Tidningen Stockholm City
Tidningen Stockholm City
Tidningen Stockholm City
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
KULTUR<br />
16 • Kultur & Nöje<br />
& NÖJE<br />
MALENA RYDELL<br />
Chef Kultur/Nöje<br />
malena.rydell@city.se<br />
CITY • TORSDAG 9 JUNI 2011<br />
TELEFON: 08-736 53 00<br />
MEJL: NOJE@CITY.SE<br />
NÄR SKA DJ-MÄNNEN<br />
OBALANS <strong>Stockholm</strong>s klubbvärld<br />
utvecklas i rekordfart, men på en punkt<br />
står det stilla. Våra dj:s är fortfarande<br />
oftast män, visar en ny undersökning<br />
från Rättviseförmedlingen.<br />
Klubbvärlden är modernitetsknarkande –<br />
<strong>Stockholm</strong>s klubbliv är<br />
en av de mest trendmedvetna<br />
och<br />
modernitetsknarkande<br />
kulturyttringar vi har.<br />
Men trots alla förändringar<br />
på 2000-talet ligger scenen<br />
hopplöst efter på en punkt:<br />
könsfördelningen i dj-båsen. Det<br />
syns tydligt i den undersökning<br />
från Rättviseförmedlingen som<br />
<strong>City</strong> publicerar i dag.<br />
Diskussionen om jämställdhet<br />
på klubben är inte ny. Många<br />
makthavare i <strong>Stockholm</strong>s<br />
klubbvärld verkar tvärtom trötta<br />
på den. Lite som förra årets<br />
dubstep-låtar.<br />
Ibland har den här våren<br />
transporterat mig tillbaka till<br />
”<br />
Sökandet efter<br />
festandets<br />
kärna: dansandet,<br />
supandet och hånglandet.<br />
den moderna svenska klubbkulturens<br />
födelse på 90-talet.<br />
Då var det benhårda genreindelningar<br />
och lika hård<br />
könsfördelning, det som<br />
Rättviseförmedlingens Lina<br />
Thomsgård kallar ”monokultur”<br />
i intervjun här bredvid.<br />
När stadens morgontidningar<br />
väljer att presentera ”sommarens<br />
klubbar” med hjälp av fyra<br />
snubbar som stirrar bistert in i<br />
en kamera får jag en lätt doft av<br />
<strong>Stockholm</strong>s drum n’ bass-scen<br />
-98, och ingen känsla för det<br />
mycket roligare klubbliv vi<br />
faktiskt har 2011.<br />
Jag växte själv upp i den här<br />
nischade världen. Vi släppte<br />
sällan in varken oliktänkande<br />
eller tjejer. Men den sortens<br />
kultur har under de senaste tio<br />
åren omsorgsfullt slagits sönder.<br />
Av internet och av ett ännu mer<br />
fokuserat sökande efter festandets<br />
kärna: dansandet, supandet<br />
och hånglandet, i motsats till<br />
nickandet, bekräftandet och<br />
noterandet.<br />
Jag vågar påstå att en person<br />
som går på sin första techno-<br />
klubb i <strong>Stockholm</strong> i dag har<br />
mycket roligare än en person i<br />
samma situation för tio år sedan.<br />
Musiken låter roligare idag, och<br />
det är roligare på dansgolven.<br />
Publiken har bytts ut, en<br />
samling nördiga vita snubbar har<br />
blandats upp. Alla klubbarrangörer<br />
jag har pratat med inför den<br />
här artikeln säger samma sak:<br />
andelen kvinnor på dansgolven<br />
ökar. Dominerar, till och med.<br />
Dansfestivalen Dans Dakar hade i<br />
år 55 procent förköp från kvinnor.<br />
Den siffran var otänkbar i<br />
<strong>Stockholm</strong>s dansvärld för tio år<br />
sedan.<br />
Trots det är de allra fl esta dj:s<br />
med hög status fortfarande män.<br />
Publiken har hunnit ikapp och<br />
ILLUSTRATION: LINUS NYSTRÖM<br />
förbi, men kulturen lever<br />
fortfarande med rester av gamla<br />
tiders stängda rum.<br />
Vi kan räkna och bråka för att<br />
visa upp sådana faktum. Men till<br />
slut ligger nog nyckeln till ett<br />
mer jämställt klubbliv i smaken.<br />
”Vi ser inte kön”, säger många<br />
bokare som nästan bara bokar<br />
killar. De anser sig kanske föra<br />
fram en underrepresenterad<br />
musikgenre i stället. En slags<br />
dubstepkvotering.<br />
Men jämställdhet handlar såklart<br />
om vilken sorts estetisk upplevelse<br />
vi sätter högst. Inte bara<br />
könsfördelningen inom just den<br />
genren.<br />
Den goda smaken är ofta djupt