Dodillet - Myweb.dal.ca

45
så sätt skapat en utgångspunkt för den fortsatta diskussionen, jämför jag
mer och mer. I min framställning står debatterna inte bredvid varandra
utan de kommenterar varandra för att synliggöra ett alternativ till de synsätt
som upplevs som naturliga och självklara i respektive land.
Räknat i antal sidor är min jämförelse inte helt jämn. Jag har skrivit
denna avhandling på svenska och för svenska läsare och därför varit mer
utförlig när det gäller att belysa den svenska debatten. Även om det kan
verka paradoxalt är det inte konstigt att det krävs fler sidor för att tydliggöra
tänkesätten bakom den svenska sexköpslagen för svenska läsare
än vad det krävs för att visa på tankarna bakom den tyska lagstiftningen.
Tänkesätten vi är vana vid upplever vi ofta som naturliga och objektiva,
medan det är enklare att se att främmande tankar bygger på särskilda försanthållanden,
förbigåenden och värderingar. Det är därför synliggörandet
av sexköpslagens grundantaganden har tagit mer utrymme i anspråk
än diskussionen av den tyska prostitutionspolitikens utgångspunkter.
Kapitel ett, ”Hur liberala argument ifrågasattes på bred front och en
paternalistisk prostitutionspolitik utvecklades i Sverige”, inleds med en
beskrivning av de sexualliberala röster som hördes i början av 1970-talet
och av kritiken de mötte. I kapitlets andra del kartläggs forskningen
om prostitution som kom i gång i Sverige i mitten av årtiondet och som
levererade det empiriska materialet som riksdagens prostitutionslagstiftning
senare skulle bygga på. Jag visar att denna forskning präglades av
forskarnas ofta marxistiskt inspirerade, samhällskritiska övertygelser och
att även många riksdagsledamöter argumenterade utifrån liknande ideologiska
ställningstaganden.
Kapitel två, ”Hur parollen ’Lön för hushållsarbete’ och motståndet mot
den kapitalistiska staten bidrog till den tyska prostitueraderörelsens frihetskamp”,
handlar om den tyska debatten under åren kring 1980. Kapitlet
inleds med en beskrivning av den feministiska rörelsen ”Lohn für
Hausarbeit” som inte bara kämpade mot mäns exploatering av kvinnors
arbetskraft utan också för ett erkännande av prostitutionen. I kapitlets
andra del beskriver jag grundandet av intresseföreningar för sexsäljare
som tidsmässigt sammanföll med ”Lohn für Hausarbeit”, samt hur dessa
föreningar i sin tur påverkade det tyska miljöpartiet Die Grünen att ta
upp deras krav i Bundestag. Jag visar att prostitueraderörelsens kampanjer