bränslet. Efter trettio<br />

år i mellanlagret har bränslet<br />

kylts av till ungefär 100 grader<br />

och radioaktiviteten har sjunkit<br />

med 90 procent vilket gör det<br />

enklare att hantera i slutförvaringen.<br />

Anläggningen har en<br />

kapacitet på 8 000 ton och där<br />

finns nu 5 000 ton.<br />

Medelaktivt avfall blandas<br />

med betong och gjuts in i plåteller<br />

betonglådor, kallade kokiller.<br />

De förvaras i ett mellanlager<br />

på kärnkraftverket innan de<br />

transporteras till SFR, slutförvaret<br />

för kortlivat radioaktivt avfall,<br />

nära Forsmarks kärnkraftverk.<br />

Där förvaras det i stora bergrum.<br />

Efter 500 år har avfallets radioaktivitet<br />

minskat till den nivå<br />

som finns naturligt i berget runt<br />

omkring. En del lågaktivt avfall<br />

slutförvaras också på SFR.<br />

Projektering pågår för en<br />

inkapslingsanläggning i anslutning<br />

till mellanlagret Clab. Det<br />

använda kärnbränslet ska<br />

kapslas in på plats innan det<br />

transporteras till slutförvaret.<br />

Blir anläggningen beviljad tas<br />

den i drift samma år som slutförvaret.<br />

mindre återfyllnadsmaterial.<br />

Mängden uttaget berg kan halveras<br />

eftersom ingen deponeringstunnel<br />

behöver borras.<br />

Kopparkapslarna läggs horisontellt<br />

och paketeras med bentonitlera<br />

i så kallade supercontai<strong>nr</strong>ar.<br />

De lyfts in i deponeringstunneln<br />

med hjälp av en deponeringsmaskin.<br />

Forskning pågår för<br />

att utröna om leran uppfyller de<br />

långsiktiga säkerhetskraven.<br />

Eftersom kopparkapslarna ligger<br />

efter varandra finns det risk att<br />

kanaler bildas i bentoniten och<br />

för mycket vatten påverkar<br />

lerans funktion. Om ett år ska<br />

alla osäkerhetsfaktorer vara belysta<br />

och därefter kommer SKB<br />

att fortsätta med fullskaletester<br />

för att 2013 få ett definitivt svar<br />

på om H-metoden uppfyller kraven.<br />

Först då kan man välja mellan<br />

de två metoderna.<br />

Till Clab med m/s Sigyn<br />

SKB ansvarar för ett system av<br />

anläggningar för omhändertagande<br />

av allt avfall från de<br />

Kostnad på<br />

uppemot 100 miljarder<br />

Alla som producerar el från<br />

kärnkraft betalar ett öre per<br />

kilowattimme till en fond. Fonden<br />

innehöll 40 miljarder i<br />

början av 2008. Pengarna används<br />

till att finansiera forskning,<br />

teknikutveckling, anläggningar<br />

och alla andra investeringar<br />

som behövs i framtiden.<br />

Slutkostnaden kan hamna<br />

uppåt 100 miljarder. <br />

Stöd yttrandefriheten!<br />

Annonsera i branschens oberoende informationskanal!<br />

18


<strong>Elbranschen</strong> 3/2009<br />

DEBATT I ELBRANSCHEN<br />

Missuppfattning om spillvärme<br />

Okunniga svenska politiker hävdar att två tredjedelar av energin för elproduktion i Europa i dag<br />

förloras i kondenskraftverken och att avloppsvärmen som släpps ut med kylvattnet skulle vara<br />

”ett fruktansvärt energislöseri”. Så förhåller det sig dessbättre inte.<br />

Lena Sommestad, Anders Wijkman<br />

m.fl. hävdar att två tredjedelar<br />

av energin för elproduktion<br />

i Europa i dag förloras på grund<br />

av enorma energiförluster i kondenskraftverken<br />

(SvD 11/6).<br />

Junilistans Sören Wibe hävdar<br />

att avloppsvärmen som släpps ut<br />

med kylvattnet skulle vara ”ett<br />

fruktansvärt energislöseri”<br />

(december 2008 i tidskriften<br />

”Information om kärnkraft”) ”att<br />

två tredjedelar av energin försvinner<br />

rakt ut i havet”.<br />

Avloppsvärmeflödet<br />

är nödvändigt<br />

Så förhåller det sig dessbättre<br />

inte. Avloppsvärmeflödet är<br />

tvärtom en nödvändig integrerande<br />

del av all normal termisk<br />

elproduktion. När elektricitet<br />

tillverkas utifrån fissionsvärme<br />

eller förbränningsvärme, såsom<br />

sker i våra största termiska<br />

elverk, framkommer samtidigt<br />

ett flöde av avloppsvatten vid<br />

en temperatur som i regel är<br />

mellan fem och femton grader<br />

över omgivningens. Detta avloppsvärmeflöde<br />

är en nödvändig<br />

del av processen på ungefär<br />

samma sätt som avloppsvattenströmmen<br />

från en vattenturbin:<br />

stoppar man avloppet,<br />

stoppar man i båda fallen turbinen.<br />

I denna mening är avloppsvärmen<br />

inget spill. Att<br />

ändå beteckna den som<br />

JÖRGEN CHRISTENSEN<br />

&<br />

LARS PERSSON<br />

”spillvärme” eller beskriva den<br />

som slöseri är vilseledande.<br />

Värmeläran är en<br />

vansklig disciplin<br />

Att felaktiga föreställningar kan<br />

vara seglivade är väl känt. I det<br />

aktuella sammanhanget torde<br />

detta främst bero på dels det statistiska<br />

faktum att värmeläran<br />

(termodynamiken, energitiken)<br />

är en vansklig disciplin som bemästras<br />

av få, dels att den tekniska<br />

värmelärans vanliga fackspråk<br />

omfattar många oklara och<br />

missvisande uttryck. Exempelvis<br />

brukas beteckningen ”energiförbrukning”,<br />

ehuru energin enligt<br />

värmelärans första huvudsats är<br />

konstant; inte sällan brukar man<br />

en grundläggande storhets namn<br />

som namn på en annan grundläggande<br />

storhet, som när man<br />

med ”kraft” betecknar – inte en<br />

kraft – utan elektricitet (ström,<br />

effekt m.m.), och med ”termisk<br />

verkningsgrad” något, som principiellt<br />

är skilt ifrån mekanisk<br />

verkningsgrad.<br />

Den som inte har insett denna<br />

senare skillnad måste tro att även<br />

dagens bästa termiska s.k. ”kondensverk”<br />

(som har kalla kondensorer)<br />

med termisk verkningsgrad<br />

omkring 0,4 (eller 40 procent)<br />

fungerar eländigt. Sanningen är<br />

den motsatta, nämligen att de<br />

som resultat av lång och genomgripande<br />

teknisk utveckling fungerar<br />

fenomenalt effektivt.<br />

Fjärrvärme är inte<br />

gratisvärme!<br />

Den nämnda höga effektiviteten<br />

kan väl uttryckas genom en verkningsgrad.<br />

Det som elverket förbrukar<br />

är inte energi utan<br />

arbetsförmåga (exergi), och den<br />

arbetsmässiga verkningsgraden<br />

för ett modernt elverk med eldad<br />

panna och kall kondensor är 0,7<br />

till 0,8, räknad som förhållandet<br />

mellan arbetseffekten som lämnar<br />

verket i form av elektricitet<br />

och den maximala arbetseffekten<br />

av ångan vid pannans högsta<br />

temperatur.<br />

Om man t.ex. för fjärrvärme<br />

tar ut ånga vid en högre temperatur<br />

än den som normalt råder i<br />

ångan från ett elverks turbin,<br />

d.v.s. knappt 30 grader plus under<br />

svenska förhållanden, uppnår<br />

man inte ökad verkningsgrad;<br />

oftast vill den tvärtom avta.<br />

Detta beror bl.a. på att verkets<br />

drift nu ska anpassas till efterfrågan<br />

och utbud både på eloch<br />

värmemarknaden, vilka varierar<br />

vardera på sitt sätt under<br />

dagen, veckan och året. Att höja<br />

temperaturen på ångan från turbinen<br />

från 30 till 160-180 grader<br />

medför att elproduktionen avtar<br />

drastiskt – och detta i synnerhet<br />

när värmekällan är en reaktor av<br />

dagens svenska typ. Redan av<br />

det skälet blir fjärvärmen inte<br />

gratisvärme såsom professor<br />

Wibe, Lena Sommestad, Anders<br />

Wijkman och många med dem<br />

föreställer sig.<br />

Missuppfattningen kan<br />

leda till felaktiga beslut<br />

Den här ovan påtalade missuppfattningen<br />

kan leda till felaktiga<br />

politiska beslut med skadliga<br />

och kostsamma följder. Det är<br />

olyckligt om okunniga svenska<br />

politiker även i internationella<br />

fora som G8-möten och det<br />

kommande klimatmötet i Köpenhamn<br />

sprider en missuppfattning<br />

om termisk elproduktion<br />

och sålunda försvårar en redan<br />

vansklig energi- och klimatpolitisk<br />

beslutssituation. <br />

Häng med i debatten!<br />

www.elbranschen.nu<br />

Specialkabel<br />

Robotkabel<br />

Elektronikkabel<br />

Koaxialkabel<br />

Halogenfri kabel<br />

Värmetålig kabel<br />

Högfrekvenskabel<br />

Gummikabel<br />

Datakabel<br />

Servokabel<br />

Tel. 08-97 00 70 Fax 08-646 31 48 info@elproman.se www.elproman.se<br />

Fråga oss om specialkabel<br />

- vår specialitet<br />

19


<strong>Elbranschen</strong> 3/2009<br />

DEBATT I ELBRANSCHEN<br />

Kärnkraft och algblomning<br />

Det pågår en debatt om att<br />

Sverige bör bygga ut kärnkraften<br />

för att trygga framtida elbehov<br />

utan att medverka till klimatförändringar.<br />

Detta antagande är<br />

felaktigt då kärnkraftverken, via<br />

sina kylvattenutsläpp, i allra<br />

högsta grad bidrar till den globala<br />

uppvärmningen genom de<br />

stora värmemängder som dumpas<br />

i Östersjön. Dessa höjer vattentemperaturen<br />

särskilt i de<br />

områden som oftast drabbas av<br />

algblomning.<br />

Svensk kärnkraft producerar<br />

årligen cirka 70 TWh el. Den<br />

spillvärme som bildas i processen<br />

uppgår till 140 TWh vilket<br />

kan jämföras med att den årliga<br />

uppvärmningen av alla svenska<br />

byggnader kräver 100 TWh.<br />

Enligt Vattenfalls kärnkraftsinformation<br />

tas kylvatten in från<br />

havet för att återföras 10 grader<br />

varmare. Detta innebär att 12<br />

kubikkilometer vatten varje år<br />

värms 10 grader av de svenska<br />

I en debattartikel i Göteborgs-Posten<br />

den 15 april<br />

2009 basunerar meteorologerna<br />

Erland Källén och Markku<br />

Rummukainen ut att ”Människan<br />

orsakar uppvärmningen”. I<br />

sju punkter slår de fast att människan<br />

genom utsläpp av växthusgaser<br />

ligger bakom den globala<br />

uppvärmningen och därtill<br />

hörande utvecklingsmönster.<br />

Slutsatsen att dessa ganska<br />

harmlösa förändringar förebådar<br />

något mycket värre, såsom väldiga<br />

temperaturhöjningar, snabbt<br />

stigande havsnivå m.m. baseras<br />

nu liksom i tidigare liknande utsagor<br />

på notoriskt opålitliga<br />

numeriska modeller. Några bindande<br />

bevis föreligger inte, varken<br />

för uppfattningen att det<br />

blir hemska konsekvenser eller<br />

att allt beror på mänsklig påver-<br />

BO NORDELL<br />

&<br />

ELHAM SAMARI<br />

kärnkraftverken innan det återförs<br />

till havet. Eftersom spillvärmen<br />

är lättare än det kallare<br />

havsvattnet höjs havsytans vattentemperatur<br />

över stora områden.<br />

Inte bara svenska kärnkraftverk<br />

utan även de finska verken i<br />

Olkiluoto och Lovisa, samt ryska<br />

Sosnovyi Bor använder Östersjön<br />

för att kyla bort sin spillvärme.<br />

Under senare år har fritidsfolk<br />

och fiskare drabbats av kraftig<br />

algblomning. Frånsett sitt motbjudande<br />

utseende bildar algerna<br />

gifter som är skadliga för djur<br />

och människor.<br />

För att algblomning ska uppstå<br />

krävs hög vattentemperatur<br />

och god tillgång på näringsämnen.<br />

Överflödet av näringsämnen<br />

i havsvattnet anses bero på<br />

industriutsläpp och läckage från<br />

jordbruksmark. Algblomningen<br />

sker under sommaren, då vattnet<br />

är som varmast. Genom den<br />

globala uppvärmningen har vattentemperaturen<br />

blivit ännu<br />

något högre, vilket gynnar algblomningen.<br />

Eftersom kärnkraftverkens<br />

stora värmeutsläpp värmer<br />

havsvattnet finns anledning att<br />

undersöka eventuella samband<br />

mellan algblomning och dessa<br />

värmeutsläpp. Tidningsartiklar i<br />

länderna runt Östersjön visar<br />

med tydlighet att algblomning<br />

regelbundet uppträder i vattnen<br />

utanför kärnkraftverken. Detta<br />

gäller såväl Östersjön, Södra<br />

Bottenhavet och Finska viken<br />

som utanför Hallandskusten.<br />

SMHI följer den ytliga algblomningens<br />

utbredning under<br />

sommarhalvåret. Man kan till<br />

exempel se hur algblomningen<br />

börjar utanför Forsmark och<br />

Koldioxid – vän eller fiende<br />

Professor Lars Franzén efterlyser en mer nyanserad debatt, inte minst<br />

fora där skeptiker till koldioxidens skadliga effekter kan få komma till<br />

tals och slippa censur och förlöjliganden. Tidskriften <strong>Elbranschen</strong> är<br />

som bekant ett av de få medier som erbjuder mångfald i debatten.<br />

LARS FRANZÉN<br />

PROFESSOR I<br />

NATURGEOGRAFI,<br />

OBEROENDE FORSKARE<br />

GÖTEBORGS UNIVERSITET<br />

kan. Speciellt anmärkningsvärt är<br />

att man tvingats införa kylande<br />

partiklar i atmosfären för att förmå<br />

de hysteriskt känsliga modellerna<br />

att återge den måttliga<br />

uppvärmning som vi hitintills<br />

upplevt. Resultaten av sådana<br />

beräkningar visar sig med facit i<br />

hand många gånger alltså felaktiga<br />

och det är riskabelt att fatta<br />

långtgående klimatpolitiska beslut<br />

på liknande underlag. Den<br />

avmattning eller t.o.m. avkylning<br />

som karakteriserat det senaste<br />

decenniet har modellerna inte<br />

alls kunnat förutsäga.<br />

Jag är själv klimatforskare sedan<br />

flera decennier tillbaka och har<br />

försökt hitta möjliga orsaker till<br />

de ofta snabba klimatförändringar<br />

som präglat de senaste<br />

10 000 åren. Jag är inte motståndare<br />

till koldioxidens betydelse<br />

för den globala temperaturutvecklingen<br />

i ett geologiskt<br />

tidsperspektiv, men mina forskningsresultat<br />

visar att dess betydelse<br />

är långt underordnad<br />

andra faktorer, åtminstone när<br />

det gäller snabba klimatförändringar,<br />

och med de höga halter vi<br />

har i dag. Detta sammanhänger<br />

med att klimateffekten från koldioxid<br />

ökar logaritmiskt med<br />

koncentrationen vilket innebär<br />

att marginaleffekten avtar med<br />

koncentrationen. Innebörden är<br />

t.ex. att om en fördubbling av<br />

koldioxiden i atmosfären ger<br />

sprids i nordostlig riktning den<br />

23-25 aug 2008. Samma mönster<br />

upprepas flera gånger varje<br />

sommar. Algblomning uppkommer<br />

och försvinner snabbt beroende<br />

på väder och vind. Trots<br />

detta visar SMHIs kartor med<br />

tydlighet sambandet mellan algblomning<br />

och värmeutsläpp.<br />

Det är förståeligt om politikerna<br />

inte har en aning om att<br />

kärnkraften bidrar till den globala<br />

uppvärmningen. Däremot<br />

torde kärnkraftsindustrin sedan<br />

lång tid ha insett sambandet<br />

mellan kärnkraftens spillvärme,<br />

det varmare havsvattnet och<br />

ökande algblomning.<br />

Det är uppenbart att spillvärmens<br />

medverkan till global uppvärmning<br />

och algblomning måste<br />

tas med bland kärnkraftens<br />

negativa miljöeffekter när fortsatt<br />

kärnkraftsutbyggnad diskuteras.<br />

<br />

Bo Nordell är professor i vattenteknik<br />

vid Institutionen för Samhällsbyggnad<br />

vid Luleå tekniska universitet.<br />

Elham Samari är student vid<br />

samma institution.<br />

upphov till en grads temperaturökning<br />

så krävs ett fyrfaldigande<br />

för att höja temperaturen ytterligare<br />

en grad. Konsekvensen av<br />

detta är också att minskande<br />

koldioxidhalt skulle vara betydligt<br />

mer oroväckande och leda<br />

fram till en avkylning. Stigande<br />

koldioxidhalt är däremot förmodligen<br />

huvudsakligen till fördel.<br />

Sannolikt ligger helt andra<br />

orsaker bakom den temperaturökning<br />

som skett under de<br />

senaste seklerna, och lika sannolikt<br />

är att de bakomliggande<br />

orsakerna är delar av en naturlig<br />

utveckling under en sådan mellanistid<br />

som vi lever i nu. Den är<br />

nämligen delar av ett mönster<br />

jag sett repeteras från åtminstone<br />

fem av de senaste mellanistiderna.<br />

En ny pusselbit i detta<br />

forskardrama föll på plats härförleden.<br />

Eftersom det kan verka förvirrande<br />

att blanda olika tidsskalor<br />

i klimatfrågan kommer jag för att<br />

klargöra mitt resonemang att<br />

dela upp det hela från tre olika<br />

tidsaspekter.<br />

1) I det riktigt långa tidsperspektivet<br />

på tiotals och hundratals<br />

20


Håll dig<br />

flytande!<br />

EL<br />

NYA<br />

ELINSTALLATIONS-<br />

REGLER<br />

Utbilda dig hos oss!<br />

Ring dina ”elkontakter”: Karl-He<strong>nr</strong>ik,<br />

tel 031-350 55 64 eller Annika, tel 031-350 55 63<br />

www.teknologiskinstitut.se/teknik<br />

Utbilda<br />

dig!<br />

Ett multiverktyg<br />

på 4 hjul.<br />

www.unimog.nu<br />

Mönsterås, Tel: 0499-490 50<br />

Generalagent för DaimlerChrysler AG i Sverige Mercedes-Benz Unimog.


<strong>Elbranschen</strong> 3/2009<br />

DEBATT I ELBRANSCHEN<br />

miljoner år befinner vi oss i den<br />

senaste av fem stora istider. Den<br />

mest förödande av dessa inträffade<br />

i Förkambrisk tid för mer<br />

än 600 miljoner år sedan. Fynd<br />

från platser över hela jorden<br />

visar att denna istid kan ha drabbat<br />

hela klotet, och att hela världen<br />

kan ha varit mer eller<br />

mindre djupfryst. Man kallar<br />

detta ”Snowball Earth”. En stor<br />

del av jordens landmassor låg då<br />

placerade kring Sydpolen. Den<br />

näst största istiden, under<br />

Karbon och Perm, var inte lika<br />

omfattande, sannolikt beroende<br />

på att en stor del av kontinenterna<br />

låg på lägre breddgrader,<br />

men den varade nästan 100 miljoner<br />

år. Den istid vi lever i nu<br />

startade trevande på Antarktis<br />

för ca 20 miljoner år sedan, för 6<br />

miljoner år sedan på Grönland,<br />

och för 3 miljoner år sedan inleddes<br />

epoken med återkommande<br />

nedisning av de nordligaste<br />

delarna av Amerika och<br />

Asien/Europa. Temperaturrekonstruktioner<br />

visar under<br />

denna tid, sedan slutet av tertiärtiden,<br />

en stadigt sjunkande<br />

trend.<br />

2) I perspektivet millennier till<br />

några få miljoner år finner vi<br />

alltså hela kvartärtiden med sina<br />

återkommande relativt långa istider<br />

(ca 100 tusen år) och korta<br />

mellanistider (ca 10 tusen år).<br />

Det har varit någonstans mellan<br />

30 och 50 istidspulser under de<br />

senaste 3 miljoner åren. Olika<br />

geologiska arkiv visar oss att de<br />

första istidspulserna var ganska<br />

korta och mellanistiderna långa.<br />

I slutet är det tvärt om, långa istider<br />

om ca 100 000 år avgränsas<br />

av korta värmeperioder på något<br />

tiotal tusen år. Ungefär 80-90<br />

procent av kvartärtiden har varit<br />

kall, resten varm. Vi lever under<br />

ett av dessa korta uppehåll.<br />

Människan som art är ungefär<br />

jämnårig med istiden medan den<br />

moderna människan utvecklades<br />

först under senare delen av vår<br />

istid. Kanske hade vi inte blivit<br />

det vi är, utan de stora klimatsvängningar<br />

som ägt rum.<br />

3) Det kortare tidsperspektivet<br />

av sekel till decennier är lättare<br />

att greppa. Ju närmare vi kommer<br />

i tiden desto tydligare blir<br />

också konturerna av det klimat<br />

som varit. Själva definitionen av<br />

klimatologi är att studera väderleken<br />

under en längre tid. En<br />

minsta svensk normalperiod är<br />

30 år. Klimatologer brukar normalt<br />

använda ca 100 år innan<br />

man börjar tala om klimat.<br />

Meteorologer studerar vädret,<br />

alltså de korta fluktuationer som<br />

blir till klimat. Källén och Rummukainen<br />

är rumlare i denna<br />

tidsskala, liksom de flesta av oss.<br />

För det mesta litar meteorologer<br />

bara på mätdata, d.v.s. vad<br />

olika instrument visat. Det är<br />

väl bra med det, men de flesta<br />

meteorologiska instrument har<br />

bara några hundra år på nacken<br />

och ger ingen information om<br />

tidigare väder. Termometern<br />

t.ex. uppfanns av Galileo Galilei<br />

1603, och den längsta sammanhängande<br />

temperaturserien startade<br />

i England 1659. Året innan<br />

tågade Karl X över Bälten, alltså<br />

under den s.k. Lilla Istidens allra<br />

kallaste fas, och kanske den kallaste<br />

period vi haft sedan istiden.<br />

Vi måste alltså hitta andra<br />

sätt att mäta klimatets variationer<br />

och det finns en uppsjö<br />

sådana s.k. proxydata: trädringar,<br />

grottstensbildningar, isotoper i<br />

iskärnor, torvavlagringar och olika<br />

sediment, bara för att nämna en<br />

handfull metoder. Inga av dessa<br />

ger exakta mått på temperatur<br />

eller nederbördsmängder men<br />

väl en bild av ungefärliga variationer.<br />

Alla sådana här metoder<br />

visar att klimatet varierat väldeliga<br />

under efteristiden. Det finns<br />

också historiska belägg, som på<br />

olika sätt kan ge oss insyn i dåtidens<br />

väder och klimat: berättelser<br />

om krig och folkvandringar,<br />

skördestatistik samt uppgifter<br />

om översvämningar och långvarig<br />

torka m.m.<br />

I denna kortare tidsskala ryms<br />

alla de händelser som format oss<br />

till de moderna industrialiserade<br />

varelser vi är. Vädrets makter har<br />

tvingat oss till anpassning och<br />

det är sannolikt så att stora delar<br />

av denna utveckling grundar sig<br />

på klimatförändringar. Historien<br />

visar tydligt skillnaden mellan de<br />

varma perioder som varit och de<br />

kalla, som vi också kan utläsa i<br />

våra olika klimatarkiv. Varma<br />

perioder har t.ex. varit Yngre<br />

Stenåldern, Bronsåldern och<br />

Vikingatiden. Under första delen<br />

av Vikingatiden bodde flera<br />

tusen människor på Grönlands<br />

väst- och sydkust. De hade seglat<br />

dit från Norge i slutet av<br />

Folkvandringstiden. I början livnärde<br />

de sig på jordbruk och<br />

boskapsskötsel. I undre delen av<br />

deras kökkenmöddingar finns<br />

rester av spannmål. I skriftliga<br />

längder finns också uppgifter om<br />

export av smör (!) till Island och<br />

Norge. Efter hand som klimatet<br />

försämrades ersattes avfallshögarnas<br />

jordbruksrelaterade<br />

lämningar med rester av fisk och<br />

säl. Slutligen övergav bosättarna<br />

Grönland. Varför heter Grönland<br />

just Grönland förresten<br />

På den kalla sidan har tiderna<br />

utmärkt sig genom befolkningsminskningar,<br />

pandemiska sjukdomsutbrott,<br />

folkvandringar och<br />

krig. I historien har de namn<br />

som Fimbulvintrarna, Folkvandringstiden<br />

och Lilla Istiden.<br />

Medan de varma perioderna<br />

bland historiker och arkeologer<br />

går under beteckningen ”Bright<br />

Ages” (ljusa åldrar) brukar de<br />

kalla benämnas ”Dark Ages”<br />

(mörka åldrar). Under de ljusa<br />

tiderna har allt varit frid och<br />

fröjd, man har slagit sig till ro<br />

och kulturen har blomstrat.<br />

Under de mörka åren har man<br />

tvingats till åtgärder för överlevnad<br />

vilket varit drivkraften till<br />

många uppfinningar och tekniska<br />

innovationer. Det är nog<br />

inte en slump att den moderna<br />

industrialismens frö såddes<br />

under Lilla Istidens mörkaste<br />

hål. Såvitt vi kan se från iskärnor<br />

och andra arkiv har dessa historiska<br />

och förhistoriska klimatskiften<br />

inget samband med<br />

variationer i koldioxid i atmosfä-<br />

Figur 1. Lössjordens magnetiseringsförmåga,<br />

som<br />

proxy för temperaturutvecklingen<br />

under slutfasen<br />

av de fem senaste<br />

mellanistiderna. S1/L1 är<br />

yngst (Eem) medan S5/L5<br />

är äldst. Notera de kraftiga<br />

klimatsvängningarna<br />

innan istiderna inleds.<br />

Kurvorna visar relativ<br />

ålder och är anpassade så<br />

att sista värmeperiodens<br />

maximum sammanfaller.<br />

Det ljusblå fältet är<br />

övergångsfasen mellan<br />

mellanistid och istid.<br />

(Ännu ej publicerat<br />

material, Lars Franzén).<br />

22


<strong>Elbranschen</strong> 3/2009<br />

DEBATT I ELBRANSCHEN<br />

ren utan verkar ha styrts av<br />

andra faktorer. De korta klimatsvängningar<br />

jag nämnt ovan<br />

verkar dock följa ett tusenårsmönster.<br />

Av allt att döma är vi i<br />

detta perspektiv på väg in mot<br />

kulmen av nästa ljusa ålder i<br />

raden. Är det kanske t.o.m. så<br />

att människans utsläpp av koldioxid<br />

inte har någon större betydelse<br />

utan att den stigande<br />

temperaturen just nu är en helt<br />

naturlig del av denna process<br />

Om det är så, tror jag mig också<br />

veta orsakerna till denna tusenårspuls<br />

men det skulle ta för<br />

mycket plats att berätta här<br />

(http://www.science.gu.se/english/News/News_detail/contentId=760313).<br />

För en tid sedan presenterade<br />

forskarna Paul Blanchon m.fl.<br />

en studie i tidskriften Nature<br />

(458:881-884, 16/4 2009) som<br />

visade att havsytan stigit med tre<br />

meter på mindre än ett sekel<br />

under förra mellanistidens slutfas<br />

(Eem). Det verkar otroligt<br />

och skulle kräva att t.ex. hälften<br />

av Grönlands inlandsis, eller<br />

stora delar av Antarktis shelfisar<br />

Figur 2. Djuphavstemeraturer från DSDP Sites 846 och 849 i norra Stilla Havet de<br />

senaste 6 miljoner åren (proxytemperaturer baserade på syreisotopsammansättning i<br />

kärnor av bottensediment). Den approximativa temperaturskalan förhåller sig nära till<br />

motsvarande temperaturförändringar i ytnära havsvatten i ett mönster som uppträder<br />

globalt men varierar i styrka från plats till plats på jorden (efter Mix et al., 1995).<br />

Källhänvisning till figur 2: Mix, A.C., Pisias, N.G., Rugh, W., Wilson, J., Morey, A. & Hagelberg, T. (1995). Benthic<br />

foraminiferal stable isotope record from Site 849, 0-5 Ma: Local and global climate changes. In: Pisias, N.G.,<br />

Mayer, L., Janecek, T., Palmer-Julson, A. & van Andel, T.H. (eds.), Proc. ODP, Scientific Results 138, College Station,<br />

TX (Ocean Drilling Program), 371-412.<br />

kollapsade och smälte bort i<br />

rekordfart. Trots att jorden befolkades<br />

av såväl Neanderthalare,<br />

som tidiga varianter av<br />

Homo sapiens sapiens då, har<br />

jag svårt att tro att dessa skulle<br />

ha orsakat den kraftiga uppvärmning<br />

som ledde fram till<br />

denna händelse. Hur som helst<br />

skulle ett frisläppande av så<br />

mycket sötvatten på så kort tid<br />

förmodligen få en förödande<br />

effekt på de krafter som driver<br />

Golfströmmen och det är fullt<br />

möjligt och logiskt fastän paradoxalt<br />

att en kraftig uppvärmning<br />

på detta sätt skulle kunna<br />

leda fram till en ny istid. De studier<br />

av lössjordar i Kina jag gjort<br />

visar att de senaste fem förutvarande<br />

mellanistiderna slutat<br />

med en märklig final (se figur 1).<br />

Först en kraftig klimatförsämring,<br />

som ersatts av ett lika markerat<br />

klimatoptimum och att utvecklingen<br />

därefter störtat brant<br />

ner mot istidsförhållanden. Avslutningen<br />

av mellanistiderna<br />

verkar alltså följa ett bestämt<br />

mönster där de centrala delarna<br />

av såväl istid som mellanistid<br />

har stabila klimat på sina kalla<br />

respektive varma sidor. I övergångsperioderna<br />

verkar klimatet<br />

pendla mellan extremer åt båda<br />

håll. Tänk om Lilla Istiden var<br />

just denna kalla puls och den<br />

nuvarande uppvärmningen uppförsbacken<br />

mot en sista skälvande<br />

klimattopp. Enligt mönstret<br />

från lössjordarna slutar ju<br />

uppenbarligen en mellanistid på<br />

det sättet. Den som lever får väl<br />

se!<br />

Ska man börja oroa sig för<br />

något i klimatväg är det alltså av<br />

allt att döma en istid, snarare än<br />

en förlängd period med stabilt<br />

varmt klimat. Ser man det i ett<br />

geostatistiskt perspektiv är sannolikheten<br />

för det kalla scenariot<br />

långt större än för det varma. All<br />

tillgänglig geologisk information<br />

från kvartärtiden talar för att vår<br />

mellanistid, som varat lite mer<br />

än 10 000 år, går mot sitt slut<br />

och kommer att ersättas av en<br />

istid som i bästa fall bara varar<br />

lite drygt 100 000 år.<br />

Från denna synpunkt borde vi<br />

alltså i det korta perspektivet<br />

oroa oss mer för en ny kallperiod<br />

än en varm. I det medellånga<br />

perspektivet är sannolikt en istid<br />

Sladdställ<br />

Elproman erbjuder ett brett sortiment av sladdställ.<br />

Ett flertal varianter enligt olika länders standard<br />

finns för omgående leverans.<br />

Lövbacksvägen 3, 141 71 Segeltorp<br />

Tel. 08-97 00 70 Fax 08-646 31 48<br />

www.elproman.se<br />

info@elproman.se<br />

Fler typer finns på www.elproman.se<br />

23


<strong>Elbranschen</strong> 3/2009<br />

DEBATT I ELBRANSCHEN<br />

oundviklig och i det riktigt långa<br />

tidsperspektivet är tyvärr de<br />

flesta grundförutsättningarna för<br />

en s.k. Superistid uppfyllda med<br />

råge. Isotopstudier från djuphavssediment<br />

visar en stadig<br />

trend mot allt kallare förhållanden<br />

på jorden sedan minst tre<br />

miljoner år tillbaka (Se figur 2).<br />

Koldioxidhalterna ligger på en i<br />

ett geologiskt tidsperspektiv dramatiskt<br />

låg nivå, och kontinenterna<br />

ligger samlade på höga<br />

breddgrader, en faktor som är av<br />

minst lika stor betydelse som<br />

halterna av växthusgaser. Läget<br />

nu liknar väldigt mycket det som<br />

var för 600 miljoner år sedan,<br />

fast huvuddelen av kontinenterna<br />

ligger nu på norra halvklotet.<br />

I det riktigt långa perspektivet<br />

med en eventuell Superistid<br />

kommer antagligen ytterst få<br />

organismer på jorden att ha<br />

chans till ett drägligt liv, många<br />

av de katastrofala utdöendena vi<br />

haft under livets historia har<br />

sannolikt berott på global nedkylning.<br />

I bästa fall kommer<br />

bråkdelar av en promille av djur,<br />

växter och andra organismgrupper<br />

att överleva detta. I mellanperspektivet<br />

med en ny istidspuls<br />

kommer förvisso stora delar<br />

av de höga breddgraderna att bli<br />

obeboeliga. Förflyttningar av<br />

vegetationszoner kommer att ske<br />

precis som förra gången och<br />

djurlivet kommer endera att gå<br />

under eller tvingas flytta med<br />

klimatzonernas förträngning på<br />

lägre breddgrader. Detta gäller<br />

självfallet också människan, om<br />

vi inte accepterar de levnadsförhållande<br />

som dagens polarfolk<br />

lever under.<br />

Vi kanske borde vara glada om<br />

det nu vore så väl att människan<br />

verkligen lyckades påverka klimatet<br />

genom att pytsa ut växthusgaser.<br />

Kan vi genom koldioxidutsläpp<br />

förhindra en ny istid<br />

vore det en enastående prestation,<br />

som inte någon annan<br />

organism före oss lyckats med,<br />

och som inte till alla pris borde<br />

förhindras utan uppmuntras.<br />

Problemet med dagens energipolitik<br />

ligger inte så mycket i hur<br />

de fossila koltillgångarna används<br />

utan hur de fördelas bland<br />

mänskligheten. Handel med utsläppsrätter<br />

kommer att innebära<br />

att redan välmående länder<br />

kan köra ”business as usual”<br />

medan Tredje Världen kommer<br />

att fortsätta att vara i strykklass.<br />

Hur många utsläppsrätter kan<br />

länderna i t.ex. Sahel eller andra<br />

ökenländer tillgodoräkna sig Att<br />

den sinande tillgången på fossil<br />

energi har förvandlats till ett klimatpolitiskt<br />

problem är därför<br />

knappast förvånande. Att göra<br />

den till ett klimatproblem och<br />

en samvetsfråga är att vända<br />

blicken från det egentliga dilemmat,<br />

men kanske en framgångsrik<br />

metod att få oss att hushålla<br />

bättre med denna ändliga nyttighet.<br />

Enorma forskningsresurser<br />

satsas, kanske i onödan, på växthusproblematiken.<br />

Om lika<br />

mycket medel satsades på att<br />

studera andra möjliga orsaker till<br />

klimatförändringarna, som man i<br />

dag lägger på att nagla fast växthusteorin<br />

som paradigm, skulle<br />

man kanske finna helt andra<br />

orsaker t.ex. variationer i<br />

solinstrålning, varierande mängd<br />

reflekterande moln på låga<br />

breddgrader, kosmisk strålning<br />

eller någon annan i dag okänd<br />

mekanism. Man skulle också<br />

kunna satsa medel på att fördela<br />

nyttigheten fossil energi på ett<br />

mer rättvist sätt, men framförallt<br />

lägga det mesta av krutet på<br />

forskning och industriell utveckling<br />

av realistiska alternativ till<br />

den ändliga resursen fossilt kol.<br />

Jag efterlyser en mer nyanserad<br />

debatt, inte minst fora där<br />

skeptiker till koldioxidens skadliga<br />

effekter kan få komma till<br />

tals och slippa censur och förlöjliganden.<br />

Även om koldioxiden blivit<br />

syndabock i denna såpa får vi<br />

inte glömma att koldioxid jämte<br />

jord, vatten och solljus är en av<br />

livets fyra hörnstenar, inte<br />

dödens. Utan koldioxid skulle<br />

allt liv på jorden upphöra. <br />

Enkel teknik revolutionerar vattenkraft<br />

Två agronomer i Skara, J-G Hemming och Bengt Lindhé, har nosat upp en<br />

helt ny vattenkraftsidé som bygger på anemometern. Men finns det måhända<br />

en hake någonstans Läs och begrunda och kommentera gärna.<br />

Att en bild säger mer än<br />

tusen ord gäller i högsta grad<br />

om HyPEG (Hydrokinetically<br />

Powered Electric Generator, elgenerator<br />

driven av strömmande<br />

vatten).<br />

Låt oss börja med bild 1, hämtad<br />

från Anemometer i Nordisk<br />

Familjebok tryckt år 1904. Vi<br />

har alla sett den på väderstationer<br />

och flygfält. ”Mera allmänt<br />

användas anemometrar, som angifva<br />

vindens hastighet. Af detta<br />

slag är den robinsonska den<br />

vanligaste. På den rörliga axeln<br />

sitter ett kors, vars fyra armar i<br />

ändarna äro försedda med ihåliga<br />

halfkulor eller skopor. Emedan<br />

vinden trycker starkare på<br />

halfvkulornas i<strong>nr</strong>e än yttre sidor,<br />

drifves axeln omkring …”<br />

Säkert är det fler än vi som<br />

skamset biter sig i läppen och<br />

tycker att man själv kunde ha<br />

tänkt den enkla tanken att sätta<br />

ner Robinsons skålkors i strömmande<br />

vatten. Nu förunnades<br />

24<br />

det HydroKinetic Labs LLC i<br />

USA att vara först och lägga beslag<br />

på patentet.<br />

Begrunda bild 2 en stund och<br />

det är lätt att instämma i principens<br />

stora fördelar:<br />

• Det skålförsedda hjulets<br />

rotation innebär inte någon som<br />

helst åverkan på livet i vattnet,<br />

eftersom dess hastighet inte kan<br />

överskrida vattnets.<br />

• HyPEG är helt under vatten.<br />

Den kräver inte något som<br />

helst övrigt byggande i vatten<br />

annat än sin förankring i botten.<br />

Ben och bottenförankring kan<br />

faktiskt skapa livsmiljöer för liv i<br />

vatten med ensartade trista bottnar.<br />

• Teoretiskt begränsas Hy-<br />

PEGs roterande diameter endast<br />

av det strömmande vattnets<br />

bredd. Det skiljer den från alla<br />

andra lösningar (propellrar och<br />

turbiner av olika slag).<br />

• Möjligheten till stor diameter<br />

och därmed stort vridmoment<br />

ger enorm potential till<br />

höga effektuttag ur ett enkelt<br />

koncept.<br />

• HyPEG kan utnyttja redan<br />

befintlig elektrisk infrastruktur<br />

genom att byggas i vattendrag<br />

eller strandnära havsströmmar<br />

där sådan redan finns.<br />

Vi överlåter till läsekretsen att<br />

fortsätta denna lista på fördelar<br />

med en teknik, som kommer att<br />

revolutionera vattenkraften i en<br />

framtid, då den kommer att<br />

behövas mer än någonsin.


JSKL3-SQL<br />

Linjejordningsdon<br />

MRS 24<br />

Manöverstång<br />

Elsäkerhet och<br />

produktkvalitet<br />

Jordningsdon JSKL3-SQL används som linjejordningsdon<br />

för friledning, låg- och högspänning 0,4 - 52 kV.<br />

Jordningsdonet är försett med snabblåsningsklämma<br />

JSKL-SQL. Denna klämma åtdrages mot ledare med<br />

endast ett varv och kan placeras snett mot lina vilket<br />

avsevärt underlättar applicering. För manövrering av<br />

ledarklämmorna används manöverstång MRS.<br />

Utrustningen från Ragnar Stålskog AB uppfyller<br />

de högsta kraven på tillförlitlighet, hanterbarhet<br />

och användarvänlighet. Utrustningen har<br />

genomgått mycket krävande prover.<br />

Kontakta oss för vidare information tel 08-594 211 80<br />

RAGNAR STÅLSKOG AB<br />

– för säkerhet med EL<br />

Box 701, 194 27 Upplands Väsby<br />

Besöksadress: Instrumentvägen 6<br />

Tel: 08–594 211 80, Fax: 08–590 882 91<br />

www.stalskog.se, rs@stalskog.se<br />

TRANSFORMATORER FÖR INDUSTRI & KRAFTBOLAG<br />

Gjuthartsisolerade transformatorer 50-25 000 kVA<br />

Krafttransformatorer 4-120 MVA<br />

ELNORD KRAFT AB | www.elnord.se | info@elnord.se | 08 - 510 514 80<br />

Odlingsvägen 32 – 187 51 TÄBY


<strong>Elbranschen</strong> 3/2009<br />

DEBATT I ELBRANSCHEN<br />

Ett dyrt misstag<br />

IPCCs diagram visar snabbt stigande temperatur<br />

såväl globalt som i Afrika. Men den temperaturkurva<br />

som påstås visa medeltemperaturen<br />

i Afrika är i själva verket en datamodell<br />

och sålunda felaktig. Professor Wibjörn Karlén<br />

har granskat tillgängliga faktiska data.<br />

Den katastrofala effekten av<br />

våra koldioxidutsläpp (CO 2 )<br />

framhålls ofta i radio och TV.<br />

Inte minst betonas de katastrofala<br />

klimatförändringar dessa utsläpp<br />

förorsakat folken i Afrika.<br />

Begreppet ”klimatförändring”<br />

innefattar en rad effekter varav<br />

temperatur och nederbörd hör<br />

till de oftast diskuterade. I Intergovernmental<br />

Panel on Climate<br />

Change 2007 (IPCC) (liksom i<br />

WIBJÖRN KARLÉN<br />

PROFESSOR EMERITUS,<br />

UPPSALA<br />

dess Summary for policymakers<br />

2007) visas diagram med snabbt<br />

stigande temperatur såväl globalt<br />

som i Afrika (det lilla diagrammet<br />

nere till vänster i figuren).<br />

Tyvärr tycks textförfattarna<br />

har gjort ett misstag. I texten<br />

står det att en grov svart linje<br />

visar den verkliga medeltemperaturen<br />

för Afrika. En granskning<br />

av officiellt tillgängliga data<br />

visar emellertid att temperaturen<br />

visserligen har stigit sedan<br />

slutet av 1970-talet, men den är<br />

fortfarande lägre än i slutet av<br />

1930-talet. Den ovan nämnda<br />

svarta kurvan, som alltså felaktigt<br />

anges visa temperaturen i<br />

Afrika, tycks visa en modellerad<br />

hypotetisk temperatur, som inte<br />

kan styrkas av data. I samma<br />

diagram finns ett brett blått<br />

band som, enligt texten, visar<br />

hur temperaturen skulle ha varierat<br />

om människan inte förstärkt<br />

växthuseffekten. Denna blåa<br />

kurva visar en temperaturutveckling<br />

som är förbluffande<br />

lik de av NASA presenterade<br />

temperaturserierna. De modeller<br />

som ett antal människor,<br />

inklusive många politiker, tror<br />

visar en påtaglig mänsklig inverkan<br />

på klimatet visar i själva<br />

verket att människan inte påverkat<br />

temperaturen.<br />

Författaren av texten tycks ha<br />

varit så säker på att temperaturen<br />

stigit att han oreflekterat<br />

blandat ihop fakta med modellresultat!<br />

Ett allvarligt misstag då<br />

det har bidragit till den nu av så<br />

många accepterade tron på att<br />

CO 2 påverkat klimatet. Ett för<br />

samhället mycket dyrt misstag!<br />

Diagrammet visar den årliga<br />

variationen i medeltal för de nio<br />

namngivna stationer som har de<br />

längsta, i stort sett sammanhängande,<br />

temperaturserierna<br />

för Afrika (blå linje). Dessutom<br />

visar figuren en utjämnad temperaturkurva<br />

(11-årsmedel, röd<br />

kurva) samt den kurva som<br />

enligt IPCC visar den verkliga<br />

temperaturförändringen i Afrika<br />

(svart, samma kurva som i den<br />

lilla figuren). Trenden för den<br />

utjämnade temperaturkurvan<br />

och den av IPCC presenterade<br />

stämmer väl överens fram till<br />

1945. Därefter visar IPCC:s<br />

kurva, efter en obetydlig avkylning,<br />

en markant trend mot en<br />

uppvärmning till en nivå ca en<br />

halv grad över maximitemperaturen<br />

på 1930-talet, något som<br />

observerade data motbevisar.<br />

Motsvarade fel tycks förekomma<br />

i alla temperaturkurvor som presenteras<br />

av IPCC.<br />

Figuren visar också förändringar<br />

i mängden CO 2 i atmosfären<br />

(notera att skalan för koncentrationen<br />

av CO 2 inte är<br />

direkt jämförbar med skalan för<br />

temperaturen). Det är uppenbart<br />

att temperaturen inte styrs<br />

av CO 2 -koncentrationen i atmosfären.<br />

<br />

Över 500 unika besökare varje arbetsdag!<br />

Annonsera på <strong>Elbranschen</strong>s nätplats<br />

www.elbranschen.nu<br />

Kontakta annonsavdelningen, tel. 040-611 06 90<br />

26


<strong>Elbranschen</strong> 3/2009<br />

DEBATT I ELBRANSCHEN<br />

Kärnkraft – del av ett hållbart samhälle<br />

Den ”Svenska Modellen” för<br />

elproduktion är ett vinnande<br />

koncept. Kärnkraften står för<br />

hälften av baskraften. Så fort det<br />

blåser startar vindkraftverken<br />

och ersätter en del av den vattenkraft<br />

som ger resten av<br />

elenergin. När det inte blåser<br />

träder vattenkraften in och ger<br />

motsvarande elproduktion. Sammantagna<br />

är förhållandena i<br />

Sverige gynnsamma för produktion<br />

av elektricitet utan utsläpp.<br />

Alla dessa tre komponenter behövs<br />

för att stödja en miljövänlig<br />

elförsörjning i framtiden.<br />

Vindkraften som funnits i alla<br />

tider lider av naturliga begränsningar.<br />

Effektiviteten är låg och<br />

den stör människor och djur<br />

med bl.a. buller. Stor yta behövs<br />

för att bygga vindkraftverk så att<br />

de inte stör varandra d.v.s. tar<br />

varandras vind.<br />

När man i dag steg för steg vill<br />

minska förbrukningen av kol,<br />

olja och fossilgas (s.k. naturgas)<br />

inom hela samhället och särskilt<br />

inom transportsektorn är det<br />

naturligt att använda mera el i<br />

Sverige. Modern batteriteknik<br />

och laddningsstationer över hela<br />

landet ger goda möjligheter att<br />

färdas miljövänligt med eldrivna<br />

FRIGYES REISCH<br />

&<br />

LARS PERSSON<br />

bilar utan utsläpp. Utbyggt järnvägsnät<br />

med eldrift är grunden<br />

för snabba varutransporter i<br />

framtiden.<br />

Den kraftiga utbyggnaden av<br />

vindkraften och effekthöjningarna<br />

vid de tio kärnkraftverken möjliggör<br />

att vi kan leva upp till<br />

dessa högt ställda ambitioner.<br />

Många länder inser också detta<br />

och följer det svenska exemplet.<br />

Export av el till länder som i dag<br />

är beroende av kol för elproduktion<br />

blir möjligt med den nya<br />

transmissionstekniken för likström.<br />

Svenska Kraftnät har beslutat<br />

att bygga en stor elkabel<br />

till Baltikum. EU vill att vi ska<br />

integrera elsystemen i Baltikum<br />

och Norden.<br />

Trots de politiska hindren i en<br />

del länder fortsätter således utvecklingen<br />

av kärnkraftstekniken.<br />

I Finland byggs redan i dag<br />

en ny stor kraftreaktor och ytterligare<br />

två planeras (i Lovisa och i<br />

Norra Finland) och i Kina planeras<br />

för ett tiotal nya reaktorer för<br />

elproduktion. Även Frankrike,<br />

Ny elkabel till Gotland<br />

Svenska Kraftnät planerar att investera ca 3 miljarder<br />

kronor i en ny elförbindelse mellan Gotland och<br />

fastlandet. Den nya förbindelsen kan stå klar tidigast<br />

2015.<br />

Det meddelade Svenska Kraftnäts generaldirektör Mikael<br />

Odenberg vid ett möte med Gotlands kommun och länsledningen<br />

på landshövdingens residens i Visby.<br />

Gotlands elnät och kapaciteten på förbindelserna till fastlandet<br />

sätter i dag stopp för de ambitiösa planerna på utbyggnad<br />

av öns vindkraft. Den tillkommande elproduktionen kan inte<br />

bära kostnaderna för de nätförstärkningar som är nödvändiga.<br />

Regering och riksdag har gett ett entydigt besked om att den<br />

s.k. förnybara elproduktionen ska byggas ut. Och då menar man<br />

att det är orimligt att undanta Gotland med goda vindlägen och<br />

stor potential.<br />

– Vi ser det som ett statligt infrastrukturellt ansvar att länka in<br />

Gotland i det nationella stamnätet för el, säger Odenberg. <br />

Bulgarien, Indien och Sydkorea<br />

bygger nya kärnkraftverk.<br />

Regeringen har som bekant<br />

beslutat att befintliga reaktorer<br />

ska få bytas ut mot nya. Kraftindustrin<br />

anser att de två äldsta<br />

kokarreaktorerna Oskarshamn 1<br />

och Ringhals 1 bör vara de första<br />

som står på tur att ersättas.<br />

I dag finns möjligheten att i<br />

befintliga reaktorbyggnader i<strong>nr</strong>ymma<br />

en ny typ av reaktor – en<br />

s.k. högtryckskokarreaktor, en<br />

HP-BWR – som presenterats på<br />

kärntekniska konferenser och i<br />

kärntekniska tidskrifter.<br />

En sådan reaktor är säkrare,<br />

miljövänligare och mer ekonomisk<br />

än tidigare reaktorer och<br />

skulle vara ett tekniskt framsteg<br />

baserat på vunna erfarenheter<br />

under ett halvt sekels reaktordrift<br />

i Sverige och övriga världen.<br />

Detta koncept skulle bli betydligt<br />

billigare än att som i Finland<br />

bygga en helt ny reaktoranläggning.<br />

Man skulle nästan<br />

kunna fördubbla effekten i förhållande<br />

till de befintliga kokarreaktorerna.<br />

Det föreslagna<br />

bytet till högtrycksreaktorer i<br />

Oskarshamn och Ringhals skulle<br />

kunna realiseras till år 2020.<br />

För tio år sedan stängdes reaktor<br />

1 i Barsebäck. Sedan dess<br />

har strålningen i reaktortanken<br />

och i dess närhet minskat betydligt.<br />

Ett antal komponenter har<br />

demonterats och transporterats<br />

bort. Byggnaderna är dock<br />

intakta. Allt detta gör att ett byte<br />

av den gamla reaktorn mot en<br />

HP-BWR skulle underlättas.<br />

I dessa dagar skulle man väl<br />

kunna tänka sig att acceptera<br />

Barsebäck försett med en säkrare<br />

och miljövänligare reaktor.<br />

En annan slutsats i dag är att<br />

kärnkraften är en del av ett hållbart<br />

samhälle. Nya reaktortyper<br />

gör det möjligt att utnyttja uranet<br />

bättre. Det som nu betraktas<br />

som använt kärnbränsle blir en<br />

resurs i framtiden. <br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

27


<strong>Elbranschen</strong> 3/2009<br />

MILJÖVÄNNER FÖR KÄRNKRAFT<br />

MILJÖVÄNNER FÖR KÄRNKRAFT • BOX 83, 430 24 VÄRÖBACKA • TEL. 0340-67 82 90 • FAX 070-385 6734 • E-POST: mfk@mfk.nu • HEMSIDA: www.mfk.nu<br />

MFKs årsmöte 2009<br />

Från avveckling till utveckling<br />

RAPPORT:<br />

LARS WIEGERT<br />

Vårens årsmöte i föreningen<br />

Miljövänner För Kärnkraft var<br />

förlagt till Chalmers Tekniska<br />

Högskola.<br />

Ett synnerligen intressant inslag<br />

var föreläsningen ”Kärnkraft:<br />

från avveckling till utveckling”<br />

som hölls av Christophe<br />

Demazière från Nukleär<br />

Teknik vid Chalmers.<br />

Ämnet har sällan varit så aktuellt<br />

som nu och föreläsningen gav<br />

intressanta perspektiv på kärnkraftens<br />

framtid både i det korta<br />

och i det längre perspektivet. I<br />

det korta perspektivet har avdelningen<br />

Nukleär teknik nu kunnat<br />

starta en tvåårig mastersutbildning<br />

i Nuclear engineering<br />

med 25 platser. Här finns möjlighet<br />

till fördjupning inom olika<br />

områden, exempelvis kärnsäkerhet.<br />

Suget på arbetsmarknaden<br />

är stort och efter genomgången<br />

utbildning kan nästan säkert ett<br />

bra jobb garanteras.<br />

Avvakta med<br />

slutförvaring<br />

I det långa perspektivet fick<br />

mötesdeltagarna en inblick i den<br />

oerhörda potential som finns i<br />

användning av torium och i klyvning<br />

med snabba neutroner. Det<br />

senare i den s.k. fjärde generationen<br />

reaktorer som kan återanvända<br />

det i dag använda kärnbränslet<br />

och få ut så mycket<br />

ytterligare energi att kärnkraften<br />

närmast borde kunna räknas till<br />

de uthålliga energislagen. Föreläsarens<br />

budskap till de styrande<br />

är att det finns så mycket energi<br />

kvar att utnyttja att man snarast<br />

måste besluta om att avvakta<br />

med slutförvaringen. <br />

Regeringens historiska överenskommelse fick stå som<br />

symbol för årsmötet.<br />

Ordföranden Bengt Barkman visar stolt MFKs nya ”roll-up”. Bilden till höger: Christophe Demazière och<br />

Nils Rudqvist i samspråk.<br />

28


Miljövänner För Kärnkraft<br />

välkomnar regeringens gemensamma<br />

utspel i energifrågan i<br />

våras, där man äntligen slutar att<br />

förneka en av våra största<br />

energikällor. Kärnkraften är säker,<br />

pålitlig, konkurrenskraftig, miljövänlig,<br />

klimatvänlig och det<br />

enda kraftslag som verkligen tar<br />

hand om sitt avfall. Till detta<br />

kommer den väldiga potential<br />

som finns i kommande generation<br />

reaktorer med en bränsleeffektivitet<br />

uppemot 100 gånger<br />

<strong>Elbranschen</strong> 3/2009<br />

MILJÖVÄNNER FÖR KÄRNKRAFT<br />

MILJÖVÄNNER FÖR KÄRNKRAFT • BOX 83, 430 24 VÄRÖBACKA • TEL. 0340-67 82 90 • FAX 070-385 6734 • E-POST: mfk@mfk.nu • HEMSIDA: www.mfk.nu<br />

Uttalande av MFK årsmöte<br />

Nu finns chansen att bli av med<br />

blockeringen i energifrågan<br />

dagens och ett avfallsproblem<br />

reducerat till en 100-del, både<br />

beträffande mängden avfall och<br />

tiden för kontrollerat förvar. De<br />

som förnekar detta bidrar i själva<br />

verket till sämre miljö, klimat<br />

och välfärd genom att motarbeta<br />

de odiskutabla fördelarna som<br />

kärnkraften ger.<br />

Nu måste alla politiker, som<br />

dels vill se till landets medborgares<br />

välfärd och dels samtidigt ta<br />

det globala ansvaret, verkligen ta<br />

chansen till en blocköverskridande<br />

energipolitik. En energipolitik<br />

som ger möjligheter och<br />

inte, som under de senaste snart<br />

30 åren, närmast har blockerat<br />

allt framåtskridande. Det är helt<br />

uppenbart att miljö och klimat<br />

inte mått bättre av att förneka<br />

kärnkraften och verkligen inte<br />

välfärden heller.<br />

Speciellt gäller det för socialdemokraterna<br />

att inte lyssna på<br />

minoriteterna, utan i stället med<br />

stöd av majoriteten i de egna<br />

leden ta sin del i ansvaret för<br />

landets bästa och äntligen få<br />

bort låsningarna i energipolitiken.<br />

Miljövänner För Kärnkraft anser<br />

att Sverige bör engagera sig<br />

mera i forskningen om den nya<br />

generationen reaktorer för att<br />

bidra med sitt kunnande och<br />

snabbare kunna utnyttja den nya<br />

tekniken. Miljövänner För Kärnkraft<br />

anser även att de nya reaktorerna<br />

inte ska begränsas till<br />

enbart utbyte av de befintliga,<br />

utan att så många ska få byggas<br />

som behövs för effektivt utnyttjande<br />

av de möjligheter som står<br />

till buds sett ur respektive alternativs<br />

hela livscykel.<br />

Miljövänner För Kärnkraft<br />

www.mfk.nu<br />

SKB tar över i Forsmark<br />

SKB har tagit över driften av slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall,<br />

SFR, i Forsmark från Forsmarks Kraftgrupp AB, som skött anläggningen på<br />

entreprenad sedan driftstarten.<br />

Enligt Tommy Sjölander, anläggningschef<br />

på SFR, är det ett<br />

naturligt steg att ta ansvar för<br />

driften av ägda anläggningar.<br />

Detta breddar även SKBs kompetens<br />

inom området kärntekniska<br />

anläggningar.<br />

SFR togs i drift 1988 och var<br />

då den första anläggningen i sitt<br />

slag i världen. Här tar man bland<br />

annat hand om använda skyddskläder<br />

och utbytta delar från<br />

kärnkraftverken samt visst avfall<br />

från sjukvård och industri. Avfallet<br />

är förpackat i behållare av<br />

plåt eller betong och förvaras i<br />

bergrum på drygt 50 meters djup<br />

i urberget.<br />

Provborrningar pågår för en<br />

utbyggnad av SFR för att kunna<br />

ta emot rivningsavfall från kärnkraftverken<br />

och då i första hand<br />

från de två nedlagda reaktorerna<br />

i Barsebäck. Enligt ansökan är<br />

denna utbyggnad planerad till år<br />

2013 med beräknad driftstart år<br />

2020. <br />

SvK får högt betyg<br />

Svenska Kraftnät hävdar sig<br />

mycket väl i jämförelse med<br />

andra europeiska stamnätsföretag.<br />

Det visar en studie som de<br />

europeiska tillsynsmyndigheternas<br />

samarbetsorganisation<br />

CEER låtit göra.<br />

I studien jämförs hur effektivt<br />

22 stamnätsföretag i 19 europeiska<br />

länder bedriver sin verksamhet.<br />

Syftet med studien är<br />

att ge Energimarknadsinspektionen<br />

och andra nationella tillsynsmyndigheter<br />

ett underlag i<br />

regleringen av stamnätsföretagens<br />

avgifter.<br />

Svenska Kraftnät får mycket<br />

högt betyg i studien där kostnadseffektiviteten<br />

i överföringsverksamheten<br />

jämförts när det<br />

gäller planering, konstruktion,<br />

drift, underhåll och administration.<br />

Svenska Kraftnät och två<br />

andra länders stamnätsoperatörer<br />

anses vara så kostnadseffektiva<br />

att det betraktas som<br />

extremvärden som inte tagits<br />

med när den genomsnittliga<br />

kostnadseffektiviteten för alla<br />

företag räknats ut.<br />

Enligt undersökningen skulle<br />

övriga stamnätsoperatörer kunna<br />

spara i genomsnitt 17 procent av<br />

sina kostnader.<br />

<br />

Stöd yttrandefriheten!<br />

Annonsera i branschens oberoende informationskanal!<br />

29


ELBRANSCHENS BLÅ-GULA SIDOR<br />

Apparatskåp<br />

Betonghus<br />

Explosionssäker<br />

elmateriel, Ex<br />

Isolatorer<br />

Ensto Control Oy,<br />

Sverige<br />

Västberga Allé 5, 126 30 Hägersten<br />

Tel. 08-556 309 00 • Fax 08-556 309 35<br />

www.ensto.com<br />

Apparatlådor i plast och plåt<br />

KOMPLETTA BETONGHUS<br />

till<br />

Transformatorstationer<br />

Ställverksbyggnader<br />

Nätstationer<br />

Transformatorfundament<br />

Övriga Betongfundament<br />

Tel. 0150-34 99 00 • www.kc-betong.se<br />

Säkerhetsbrytare<br />

Kopplingslådor • Instrument<br />

Operatörsterminaler<br />

Värme • Belysning<br />

Tel. 0660-29 29 00<br />

www.malux.se<br />

www.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40<br />

Isolatorer för<br />

låg- och mellanspänning.<br />

Avbrottsfri<br />

strömförsörjning<br />

Hinderljus<br />

Kabel och ledning<br />

Kabelvägen, 360 75 Alstermo<br />

Halogen alternativt LED<br />

för 24/48 VDC, 230 VAC<br />

TYKOFLEX AB<br />

Box 614, 135 26 Tyresö<br />

Tel. 08-505 949 00, fax 08-742 30 01<br />

www.tykoflex.se<br />

Tel. 0481-508 90<br />

www.amokabel.se<br />

Batteriladdare<br />

LINDMARK<br />

ELECTRIC AB<br />

Effektbrytare<br />

Instrument<br />

Fukt- och vibrationståliga<br />

BATTERILADDARE<br />

Tel. 08-85 45 30<br />

www.lindmarkelectric.se<br />

www.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40<br />

Mitsubishi och Bticino<br />

upp till 6 300 A.<br />

www.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40<br />

Ett brett sortiment av analoga och<br />

digitala instrument, m.m.<br />

Beställ vår katalog!<br />

www.elproman.se<br />

Lövbacksvägen 3, 141 71 Huddinge<br />

Tel. 08-97 00 70 • Fax 08-646 31 48


Box 22093<br />

250 23 Helsingborg<br />

Tel. 042-38 08 30<br />

Fax 042-38 08 47<br />

E-post: info@lidalco.se<br />

®<br />

Avancerad kabelteknik<br />

Kabelskydd och<br />

kabelskyddsrör<br />

Kjulamon 6, 635 06 Eskilstuna<br />

Tel 016-541 00 00 • Fax 016-541 00 01<br />

Filialer:<br />

Box 46, 513 21 Fristad<br />

Tel 033-21 01 74 • Fax 033-21 01 74<br />

Box 13075, 700 13 Örebro<br />

Tel 019-20 31 40 • Fax 019-20 31 40<br />

• SKYDDSTRANSFORMATORER<br />

• ISOLATIONSTRANSFORMATORER<br />

• ANPASSNINGSTRANSFORMATORER<br />

• LIKRIKTARE<br />

TUFVASSONS TRANSFORMATOR AB<br />

Box 501, 193 28 SIGTUNA<br />

Tel. 08-594 809 00, Fax 08-592 527 68<br />

info@tufvassons.se www.tufvassons.se<br />

Ett företag i ADDTECH koncernen<br />

Märksystem<br />

Box 15, 790 21 Bjursås<br />

Tel. 023-77 43 00 • Fax 023-508 42<br />

E-post: info@hammarprodukter.se<br />

www.hammarprodukter.se<br />

Hemsida: www.wavin.se<br />

Last- och säkringslastbrytare<br />

www.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40<br />

Technoelectric och KATKO<br />

upp till 4 000 A.<br />

Eslöv, 0413-54 12 10<br />

Box 347, 651 08 KARLSTAD<br />

Telefon 054-22 15 80 vxl<br />

Telefax 054-85 10 21<br />

www.nermans.se<br />

Kabelförläggning<br />

Likriktare<br />

Linjebyggnadsredskap<br />

Nollpunktsmotstånd<br />

Sahlins Cable Equipment AB<br />

Box 2103, 511 02 SKENE<br />

Tel. 0320-20 93 30, fax 0320-319 38<br />

www.sahlins.com<br />

Noratel Sweden AB<br />

Box 108, 695 22 Laxå<br />

Tel. 0584-44 44 00 • Fax 0584-106 70<br />

Nordens bredaste sortiment av<br />

transformatorer. Begär vår katalog!<br />

www.noratel.com<br />

Sahlins Cable Equipment AB<br />

Box 2103, 511 02 SKENE<br />

Tel. 0320-20 93 30, fax 0320-319 38<br />

www.sahlins.com<br />

CHS Controls AB<br />

Florettgatan 33, 254 67 Helsingborg<br />

Tel. 042-38 61 00, fax 042-38 61 29<br />

chs@chscontrols.se<br />

www.chscontrols.se


Nollpunktsutrustning<br />

Komplett program för nollpunktsbehandling<br />

och jordfelsskydd i<br />

frilednings- och kabelnät.<br />

Swedish Neutral AB<br />

Västra Rydsvägen 122<br />

196 31 Kungsängen<br />

Tel. 08-581 713 44<br />

Telefax 08-581 759 52<br />

www.swedishneutral.se<br />

Skymningsrelä<br />

ALMNÄS BRUK, 544 94 HJO<br />

Tel. 0503-161 80 • Fax 0503-161 82<br />

www.coala.se<br />

Säkerhetsbrytare<br />

www.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40<br />

Komplett sortiment<br />

från KATKO.<br />

Noratel Sweden AB<br />

Box 108, 695 22 Laxå<br />

Tel. 0584-44 44 00 • Fax 0584-106 70<br />

Nordens bredaste sortiment av<br />

transformatorer. Begär vår katalog!<br />

www.noratel.com<br />

Optoinstallationsredskap<br />

Stolpar<br />

Försäljningskontor:<br />

Ludvika, tel. 0240-882 50<br />

Telefax 0240-807 53<br />

Säkringar<br />

Strinne 213, 872 96 Bjärtrå<br />

Tel. 0612-522 10 • Fax 0612-520 01<br />

www.nordtrafo.com<br />

1-fas-, 3-fas- och strömtransformatorer.<br />

Egen tillverkning.<br />

Hexatransformatorn<br />

Sahlins Cable Equipment AB<br />

Box 2103, 511 02 SKENE<br />

Tel. 0320-20 93 30, fax 0320-319 38<br />

www.sahlins.com<br />

CHS Controls AB<br />

Florettgatan 33, 254 67 Helsingborg<br />

Tel. 042-38 61 00, fax 042-38 61 29<br />

chs@chscontrols.se<br />

www.chscontrols.se<br />

Sektioneringsbrytare<br />

Sektioneringsbrytare för<br />

10-40 kV, komplett med automatik<br />

eller fjärrstyrning.<br />

Swedish Neutral AB<br />

Västra Rydsvägen 122<br />

196 31 Kungsängen<br />

Tel. 08-581 713 44<br />

Telefax 08-581 759 52<br />

www.swedishneutral.se<br />

Strömförsörjning<br />

Noratel Sweden AB<br />

Box 108, 695 22 Laxå<br />

Tel. 0584-44 44 00 • Fax 0584-106 70<br />

Nordens bredaste sortiment av<br />

transformatorer. Begär vår katalog!<br />

www.noratel.com<br />

Transformatorer<br />

ELNORD<br />

KRAFTTRANSFORMATORER<br />

Oljeisolerade 2-200 MVA – 245 kV<br />

Miljövänliga<br />

distributionstransformatorer<br />

TRAFOMERC AB<br />

Stäkshöjden 21, 176 76 Järfälla<br />

Tel/Fax 08-583 606 10<br />

www.trafomerc.se<br />

Skyltar<br />

Box 15, 790 21 Bjursås<br />

Tel. 023-77 43 00 • Fax 023-508 42<br />

E-post: info@hammarprodukter.se<br />

www.hammarprodukter.se<br />

Ställverk<br />

AEG Lågspänningsställverk<br />

SV18, SEV 30/32,<br />

SEK, SEN Plus<br />

Service av<br />

AEG effektbrytare och utrustning<br />

Switchgear AB<br />

Nedre Åkargatan 71, 802 51 Gävle<br />

Tel. 026-54 15 50 • Fax 026-54 15 59<br />

www.switchgear.se<br />

TRANSFORMATORER<br />

Krafttransformatorer 4-120 MVA<br />

Gjuthartsisolerade 50-25 000 kVA<br />

Oljeisolerade 50-3150 kVA<br />

Specialtyper för omformar- & ugnsdrifter<br />

ELNORD KRAFT AB<br />

Odlingsvägen 32, 187 51 Täby<br />

Tel. 08-510 514 80<br />

www.elnord.se<br />

Järntrådsvägen 5, 433 30 Partille<br />

Tel. 031-44 54 55, fax 031-44 54 54<br />

Oljeisolerade 50 kVA-200 MVA<br />

Epoxyisolerade 100-4 000 kVA<br />

Mättransformatorer 12-420 kV<br />

Nätstationer 50-315 kVA<br />

www.helmerverken.se<br />

Eslöv, 0413-54 12 10<br />

• SKYDDSTRANSFORMATORER<br />

• ISOLATIONSTRANSFORMATORER<br />

• ANPASSNINGSTRANSFORMATORER<br />

• LIKRIKTARE<br />

TUFVASSONS TRANSFORMATOR AB<br />

Box 501, 193 28 SIGTUNA<br />

Tel. 08-594 809 00, Fax 08-592 527 68<br />

info@tufvassons.se www.tufvassons.se<br />

Ett företag i ADDTECH koncernen


Dataprogram för elproffs!<br />

Sveriges mest sålda och använda<br />

program för informationshantering<br />

och kabeldimensionering.<br />

Info<br />

Inklusive nya Elinstallationsreglerna SS 436 40 00 utg 2<br />

Alla lagar, förordningar, föreskrifter, standarder m m. Unika sökmöjligheter i<br />

datorn för att finna rätt information och svar på dina frågor. Speciellt anpassat<br />

för EL med formelsamling, tabeller, ordlista, Frågor & svar m m.<br />

Tilläggspaket, Svensk Standard, de mest frekventa inom EL med komplett text.<br />

Kabel<br />

Lågspänning,<br />

Kalkyl<br />

upp till 1 kV.<br />

Dimensionering mot belastningsförmåga, spänningsfall<br />

samt utlösningsvillkoret. Allt enligt Svensk Standard. Du kan:<br />

- Beräkna belastningsförmåga enl. SS 424 14 24 eller SS 436 40 00.<br />

- Redovisa spänningsfall<br />

- Beräkna kontroll av utlösningsvillkoret enl. SS 424 14 02, -03, -05.<br />

- Beräkna säkringar med olika utlösningstider, dvärgbrytare, effektbrytare.<br />

- Sammanställa beräknade ledningar i samma nät I egen kabellista.<br />

- Beräkna med parallella kablar.<br />

Tilläggspaket, EL-Vis Kabel med engelsk text.<br />

Mall<br />

Färdiga mallar i både Word och Excel!<br />

Färdiga mallar (över 100 i Word och ett 40-tal i Excel) som t ex<br />

- Gruppförteckningar<br />

- Protokoll för isolationsmätning, funktionsprovning<br />

skyddsjordning, reläprov m fl<br />

- Plintkort, förbindningscheman m fl för teleregistrering<br />

- Besiktningsutlåtande<br />

- Mallar för CE-märkning m.fl.<br />

- Traditionellt kalkylprogram med databas i form av<br />

á-prislista och sammansatt symbollista.<br />

- Tidsatta artiklar med priser från olika grossister.<br />

Originalet sedan 1995!<br />

För mer info!<br />

EL-Info i Växjö AB<br />

Tel. 0470-72 40 30. Fax 0470-72 40 39<br />

Hemsida: www.el-info.se<br />

E-Mail: info@el-info.se


Iso Floor<br />

Installationsgolvet som erbjuder både full flexibilitet och stabilitet<br />

i elektriska driftrum, kontrollrum, datorhallar, telekomstationer m.m.<br />

Fördelar med Iso Floor:<br />

• Snabbt montage tack vare flexibel konstruktion<br />

• Mycket hög stabilitet även om golvplattor<br />

lyfts bort<br />

• Anpassas till ingående utrustning där samtliga<br />

plattor kan lyftas framför skåpens front för att<br />

underlätta vid kabeldragning och service<br />

• Uppfyller samtliga AMA krav enligt NSE.2<br />

och NSE.21<br />

• Provad enligt EN-normen 12825<br />

• Optimal tillgänglighet till el-, data- och vvsinstallationer<br />

i alla tänkbara utrymmen<br />

• 70% färre benstöd behövs i jämförelse med<br />

datagolv vilket medger mer utrymme för kabelstegar<br />

i olika bredder under golvet<br />

Bergvik Flooring AB<br />

Tel vxl: 0270-728 00. Försäljning: 0270-728 05. Fax: 0270-728 01. info@bergvik.com, www.bergvik.com/sweden

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!