religiösa friheten - Murberget CollectiveAccess System

FÖRETAL. IS
ingificr oss alla våra handlingar. För en sann kristen fin·
Des religionen i allt Bon fir ett renare och mera strA·
lando ljus, som npplysor alla ,·ara tankar. Konsten, litteraturen,
filosofien, allt som rör don inro mennisknn f1I.r ett
annat utseendo under detta inflytande, som sjeUva. politiken
icke kan undandraga sig. Inom tankarncs och k!Lnslornas
hierarki intager religionen frlI.msta rummet; det är hon
10m ger ton åt allt det ömga.. I a1Ia tider, i alla liinder
lider ett nära samband mellan ett folks regering och dess
tro. Det är koran som !Jettrar Österlandet; och hvad som
gör Indiens svaghet lir, att det aldrig fönitått att frigöra sig
frin den panteism, som h1llcr det i triUdom.
Om det gilics n&got land, der den religiösa friheten
Ar nödvändig, sA lir det Frankrike. Huru kommer det till,
att alla. vära försök med politisk frihet misslyckas ·och att
vi det oaktadt euppbörligt återkomma. till detta ideal utan
att IAta. ncdslA oss af dra. motgangar? Det Ar derför, att
en olycklig disblU'IIloni rnder inlCllan v5ra hohof och vha
seder. Vi bchöfva fria institutioner. men vi förstå linnu
icke att begagna oss ar dem. Vi snkna sedlig bilililing,
aktning för det rätta, kitrlek till vära likar, allt saker som
religionen \liena. kan gifva oss. "i harva friheten i för·
st1l.ndet, men vi harva henne icke i hjertat; hon har icke
slagit rot i djupet al ,-årt, moo'l'ctande, och det lir derför,
som hon, i sUUJet för att '1lI1L en vålgmuing för alla, allt
för ofta endast lir ott w!rl.--tyg för uppror och förstörelsc.
Dot oaktadt må man icko föreställa sig, att dou kristnn.
politiken nödvändigt för med sig en viss styrelseform; evangelium
lir ingen grundlag, det lir något vida bliUre, det Ar
en lifgifvande ande., frihetens egen ande. Fnin Aristoteles
inda till Mont.csqnien, och Crån Montc8