nr. 3 - Elbranschen

ELBRANSCHEN 

OBEROENDE ELTEKNISK TIDSKRIFT • ÅRGÅNG 80 • NR. 3 • 2009 

OCH ORSAKAR OMFATTANDE 

STÖRNINGAR PÅ ELNÄTET 

Besök Elbranschens nätplats: www.elbranschen.nu 

TRE FINSKA JA TILL KÄRNKRAFT • AVLÄSNING VARJE MÅNAD • STAMNÄTSTARIFFEN HÖJS 

ÄR SLUTFÖRVARET BORTKASTADE MILJARDER • MFK: FRÅN AVVECKLING TILL UTVECKLING

Epoxyisolerade transformatorer 0-2 000 kVA. Luft- och 

oljeisolerade transformatorer finns också. Exempelvis två 

stycken ABB TNO-2000/11. Tillverkningsår 2001. 

2 000 kVA 10,5+- 2x2,5% – 400 volt. Dyn 11. Oljeisolerade. 

Lågspänningsställverk ABB. Utmatande apparater med eller 

utan säkringar, 3 eller 4-poliga. 

Köper & säljer alla fabrikat. 

Utför montage och 

demontering på fältet med 

egen personal. 

Luftisolerade 12 och 24 kV ställverk, olika fabrikat. 

Alla delar och brytare finns till 

ABB VHA12- och 24 kV-skåp, 630- 

3 150 ampère. 

Kontakta oss 

för referenser 

och ytterligare 

information!

ELBRANSCHEN 

OBEROENDE 

ELTEKNISK TIDSKRIFT 

• 

Adress: 

Box 6040 

200 11 Malmö 

• 

Tel. 

040-611 06 90 

• 

Telefax 

040-797 37 

• 

E-post 

elbranschen@bjinv.se 

• 

Bankgiro 

107-0853 

• 

Plusgiro 

495 29 33 -2 

• 

Helårsprenumeration 

(5 utgåvor): 

233:- (inkl. moms) 

• 

Ansvarig utgivare: 

Jörgen Dahlquist 

• 

I redaktionen: 

Reinhold Andefors 

Jörgen Dahlquist 

Kjell Duberg 

Rolf Oward 

• 

Årgång 80 

• 

Tryckt hos 

Tryckfolket AB 

i Malmö 

• 

ISSN: 0013-4007 

• 

Omslagsfoto: 

Riccardo Scardigli 

Ur innehållet i nr. 3/2009 

Tre finska JA till kärnkraft . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 

Bättre marginaler i effektbalansen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 

Avläsning varje månad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 

Designade stolpar vid Göta Kanal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 

Stamnätstariffen höjs 2010 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 

Nätavgifterna ska prövas i förväg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 

RENA SNURREN I PITEÅ 

Vindkraftspark med mer än tusen möllor ska byggas . . . . . . . 8 

Vindkraft är svindyrt och onödigt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 

...och orsakar omfattande störningar på elnätet . . . . . . . . . . 12 

Är slutförvaret bortkastade miljarder . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 

DEBATT: Missuppfattning om spillvärme . . . . . . . . . . . . . . . . 19 

Kärnkraft och algblomning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 

Koldioxid – vän eller fiende . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 

Ny revolutionerande vattenkraftsidé . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 

Felaktig afrikansk temperaturkurva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 

Kärnkraft – del av ett hållbart samhälle . . . . . . . . . . . . . . . . 27 

Ny elkabel till Gotland . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 

MFKs ÅRSMÖTE: Från avveckling till utveckling . . . . . . . . . . 28 

SvK får högt betyg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 

Elbranschens blå-gula sidor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30

De tre orterna tävlar om att få 

sin första reaktor. Politikerna vet 

mycket väl att ett reaktorbygge 

är en jättelik investering som 

med säkerhet tryggar den utvalda 

ortens och regionens framtid 

många år framåt, både när det 

gäller energiförsörjning och 

arbetstillfällen. 

Finland har i dag fyra reaktorer 

i drift, två i Lovisa och två i 

Olkiluoto. Den femte reaktorn 

Elbranschen 3/2009 

Tre finska JA till ny kärnkraft 

I maj blev det JA i Strömfors. I juni blev det JA i både Pyhäjoki och Simo. 

Det dröjer dock minst ett år innan vi får veta vilken av de tre orterna som den 

finska regeringen och riksdagen väljer för etablering av landets sjätte 

kärnkraftsreaktor. 

är under uppförande i Olkiluoto 

och kommer att tas i drift 

antingen 2010 eller 2011. 

Byggherre för den sjätte reaktorn 

blir det nya kraftbolaget 

Fennovoima, med bland andra 

Boliden som delägare. 

Två av de utvalda orterna som 

nu har sagt ”kyllä” till etablering 

ligger i norra Finland där elbehovet 

är stort. Mycket talar 

för att det antingen blir Pyhäjoki 

öster om Uleåborg eller Simo 

söder om Kemi som de finska 

rikspolitikerna utser till etableringsort. 

Inte minst med tanke 

på regionens omfattande investeringar 

i nya gruvprojekt och 

inom processindustrin. 

Bättre marginaler i effektbalansen 

Svenska Kraftnät har lämnat 

sin årliga rapport till regeringen 

om den svenska kraftbalansen. 

Rapporten beskriver situationen 

under den gångna vintern och 

ger en prognos för kraftbalansen 

(effektbalansen) vid maximal elförbrukning 

kommande vinter. 

– Ny elproduktion tillkommer 

genom effekthöjningar i kärnkraftverken 

och utbyggnad av 

vindkraften. Samtidigt minskar 

elförbrukningen till följd av den 

globala, ekonomiska krisen. 

Sammantaget leder detta till att 

den svenska kraftbalansen förbättras. 

Det svenska elsystemets 

marginaler vid en s.k. tioårsvinter 

förbättras betydligt, säger 

SvK:s generaldirektör Mikael 

Odenberg i en kommentar till 

rapporten. 

 

Avläsning varje månad 

Från och med den 1 juli ska hushållens elmätare läsas av varje månad. Reformen 

är tänkt att gynna elkunderna och har inneburit stora kostnader för elnätföretagen 

som successivt har bytt ut alla gamla elmätare. 

– Nu får företagen möjlighet 

att fakturera efter faktisk förbrukning. 

Vi hoppas att man så 

fort som möjligt kommer att 

erbjuda denna service till kunderna, 

säger Tommy Johansson, 

avdelningschef på Energimarknadsinspektionen. 

Från den 1 juli 2009 är elnätföretagen 

skyldiga att en gång i 

månaden läsa av alla elmätare 

hos landets 5,2 miljoner elkunder. 

Tidigare hette det att elmätarna 

skulle läsas av minst en 

gång per år. Det nya kravet gäller 

elmätare med en säkring på upp 

till 63 ampère. 

– Vi kommer säkert att se vissa 

anpassningsproblem inledningsvis. 

Eftersom den här reformen 

är så viktig för elmarknaden är 

det centralt att inkörningstiden 

blir kort så att kunderna snabbt 

kan dra nytta av reformen, säger 

Tommy Johansson. 

Dryga kostnader 

för elnätbolagen 

Reformen har inneburit stora 

kostnader för landets 170 elnätföretag. 

För att kunna möta kravet 

har man installerat fjärravlästa 

elmätare som varje 

månad automatiskt överför information 

om kundernas elanvändning 

via mobilnätet, elnätet eller 

med hjälp av radioteknik. 

Branschorganisationen Svensk 

Energi uppskattar att det kostat 

elnätbolagen mellan 10 och 15 

miljarder kronor att byta ut alla 

elmätare. 

Energimarknadsinspektionen 

är den instans som övervakar 

att elnätföretagen följer de nya 

reglerna om månadsvis avläsning. 

 

Designade kraftledningsstolpar 

4 

Svenska Kraftnät bygger speciellt 

designade kraftledningsstolpar 

för SydVästlänkens passage 

över Göta Kanal vid 

Borensberg öster om Motala. 

Stolparna kommer att ingå i 

den 400 kV-ledning som planeras 

mellan Hallsberg och Bankeryd. 

Det kan bli fyra designade 

stolpar som placeras vid passagen 

av Göta Kanal och Motala 

ström strax öster om Borensberg. 

– Vi fortsätter på den inslagna 

vägen i vår ambition att på 

enstaka lämpliga platser bygga 

särskilt utformade kraftledningsstolpar, 

som vi hoppas ska uppfattas 

som karakteristiska landmärken 

och tilltalande inslag i 

landskapsbilden. Vi har tidigare 

beslutat att bygga en designad 

stolpe utanför Åre och två norr 

om Stockholm, säger Svenska 

Kraftnäts generaldirektör Mikael 

Odenberg. Den kompakta utformningen 

av stolparna är ett utmärkt 

exempel på hur funktion 

och design kan kombineras. 

Det vinnande bidraget, Pulse, 

har tagits fram av företaget Shift 

Design från Göteborg. 

Juryns motivering lyder: Det 

vinnande bidraget visualiserar 

mötet mellan flera infrastrukturer 

genom en stark koppling till 

kanalens flöde, vägens framfart 

och kraftledningens energi. 

Genom sitt distinkta uttryck 

med association till sjömärke 

fångar den uppmärksamheten 

för den som färdas på Göta 

Kanal, samtidigt som den är stabilt 

förankrad i landskapet. Stolpen 

uttrycker en modern gestaltning 

av den svenska byggnadstraditionen. 

I juryn har ingått representanter 

från Svenska Kraftnät, Motala 

kommun, länsstyrelsen i Östergötlands 

län och Umeå universitet.

Välkommen till EUU. Vi utbildar riktiga elektriker. 

Vi utbildar riktiga 

elektriker! 

Alla som arbetar inom elbranschen måste ständigt bedöma och hantera 

risker. Man måste följa de krav som regelverken ställer, både för 

sin egen och kundens säkerhet. Därför har vi på EUU ett stort och 

brett utbud av kurser inom området elsäkerhet. 

EUU är en utbildare som erbjuder kurser som passar både efterfrågan 

och plånboken. En utbildare som har kursledare som snackar samma 

fackspråk som målgruppen och som kan utbilda i hela landet. 

Så välkomna till EUU alla riktiga elektriker. 

Oavsett hur ni äter er sushi. 

Elbranschens Utvecklings- och Utbildningscenter 

Box 545, 611 10 Nyköping 

Telefon: 0155-29 29 29. E-post: euu@euu.se 

www.euu.se

Effektavgiften avser abonnemangsdelen 

av tariffen medan 

energiavgiften speglar kostnaderna 

för de energiförluster som 

uppstår vid överföringen av el i 

stamnätet. Den sammantagna 

höjningen av tariffen uppgår till 

ca 32 procent, vilket motsvarar 


Stamnätstariffen höjs 2010 

Svenska Kraftnäts styrelse har beslutat att höja effektavgiften i 

stamnätstariffen med 25 procent och energiavgiften med 40 procent. 

Enligt Energimarknadsinspektionens 

generaldirektör Yvonne 

Fredriksson kommer det att 

stärka kundernas ställning och 

innebära en mycket stor omställning 

för elnätföretagen som 

tvingas att planera sin verksamhet 

med en större framförhållning. 

I dag sätter nätföretagen själva 

sina avgifter för överföring av el. 

Avgifterna granskas sedan i 

efterhand av Energimarknadsinspektionen. 

Den nya modellen innebär att 

inspektionen i förväg ska besluta 

om hur stora intäkter företagen 

får ha under en fyraårsperiod. 

Detta är möjligt eftersom verksamheten 

inom elnätområdet 

fortfarande är en reglerad verksamhet. 

Nätavgifterna ska prövas i förväg 

Från den 1 januari 2012 ska Energimarknadsinspektionen pröva elnätföretagens 

avgifter i förväg i stället för som i dag granska dem i efterhand. 

Det står klart sedan riksdagen antagit regeringens proposition Förhandsprövning 

av nättariffer. 

Enligt Yvonne Fredriksson ska 

bolagens intäkter ”täcka skäliga 

kostnader” för att driva nätverksamhet 

samt ge en rimlig avkastning 

på satsat kapital. Hänsyn 

ska även tas till kvaliteten i nätföretagets 

sätt att bedriva verksamheten. 

Hon menar att den 

nya modellen kommer att gynna 

både kunderna och företagen. 

Kunderna eftersom de vet att 

ca 0,6 öre per kWh. Den nya 

tariffen träder i kraft den 1 januari 

2010. 

– Det finns två avgörande skäl 

till höjningen. Det ena är kraftigt 

ökade kostnader för den el 

(2,5-3 TWh per år) som Svenska 

Kraftnät köper för att täcka överföringsförlusterna 

i stamnätet, 

säger generaldirektören Mikael 

Odenberg. 

Ett annat skäl är naturligtvis 

de stora kostnader som väntas 

när vindkraften ska byggas ut. 

– En höjning av stamnätstariffen 

med en tredjedel är onekligen 

betydande men måste sättas 

in i sitt sammanhang. Överföringen 

på stamnätet utgör en 

liten del av den totala nätavgiften, 

vilket gör att höjningen före 

skatt endast motsvarar ca 0,6 

öre per kWh för en normal slutkund. 

Det är ca 10 kronor i 

månaden för en villakund med 

elvärme och 20 000 kWh elförbrukning 

per år, konstaterar 

Mikael Odenberg. 

företagen inte tar ut för höga avgifter 

och företagen eftersom de 

får en större förutsägbarhet i sin 

verksamhet. 

Energimarknadsinspektionen 

har under våren börjat förbereda 

införandet av de nya reglerna. I 

ett första skede handlar det om 

att fastställa en metod för beräkning 

av företagens tillåtna intäktsramar. 

Arbetet bedrivs i dialog 

med branschen och kundrepresentanter. 

Målsättningen 

är att den nya modellen för tillsyn 

ska vara transparent och lätt 

att förstå för både nätföretag och 

kunder. 

Energimyndighetens tidigare 

s.k. nätnyttomodell anses ha 

varit ett sorgebarn. 

Tillsyn av regionnät 

Ett omfattande elavbrott 

inträffade i norra Storstockholm 

den 31 maj 2009. Händelsen var 

mycket allvarlig ur elsäkerhetssynpunkt 

eftersom allmänheten 

löpte stor risk att skadas av 

spänningssatta anläggningsdelar. 

Elavbrottet orsakades av ett 

antal sammanfallande felfunktioner 

på elutrustningar (brytare, 

mättransformatorer och utlösningskretsar) 

i sammanlagt tre 

olika stationsanläggningar i Vattenfall 

Eldistributions 70 kVnät. 

Kort tid efter händelsen beslutade 

Elsäkerhetsverkets generaldirektör 

Magnus Olofsson att 

förstärka tillsynen av regionnäten. 

Denna tillsyn kommer att 

utföras i ett tillsynsprojekt som 

startades nu i augusti. Tillsynens 

mål är att identifiera brister i 

stationsanläggningar för 130-40 

kV som har anslutna luftledningar 

över tätbebyggda områden, 

det vill säga i och i nära anslutning 

till detaljplanelagda 

områden. Tillsynen kommer att 

fokusera på stationernas bortkopplingsutrustningar, 

som exempelvis 

mättransformatorer, reläskyddssystem, 

utlösningskretsar 

och brytare. 

Geografiska områden som 

blir föremål för tillsynen är 

storstadsområdena Stockholm, 

Göteborg och Malmö. Totalt 

planeras besök vid 30 stationer. 

De elnätföretag som berörs 

är i första hand E.ON Elnät 

Sverige AB, Fortum Distribution 

AB, Göteborg Energi 

Nät AB och Vattenfall Eldistribution 

AB. 

Tillsynen kommer att genomföras 

av en projektgrupp bestående 

av tre inspektörer från tillsynskontoren 

öst, väst och syd. 

Huvuddelen av tillsynsbesöken 

genomförs i oktober och november. 

Resultatet ska redovisas i 

december i år. 

 

Över 500 unika besökare varje arbetsdag! 

Annonsera på Elbranschens nätplats 

www.elbranschen.nu 

Kontakta annonsavdelningen, tel. 040-611 06 90 

6

Nu även 20kV upp till 240A


Dragaliden 

Pilotprojekt 1, Markbygden. Läge: Två verk redan byggda, tillstånd för övriga tio 

väntas under hösten. Antal verk: 12. Typ av verk: Enercon E-82. 

Totalhöjd: 149 m och 180 m. Rotordiameter: 82 m. Effekt per verk: 2 MW. 

Total installerad effekt: 24 MW. Beräknad elproduktion: ca 70 GWh/år. 

Beräknad produktionsstart: 2011. 

RENA SNURREN I PITEÅ 

Om någon i början av 2000-talet hade sagt att det skulle byggas en vindpark med mer än tusen 

vindsnurror i norra Sverige hade den personen knappast blivit tagen på allvar. I dag är detta 

dessvärre en realitet. Den enorma vindparken i Markbygden i västra delen av Piteå kommun är 

på väg att förverkligas. 

– Länsstyrelsens beslut stärker vindkraftens ställning, kommenterar Mikael Kyrk, Svevinds 

operative chef. 

Svevind och Piteå kommun 

gläds åt länsstyrelsens beslut 

som de anser är ett tydligt och 

klart ställningstagande till stora 

vindparker i länet. 

Det framgår även av länsstyrelsens 

yttrande att vindkraften 

ska byggas ut och att motstridiga 

viljor ska köras över i god demokratisk 

anda. 

Länsstyrelsen skriver att vid 

tvister ”bör vindkraftsintresset 

äga företräde”. Det är ett minst 

sagt uppseendeväckande ställningstagande 

som i praktiken 

ger vindkraftsintressenterna frikort 

i förhandlingar med representanter 

för exempelvis Östra 

Kikkejaurs sameby, som försvarar 

rennäringens intressen, eller 

med föreningen Svensk Landskapsvård 

som offentligt har 

deklarerat att de stora vindkraftverken 

är en styggelse. 

Fördel för 

vindsnurrorna 

Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation 

har i praktiken gett 

klartecken till utbyggnad. Nu 

ska mycket till för att det inte 

ska bli byggstart om tre år som 

ägaren Svevind Holding AB och 

dotterbolaget Markbygden Vind 

AB vill. 

Alla remissyttranden ligger på 

regeringens bord och ska handläggas 

inom ett halvt till ett och 

ett halvt år. 

– Vi hoppas givetvis att handläggningen 

ska snabbas på, säger 

Mikael Kyrk som hoppas på 

svar redan före årsskiftet. 

När regeringen har fattat sitt 

beslut ska ärendet tillbaka till 

länsstyrelsen för att ytterligare 

prövas och villkoras. 

Tiden arbetar för vindkraftsintressenterna 

i Markbygden. 

En majoritet av elkunderna 

tycker att elpriset är för högt och 

inbillar sig tydligen att svindyr 

vindkraft ska kunna sänka priset. 

Dessutom har den grönskimrande 

politikerkåren enats 

om att ”förnybara” energikällor 

är det rätta. Sverige har också 

förbundit sig i både internationella 

och europeiska ”klimatavtal” 

att målmedvetet satsa på 

energikällor som sol, vind och 

vatten. 

Bakom projektet står Markbygden 

Vind AB som till 75 procent 

ägs av Svevind Holding AB 

och till 25 procent av tyska 

Enercon, en av världens fyra 

största tillverkare av vindkraftverk. 

Hoppas på 12 TWh 

Totalt vill Markbygden Vind AB 

bygga 1 101 vindkraftverk längs 

ett 50 kilometer långt och tio 

kilometer brett stråk väster om 

Piteå i närheten av byarna Långträsk 

och Koler. Markbygden 

För Erik Persson, kommunens tillväxtansvarige inom energi, har satsningarna på ”grön 

förnybar energi” i form av storskalig vindkraft och miljövänliga bränslen blivit de absolut 

viktigaste framtidsfrågorna när det gäller att skapa tillväxt i det kommunala näringslivet. 

8


Markbygdens vindkraftspark 

Läge: Etapp 1-2 är pilotprojekt, tillstånd för övriga verk i parken inom 

6-18 månader 

Placering: Piteå kommun, Norrbotten (nära byarna Långträsk och Koler) 

Områdets storlek: 50 x 10 km 

Totalt antal verk: 1 101 

Avstånd mellan verken: 400-700 m 

Typ av verk: Merparten Enercon E-82, även E-126 

Totalhöjd: 149-200 m 

Rotordiameter: 82-126 m 

Effekt per verk: 2-6 MW (anpassas efter bästa teknik) 

Total installerad effekt: 2 500-4 000 MW 

Beräknad elproduktion: 8-12 TWh/år 

Beräknad byggkostnad: 50-55 miljarder kronor 

Beräknad storskalig byggstart: 2012 

Enligt Svevind skulle en fullt utbyggd vindpark i Markbygden kunna 

producera el som motsvarar en utbyggnad av vattenkraften i de fyra 

orörda älvarna Piteälven, Kalixälven, Byskeälven och Åbyälven. Vindparkens 

elproduktion jämförs också i storlek med Luleälvens elproduktion 

från vattenkraft. Den sammanlagda mängden el från vindparken uppskattas 

motsvara 8 procent av dagens svenska elproduktion. 

Fakta om Luleälven: Maxeffekten från Luleälvens vattenkraft ligger på 

4 233 MW och älvens normalårsproduktion ligger på 15 TWh (pendlar 

beroende på vattentillgång mellan 12 och18 TWh). 

Gabrielsberget 

Läge: Tillstånd hösten 2008, byggnation av vägar har startat. 

Placering: Nordmalings kommun, Västerbotten. Antal verk: 40 st. 

Typ av verk: Enercon E-82. Totalhöjd: 150 m. Rotordiameter: 82 m. 

Effekt per verk: 2 MW. Total installerad effekt: 80 MW. 

Beräknad energiproduktion: ca 250 GWh/år. 

Beräknad produktionsstart: hösten 2011. 

Kyrk och räknar upp tjänster för 

att bygga vägar och annan infrastruktur, 

transporter, betongarbeten, 

service och underhåll 

samt legojobb åt större entreprenörer 

som deltar i projektet. 

Dessutom planerar tyska 

Enercon en industrietablering 

på industriområdet Haraholmen 

i Piteå skärgård inför den stora 

byggruschen 2012 när 50 snurror 

ska byggas per år. Det talas 

om mer än 1 000 arbetstillfällen 

när det är som hetast, varför inte 

1 101! Över en längre tid anställs 

cirka 250 för underhåll 

och drift, 200 i cement- och 

tornfabriken och 20 elinstallatörer. 

Svevinds satsningar på vindkraft 

i Markbygden och Nordmaling 

stödjer den svenska inställningen 

”att Sverige alltid ska 

gå före” eller som Margot Wallström 

en gång uttryckte det ”Om 

ingen går före, kommer ingen att 

följa efter”. Die dummen 

Schweden gehen voran och statuerar 

som vanligt ett dåligt 

exempel. 

 

och de höglänta delarna väster 

om Piteå påstås ha mycket bra 

vindförhållanden. 

Området är till huvuddelen 

glest befolkat med få som förväntas 

protestera. Dessutom 

korsas området av tre stora kraftledningar 

som beräknas kunna 

användas för överföringen. Få 

platser anses så bra lämpade för 

storskalig vindkraftsproduktion 

som Markbygden. 

Vindkraftsparken beräknas kosta 

mellan 50 och 55 miljarder kronor. 

Fullt utbyggd förväntas den 

producera 12 TWh per år, drygt 

hälften av det svenska målet för 

landbaserad vindkraft. 

Sverige ska 

statuera exempel 

– Det kommer att finnas plats 

för olika typer av arbetsuppgifter 

för småföretagare, säger Mikael 

Stor-Blåliden 

Pilotprojekt 2, Markbygden. Läge: Ansökan inlämnad hösten 2008. 

Antal verk: 8. Typ av verk: Enercon E-82 (6) och E-126 (2). 

Totalhöjd: 179 och 200 m. Rotordiameter: 82 och 126 m. 

Effekt per verk: 2 och 6 MW. Total installerad effekt: 24 MW. 

Beräknad elproduktion: ca 70 GWh/år. 

Beräknad produktionsstart: 2012. 

9


Svindyrt och onödigt 

Ny storskalig kraftproduktion ska byggas i områden där det råder 

effektbrist. Det var i alla fall intentionen bakom den nu gällande 

ellagen som trädde i kraft den 1 januari 1996 när elmarknaden 

omreglerades. Den nya lagen ersatte den gamla från 1902 som i 

praktiken hade varit med sedan Sverige elektrifierades. 

Omregleringen innebar att 

kunderna själva skulle få välja 

elleverantör. Elbörsen NordPool 

i Oslo blev marknadsplats. Distributionen 

fortsatte att vara ett 

(naturligt) monopol och det nätbolag 

som har koncession svarar 

för och debiterar transporten av 

el ut till användarna. 

Stora förluster 

i näten 

Grundtanken bakom den nya ellagen 

var att slutkunderna skulle 

få lägsta möjliga elpris. För att 

åstadkomma detta skulle nya 

stora produktionsanläggningar 

placeras nära befolkningscentra 

eftersom överföring av el är förenad 

med förluster på nätet. 

I stamnätets 400 kV-ledningar 

försvinner ungefär 2-3 procent, i 

regionnätets 110/130 kV-ledningar 

ytterligare någon procent 

och i lokalnäten kan förlusterna 

vara så stora som 6-10 procent 

beroende på elledningarnas kvalitet. 

Förlusterna blir tydliga när 

man jämför inmatad el med uttagen 

el. Dessa förluster måste 

nätägaren stå för och köpa el för 

att kompensera förlusterna i 

systemet. Nätägaren måste 

kunna leverera samma mängd el 

som man har tagit emot. 

Förlusten ger kunderna ett 

onödigt högt elpris om ny stor 

elproduktion byggs långt från 

landets bristområden som är 

södra Sverige och västkusten. 

Norrland försörjs helt av vattenkraften 

från älvarna. Ungefär 

hälften används, den andra halvan 

skickas på stamnätet söderut 

till Mellansverige. Kärnkraftverket 

Forsmark försörjer i grova 

drag östra Svealand och stockholmsområdet, 

kärnkraftverken 

Oskarshamn och Ringhals försörjer 

resterande delar av Svealand 

och Götaland. 

Problemet är inte 

elbrist 

Det talas ibland felaktigt om att 

vi har elbrist i Sverige, men den 

risken är inte överhängande. 

Däremot är risken betydligt 

större för effektbrist. Den svenska 

elproduktionen räcker kanske 

inte till när det är svinkallt en 

vinterdag i januari och både 

samhället och industrierna använder 

mycket el. Då kan en hel 

region i landet svartna. Det har 

hänt förut och kommer säkerligen 

att hända igen. 

Folk i allmänhet har svårt att 

skilja på effekt och energi. 

Effekt är det som produceras 

och används just nu och effekten 

mäts som bekant i t.ex. 

megawatt. Energi däremot mäts 

över en tidsenhet, t.ex. förbrukning 

per timme, och då talar vi 

om megawattimmar. 

När det gäller förlusterna i elnätet 

räknar Svenska Kraftnät i 

snitt med att sex procent av den 

el som produceras i landet går 

förlorad. Det innebär att vart 

sjuttonde vindkraftverk som ska 

byggas i Markbygden med Piteå 

som centrum får producera el 

till vindparkens förluster på elnätet. 

På grund av elöverskottet 

i Norrland måste rimligtvis hela 

produktionen från den tänkta 

anläggningen transporteras 

söderut. 

Samhällets investeringskostnader 

för att täcka förlusterna i 

Markbygden blir stora. Och det 

kommer att kosta drygt 2,5 miljarder. 

Nu handlar satsningen i 

Markbygden om den heliga kon 

”förnybar energi” och inte om 

ursprungstanken att ge svenska 

folket lägsta möjliga elpris. Det 

är naturligtvis koldioxidmyten 

som ligger bakom. 

Alternativet till att transportera 

el långa sträckor via stamnätet 

söderut från Norrland är 

att i södra Sverige bygga stora 

havsbaserade vindkraftsparker. 

Det skulle enligt Svenska Kraftnät 

kräva avsevärt mindre investeringar 

i elnäten. 

Men det allra bästa alternativet 

vore naturligtvis att återstarta 

Barsebäck med moderniserade 

reaktorer. Och samtidigt 

lägga alla vindkraftsplaner 

på hyllan. 

 

Ska miljarder 

kastas bort på 

vindkraft 

Följ debatten 

på 

Elbranschens 

nätplats: 

www. 

elbranschen.nu 

10

Ställverksutrustning ASEA/ABB. Brytare 12-24 kV. 

Utrustning från 1960-talet till 2000-talet. 

Stenator AB Billstabågen 5, 722 40 Västerås. Tel. 021-12 65 80, fax 021-13 41 95 

För ytterligare information: www.stenator.se 

RUDIN & CO. FOTO: PER-ARNE RYNNING. 

OMFORMARSTATION, MJÖLBY. 

BYGGHERRE: BANVERKET ÖSTRA BANREGIONEN. 

Totalentreprenad med KC Betong 

KC Betong svarar för såväl projektering och produktion som leverans och montering 

av kompletta stommar. Nästan 100 års branscherfarenhet ger oss möjlighet att hitta 

de absolut bästa lösningarna, både vad gäller ekonomi och utförande. 

Vi arbetar med byggnader som exempelvis bostäder, skolor, förvaltningsbyggnader, 

industrier, ställverk. Vi tillverkar också egna produkter för miljövård och markprodukter 

till tele- och IT-branschen. 

KC BETONG, BOX 139, 641 22 KATRINEHOLM. TEL 0150-34 99 00 E-POST: INFO@KC-BETONG.SE WEBB: WWW.KC-BETONG.SE


VINDKRAFT STÖR ELNÄTEN 

Dagens elnät klarar inte en storskalig utbyggnad av vindkraften. Elsystemet är uppbyggt med 

vattenkraften som reglerkraft i första hand och vattenkraften klarar inte att stödja ett system 

med storskalig vindkraft. Följden kan bli plötsliga och omfattande elavbrott. 

Redan i dag orsakar vindkraften 

omfattande brus och störsignaler 

på nätet. Många elledningar 

är byggda som enbart användarnät 

och inte som produktionsnät. 

När vindkraftselen ska 

ut innebär det hög belastning på 

användarnätets alla rörliga delar 

kring stolpar och transformatorer. 

Slitaget ökar och gör distributionen 

störningskänslig. De 

senaste åren har många elkunder 

klagat över störningar i telefoner, 

datorer och radio- och TVapparater. 

När vindkraften nu 

ska byggas ut med jättelika vindparker, 

kommer de allvarliga 

problemen att öka. 

Våra svenska elnät är starkast 

närmast tättbefolkade områden 

och svagare ju längre bort från 

stamnätet man kommer. För att 

klara en kraftig utbyggnad av 

vindkraften måste en stor del av 

elnäten förstärkas eller byggas ut. 

Elanvändarna 

får betala notan 

Vill det sig illa kan storskalig 

drift av högspänd vindkraft slå 

ut distributionssystemet. En lösning 

som föreslagits är att varje 

produktionsenhet måste investera 

i ett filter som ska ta bort 

störningarna. Som alltid är det 

elkunderna som får betala för 

detta. 

Regeringens mål är att Sverige 

ska kunna producera 30 TWh 

vindkraftsel per år från 2020. 

Det är 15 gånger mer än i dag. I 

effekt räknat handlar det om att 

gå från dagens cirka 1 000 till 

12 000-15 000 MW. I dag ger 

vindkraften runt 2 TWh per år 

(cirka 1 200 vindkraftverk) men 

om målet ska nås måste antalet 

vindkraftverk öka till mellan 

3 000 och 6 000 verk. Hur 

många det blir beror bl.a. på 

storlek och lokalisering. 

När vindkraftverk ansluts till 

elnätet kan det uppstå flera olika 

typer av störningar som kan relateras 

till vindkraftverkens skiftande 

storlek, till att vinden är 

ojämn och till att de lokala elnäten 

är alldeles för svaga. 

De vanligaste störningarna på 

näten där de enskilda vindkraftverken 

eller vindparkerna ansluts 

är: 

Överspänning: Spänningen 

in i nätet från vindkraftverket 

blir för hög och då kan strömmen 

brytas vid vissa nivåer. 

Flimmer: Energiflödet från 

vindkraftverket blir ojämnt på 

grund av att det blåser ojämnt. 

Detta skapar flimmer eller störningar 

i elnätet. Flimmer och 

också s.k. frekvensövertoner kan 

tas bort med hjälp av filter. 

Känsliga reläskydd: Reläskydden 

i näten löser felaktigt 

ut, vilket kan ge strömavbrott. 

Detta har att göra med att vindkraftselen 

går åt fel håll, från anslutningsnät 

till lokalnät och i 

inåt till regionnät och stamnät 

när kraftverket producerar mer 

el än vad som används lokalt. 

Normalt ska elen gå motsatt 

riktning, d.v.s. från stamnätet 

och ut till de lokala smånäten. 

Miljardsatsningar krävs 

Svenska Kraftnät måste investera 

tiotals miljarder i stamnätet 

när vindkraften mångfaldigas. 

Och regeringen planerar för 30 

TWh onödig vindkraftsel år 

2020. 

Går man från dagens 2 TWh 

till att producera 15 gånger mer 

måste elnäten anpassas. 

Annonsera i branschens oberoende informationskanal! 

12


SÄKERT FÖRVAR 

eller bortkastade miljarder 

Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB, bildades på sjuttiotalet av de svenska kärnkraftsföretagen 

med uppgift att ta hand om allt använt kärnbränsle och radioaktivt avfall. Svensk lag 

föreskriver att de producerande företagen själva måste ta ansvar för detta. De högt ställda 

kraven på säkerhet innebär att SKB nu i trettio år har styrt ett av Sveriges mest omfattande 

miljöskyddsprojekt. Men forskarna menar att det finns oerhört mycket energi kvar i det använda 

bränslet som på sikt skulle kunna användas i kanske hundratals år. 

Den metod för förvaring man 

enats om kallas KBS-3 (Kärn- 

BränsleSäkerhet) och har tre 

skyddsbarriärer, koppar, bentonitlera 

och berg. Det använda 

kärnbränslet kapslas in i en kopparkapsel 

försedd med en insats 

av gjutjärn där behållare med 

det använda bränslet skjuts in. 

De perfekt friktionssvetsade 

kopparkapslarna bäddas in i 

bentonitlera och placeras i urberget 

på cirka 500 meters djup. 

Återtag är möjligt om bentoniten 

slammas upp med saltlösning. 

Den slutliga igenfyllningen av 

deponeringstunnlarna beräknas 

inte ske förrän 2070. Använt 

kärnbränslet kan alltså dessförinnan 

återtas och återanvändas 

som bränsle om fjärde generationen 

reaktorer blir verklighet. I 

ett sådant scenario kan man 

betrakta det förvarade använda 

bränslet som en gigantisk bränsledepå, 

tillräcklig för att driva de 

RAPPORT: 

KJELL DUBERG 

kjell.duberg@telia.com 

nya höghastighetsreaktorerna 

hundratals år framåt i tiden. 

Test i full skala 

Vid SKB:s underjordiska berglaboratorium 

på Äspö norr om 

Oskarshamn sker en stor del av 

forskningen kring den framtida 

förvaringen. I ett samarbete mellan 

svensk och internationell 

expertis försiggår en mängd 

experiment inom bergmekanik, 

grundvattenflöde och grundvattenkemi. 

I tunneln finns instrument 

som mäter grundvattnets 

rörelser i berget, vattnets egenskaper, 

gasinnehåll, tryck och 

förändringar. Här finns kapslarna, 

leran, maskinerna, tunnlarna 

och deponeringshålen. Efter 

förundersökningar i området 

sedan 1986 började anläggningen 

byggas 1990. Sedan 1995 har 

den fungerat som en fullskalig 

generalrepetition inför byggandet 

av ett slutligt förvar. Nyligen 

fattades beslutet att detta kommer 

att placeras i Forsmark. 

Där beräknas anläggningen stå 

klar att ta emot de första leveranserna 

år 2023. 

I Forsmark byggs på cirka 500 

meters djup 250 meter långa 

tunnlar som placeras med 40 

meters avstånd från varandra. I 

tunnlarnas botten finns deponeringshål 

med sex meters mellanrum. 

Kopparkapslarna placeras 

i deponeringshålen och bäddas 

in i en buffert av bentonitlera. 

När allt använt kärnbränsle 

har deponerats i urberget fylls 

tunnlar och schakt med svällande 

lera eller en blandning av bergkross 

och lera. Om man nu inte 

vid det laget har löst tekniken 

för återanvändning. Trots allt är 

ju bara 0,7 procent av bränslet 

använt. 

Isolerande barriär 

från vulkanaska 

För att hindra vattenströmming 

kring kopparkapslarna fylls deponeringshålen 

med bentonitlera. I 

ett speciellt bentonitlaboratorium 

på Äspö forskar man för att 

ta fram optimal och kostnadseffektiv 

lera. Fyndigheter, ofta 

flera miljoner år gamla, finns på 

många platser, bland annat i 

USA, Grekland, Japan, Tyskland 

och Australien. 

Till att börja med koncentrerades 

försöken på en amerikansk 

bentonitlera men man har nu 

fortsatt för att se om bentonitleror 

från Indien och Grekland 

fungerar lika bra eller kanske till 

och med bättre. Leran bildas ur 

askan som sprids vid vulkanutbrott. 

Den tar åt sig vatten och 

kan svälla upp till tio gånger sin 

torra volym. Den blir tät och lika 

Utställningshallen vid 

Äspös ovanjordslaboratorium. 

I centrum 

en modell av kopparkapseln 

som ska förvara 

det använda kärnbränslet 

(infälld närbild). 

13


Lämningar efter mikroberna syns på ett antal platser i Äspötunneln. 

Till höger: Deponeringsmaskinen Magne är fjärrstyrd och utrustad med strålskydd. Vid deponeringen placeras 

först ett bottenlock av bentonitlera i deponeringshålet som har en stapel av bentonitringar. Därefter tippar 

och sänker maskinen långsamt ner kapseln och slutligen läggs ett bentonitlock över. 

I tunneln pågår en mängd mätningar och experiment inom bergmekanik, grundvattenflöde och 

grundvattenkemi. Undersökningar i borrhål ger kunskap om hur olika radioaktiva ämnen letar sig in i sprickor 

och porer i berget. 

ogenomtränglig för strömmande 

vatten som sprickfri granit. I 

tunneln visas ett stycke fossilt 

trä från Italien som inte har ruttnat 

på två miljoner år eftersom 

det begravts i bentonitlera. 

Bufferten av bentonitlera 

skyddar kapseln mot korrosionsangrepp 

och bergrörelser. Om 

en spricka skulle uppstå i någon 

kapsel, hindrar bufferten vatten 

att tränga in i kapseln. Den 

hindrar också radioaktiva ämnen 

från att komma ut ur kapseln. 

Berget bidrar med en naturlig 

miljö som gör att de tekniska 

Test av återtag. Kapseln på bilden har frilagts efter fem års förvaring. Man placerar en kapsel med en 

elektrisk värmare i ett deponeringshål fodrat med block och ringar av bentonitlera. När leran har blivit mättad 

friläggs kapseln och lyfts upp för undersökning. Bentoniten löses med en saltlösning. 

Boudinage bildas när ett lager av ett sprött material deformeras tillsammans med en segare huvudbergart. 

När den spröda ljusa bergarten brister pressas den sega mörka bergarten in och man får en kedja av ljusa 

boudiner i en mörk mellanmassa (t.h.). 

14

Svensk kärnkraft 

är bra för både miljön och samhället. 

Ger inga växthusgaser. 

Ger inga försurande utsläpp eller 

hälsovådliga rökgaser. 

Producerar mycket och billig elström 

– en livsnödvändighet för svensk 

basindustri och vår fortsatta välfärd. 

Tar ansvar för sitt avfall över hela 

livscykeln. 

Vilka andra energikällor gör det 

Euro Energy Components AB 

- Din kontakt inom el! 

 

3-polig 40-63 A 

 

 

 

 

Miljövänner för kärnkraft 

www.mfk.nu mfk@mfk.nu 

Box 83, 430 24 Väröbacka 

NYHET! 

3 

 

 

Montagematriel 

 

www.euroenergy.se


hålla förvaret fritt från syre. Nu 

har Pedersen tillsammans med 

kanadensiska forskare även hittat 

virus. De upprätthåller 

balansen genom att de hindrar 

bakterierna att föröka sig ohämmat. 

Eftersom virus inte har 

någon ämnesomsättning förökar 

de sig enbart genom att använda 

bakterier som värdceller samtidigt 

som de tar död på dem. 

Deponeringshålen måste borras med exakt precision. Kapslarna är en meter i 

diameter och fem meter långa. Modellen till höger visar kapseln med bentonitringar 

omkring. Ett bentonitlock ska läggas över. 

Det 7 000 år gamla vattnet från Litorinahavet som ligger kvar i urberget har 

en salthalt på mellan 0,9 och 1,1 procent. Därför smakar det inte särskilt gott. 

Till höger: Centimeterhöga kärnbränslekutsar av urandioxid som pressats till 

cylindrar och genom upphettning blivit keramiska. Varje kuts har ett energiinnehåll 

som mosvarar ca 600 liter olja. 

barriärernas funktion bevaras 

över mycket lång tid. Det stora 

djupet och berget håller det använda 

bränslet avskilt från djurens 

och människornas miljö. 

Kamp i underjorden 

De mikrober som påträffats på 

djupet vid Äspötunneln har 

väckt berättigad uppmärksamhet. 

Karsten Pedersen, professor 

i mikrobiologi vid Göteborgs 

universitet, har forskat om underjordiska 

mikrober på Äspölaboratoriet 

i tjugo år och har DNAbestämt 

201 helt nya arter från 

jordens inre där de funnits i 1,8 

miljarder år. Encelliga men ändå 

på sätt och vis tänkande varelser 

som kan fatta beslut och röra sig 

mot syre och järn. Ur förvaringssynpunkt 

är det positivt att mikroberna 

konsumerar syre som 

annars kan verka korroderande 

på koppar. Mikrobförsök görs för 

att man ska kunna klarlägga i vilken 

omfattning mikrober kan 

Magne, son av Tor 

För att forskningen i Äspölaboratoriet 

ska kunna bedrivas i full 

skala krävs också att maskinerna 

som används är i full storlek. 

Deponeringsmaskinen, kallad 

Magne, är en prototyp till den 

framtida maskin som ska hantera 

kapslar med använt kärnbränsle 

i slutförvaret. Den tillverkades 

av HFH Herbst GmbH 

och levererades till Äspö 2008. 

Maskinen vidareutvecklas med 

hjälp av företaget Navitec Systems 

Oy för att den ska bli helt 

autonom, d.v.s. kunna navigera 

själv och automatiskt deponera 

kapslarna med millimeternoggrannhet. 

Maskinen är fjärrstyrd 

och försedd med strålskydd. 

Den testas hårt och utsätts för 

olika typer av driftstörningar, 

exempelvis strömavbrott, i olika 

skeden av processen. 

Alternativ 

deponeringsmetod 

Parallellt med forskningen kring 

den vertikala metoden för deponering 

testas också en variant 

med horisontell deponering. 

Fördelen med liggande kopparkapslar 

är att det går åt betydligt 

mindre bergvolym, transporterna 

blir färre och man behöver 

Torbjörn Hugo-Persson, chef för platsundersökningsteknik på Äspö, Karl-Erik Almén, undersökningsledare 

för förundersökningarna i Oskarshamn och Mats Ohlsson, chef för Äspöanläggningen. 

Bilden till höger: Claes Thegerström, vd vid SKB, kunde i början av juni 2009 meddela att platsen för 

slutförvaring blir Forsmark och att det var bergets egenskaper som avgjorde. 

16

Cressall Resistors 

Experten på kraftmotstånd! 

CHS Controls erbjuder ett av världens bredaste sortiment av 

kraftmotstånd från Cressall Resistors, från några få watt upp till 

flera megawatt. Vi levererar helt kundanpassade lösningar och 

standardiserade konstruktioner för applikationer som 

• Bromsmotstånd, självkylda och fläktkylda, för industri- och 

traktionsändamål 

• Belastningmotstånd för batteri- och generatorprovning, 

lösningar för integration med reservkraftsaggregat 

• Jordningsmotstånd för generator- och distributionssystem 

• Filtermotstånd för HVDC överföringar, SVC anläggningar och 

kondensatorurladdning 

Oavsett behov, plats, driftsmiljö och applikation, Cressall har det 

kraftmotstånd som behövs. 

Prova oss - Besök www.chscontrols.se! 

CHS Controls AB 

Florettgatan 33, 254 67 Helsingborg 

Tel 042-386100, fax 042-386129 

chs@chscontrols.se, www.chscontrols.se 

Alltid 

tillgänglig 

Always available 

- Alltid öppen! 

www.chscontrols.se 

- Always open!


svenska kärnkraftverken. När 

bränslet efter fem år är förbrukat 

är det mycket varmt och radioaktivt. 

Det kyls då ner i ett år i 

bassänger vid respektive kraftverk. 

Därefter forslas det sjövägen 

med fartyget m/s Sigyn till 

Clab, det centrala mellanlagret 

på Simpevarpshalvön i närheten 

av Oskarshamns kärnkraftverk 

där det lagras trettio meter ner i 

berget. Två meter vatten skyddar 

effektivt mot strålningen och 

kyler samtidigt ner det fortfarande 

mycket heta bränslet. Efter trettio 

år i mellanlagret har bränslet 

kylts av till ungefär 100 grader 

och radioaktiviteten har sjunkit 

med 90 procent vilket gör det 

enklare att hantera i slutförvaringen. 

Anläggningen har en 

kapacitet på 8 000 ton och där 

finns nu 5 000 ton. 

Medelaktivt avfall blandas 

med betong och gjuts in i plåteller 

betonglådor, kallade kokiller. 

De förvaras i ett mellanlager 

på kärnkraftverket innan de 

transporteras till SFR, slutförvaret 

för kortlivat radioaktivt avfall, 

nära Forsmarks kärnkraftverk. 

Där förvaras det i stora bergrum. 

Efter 500 år har avfallets radioaktivitet 

minskat till den nivå 

som finns naturligt i berget runt 

omkring. En del lågaktivt avfall 

slutförvaras också på SFR. 

Projektering pågår för en 

inkapslingsanläggning i anslutning 

till mellanlagret Clab. Det 

använda kärnbränslet ska 

kapslas in på plats innan det 

transporteras till slutförvaret. 

Blir anläggningen beviljad tas 

den i drift samma år som slutförvaret. 

mindre återfyllnadsmaterial. 

Mängden uttaget berg kan halveras 

eftersom ingen deponeringstunnel 

behöver borras. 

Kopparkapslarna läggs horisontellt 

och paketeras med bentonitlera 

i så kallade supercontainrar. 

De lyfts in i deponeringstunneln 

med hjälp av en deponeringsmaskin. 

Forskning pågår för 

att utröna om leran uppfyller de 

långsiktiga säkerhetskraven. 

Eftersom kopparkapslarna ligger 

efter varandra finns det risk att 

kanaler bildas i bentoniten och 

för mycket vatten påverkar 

lerans funktion. Om ett år ska 

alla osäkerhetsfaktorer vara belysta 

och därefter kommer SKB 

att fortsätta med fullskaletester 

för att 2013 få ett definitivt svar 

på om H-metoden uppfyller kraven. 

Först då kan man välja mellan 

de två metoderna. 

Till Clab med m/s Sigyn 

SKB ansvarar för ett system av 

anläggningar för omhändertagande 

av allt avfall från de 

Kostnad på 

uppemot 100 miljarder 

Alla som producerar el från 

kärnkraft betalar ett öre per 

kilowattimme till en fond. Fonden 

innehöll 40 miljarder i 

början av 2008. Pengarna används 

till att finansiera forskning, 

teknikutveckling, anläggningar 

och alla andra investeringar 

som behövs i framtiden. 

Slutkostnaden kan hamna 

uppåt 100 miljarder. 

Stöd yttrandefriheten! 


18


DEBATT I ELBRANSCHEN 

Missuppfattning om spillvärme 

Okunniga svenska politiker hävdar att två tredjedelar av energin för elproduktion i Europa i dag 

förloras i kondenskraftverken och att avloppsvärmen som släpps ut med kylvattnet skulle vara 

”ett fruktansvärt energislöseri”. Så förhåller det sig dessbättre inte. 

Lena Sommestad, Anders Wijkman 

m.fl. hävdar att två tredjedelar 

av energin för elproduktion 

i Europa i dag förloras på grund 

av enorma energiförluster i kondenskraftverken 

(SvD 11/6). 

Junilistans Sören Wibe hävdar 

att avloppsvärmen som släpps ut 

med kylvattnet skulle vara ”ett 

fruktansvärt energislöseri” 

(december 2008 i tidskriften 

”Information om kärnkraft”) ”att 

två tredjedelar av energin försvinner 

rakt ut i havet”. 

Avloppsvärmeflödet 

är nödvändigt 

Så förhåller det sig dessbättre 

inte. Avloppsvärmeflödet är 

tvärtom en nödvändig integrerande 

del av all normal termisk 

elproduktion. När elektricitet 

tillverkas utifrån fissionsvärme 

eller förbränningsvärme, såsom 

sker i våra största termiska 

elverk, framkommer samtidigt 

ett flöde av avloppsvatten vid 

en temperatur som i regel är 

mellan fem och femton grader 

över omgivningens. Detta avloppsvärmeflöde 

är en nödvändig 

del av processen på ungefär 

samma sätt som avloppsvattenströmmen 

från en vattenturbin: 

stoppar man avloppet, 

stoppar man i båda fallen turbinen. 

I denna mening är avloppsvärmen 

inget spill. Att 

ändå beteckna den som 

JÖRGEN CHRISTENSEN 

& 

LARS PERSSON 

”spillvärme” eller beskriva den 

som slöseri är vilseledande. 

Värmeläran är en 

vansklig disciplin 

Att felaktiga föreställningar kan 

vara seglivade är väl känt. I det 

aktuella sammanhanget torde 

detta främst bero på dels det statistiska 

faktum att värmeläran 

(termodynamiken, energitiken) 

är en vansklig disciplin som bemästras 

av få, dels att den tekniska 

värmelärans vanliga fackspråk 

omfattar många oklara och 

missvisande uttryck. Exempelvis 

brukas beteckningen ”energiförbrukning”, 

ehuru energin enligt 

värmelärans första huvudsats är 

konstant; inte sällan brukar man 

en grundläggande storhets namn 

som namn på en annan grundläggande 

storhet, som när man 

med ”kraft” betecknar – inte en 

kraft – utan elektricitet (ström, 

effekt m.m.), och med ”termisk 

verkningsgrad” något, som principiellt 

är skilt ifrån mekanisk 

verkningsgrad. 

Den som inte har insett denna 

senare skillnad måste tro att även 

dagens bästa termiska s.k. ”kondensverk” 

(som har kalla kondensorer) 

med termisk verkningsgrad 

omkring 0,4 (eller 40 procent) 

fungerar eländigt. Sanningen är 

den motsatta, nämligen att de 

som resultat av lång och genomgripande 

teknisk utveckling fungerar 

fenomenalt effektivt. 

Fjärrvärme är inte 

gratisvärme! 

Den nämnda höga effektiviteten 

kan väl uttryckas genom en verkningsgrad. 

Det som elverket förbrukar 

är inte energi utan 

arbetsförmåga (exergi), och den 

arbetsmässiga verkningsgraden 

för ett modernt elverk med eldad 

panna och kall kondensor är 0,7 

till 0,8, räknad som förhållandet 

mellan arbetseffekten som lämnar 

verket i form av elektricitet 

och den maximala arbetseffekten 

av ångan vid pannans högsta 

temperatur. 

Om man t.ex. för fjärrvärme 

tar ut ånga vid en högre temperatur 

än den som normalt råder i 

ångan från ett elverks turbin, 

d.v.s. knappt 30 grader plus under 

svenska förhållanden, uppnår 

man inte ökad verkningsgrad; 

oftast vill den tvärtom avta. 

Detta beror bl.a. på att verkets 

drift nu ska anpassas till efterfrågan 

och utbud både på eloch 

värmemarknaden, vilka varierar 

vardera på sitt sätt under 

dagen, veckan och året. Att höja 

temperaturen på ångan från turbinen 

från 30 till 160-180 grader 

medför att elproduktionen avtar 

drastiskt – och detta i synnerhet 

när värmekällan är en reaktor av 

dagens svenska typ. Redan av 

det skälet blir fjärvärmen inte 

gratisvärme såsom professor 

Wibe, Lena Sommestad, Anders 

Wijkman och många med dem 

föreställer sig. 

Missuppfattningen kan 

leda till felaktiga beslut 

Den här ovan påtalade missuppfattningen 

kan leda till felaktiga 

politiska beslut med skadliga 

och kostsamma följder. Det är 

olyckligt om okunniga svenska 

politiker även i internationella 

fora som G8-möten och det 

kommande klimatmötet i Köpenhamn 

sprider en missuppfattning 

om termisk elproduktion 

och sålunda försvårar en redan 

vansklig energi- och klimatpolitisk 

beslutssituation. 

Häng med i debatten! 


Specialkabel 

Robotkabel 

Elektronikkabel 

Koaxialkabel 

Halogenfri kabel 

Värmetålig kabel 

Högfrekvenskabel 

Gummikabel 

Datakabel 

Servokabel 

Tel. 08-97 00 70 Fax 08-646 31 48 info@elproman.se www.elproman.se 

Fråga oss om specialkabel 

- vår specialitet 

19



Kärnkraft och algblomning 

Det pågår en debatt om att 

Sverige bör bygga ut kärnkraften 

för att trygga framtida elbehov 

utan att medverka till klimatförändringar. 

Detta antagande är 

felaktigt då kärnkraftverken, via 

sina kylvattenutsläpp, i allra 

högsta grad bidrar till den globala 

uppvärmningen genom de 

stora värmemängder som dumpas 

i Östersjön. Dessa höjer vattentemperaturen 

särskilt i de 

områden som oftast drabbas av 

algblomning. 

Svensk kärnkraft producerar 

årligen cirka 70 TWh el. Den 

spillvärme som bildas i processen 

uppgår till 140 TWh vilket 

kan jämföras med att den årliga 

uppvärmningen av alla svenska 

byggnader kräver 100 TWh. 

Enligt Vattenfalls kärnkraftsinformation 

tas kylvatten in från 

havet för att återföras 10 grader 

varmare. Detta innebär att 12 

kubikkilometer vatten varje år 

värms 10 grader av de svenska 

I en debattartikel i Göteborgs-Posten 

den 15 april 

2009 basunerar meteorologerna 

Erland Källén och Markku 

Rummukainen ut att ”Människan 

orsakar uppvärmningen”. I 

sju punkter slår de fast att människan 

genom utsläpp av växthusgaser 

ligger bakom den globala 

uppvärmningen och därtill 

hörande utvecklingsmönster. 

Slutsatsen att dessa ganska 

harmlösa förändringar förebådar 

något mycket värre, såsom väldiga 

temperaturhöjningar, snabbt 

stigande havsnivå m.m. baseras 

nu liksom i tidigare liknande utsagor 

på notoriskt opålitliga 

numeriska modeller. Några bindande 

bevis föreligger inte, varken 

för uppfattningen att det 

blir hemska konsekvenser eller 

att allt beror på mänsklig påver- 

BO NORDELL 

& 

ELHAM SAMARI 

kärnkraftverken innan det återförs 

till havet. Eftersom spillvärmen 

är lättare än det kallare 

havsvattnet höjs havsytans vattentemperatur 

över stora områden. 

Inte bara svenska kärnkraftverk 

utan även de finska verken i 

Olkiluoto och Lovisa, samt ryska 

Sosnovyi Bor använder Östersjön 

för att kyla bort sin spillvärme. 

Under senare år har fritidsfolk 

och fiskare drabbats av kraftig 

algblomning. Frånsett sitt motbjudande 

utseende bildar algerna 

gifter som är skadliga för djur 

och människor. 

För att algblomning ska uppstå 

krävs hög vattentemperatur 

och god tillgång på näringsämnen. 

Överflödet av näringsämnen 

i havsvattnet anses bero på 

industriutsläpp och läckage från 

jordbruksmark. Algblomningen 

sker under sommaren, då vattnet 

är som varmast. Genom den 

globala uppvärmningen har vattentemperaturen 

blivit ännu 

något högre, vilket gynnar algblomningen. 

Eftersom kärnkraftverkens 

stora värmeutsläpp värmer 

havsvattnet finns anledning att 

undersöka eventuella samband 

mellan algblomning och dessa 

värmeutsläpp. Tidningsartiklar i 

länderna runt Östersjön visar 

med tydlighet att algblomning 

regelbundet uppträder i vattnen 

utanför kärnkraftverken. Detta 

gäller såväl Östersjön, Södra 

Bottenhavet och Finska viken 

som utanför Hallandskusten. 

SMHI följer den ytliga algblomningens 

utbredning under 

sommarhalvåret. Man kan till 

exempel se hur algblomningen 

börjar utanför Forsmark och 

Koldioxid – vän eller fiende 

Professor Lars Franzén efterlyser en mer nyanserad debatt, inte minst 

fora där skeptiker till koldioxidens skadliga effekter kan få komma till 

tals och slippa censur och förlöjliganden. Tidskriften Elbranschen är 

som bekant ett av de få medier som erbjuder mångfald i debatten. 

LARS FRANZÉN 

PROFESSOR I 

NATURGEOGRAFI, 

OBEROENDE FORSKARE 

GÖTEBORGS UNIVERSITET 

kan. Speciellt anmärkningsvärt är 

att man tvingats införa kylande 

partiklar i atmosfären för att förmå 

de hysteriskt känsliga modellerna 

att återge den måttliga 

uppvärmning som vi hitintills 

upplevt. Resultaten av sådana 

beräkningar visar sig med facit i 

hand många gånger alltså felaktiga 

och det är riskabelt att fatta 

långtgående klimatpolitiska beslut 

på liknande underlag. Den 

avmattning eller t.o.m. avkylning 

som karakteriserat det senaste 

decenniet har modellerna inte 

alls kunnat förutsäga. 

Jag är själv klimatforskare sedan 

flera decennier tillbaka och har 

försökt hitta möjliga orsaker till 

de ofta snabba klimatförändringar 

som präglat de senaste 

10 000 åren. Jag är inte motståndare 

till koldioxidens betydelse 

för den globala temperaturutvecklingen 

i ett geologiskt 

tidsperspektiv, men mina forskningsresultat 

visar att dess betydelse 

är långt underordnad 

andra faktorer, åtminstone när 

det gäller snabba klimatförändringar, 

och med de höga halter vi 

har i dag. Detta sammanhänger 

med att klimateffekten från koldioxid 

ökar logaritmiskt med 

koncentrationen vilket innebär 

att marginaleffekten avtar med 

koncentrationen. Innebörden är 

t.ex. att om en fördubbling av 

koldioxiden i atmosfären ger 

sprids i nordostlig riktning den 

23-25 aug 2008. Samma mönster 

upprepas flera gånger varje 

sommar. Algblomning uppkommer 

och försvinner snabbt beroende 

på väder och vind. Trots 

detta visar SMHIs kartor med 

tydlighet sambandet mellan algblomning 

och värmeutsläpp. 

Det är förståeligt om politikerna 

inte har en aning om att 

kärnkraften bidrar till den globala 

uppvärmningen. Däremot 

torde kärnkraftsindustrin sedan 

lång tid ha insett sambandet 

mellan kärnkraftens spillvärme, 

det varmare havsvattnet och 

ökande algblomning. 

Det är uppenbart att spillvärmens 

medverkan till global uppvärmning 

och algblomning måste 

tas med bland kärnkraftens 

negativa miljöeffekter när fortsatt 

kärnkraftsutbyggnad diskuteras. 

 

Bo Nordell är professor i vattenteknik 

vid Institutionen för Samhällsbyggnad 

vid Luleå tekniska universitet. 

Elham Samari är student vid 

samma institution. 

upphov till en grads temperaturökning 

så krävs ett fyrfaldigande 

för att höja temperaturen ytterligare 

en grad. Konsekvensen av 

detta är också att minskande 

koldioxidhalt skulle vara betydligt 

mer oroväckande och leda 

fram till en avkylning. Stigande 

koldioxidhalt är däremot förmodligen 

huvudsakligen till fördel. 

Sannolikt ligger helt andra 

orsaker bakom den temperaturökning 

som skett under de 

senaste seklerna, och lika sannolikt 

är att de bakomliggande 

orsakerna är delar av en naturlig 

utveckling under en sådan mellanistid 

som vi lever i nu. Den är 

nämligen delar av ett mönster 

jag sett repeteras från åtminstone 

fem av de senaste mellanistiderna. 

En ny pusselbit i detta 

forskardrama föll på plats härförleden. 

Eftersom det kan verka förvirrande 

att blanda olika tidsskalor 

i klimatfrågan kommer jag för att 

klargöra mitt resonemang att 

dela upp det hela från tre olika 

tidsaspekter. 

1) I det riktigt långa tidsperspektivet 

på tiotals och hundratals 

20

Håll dig 

flytande! 

EL 

NYA 

ELINSTALLATIONS- 

REGLER 

Utbilda dig hos oss! 

Ring dina ”elkontakter”: Karl-Henrik, 

tel 031-350 55 64 eller Annika, tel 031-350 55 63 

www.teknologiskinstitut.se/teknik 

Utbilda 

dig! 

Ett multiverktyg 

på 4 hjul. 

www.unimog.nu 

Mönsterås, Tel: 0499-490 50 

Generalagent för DaimlerChrysler AG i Sverige Mercedes-Benz Unimog.



miljoner år befinner vi oss i den 

senaste av fem stora istider. Den 

mest förödande av dessa inträffade 

i Förkambrisk tid för mer 

än 600 miljoner år sedan. Fynd 

från platser över hela jorden 

visar att denna istid kan ha drabbat 

hela klotet, och att hela världen 

kan ha varit mer eller 

mindre djupfryst. Man kallar 

detta ”Snowball Earth”. En stor 

del av jordens landmassor låg då 

placerade kring Sydpolen. Den 

näst största istiden, under 

Karbon och Perm, var inte lika 

omfattande, sannolikt beroende 

på att en stor del av kontinenterna 

låg på lägre breddgrader, 

men den varade nästan 100 miljoner 

år. Den istid vi lever i nu 

startade trevande på Antarktis 

för ca 20 miljoner år sedan, för 6 

miljoner år sedan på Grönland, 

och för 3 miljoner år sedan inleddes 

epoken med återkommande 

nedisning av de nordligaste 

delarna av Amerika och 

Asien/Europa. Temperaturrekonstruktioner 

visar under 

denna tid, sedan slutet av tertiärtiden, 

en stadigt sjunkande 

trend. 

2) I perspektivet millennier till 

några få miljoner år finner vi 

alltså hela kvartärtiden med sina 

återkommande relativt långa istider 

(ca 100 tusen år) och korta 

mellanistider (ca 10 tusen år). 

Det har varit någonstans mellan 

30 och 50 istidspulser under de 

senaste 3 miljoner åren. Olika 

geologiska arkiv visar oss att de 

första istidspulserna var ganska 

korta och mellanistiderna långa. 

I slutet är det tvärt om, långa istider 

om ca 100 000 år avgränsas 

av korta värmeperioder på något 

tiotal tusen år. Ungefär 80-90 

procent av kvartärtiden har varit 

kall, resten varm. Vi lever under 

ett av dessa korta uppehåll. 

Människan som art är ungefär 

jämnårig med istiden medan den 

moderna människan utvecklades 

först under senare delen av vår 

istid. Kanske hade vi inte blivit 

det vi är, utan de stora klimatsvängningar 

som ägt rum. 

3) Det kortare tidsperspektivet 

av sekel till decennier är lättare 

att greppa. Ju närmare vi kommer 

i tiden desto tydligare blir 

också konturerna av det klimat 

som varit. Själva definitionen av 

klimatologi är att studera väderleken 

under en längre tid. En 

minsta svensk normalperiod är 

30 år. Klimatologer brukar normalt 

använda ca 100 år innan 

man börjar tala om klimat. 

Meteorologer studerar vädret, 

alltså de korta fluktuationer som 

blir till klimat. Källén och Rummukainen 

är rumlare i denna 

tidsskala, liksom de flesta av oss. 

För det mesta litar meteorologer 

bara på mätdata, d.v.s. vad 

olika instrument visat. Det är 

väl bra med det, men de flesta 

meteorologiska instrument har 

bara några hundra år på nacken 

och ger ingen information om 

tidigare väder. Termometern 

t.ex. uppfanns av Galileo Galilei 

1603, och den längsta sammanhängande 

temperaturserien startade 

i England 1659. Året innan 

tågade Karl X över Bälten, alltså 

under den s.k. Lilla Istidens allra 

kallaste fas, och kanske den kallaste 

period vi haft sedan istiden. 

Vi måste alltså hitta andra 

sätt att mäta klimatets variationer 

och det finns en uppsjö 

sådana s.k. proxydata: trädringar, 

grottstensbildningar, isotoper i 

iskärnor, torvavlagringar och olika 

sediment, bara för att nämna en 

handfull metoder. Inga av dessa 

ger exakta mått på temperatur 

eller nederbördsmängder men 

väl en bild av ungefärliga variationer. 

Alla sådana här metoder 

visar att klimatet varierat väldeliga 

under efteristiden. Det finns 

också historiska belägg, som på 

olika sätt kan ge oss insyn i dåtidens 

väder och klimat: berättelser 

om krig och folkvandringar, 

skördestatistik samt uppgifter 

om översvämningar och långvarig 

torka m.m. 

I denna kortare tidsskala ryms 

alla de händelser som format oss 

till de moderna industrialiserade 

varelser vi är. Vädrets makter har 

tvingat oss till anpassning och 

det är sannolikt så att stora delar 

av denna utveckling grundar sig 

på klimatförändringar. Historien 

visar tydligt skillnaden mellan de 

varma perioder som varit och de 

kalla, som vi också kan utläsa i 

våra olika klimatarkiv. Varma 

perioder har t.ex. varit Yngre 

Stenåldern, Bronsåldern och 

Vikingatiden. Under första delen 

av Vikingatiden bodde flera 

tusen människor på Grönlands 

väst- och sydkust. De hade seglat 

dit från Norge i slutet av 

Folkvandringstiden. I början livnärde 

de sig på jordbruk och 

boskapsskötsel. I undre delen av 

deras kökkenmöddingar finns 

rester av spannmål. I skriftliga 

längder finns också uppgifter om 

export av smör (!) till Island och 

Norge. Efter hand som klimatet 

försämrades ersattes avfallshögarnas 

jordbruksrelaterade 

lämningar med rester av fisk och 

säl. Slutligen övergav bosättarna 

Grönland. Varför heter Grönland 

just Grönland förresten 

På den kalla sidan har tiderna 

utmärkt sig genom befolkningsminskningar, 

pandemiska sjukdomsutbrott, 

folkvandringar och 

krig. I historien har de namn 

som Fimbulvintrarna, Folkvandringstiden 

och Lilla Istiden. 

Medan de varma perioderna 

bland historiker och arkeologer 

går under beteckningen ”Bright 

Ages” (ljusa åldrar) brukar de 

kalla benämnas ”Dark Ages” 

(mörka åldrar). Under de ljusa 

tiderna har allt varit frid och 

fröjd, man har slagit sig till ro 

och kulturen har blomstrat. 

Under de mörka åren har man 

tvingats till åtgärder för överlevnad 

vilket varit drivkraften till 

många uppfinningar och tekniska 

innovationer. Det är nog 

inte en slump att den moderna 

industrialismens frö såddes 

under Lilla Istidens mörkaste 

hål. Såvitt vi kan se från iskärnor 

och andra arkiv har dessa historiska 

och förhistoriska klimatskiften 

inget samband med 

variationer i koldioxid i atmosfä- 

Figur 1. Lössjordens magnetiseringsförmåga, 

som 

proxy för temperaturutvecklingen 

under slutfasen 

av de fem senaste 

mellanistiderna. S1/L1 är 

yngst (Eem) medan S5/L5 

är äldst. Notera de kraftiga 

klimatsvängningarna 

innan istiderna inleds. 

Kurvorna visar relativ 

ålder och är anpassade så 

att sista värmeperiodens 

maximum sammanfaller. 

Det ljusblå fältet är 

övergångsfasen mellan 

mellanistid och istid. 

(Ännu ej publicerat 

material, Lars Franzén). 

22



ren utan verkar ha styrts av 

andra faktorer. De korta klimatsvängningar 

jag nämnt ovan 

verkar dock följa ett tusenårsmönster. 

Av allt att döma är vi i 

detta perspektiv på väg in mot 

kulmen av nästa ljusa ålder i 

raden. Är det kanske t.o.m. så 

att människans utsläpp av koldioxid 

inte har någon större betydelse 

utan att den stigande 

temperaturen just nu är en helt 

naturlig del av denna process 

Om det är så, tror jag mig också 

veta orsakerna till denna tusenårspuls 

men det skulle ta för 

mycket plats att berätta här 

(http://www.science.gu.se/english/News/News_detail/contentId=760313). 

För en tid sedan presenterade 

forskarna Paul Blanchon m.fl. 

en studie i tidskriften Nature 

(458:881-884, 16/4 2009) som 

visade att havsytan stigit med tre 

meter på mindre än ett sekel 

under förra mellanistidens slutfas 

(Eem). Det verkar otroligt 

och skulle kräva att t.ex. hälften 

av Grönlands inlandsis, eller 

stora delar av Antarktis shelfisar 

Figur 2. Djuphavstemeraturer från DSDP Sites 846 och 849 i norra Stilla Havet de 

senaste 6 miljoner åren (proxytemperaturer baserade på syreisotopsammansättning i 

kärnor av bottensediment). Den approximativa temperaturskalan förhåller sig nära till 

motsvarande temperaturförändringar i ytnära havsvatten i ett mönster som uppträder 

globalt men varierar i styrka från plats till plats på jorden (efter Mix et al., 1995). 

Källhänvisning till figur 2: Mix, A.C., Pisias, N.G., Rugh, W., Wilson, J., Morey, A. & Hagelberg, T. (1995). Benthic 

foraminiferal stable isotope record from Site 849, 0-5 Ma: Local and global climate changes. In: Pisias, N.G., 

Mayer, L., Janecek, T., Palmer-Julson, A. & van Andel, T.H. (eds.), Proc. ODP, Scientific Results 138, College Station, 

TX (Ocean Drilling Program), 371-412. 

kollapsade och smälte bort i 

rekordfart. Trots att jorden befolkades 

av såväl Neanderthalare, 

som tidiga varianter av 

Homo sapiens sapiens då, har 

jag svårt att tro att dessa skulle 

ha orsakat den kraftiga uppvärmning 

som ledde fram till 

denna händelse. Hur som helst 

skulle ett frisläppande av så 

mycket sötvatten på så kort tid 

förmodligen få en förödande 

effekt på de krafter som driver 

Golfströmmen och det är fullt 

möjligt och logiskt fastän paradoxalt 

att en kraftig uppvärmning 

på detta sätt skulle kunna 

leda fram till en ny istid. De studier 

av lössjordar i Kina jag gjort 

visar att de senaste fem förutvarande 

mellanistiderna slutat 

med en märklig final (se figur 1). 

Först en kraftig klimatförsämring, 

som ersatts av ett lika markerat 

klimatoptimum och att utvecklingen 

därefter störtat brant 

ner mot istidsförhållanden. Avslutningen 

av mellanistiderna 

verkar alltså följa ett bestämt 

mönster där de centrala delarna 

av såväl istid som mellanistid 

har stabila klimat på sina kalla 

respektive varma sidor. I övergångsperioderna 

verkar klimatet 

pendla mellan extremer åt båda 

håll. Tänk om Lilla Istiden var 

just denna kalla puls och den 

nuvarande uppvärmningen uppförsbacken 

mot en sista skälvande 

klimattopp. Enligt mönstret 

från lössjordarna slutar ju 

uppenbarligen en mellanistid på 

det sättet. Den som lever får väl 

se! 

Ska man börja oroa sig för 

något i klimatväg är det alltså av 

allt att döma en istid, snarare än 

en förlängd period med stabilt 

varmt klimat. Ser man det i ett 

geostatistiskt perspektiv är sannolikheten 

för det kalla scenariot 

långt större än för det varma. All 

tillgänglig geologisk information 

från kvartärtiden talar för att vår 

mellanistid, som varat lite mer 

än 10 000 år, går mot sitt slut 

och kommer att ersättas av en 

istid som i bästa fall bara varar 

lite drygt 100 000 år. 

Från denna synpunkt borde vi 

alltså i det korta perspektivet 

oroa oss mer för en ny kallperiod 

än en varm. I det medellånga 

perspektivet är sannolikt en istid 

Sladdställ 

Elproman erbjuder ett brett sortiment av sladdställ. 

Ett flertal varianter enligt olika länders standard 

finns för omgående leverans. 

Lövbacksvägen 3, 141 71 Segeltorp 

Tel. 08-97 00 70 Fax 08-646 31 48 

www.elproman.se 

info@elproman.se 

Fler typer finns på www.elproman.se 

23



oundviklig och i det riktigt långa 

tidsperspektivet är tyvärr de 

flesta grundförutsättningarna för 

en s.k. Superistid uppfyllda med 

råge. Isotopstudier från djuphavssediment 

visar en stadig 

trend mot allt kallare förhållanden 

på jorden sedan minst tre 

miljoner år tillbaka (Se figur 2). 

Koldioxidhalterna ligger på en i 

ett geologiskt tidsperspektiv dramatiskt 

låg nivå, och kontinenterna 

ligger samlade på höga 

breddgrader, en faktor som är av 

minst lika stor betydelse som 

halterna av växthusgaser. Läget 

nu liknar väldigt mycket det som 

var för 600 miljoner år sedan, 

fast huvuddelen av kontinenterna 

ligger nu på norra halvklotet. 

I det riktigt långa perspektivet 

med en eventuell Superistid 

kommer antagligen ytterst få 

organismer på jorden att ha 

chans till ett drägligt liv, många 

av de katastrofala utdöendena vi 

haft under livets historia har 

sannolikt berott på global nedkylning. 

I bästa fall kommer 

bråkdelar av en promille av djur, 

växter och andra organismgrupper 

att överleva detta. I mellanperspektivet 

med en ny istidspuls 

kommer förvisso stora delar 

av de höga breddgraderna att bli 

obeboeliga. Förflyttningar av 

vegetationszoner kommer att ske 

precis som förra gången och 

djurlivet kommer endera att gå 

under eller tvingas flytta med 

klimatzonernas förträngning på 

lägre breddgrader. Detta gäller 

självfallet också människan, om 

vi inte accepterar de levnadsförhållande 

som dagens polarfolk 

lever under. 

Vi kanske borde vara glada om 

det nu vore så väl att människan 

verkligen lyckades påverka klimatet 

genom att pytsa ut växthusgaser. 

Kan vi genom koldioxidutsläpp 

förhindra en ny istid 

vore det en enastående prestation, 

som inte någon annan 

organism före oss lyckats med, 

och som inte till alla pris borde 

förhindras utan uppmuntras. 

Problemet med dagens energipolitik 

ligger inte så mycket i hur 

de fossila koltillgångarna används 

utan hur de fördelas bland 

mänskligheten. Handel med utsläppsrätter 

kommer att innebära 

att redan välmående länder 

kan köra ”business as usual” 

medan Tredje Världen kommer 

att fortsätta att vara i strykklass. 

Hur många utsläppsrätter kan 

länderna i t.ex. Sahel eller andra 

ökenländer tillgodoräkna sig Att 

den sinande tillgången på fossil 

energi har förvandlats till ett klimatpolitiskt 

problem är därför 

knappast förvånande. Att göra 

den till ett klimatproblem och 

en samvetsfråga är att vända 

blicken från det egentliga dilemmat, 

men kanske en framgångsrik 

metod att få oss att hushålla 

bättre med denna ändliga nyttighet. 

Enorma forskningsresurser 

satsas, kanske i onödan, på växthusproblematiken. 

Om lika 

mycket medel satsades på att 

studera andra möjliga orsaker till 

klimatförändringarna, som man i 

dag lägger på att nagla fast växthusteorin 

som paradigm, skulle 

man kanske finna helt andra 

orsaker t.ex. variationer i 

solinstrålning, varierande mängd 

reflekterande moln på låga 

breddgrader, kosmisk strålning 

eller någon annan i dag okänd 

mekanism. Man skulle också 

kunna satsa medel på att fördela 

nyttigheten fossil energi på ett 

mer rättvist sätt, men framförallt 

lägga det mesta av krutet på 

forskning och industriell utveckling 

av realistiska alternativ till 

den ändliga resursen fossilt kol. 

Jag efterlyser en mer nyanserad 

debatt, inte minst fora där 

skeptiker till koldioxidens skadliga 

effekter kan få komma till 

tals och slippa censur och förlöjliganden. 

Även om koldioxiden blivit 

syndabock i denna såpa får vi 

inte glömma att koldioxid jämte 

jord, vatten och solljus är en av 

livets fyra hörnstenar, inte 

dödens. Utan koldioxid skulle 

allt liv på jorden upphöra. 

Enkel teknik revolutionerar vattenkraft 

Två agronomer i Skara, J-G Hemming och Bengt Lindhé, har nosat upp en 

helt ny vattenkraftsidé som bygger på anemometern. Men finns det måhända 

en hake någonstans Läs och begrunda och kommentera gärna. 

Att en bild säger mer än 

tusen ord gäller i högsta grad 

om HyPEG (Hydrokinetically 

Powered Electric Generator, elgenerator 

driven av strömmande 

vatten). 

Låt oss börja med bild 1, hämtad 

från Anemometer i Nordisk 

Familjebok tryckt år 1904. Vi 

har alla sett den på väderstationer 

och flygfält. ”Mera allmänt 

användas anemometrar, som angifva 

vindens hastighet. Af detta 

slag är den robinsonska den 

vanligaste. På den rörliga axeln 

sitter ett kors, vars fyra armar i 

ändarna äro försedda med ihåliga 

halfkulor eller skopor. Emedan 

vinden trycker starkare på 

halfvkulornas inre än yttre sidor, 

drifves axeln omkring …” 

Säkert är det fler än vi som 

skamset biter sig i läppen och 

tycker att man själv kunde ha 

tänkt den enkla tanken att sätta 

ner Robinsons skålkors i strömmande 

vatten. Nu förunnades 

24 

det HydroKinetic Labs LLC i 

USA att vara först och lägga beslag 

på patentet. 

Begrunda bild 2 en stund och 

det är lätt att instämma i principens 

stora fördelar: 

• Det skålförsedda hjulets 

rotation innebär inte någon som 

helst åverkan på livet i vattnet, 

eftersom dess hastighet inte kan 

överskrida vattnets. 

• HyPEG är helt under vatten. 

Den kräver inte något som 

helst övrigt byggande i vatten 

annat än sin förankring i botten. 

Ben och bottenförankring kan 

faktiskt skapa livsmiljöer för liv i 

vatten med ensartade trista bottnar. 

• Teoretiskt begränsas Hy- 

PEGs roterande diameter endast 

av det strömmande vattnets 

bredd. Det skiljer den från alla 

andra lösningar (propellrar och 

turbiner av olika slag). 

• Möjligheten till stor diameter 

och därmed stort vridmoment 

ger enorm potential till 

höga effektuttag ur ett enkelt 

koncept. 

• HyPEG kan utnyttja redan 

befintlig elektrisk infrastruktur 

genom att byggas i vattendrag 

eller strandnära havsströmmar 

där sådan redan finns. 

Vi överlåter till läsekretsen att 

fortsätta denna lista på fördelar 

med en teknik, som kommer att 

revolutionera vattenkraften i en 

framtid, då den kommer att 

behövas mer än någonsin.

JSKL3-SQL 

Linjejordningsdon 

MRS 24 

Manöverstång 

Elsäkerhet och 

produktkvalitet 

Jordningsdon JSKL3-SQL används som linjejordningsdon 

för friledning, låg- och högspänning 0,4 - 52 kV. 

Jordningsdonet är försett med snabblåsningsklämma 

JSKL-SQL. Denna klämma åtdrages mot ledare med 

endast ett varv och kan placeras snett mot lina vilket 

avsevärt underlättar applicering. För manövrering av 

ledarklämmorna används manöverstång MRS. 

Utrustningen från Ragnar Stålskog AB uppfyller 

de högsta kraven på tillförlitlighet, hanterbarhet 

och användarvänlighet. Utrustningen har 

genomgått mycket krävande prover. 

Kontakta oss för vidare information tel 08-594 211 80 

RAGNAR STÅLSKOG AB 

– för säkerhet med EL 

Box 701, 194 27 Upplands Väsby 

Besöksadress: Instrumentvägen 6 

Tel: 08–594 211 80, Fax: 08–590 882 91 

www.stalskog.se, rs@stalskog.se 

TRANSFORMATORER FÖR INDUSTRI & KRAFTBOLAG 

Gjuthartsisolerade transformatorer 50-25 000 kVA 

Krafttransformatorer 4-120 MVA 

ELNORD KRAFT AB | www.elnord.se | info@elnord.se | 08 - 510 514 80 

Odlingsvägen 32 – 187 51 TÄBY



Ett dyrt misstag 

IPCCs diagram visar snabbt stigande temperatur 

såväl globalt som i Afrika. Men den temperaturkurva 

som påstås visa medeltemperaturen 

i Afrika är i själva verket en datamodell 

och sålunda felaktig. Professor Wibjörn Karlén 

har granskat tillgängliga faktiska data. 

Den katastrofala effekten av 

våra koldioxidutsläpp (CO 2 ) 

framhålls ofta i radio och TV. 

Inte minst betonas de katastrofala 

klimatförändringar dessa utsläpp 

förorsakat folken i Afrika. 

Begreppet ”klimatförändring” 

innefattar en rad effekter varav 

temperatur och nederbörd hör 

till de oftast diskuterade. I Intergovernmental 

Panel on Climate 

Change 2007 (IPCC) (liksom i 

WIBJÖRN KARLÉN 

PROFESSOR EMERITUS, 

UPPSALA 

dess Summary for policymakers 

2007) visas diagram med snabbt 

stigande temperatur såväl globalt 

som i Afrika (det lilla diagrammet 

nere till vänster i figuren). 

Tyvärr tycks textförfattarna 

har gjort ett misstag. I texten 

står det att en grov svart linje 

visar den verkliga medeltemperaturen 

för Afrika. En granskning 

av officiellt tillgängliga data 

visar emellertid att temperaturen 

visserligen har stigit sedan 

slutet av 1970-talet, men den är 

fortfarande lägre än i slutet av 

1930-talet. Den ovan nämnda 

svarta kurvan, som alltså felaktigt 

anges visa temperaturen i 

Afrika, tycks visa en modellerad 

hypotetisk temperatur, som inte 

kan styrkas av data. I samma 

diagram finns ett brett blått 

band som, enligt texten, visar 

hur temperaturen skulle ha varierat 

om människan inte förstärkt 

växthuseffekten. Denna blåa 

kurva visar en temperaturutveckling 

som är förbluffande 

lik de av NASA presenterade 

temperaturserierna. De modeller 

som ett antal människor, 

inklusive många politiker, tror 

visar en påtaglig mänsklig inverkan 

på klimatet visar i själva 

verket att människan inte påverkat 

temperaturen. 

Författaren av texten tycks ha 

varit så säker på att temperaturen 

stigit att han oreflekterat 

blandat ihop fakta med modellresultat! 

Ett allvarligt misstag då 

det har bidragit till den nu av så 

många accepterade tron på att 

CO 2 påverkat klimatet. Ett för 

samhället mycket dyrt misstag! 

Diagrammet visar den årliga 

variationen i medeltal för de nio 

namngivna stationer som har de 

längsta, i stort sett sammanhängande, 

temperaturserierna 

för Afrika (blå linje). Dessutom 

visar figuren en utjämnad temperaturkurva 

(11-årsmedel, röd 

kurva) samt den kurva som 

enligt IPCC visar den verkliga 

temperaturförändringen i Afrika 

(svart, samma kurva som i den 

lilla figuren). Trenden för den 

utjämnade temperaturkurvan 

och den av IPCC presenterade 

stämmer väl överens fram till 

1945. Därefter visar IPCC:s 

kurva, efter en obetydlig avkylning, 

en markant trend mot en 

uppvärmning till en nivå ca en 

halv grad över maximitemperaturen 

på 1930-talet, något som 

observerade data motbevisar. 

Motsvarade fel tycks förekomma 

i alla temperaturkurvor som presenteras 

av IPCC. 

Figuren visar också förändringar 

i mängden CO 2 i atmosfären 

(notera att skalan för koncentrationen 

av CO 2 inte är 

direkt jämförbar med skalan för 

temperaturen). Det är uppenbart 

att temperaturen inte styrs 

av CO 2 -koncentrationen i atmosfären. 

 

Över 500 unika besökare varje arbetsdag! 

Annonsera på Elbranschens nätplats 


Kontakta annonsavdelningen, tel. 040-611 06 90 

26



Kärnkraft – del av ett hållbart samhälle 

Den ”Svenska Modellen” för 

elproduktion är ett vinnande 

koncept. Kärnkraften står för 

hälften av baskraften. Så fort det 

blåser startar vindkraftverken 

och ersätter en del av den vattenkraft 

som ger resten av 

elenergin. När det inte blåser 

träder vattenkraften in och ger 

motsvarande elproduktion. Sammantagna 

är förhållandena i 

Sverige gynnsamma för produktion 

av elektricitet utan utsläpp. 

Alla dessa tre komponenter behövs 

för att stödja en miljövänlig 

elförsörjning i framtiden. 

Vindkraften som funnits i alla 

tider lider av naturliga begränsningar. 

Effektiviteten är låg och 

den stör människor och djur 

med bl.a. buller. Stor yta behövs 

för att bygga vindkraftverk så att 

de inte stör varandra d.v.s. tar 

varandras vind. 

När man i dag steg för steg vill 

minska förbrukningen av kol, 

olja och fossilgas (s.k. naturgas) 

inom hela samhället och särskilt 

inom transportsektorn är det 

naturligt att använda mera el i 

Sverige. Modern batteriteknik 

och laddningsstationer över hela 

landet ger goda möjligheter att 

färdas miljövänligt med eldrivna 

FRIGYES REISCH 

& 

LARS PERSSON 

bilar utan utsläpp. Utbyggt järnvägsnät 

med eldrift är grunden 

för snabba varutransporter i 

framtiden. 

Den kraftiga utbyggnaden av 

vindkraften och effekthöjningarna 

vid de tio kärnkraftverken möjliggör 

att vi kan leva upp till 

dessa högt ställda ambitioner. 

Många länder inser också detta 

och följer det svenska exemplet. 

Export av el till länder som i dag 

är beroende av kol för elproduktion 

blir möjligt med den nya 

transmissionstekniken för likström. 

Svenska Kraftnät har beslutat 

att bygga en stor elkabel 

till Baltikum. EU vill att vi ska 

integrera elsystemen i Baltikum 

och Norden. 

Trots de politiska hindren i en 

del länder fortsätter således utvecklingen 

av kärnkraftstekniken. 

I Finland byggs redan i dag 

en ny stor kraftreaktor och ytterligare 

två planeras (i Lovisa och i 

Norra Finland) och i Kina planeras 

för ett tiotal nya reaktorer för 

elproduktion. Även Frankrike, 

Ny elkabel till Gotland 

Svenska Kraftnät planerar att investera ca 3 miljarder 

kronor i en ny elförbindelse mellan Gotland och 

fastlandet. Den nya förbindelsen kan stå klar tidigast 

2015. 

Det meddelade Svenska Kraftnäts generaldirektör Mikael 

Odenberg vid ett möte med Gotlands kommun och länsledningen 

på landshövdingens residens i Visby. 

Gotlands elnät och kapaciteten på förbindelserna till fastlandet 

sätter i dag stopp för de ambitiösa planerna på utbyggnad 

av öns vindkraft. Den tillkommande elproduktionen kan inte 

bära kostnaderna för de nätförstärkningar som är nödvändiga. 

Regering och riksdag har gett ett entydigt besked om att den 

s.k. förnybara elproduktionen ska byggas ut. Och då menar man 

att det är orimligt att undanta Gotland med goda vindlägen och 

stor potential. 

– Vi ser det som ett statligt infrastrukturellt ansvar att länka in 

Gotland i det nationella stamnätet för el, säger Odenberg. 

Bulgarien, Indien och Sydkorea 

bygger nya kärnkraftverk. 

Regeringen har som bekant 

beslutat att befintliga reaktorer 

ska få bytas ut mot nya. Kraftindustrin 

anser att de två äldsta 

kokarreaktorerna Oskarshamn 1 

och Ringhals 1 bör vara de första 

som står på tur att ersättas. 

I dag finns möjligheten att i 

befintliga reaktorbyggnader inrymma 

en ny typ av reaktor – en 

s.k. högtryckskokarreaktor, en 

HP-BWR – som presenterats på 

kärntekniska konferenser och i 

kärntekniska tidskrifter. 

En sådan reaktor är säkrare, 

miljövänligare och mer ekonomisk 

än tidigare reaktorer och 

skulle vara ett tekniskt framsteg 

baserat på vunna erfarenheter 

under ett halvt sekels reaktordrift 

i Sverige och övriga världen. 

Detta koncept skulle bli betydligt 

billigare än att som i Finland 

bygga en helt ny reaktoranläggning. 

Man skulle nästan 

kunna fördubbla effekten i förhållande 

till de befintliga kokarreaktorerna. 

Det föreslagna 

bytet till högtrycksreaktorer i 

Oskarshamn och Ringhals skulle 

kunna realiseras till år 2020. 

För tio år sedan stängdes reaktor 

1 i Barsebäck. Sedan dess 

har strålningen i reaktortanken 

och i dess närhet minskat betydligt. 

Ett antal komponenter har 

demonterats och transporterats 

bort. Byggnaderna är dock 

intakta. Allt detta gör att ett byte 

av den gamla reaktorn mot en 

HP-BWR skulle underlättas. 

I dessa dagar skulle man väl 

kunna tänka sig att acceptera 

Barsebäck försett med en säkrare 

och miljövänligare reaktor. 

En annan slutsats i dag är att 

kärnkraften är en del av ett hållbart 

samhälle. Nya reaktortyper 

gör det möjligt att utnyttja uranet 

bättre. Det som nu betraktas 

som använt kärnbränsle blir en 

resurs i framtiden. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

27


MILJÖVÄNNER FÖR KÄRNKRAFT 

MILJÖVÄNNER FÖR KÄRNKRAFT • BOX 83, 430 24 VÄRÖBACKA • TEL. 0340-67 82 90 • FAX 070-385 6734 • E-POST: mfk@mfk.nu • HEMSIDA: www.mfk.nu 

MFKs årsmöte 2009 

Från avveckling till utveckling 

RAPPORT: 

LARS WIEGERT 

Vårens årsmöte i föreningen 

Miljövänner För Kärnkraft var 

förlagt till Chalmers Tekniska 

Högskola. 

Ett synnerligen intressant inslag 

var föreläsningen ”Kärnkraft: 

från avveckling till utveckling” 

som hölls av Christophe 

Demazière från Nukleär 

Teknik vid Chalmers. 

Ämnet har sällan varit så aktuellt 

som nu och föreläsningen gav 

intressanta perspektiv på kärnkraftens 

framtid både i det korta 

och i det längre perspektivet. I 

det korta perspektivet har avdelningen 

Nukleär teknik nu kunnat 

starta en tvåårig mastersutbildning 

i Nuclear engineering 

med 25 platser. Här finns möjlighet 

till fördjupning inom olika 

områden, exempelvis kärnsäkerhet. 

Suget på arbetsmarknaden 

är stort och efter genomgången 

utbildning kan nästan säkert ett 

bra jobb garanteras. 

Avvakta med 

slutförvaring 

I det långa perspektivet fick 

mötesdeltagarna en inblick i den 

oerhörda potential som finns i 

användning av torium och i klyvning 

med snabba neutroner. Det 

senare i den s.k. fjärde generationen 

reaktorer som kan återanvända 

det i dag använda kärnbränslet 

och få ut så mycket 

ytterligare energi att kärnkraften 

närmast borde kunna räknas till 

de uthålliga energislagen. Föreläsarens 

budskap till de styrande 

är att det finns så mycket energi 

kvar att utnyttja att man snarast 

måste besluta om att avvakta 

med slutförvaringen. 

Regeringens historiska överenskommelse fick stå som 

symbol för årsmötet. 

Ordföranden Bengt Barkman visar stolt MFKs nya ”roll-up”. Bilden till höger: Christophe Demazière och 

Nils Rudqvist i samspråk. 

28

Miljövänner För Kärnkraft 

välkomnar regeringens gemensamma 

utspel i energifrågan i 

våras, där man äntligen slutar att 

förneka en av våra största 

energikällor. Kärnkraften är säker, 

pålitlig, konkurrenskraftig, miljövänlig, 

klimatvänlig och det 

enda kraftslag som verkligen tar 

hand om sitt avfall. Till detta 

kommer den väldiga potential 

som finns i kommande generation 

reaktorer med en bränsleeffektivitet 

uppemot 100 gånger 


MILJÖVÄNNER FÖR KÄRNKRAFT 

MILJÖVÄNNER FÖR KÄRNKRAFT • BOX 83, 430 24 VÄRÖBACKA • TEL. 0340-67 82 90 • FAX 070-385 6734 • E-POST: mfk@mfk.nu • HEMSIDA: www.mfk.nu 

Uttalande av MFK årsmöte 

Nu finns chansen att bli av med 

blockeringen i energifrågan 

dagens och ett avfallsproblem 

reducerat till en 100-del, både 

beträffande mängden avfall och 

tiden för kontrollerat förvar. De 

som förnekar detta bidrar i själva 

verket till sämre miljö, klimat 

och välfärd genom att motarbeta 

de odiskutabla fördelarna som 

kärnkraften ger. 

Nu måste alla politiker, som 

dels vill se till landets medborgares 

välfärd och dels samtidigt ta 

det globala ansvaret, verkligen ta 

chansen till en blocköverskridande 

energipolitik. En energipolitik 

som ger möjligheter och 

inte, som under de senaste snart 

30 åren, närmast har blockerat 

allt framåtskridande. Det är helt 

uppenbart att miljö och klimat 

inte mått bättre av att förneka 

kärnkraften och verkligen inte 

välfärden heller. 

Speciellt gäller det för socialdemokraterna 

att inte lyssna på 

minoriteterna, utan i stället med 

stöd av majoriteten i de egna 

leden ta sin del i ansvaret för 

landets bästa och äntligen få 

bort låsningarna i energipolitiken. 

Miljövänner För Kärnkraft anser 

att Sverige bör engagera sig 

mera i forskningen om den nya 

generationen reaktorer för att 

bidra med sitt kunnande och 

snabbare kunna utnyttja den nya 

tekniken. Miljövänner För Kärnkraft 

anser även att de nya reaktorerna 

inte ska begränsas till 

enbart utbyte av de befintliga, 

utan att så många ska få byggas 

som behövs för effektivt utnyttjande 

av de möjligheter som står 

till buds sett ur respektive alternativs 

hela livscykel. 

Miljövänner För Kärnkraft 

www.mfk.nu 

SKB tar över i Forsmark 

SKB har tagit över driften av slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall, 

SFR, i Forsmark från Forsmarks Kraftgrupp AB, som skött anläggningen på 

entreprenad sedan driftstarten. 

Enligt Tommy Sjölander, anläggningschef 

på SFR, är det ett 

naturligt steg att ta ansvar för 

driften av ägda anläggningar. 

Detta breddar även SKBs kompetens 

inom området kärntekniska 

anläggningar. 

SFR togs i drift 1988 och var 

då den första anläggningen i sitt 

slag i världen. Här tar man bland 

annat hand om använda skyddskläder 

och utbytta delar från 

kärnkraftverken samt visst avfall 

från sjukvård och industri. Avfallet 

är förpackat i behållare av 

plåt eller betong och förvaras i 

bergrum på drygt 50 meters djup 

i urberget. 

Provborrningar pågår för en 

utbyggnad av SFR för att kunna 

ta emot rivningsavfall från kärnkraftverken 

och då i första hand 

från de två nedlagda reaktorerna 

i Barsebäck. Enligt ansökan är 

denna utbyggnad planerad till år 

2013 med beräknad driftstart år 

2020. 

SvK får högt betyg 

Svenska Kraftnät hävdar sig 

mycket väl i jämförelse med 

andra europeiska stamnätsföretag. 

Det visar en studie som de 

europeiska tillsynsmyndigheternas 

samarbetsorganisation 

CEER låtit göra. 

I studien jämförs hur effektivt 

22 stamnätsföretag i 19 europeiska 

länder bedriver sin verksamhet. 

Syftet med studien är 

att ge Energimarknadsinspektionen 

och andra nationella tillsynsmyndigheter 

ett underlag i 

regleringen av stamnätsföretagens 

avgifter. 

Svenska Kraftnät får mycket 

högt betyg i studien där kostnadseffektiviteten 

i överföringsverksamheten 

jämförts när det 

gäller planering, konstruktion, 

drift, underhåll och administration. 

Svenska Kraftnät och två 

andra länders stamnätsoperatörer 

anses vara så kostnadseffektiva 

att det betraktas som 

extremvärden som inte tagits 

med när den genomsnittliga 

kostnadseffektiviteten för alla 

företag räknats ut. 

Enligt undersökningen skulle 

övriga stamnätsoperatörer kunna 

spara i genomsnitt 17 procent av 

sina kostnader. 

 

Stöd yttrandefriheten! 


29

ELBRANSCHENS BLÅ-GULA SIDOR 

Apparatskåp 

Betonghus 

Explosionssäker 

elmateriel, Ex 

Isolatorer 

Ensto Control Oy, 

Sverige 

Västberga Allé 5, 126 30 Hägersten 

Tel. 08-556 309 00 • Fax 08-556 309 35 

www.ensto.com 

Apparatlådor i plast och plåt 

KOMPLETTA BETONGHUS 

till 

Transformatorstationer 

Ställverksbyggnader 

Nätstationer 

Transformatorfundament 

Övriga Betongfundament 

Tel. 0150-34 99 00 • www.kc-betong.se 

Säkerhetsbrytare 

Kopplingslådor • Instrument 

Operatörsterminaler 

Värme • Belysning 

Tel. 0660-29 29 00 

www.malux.se 

www.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40 

Isolatorer för 

låg- och mellanspänning. 

Avbrottsfri 

strömförsörjning 

Hinderljus 

Kabel och ledning 

Kabelvägen, 360 75 Alstermo 

Halogen alternativt LED 

för 24/48 VDC, 230 VAC 

TYKOFLEX AB 

Box 614, 135 26 Tyresö 

Tel. 08-505 949 00, fax 08-742 30 01 

www.tykoflex.se 

Tel. 0481-508 90 

www.amokabel.se 

Batteriladdare 

LINDMARK 

ELECTRIC AB 

Effektbrytare 

Instrument 

Fukt- och vibrationståliga 

BATTERILADDARE 

Tel. 08-85 45 30 

www.lindmarkelectric.se 


Mitsubishi och Bticino 

upp till 6 300 A. 


Ett brett sortiment av analoga och 

digitala instrument, m.m. 

Beställ vår katalog! 

www.elproman.se 

Lövbacksvägen 3, 141 71 Huddinge 

Tel. 08-97 00 70 • Fax 08-646 31 48

Box 22093 

250 23 Helsingborg 

Tel. 042-38 08 30 

Fax 042-38 08 47 

E-post: info@lidalco.se 

® 

Avancerad kabelteknik 

Kabelskydd och 

kabelskyddsrör 

Kjulamon 6, 635 06 Eskilstuna 

Tel 016-541 00 00 • Fax 016-541 00 01 

Filialer: 

Box 46, 513 21 Fristad 

Tel 033-21 01 74 • Fax 033-21 01 74 

Box 13075, 700 13 Örebro 

Tel 019-20 31 40 • Fax 019-20 31 40 

• SKYDDSTRANSFORMATORER 

• ISOLATIONSTRANSFORMATORER 

• ANPASSNINGSTRANSFORMATORER 

• LIKRIKTARE 

TUFVASSONS TRANSFORMATOR AB 

Box 501, 193 28 SIGTUNA 

Tel. 08-594 809 00, Fax 08-592 527 68 

info@tufvassons.se www.tufvassons.se 

Ett företag i ADDTECH koncernen 

Märksystem 

Box 15, 790 21 Bjursås 

Tel. 023-77 43 00 • Fax 023-508 42 

E-post: info@hammarprodukter.se 

www.hammarprodukter.se 

Hemsida: www.wavin.se 

Last- och säkringslastbrytare 


Technoelectric och KATKO 

upp till 4 000 A. 

Eslöv, 0413-54 12 10 

Box 347, 651 08 KARLSTAD 

Telefon 054-22 15 80 vxl 

Telefax 054-85 10 21 

www.nermans.se 

Kabelförläggning 

Likriktare 

Linjebyggnadsredskap 

Nollpunktsmotstånd 

Sahlins Cable Equipment AB 

Box 2103, 511 02 SKENE 

Tel. 0320-20 93 30, fax 0320-319 38 

www.sahlins.com 

Noratel Sweden AB 

Box 108, 695 22 Laxå 

Tel. 0584-44 44 00 • Fax 0584-106 70 

Nordens bredaste sortiment av 

transformatorer. Begär vår katalog! 

www.noratel.com 


Box 2103, 511 02 SKENE 

Tel. 0320-20 93 30, fax 0320-319 38 




Tel. 042-38 61 00, fax 042-38 61 29 

chs@chscontrols.se 

www.chscontrols.se

Nollpunktsutrustning 

Komplett program för nollpunktsbehandling 

och jordfelsskydd i 

frilednings- och kabelnät. 

Swedish Neutral AB 

Västra Rydsvägen 122 

196 31 Kungsängen 

Tel. 08-581 713 44 

Telefax 08-581 759 52 

www.swedishneutral.se 

Skymningsrelä 

ALMNÄS BRUK, 544 94 HJO 

Tel. 0503-161 80 • Fax 0503-161 82 

www.coala.se 

Säkerhetsbrytare 


Komplett sortiment 

från KATKO. 


Box 108, 695 22 Laxå 

Tel. 0584-44 44 00 • Fax 0584-106 70 




Optoinstallationsredskap 

Stolpar 

Försäljningskontor: 

Ludvika, tel. 0240-882 50 

Telefax 0240-807 53 

Säkringar 

Strinne 213, 872 96 Bjärtrå 

Tel. 0612-522 10 • Fax 0612-520 01 

www.nordtrafo.com 

1-fas-, 3-fas- och strömtransformatorer. 

Egen tillverkning. 

Hexatransformatorn 


Box 2103, 511 02 SKENE 

Tel. 0320-20 93 30, fax 0320-319 38 




Tel. 042-38 61 00, fax 042-38 61 29 

chs@chscontrols.se 

www.chscontrols.se 

Sektioneringsbrytare 

Sektioneringsbrytare för 

10-40 kV, komplett med automatik 

eller fjärrstyrning. 

Swedish Neutral AB 

Västra Rydsvägen 122 

196 31 Kungsängen 

Tel. 08-581 713 44 

Telefax 08-581 759 52 

www.swedishneutral.se 

Strömförsörjning 


Box 108, 695 22 Laxå 

Tel. 0584-44 44 00 • Fax 0584-106 70 




Transformatorer 

ELNORD 

KRAFTTRANSFORMATORER 

Oljeisolerade 2-200 MVA – 245 kV 

Miljövänliga 

distributionstransformatorer 

TRAFOMERC AB 

Stäkshöjden 21, 176 76 Järfälla 

Tel/Fax 08-583 606 10 

www.trafomerc.se 

Skyltar 

Box 15, 790 21 Bjursås 

Tel. 023-77 43 00 • Fax 023-508 42 

E-post: info@hammarprodukter.se 

www.hammarprodukter.se 

Ställverk 

AEG Lågspänningsställverk 

SV18, SEV 30/32, 

SEK, SEN Plus 

Service av 

AEG effektbrytare och utrustning 

Switchgear AB 

Nedre Åkargatan 71, 802 51 Gävle 

Tel. 026-54 15 50 • Fax 026-54 15 59 

www.switchgear.se 

TRANSFORMATORER 

Krafttransformatorer 4-120 MVA 

Gjuthartsisolerade 50-25 000 kVA 

Oljeisolerade 50-3150 kVA 

Specialtyper för omformar- & ugnsdrifter 

ELNORD KRAFT AB 

Odlingsvägen 32, 187 51 Täby 

Tel. 08-510 514 80 

www.elnord.se 

Järntrådsvägen 5, 433 30 Partille 

Tel. 031-44 54 55, fax 031-44 54 54 

Oljeisolerade 50 kVA-200 MVA 

Epoxyisolerade 100-4 000 kVA 

Mättransformatorer 12-420 kV 

Nätstationer 50-315 kVA 

www.helmerverken.se 

Eslöv, 0413-54 12 10 

• SKYDDSTRANSFORMATORER 

• ISOLATIONSTRANSFORMATORER 

• ANPASSNINGSTRANSFORMATORER 

• LIKRIKTARE 

TUFVASSONS TRANSFORMATOR AB 

Box 501, 193 28 SIGTUNA 

Tel. 08-594 809 00, Fax 08-592 527 68 

info@tufvassons.se www.tufvassons.se 

Ett företag i ADDTECH koncernen

Dataprogram för elproffs! 

Sveriges mest sålda och använda 

program för informationshantering 

och kabeldimensionering. 

Info 

Inklusive nya Elinstallationsreglerna SS 436 40 00 utg 2 

Alla lagar, förordningar, föreskrifter, standarder m m. Unika sökmöjligheter i 

datorn för att finna rätt information och svar på dina frågor. Speciellt anpassat 

för EL med formelsamling, tabeller, ordlista, Frågor & svar m m. 

Tilläggspaket, Svensk Standard, de mest frekventa inom EL med komplett text. 

Kabel 

Lågspänning, 

Kalkyl 

upp till 1 kV. 

Dimensionering mot belastningsförmåga, spänningsfall 

samt utlösningsvillkoret. Allt enligt Svensk Standard. Du kan: 

- Beräkna belastningsförmåga enl. SS 424 14 24 eller SS 436 40 00. 

- Redovisa spänningsfall 

- Beräkna kontroll av utlösningsvillkoret enl. SS 424 14 02, -03, -05. 

- Beräkna säkringar med olika utlösningstider, dvärgbrytare, effektbrytare. 

- Sammanställa beräknade ledningar i samma nät I egen kabellista. 

- Beräkna med parallella kablar. 

Tilläggspaket, EL-Vis Kabel med engelsk text. 

Mall 

Färdiga mallar i både Word och Excel! 

Färdiga mallar (över 100 i Word och ett 40-tal i Excel) som t ex 

- Gruppförteckningar 

- Protokoll för isolationsmätning, funktionsprovning 

skyddsjordning, reläprov m fl 

- Plintkort, förbindningscheman m fl för teleregistrering 

- Besiktningsutlåtande 

- Mallar för CE-märkning m.fl. 

- Traditionellt kalkylprogram med databas i form av 

á-prislista och sammansatt symbollista. 

- Tidsatta artiklar med priser från olika grossister. 

Originalet sedan 1995! 

För mer info! 

EL-Info i Växjö AB 

Tel. 0470-72 40 30. Fax 0470-72 40 39 

Hemsida: www.el-info.se 

E-Mail: info@el-info.se

Iso Floor 

Installationsgolvet som erbjuder både full flexibilitet och stabilitet 

i elektriska driftrum, kontrollrum, datorhallar, telekomstationer m.m. 

Fördelar med Iso Floor: 

• Snabbt montage tack vare flexibel konstruktion 

• Mycket hög stabilitet även om golvplattor 

lyfts bort 

• Anpassas till ingående utrustning där samtliga 

plattor kan lyftas framför skåpens front för att 

underlätta vid kabeldragning och service 

• Uppfyller samtliga AMA krav enligt NSE.2 

och NSE.21 

• Provad enligt EN-normen 12825 

• Optimal tillgänglighet till el-, data- och vvsinstallationer 

i alla tänkbara utrymmen 

• 70% färre benstöd behövs i jämförelse med 

datagolv vilket medger mer utrymme för kabelstegar 

i olika bredder under golvet 

Bergvik Flooring AB 

Tel vxl: 0270-728 00. Försäljning: 0270-728 05. Fax: 0270-728 01. info@bergvik.com, www.bergvik.com/sweden

nr. 3 - Elbranschen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?