religiösa friheten - Murberget CollectiveAccess System

28 UJo:N RELIGIÖSA l'RIIIETEN.
•
som den allmänna rOsten angaf sisom ateister. Skall man
kanske sAga, aU fanatismen vilseleddo judarna? HYad hjcJ..
J}U det? De hade Ingen på sin sida; sjcU,'a deras villfarelse
r1ttfllrdigar deras ul,pfOrnnde. Vill man säga, att.
hedniDgarne icke längre trodde p1 sina gudar? Detta il
mindre sant än man f'örestållcr sig, för att döma efter fOrfliljclscrnas
popularitet. och hedendomens långvariga mot·
stånd pl landsbygden. MOll om ock fi]oso(crllcs åsigt varit
mängdens, så är lihäl cn sak viss., den Ilcmligell, att romarllo
förknill!)ll(\c kejsardömets sjclfva l>cstAnd med den
gudomliga karaktor som dc tillade kejsaren. Denna helgd,
som vi knappt kUli u(\, fattn, val' hos uc galIIla l'iLltsgrulldcn
för don enda makt, som hindrade samhället från upplösning.
När de förste kristne \'ägradc att tända rökoffer för
kejsaren, hvad gjorde do "JU då annat lln öppet uppreste
sig mot en religiös och borgerlig log? Att dc hade sklI
alt göra det, att de bade rätt alt förklara, att det Ar bAttre
att lyda Gud än mcnniskor, det erkiinner jag, och det lir derför
jag beundrar dem; men om man s1ledcs mcdgifl'er, aU
dc hade rätt all göra motstånd, så må man ock erkAuua, att
denna rlltt tillkommer alla mcnniskor, nAr trOll Ar förtryckt
Om do kristnes blod har "arit fruktbärande, sa är det derför,
att det offrats för dOll heligasto och rllttvisaste bland
saker; det Ar emedan martyrerno dött for sitt samvetes fri­
Ilet, 80m do gjort mellniskosjälcll fri. Det är dc som hafva
störtat don religiösa despotismon ; dem ilnfva "i att tacka
för hvad vi firo i dag.
S! långe Iolwljclscn varade, ser mall icko att dc kristne
begärt annat ån friheten; men väl komne i besittning af
makten och i sin ordning vordne förföljare haha de skiljt
mellan sanningens rittigbctcr och villfarolsens rättigheter.
Enligt deras 1sigt hade de förste martyrerncs motstå.Dd ,..
rit berättigadt, cmcda.n de befunno sig inom k}Tkan, IDel