Kvalitetsredovisning 09 Borgskolan.pdf - Botkyrka kommun

Barn och ungdomsförvaltningen 


2009-10-01 

Referens Mottagare 

Borgskolans skolområde 

Borgskolan 

Förskolan Prästkragen 

Särskolan 

Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Besök Munkhättevägen 45, Tumba · Telefon vxl 08-530 610 00 

Direkt 08 - 530 611 31 · Mobil 0708-891923 · E-post annika.risel@botkyrka.se 

Org.nr 212000-2882 · Bankgiro 624-1061 · Fax 08-530 616 66· Webb www.botkyrka.se 

1[45]

BOTKYRKA KOMMUN 2[45] 



Innehållsförteckning 

Kapitel 1: Inledning ...................................................................3 

1.1 Presentation av enheten och allmänna förutsättningar ...........3 

1.2 Områdets ekonomi......................................................................3 

1.3 Styrning och ledning...................................................................3 

Kapitel 2: Verksamhetsområden..............................................6 

2.1 Förskoleverksamheten ...............................................................6 

2.1.1 Verksamhetsbeskrivning ...................................................6 

2.2 Grundskoleverksamheten ........................................................16 

2.2.1 Verksamhetsbeskrivning .................................................16 

2.2.2 Kvalitet med avseende på verksamhetsinsatser..............17 

2.2.3 Resultat för skolans verksamhetsområde........................24 

2.3 Skolbarnsomsorgens verksamhetsområde ............................29 


2.3.2 Kvalitet med avseende på verksamhetsinsatser..............29 

Se grundskolan2.3.3 Resultat för skolbarnsomsorgens 

verksamhetsområde.................................................................32 

2.3.3 Resultat för skolbarnsomsorgens verksamhetsområde ...33 

2.2 Särskolans verksamheter.........................................................34 


2.2.3 Resultat för särskolans verksamhetsområde...................40 

3. Styrkor och förbättringsområden - sammanfattning.......44 

3.1 Hela skolområdets styrkor och förbättringsområden.............44 

3.2 Styrkor och förbättringsområden per verksamhetsområde...44 

3.2.1 Förskola ..........................................................................44 

3.2.2 Skola...............................................................................44 

3.2.3 Förskoleklass ..................................................................44 

3.2.4 Skolbarnsomsorg ............................................................45 

3.2.5 Särskola..........................................................................45



Kapitel 1: Inledning 


1.1 Presentation av enheten och allmänna förutsättningar 

I Borgskoleenheten ingår grundskola F-9, särskola, en kommunövergripande 

grupp för barn med ADHD två förskolor, Prästkragen och Gullvivan samt 

fem dagbarnvårdare. Till enheten hör också Blåklintsskolan, en skola för barn 

med autism. Borgskoleenheten ingår i Hallunda/Norsborgs skolområde. 

Barn/ungdomar är till ca 95% flerspråkiga och de tre största språkgrupperna 

är syrianska , arabiska och turkiska. Borgskolan ligger ett stenkast från mälaren 

och de flesta familjerna bor i Botkyrkabyggens hyreslägenheter. 

1.2 Områdets ekonomi 

Elevantalet har minska t över tid på Borgskolan. Det har därför krävts effektiviseringar. 

Inför HT-09 minskades antalet tjänster med 9,5. Borgskolan gör 

ändock ett underskott. Detta gäller också Blåklintsskolan. Särskolan gör ett 

resultat enligt budget. 

1.3 Styrning och ledning 

Ledningsorganisation 

Ledningsgruppen på Borgskolan har från 1 januari -09 till och med 30 juni - 

09 bestått av rektor 1,0 , biträdande rektor för förskolan 0,60, biträdande rektor 

skolår 4-9 1,0 samt biträdande rektor för Blåklintsskolan, 0,50. 

Efter en omorganisation som innebar att särskolan från Tornbergsskolan 

hamnade under Borgskolans ansvar har det tillkommit en biträdande rektor 

0,50 från och med 1 juli -09. Fsk Gullvivan är också Borgskolans ansvar från 

och med 1 juli-09. Där började biträdande rektor 24 december -09. 

Kommunikationsarbete 

Kommunicerar med eleverna gör skolledningen dagligen genom spontanbesök 

på expeditionen av elever samt att rektor och biträdande rektor rör sig i 

elevernas miljöer högst frekvent. Rektor ansvarar för elevrådet för skolår 6-9, 

möten var 14 dag . Ofta förekommande frågor är sådana som går att härleda 

till arbetsmiljö och trivsel. En gemensam process kring skolans traditioner 

har genomförts där även barnombudsmannen i kommunen deltog Biträdande 

rektor ansvarar för de yngre elevernas elevråd F-5. 

Föräldrarna som grupp kallas till Föräldraforum två ggr per termin. Där diskuterar 

vi tillsammans viktiga frågor för skolan. Det har bl.a handlat om lika-




behandlingsplanen och ekonomin samt resultaten av olika enkäter, föräldraenkät 

samt elevenkät. Detta för att diskutera utvecklingsområden. Förtroendevalda 

har varit på besök samt hört av sig telefonledes för att informera sig i 

olika frågor. Sedan halvårsskiftet så hyrs skolans slöjdsal samt hemkunskapssal 

ut till ABF och studiecirkelverksamhet. Elever i de senare skolåren har 

under året deltagit i ungdomsfullmäktige. Viktigt för att fördjupa insikterna i 

demokratiska processer. Ett samarbete med kulturskolan med inriktning på 

fiolspel har inneburit att ca 20 elever i de tidigare skolåren spelar fiol. De deltar 

vid olika arrangemang under skolåret. Ett treårigt samarbete med kommunens 

kulturenhet och unga riks avslutades under kulturveckan -09. Elever 

från Borgskolan deltog i framtagande av en teaterpjäs som spelades upp under 

kulturveckan. I Borgskoleenheten prövade vi att kommunicera medarbetarsamtalet 

i grupp. Samtalet handlade om åtaganden för arbetslagen i vår 

verksamhet utifrån ettårsplanen för 2010. 

Utveckling och stöd vid verksamhetsövergångar 

För att övergången mellan förskolan och förskoleklass ska fungera har 

gemensam kompetensutbildning genomförts (pedagogisk dokumentation). 

Överlämnandemöten har genomförts för att säkra nödvändig information om 

barnen och vad förskoleverksamheten givit dem. För att elever som byter 

skola i området ska få en bra övergång genomförs samtal bitr.rektorer emellan 

som samlar upp den information som behövs för att eleven ska få en bra 

start på ny skola. Genom studievägledaren förbereds och genomförs besök, 

information och träffar där eleverna inför gymnasievalet kan informera sig 

på ett bra sätt. De uppföljningsmöten som de kommunala gymnasierna kallar 

till på hösten prioriteras av skolan. 

Säkerställande av bedömning och betyg 

Vid framtagande av en blankett för skriftliga omdömen genomfördes ett flertal 

möten och diskussioner om hur man ska skriva,uttrycka sig och värdera 

elevernas kunskaper/färdigheter. På elevernas schema har fr.om ht 09 tillkommit 

en mål/IUP timma varje vecka där diskussioner om elevens måluppfyllelse 

sker. Vid de tillfällena diskuteras sällan lärarens betydelse för måluppfyllelsen. 

När det sker är det i arbetslagen men även de tillfällena måste 

enligt skolledningen bli fler och med ett djupare analys. 

Kvalitetsarbete 

Läsåret börjar med planering utifrån styrdokumenten inklusive ettårsplanen 

.Föräldramöten , medarbetarsamtal genomförs i sept-okt. Mitterminskonferanser 

där man i A-lagen följer upp elevernas måluppfyllelse. Januari- uppföljning 

av scheman och organisation. Februari börjar planering av organisa-




tion nästa läsår. April - maj utvärdering av mål och åtaganden. Maj –Juni utvärdering 

i A-lagen, kalendarium nästa läsår, utvärdering med eleverna, överlämnande 

fsk- förskoleklass,fsk-klass-år 1 och skloår 3-4. 

Övriga planer och styrdokument 

Skolan har förrutom en plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan 

en handlingsplan för elever med speciella behov, (läs och skriv). Skolan 

har vidare planer för svåra händelser och kriser i skolan. 

Tydliga rutiner och ansvarsfördelning finns vad gäller Elevhälsoteamets arbete. 

Lärarna har ansvaret för pedagogiska bedömningar med stöd av specialpedagogen 

på skola. Specialpedagogen gör också kartläggningar och avstämningar 

av elever. En handlingsplan för ”här för dig elever” finns som beskriver 

hur elever och vuxna arbetar för att förebygga och vid upptäckt av mobbing 

göra insatser.



Kapitel 2: Verksamhetsområden 

. 

2.1 Förskoleverksamheten 

2.1.1 Verksamhetsbeskrivning 


Organisering av förskoleverksamheten 

Förskolan Prästkragen arbetar utifrån fyra grundverksamheter och fyra 

fördjupningsverksamheter. En arbetsenhet kallas fyrklöver och består av fyra 

vingar. (se bild) 

Adm: GrundGrundGrund- 

Bygg/ 

verksamhet 

verksamhet 

verksamhet 

Fyrklöver 2 Fyrklöver1 

Ateljé Bygg/ 

konstr. 

Naturvetenskap 

Grundverksamhet 

Syfte: 

Att erbjuda våra barn en fördjupad förskoleverksamhet som synliggör lärandet. 

Att synliggöra och ta tillvara varje pedagogs specifika kompetens. 

Att erbjuda våra barn professionell omsorg. 

Att öka flexibiliteten i antalet barn i våra lokaler. 

Verksamhetsvolym 

Antal barn: 15 oktober 160 barn varav 33 är deltidsbarn. 

15 maj 170 barn varav 32 är deltidsbarn 

15 december 175 barn varav 36 är deltidsbarn 

Vi har alla våra barn på plats tisdag, onsdag, torsdag mellan 09.00 – 14.00. 

Verksamhetsförändringar under 2009 

Föräldraaktiv inskolning, som bygger på tre dagar. 

Vi har ett högre antal barn inskrivna idag än vi någonsin haft. 

konstr. 

Naturvetenskap 

Ateljé




Analys 

Organisationsförändringen som påbörjades hösten 2009 har nu börjat ge 

resultat. Vi har haft ett organisatoriskt svårt år bakom oss. Svårigheten 

har varit att få barn, pedagoger och föräldrar att förstå logistiken i den 

nya organisationen. Var är barnen? När och hur görs valen? Det har i 

starten krävts en ganska hård styrning från pedagogernas sida. Under 

andra hälften av hösten 2009 ser vi en klar utveckling av att barnen kan 

göra egna val. Föräldrarna börjar förstå närvarotavlan. 

Vi ser tydligt genom verktyget pedagogisk dokumentation att syftet med 

organisationsförändringen är på väg att uppfyllas. 

Den föräldraaktiva inskolningen ser vi som positiv för barn och föräldrar, 

men har också inneburit en effektivisering av pedagogernas tid. 

Genom att pedagogistan tar ansvar för att inbjuda våra nya föräldrar 

till ett gemensamt informationsmöte säkerställer vi att alla föräldrar får 

samma information kring verksamhetens innehåll och regelverk. Detta 

sker en gång i månaden i samband med inskolningsdatumet. 

Vår organisationsförändring har inneburit att vi kan ta emot alla barn 

som tillhör vårt upptagningsområde, och stor del av dem som vill flytta 

till förskolan Prästkragen. Vi har idag mycket fler barn än vi haft inskrivna 

tidigare. Genom de åtgärder vi vidtagit i lokalerna har vi idag 

mer verksamhets yta/barn. Organisationsförändringen har inneburit att 

vi kan arbeta med barn i mindre grupper. 

2.1.2 Kvalitet med avseende på verksamhetsinsatser 

Personal 

Kompetens och täthet 

Idag har vi 12 förskollärare, 1 fritidsledare, 13 barnskötare och 3 som saknar 

pedagogisk utbildning, alla är tillsvidareanställda. 

1 förskollärare arbetar som pedagogista på heltid 

Pedagogistans uppdrag är att utifrån de uppsatta verksamhetsmålen stödja 

pedagogerna på många olika sätt i genomförandet. Pedagogistan ansvarar 

tillsammans med bitr.rektor för reflektion och utvärdering/uppföljning av det 

pedagogiska arbetet. 

Två personer arbetar som servicepersonal. Detta uppdrag innebär att de ansvarar 

för tvätten, hålla rent i korridorer och avdelningar, fylla på i förråden 

mm. Denna tjänst avlastar pedagogerna så att de kan vara mer sammanhängande 

med barnen.




Vi har idag 16 pedagoger som går eller genomgått utbildning i pedagogisk 

dokumentation. 

De kunskaper som erövras genom utbildningen prövas i verksamheten och 

följs upp kontinuerligt i våra pedagogiska möten. 

Alla pedagoger ingår i en pedagogisk utvecklingsgrupp (pug-grupp). 

I pug-gruppen har vi kontinuerliga uppföljningar av det pedagogiska uppdraget, 

framförallt genom verktyget pedagogisk dokumentation. 

Många pedagoger uttrycker att detta är den bästa kompetensutveckling de 

fått genom alla år. 

Vi har en nätverksgrupp tillsammans med förskolan Gullvivan, där sju pedagoger 

från förskolan Prästkragen ingår. Nätverksgruppen leds av Per Bernemyr 

och vi träffas en gång i månaden. 

Nätverket bidrar till att synliggöra pedagogens ansvar för att barn ska få 

vara i lärande sammanhang. 

Arbetsmiljö/trivsel 

Förskolan Prästkragens styrka gällande arbetsmiljö och trivsel är att vi är en 

lärande organisation. 

Vi har tagit ställning för att verka för en arbetsplatskultur där … 

- vi lär av varandra 

- utveckling ses som en del av arbetet 

- konstruktiv kritik är allas ansvar 

- vi ger varandra tid för möten 

Mötesplats för dokumentation och reflektion 

Vi har prioriterat att använda ett av våra stora rum till pedagogernas arbetsrum. 

Där finns all teknisk utrustning, samt övrigt material samlat som pedagogerna 

behöver för att kunna arbeta med verktyget pedagogisk dokumentation. 

Det blir en mötesplats där pedagoger lär av varandra på många olika 

sätt. 

Mötesplats för rekreation 

Ett harmoniskt inrett personalrum där pedagogerna möts under andra former, 

befriat från information och arbetsmaterial 

Analys: 

Vi har relativt många förskollärare anställda, vilket underlättar för vår verksamhetsutveckling. 

Numera har vi lätt att rekrytera förskollärare. Den bästa 

rekryteringsgrunden är studenter som haft sin verksamhetsförlagda praktik 

hos oss. Vi ser vilken värdegrund de bygger sitt arbetssätt på och de vet vad




som förväntas av dem. De ger ofta uttryck för att de får teori och praktik att 

hänga ihop hos oss. Vi har även föräldrar som är utbildade förskollärare som 

har valt att söka till oss då de blivit inspirerade av vårt arbetssätt. 

Vår svårighet är att vi nu måste börja tacka nej till förskollärare. Ekonomin 

tillåter inte fler förskollärare Kommunens mål på 50% anställda förskollärare 

blir av detta skäl svårt att nå hos oss. 

Vår styrka är att pedagogernas grundläggande kompetensutveckling är inbyggd 

i organisationen. Genom det kollektiva reflektionsarbete och uppföljningar 

som sker i pug-grupp, vingmöte och kvällskonferens utvecklas och 

fördjupas den pedagogiska kompetensen hos varje pedagog, utifrån var och 

ens kunskapsgrund. Det har skett en tydlig förskjutning från att observera 

barnen, till att observera vad barnen är upptagna av. Insikten att det är jag 

som pedagog som gör skillnad för hur våra barn blir börjar bli generellt accepterat. 

Det förändrade förhållningssättet märks tydligt i hur dokumentationsarbetet 

har förändras över tid. 

Pedagogistans roll att stödja och utmana pedagogerna i praktiken blir en garanti 

för att alla övar sig i det arbetssätt vi tagit ställning för. 

Nätverksgruppen bidrar till att två olika kulturer möts och kan befrukta varandra. 

Per Bernemyr som nätverksledare bidrar till att våra reflektioner fördjupas. 

Han ger oss verktyg för att kunna synliggöra vår verksamhet och 

konkretisera vårt arbetssätt. De uppgifter som ges i nätverksgruppen ges även 

till övriga pedagoger via pug-grupperna. Detta innebär att alla bli delaktiga. 

Vi har en struktur i organisationen som bygger på att alla ska ha möjlighet att 

uttrycka sina idéer och tankar innan vi går till beslut, vilket få alla att förstå 

att de kan påverka och vara delaktiga i det som händer på förskolan. De ansvarsområden 

som pedagoger har ett särskilt ansvar för gör att många blir 

delaktiga i verksamhetens utveckling och dess organisation 

Utvecklingsområden. 

Att ytterligare öka flexibiliteten hos pedagogerna. Vi ser fortfarande pedagoger 

som är kvar i traditionella mönster. Några tänker fortfarande avdelningsinriktat, 

det försvårar när vi behöver placera oss där barnen är. 

Lärmiljö 

Fysisk miljö 

Efter en genomgripande sanering av samtliga rum i förskolebyggnaden har 

alla rum fått en uttalad funktion. Vi äter i fyra matsalar istället för åtta. Vi har 

flexibla sovsystem för barnen. Alla rum på förskolan har en rumsansvarig för 

att kunna säkerställa struktur och ordning, samt renligheten.




Fysiska lärmiljön – mål 

Minst ett lågt bord i varje vinge ( på sikt är målet att alla bord ska vara låga, 

utan ett i varje vinge.) 

Låga möbler i övrigt – tillgänglighet – göra egna val 

Tydlig struktur – var sak på sin plats 

Självinstruerande – genom bild och text 

På förskolan Prästkragen ska barnen mötas av många olika mötesplatser som 

inspirerar till kommunikation och samspel dem emellan. Varje mötesplats ska 

utrustas med undersökningsbart material av många olika slag. 

Mediestödsutrustning 

Datorer 7 st Bandspelare 4 st 

Lap top 6 st Scanner 3 st 

Pc-kanon 1 st Mp3 spelare 3 st 

Skrivare 4 st Cd-brännare 2 st 

Kameror 11 st Lamineringsapp. 2 st 

Overheadapparat 1 st (vuxna) Overheadapparat 5 st (barnen) 

Pedagogisk och social lärmiljö 

Vi som arbetar på förskolan Prästkragen har tagit ställning för att våra barn 

har rätt till att få vara i många olika meningsfulla sammanhang, där de få 

möjlighet att utforska och undersöka tillsammans med andra, barn och vuxna, 

för att söka kunskap och förståelse för sig själv och sin omvärld 

Vi har också tagit ställning för att det är varje pedagogs ansvar att tillsam- 

mans med ledning och övriga pedagoger skapa dessa förutsättningar. 

Pedagogiken. 

Pedagogerna på förskolan Prästkragen har tagit ställning för ett arbetssätt 

som bygger på att: 

pedagoger problematiserar – tillsammans med barnen 

- undersöker 

- funderar och undrar 

- reflekterar 

pedagoger som ställer frågor som anknyter till barns teorier. 

pedagoger som låter barnen komma på lösningar. 

pedagoger som är nyfikna på barns kunskap och på vad barnen fått sin kunskap 

ifrån. 

barn – barn försätts i situationer där de utforskar tillsammans. 

barn visar varandra 

barn delar kunskap med varandra




synliggöra att barns olika kunskap och olika erfarenheter blir till nytta för 

varandra när de ska lösa en uppgift. 

ge vägledning – hitta strategier – få verktyg för att kunna lösa en uppgift, förhandla, 

uttrycka sina åsikter osv. 

leva och synliggöra de demokratiska värden som ligger till grund för hela vår 

verksamhet. 

Det krävs övning för att detta arbetssätt ska genomsyra verksamheten fullt ut. 

Vi använder verktyget pedagogisk dokumentation för att stödja varandra i att 

utveckla detta arbetssätt. 

I våra pedagogiska utvecklingsgrupper har vi kontinuerliga reflektioner utifrån 

dokumentationer som görs i verksamheten. Här får vi syn på vad som 

händer i verksamheten i relation till pedagogens roll och ansvar. I reflektionsarbetet 

framkommer väldigt tydligt om det beskrivna arbetssättet används. 

Vi ger varandra utmanande frågor som leder till nya tankar och möjligheter 

att förändra och förbättra innehållet i verksamheten. Pedagogerna får 

hjälp med att fundera kring sitt eget arbetssätt, och pedagogerna delar med 

sig av hur de gör i sin pedagogroll. 

Genom pedagogisk dokumentation synliggörs vilka värden vi kan se i vår 

verksamhet, vilken språklig arena vi erbjuder våra barn 

Pedagogistan har en viktig uppgift i uppföljningsarbetet ute i praktiken. 

Barnen involveras i verksamheten genom pedagogisk dokumentation. Barn – 

barn och barn – pedagoger reflekterar tillsammans utifrån de dokumentationer 

som görs. Här framkommer barnens tankar, teorier, önskningar, åsikter, 

kunskaper, språk, samspel och mycket, mycket mer. Genom dessa samtal påverkar 

barnen verksamhetens innehåll väldigt mycket. 

Likabehandling 

Förskolan Prästkragen har under våren 2009 skrivit ”Plan mot kränkande behandling”. 

Tre pedagoger har haft ett särskilt ansvar för detta arbete. 

VÅR VISION 

Alla barn ska känna en glädje i att komma till förskolan och mötas med en 

respekt för den de är. Att tillsammans med andra barn och pedagoger få 

bygga upp en trygghet i att bli den de vill vara. 

Vi på förskolan Prästkragen verkar för att alla barn ska ha samma rättigheter 

oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning eller funktionshinder.




”Plan mot kränkande behandling” har introducerats under hela 2009 på varje 

kvällskonferens. Vi har arbetat med rollspel, diskussioner och värderings- 

övningar. Övningarna ger oss möjlighet att få syn på våra egna värderingar 

och ger oss kunskap för att själva kunna ta ställning. Alla övningsexempel 

hämtas från vår egen verksamhet. 

Analys - likabehandlingsarbetet 

Värderingsövningarna har givit oss verktyg för att synliggöra de fördomar 

vi pedagoger har och hur vi ska arbeta med att förändra vårt förhållningssätt. 

Vi blev medvetna om att det är en process, en personlig 

resa. Genom diskussion och konfrontation blev det tydligt var vi står, 

men också vart vi ska för att närma oss visionen. 

Rollspelen gav oss möjlighet att se vårt eget mönster, beteende och förhållningssätt 

utifrån ett annat perspektiv. Vi fick lära av varandra flera 

möjliga sätt att bemöta konflikter, kränkningar, trakasserier och 

diskrimineringar. 

Genom att vi använde exempel och situationer från vår egen förskola 

blev det tydligt att det här händer hos oss. Det är en tillgång att vi är pedagoger 

som kommer från många olika sammanhang som kan dela med 

sig av sin kunskap kring olika kulturer sätt att förhålla sig till dessa svåra 

områden. Det blir tydligt att det inte finns några enkla svar för att 

möta alla dessa olika beteendemönster som vi ser i vår verksamhet, men 

genom att föra dessa öppna samtal med varandra tror vi kan leda till att 

vi kan omvärdera våra egna fördomar och våga ta ställning för att våra 

barn ska få möjlighet att leva med varandras olikheter som styrka. 

Föräldrasamarbete 

Vi har under 2009 arbetat för att möta våra föräldrar på många olika sätt i 

syfte 

att de ska kunna vara delaktiga i verksamheten 

att de ska få kunskap om vad en förskola kan vara för deras barn 

att få en ömsesidig förståelse för våra olika roller 

Vi bjuder in föräldrar till många olika slags möten, för att synliggöra verksamheten 

på olika sätt, samt att våra föräldrar ska få komma till tals. 

I år har vi startat en referensgrupp med föräldrar, pedagoger och bitr.rektor. 

Syfte: 

Ett sätt att möta föräldrar som kommunikationspartner. Genom föräldrarepresentation 

kan vi få ta del av föräldrars tankar och idéer kring verksamheten. 

De påverkar på så vis våra beslut.




Vi träffas en gång i månaden. I början hade vi organisatoriska svårigheter, 

samt att innehållet blev mest att vi berättade. Nu har vi löst det organisatoriska. 

Gruppen har stabiliserats och idag förs öppna och livliga samtal kring 

verksamheten. 

Effekter 

Vi har idag öppet hus en gång i månaden utifrån ett förslag från föräldrarna. 

Mötestiderna för föräldramöten har förändrats utifrån föräldrars förslag 

Hur mycket och när ska vi prata barnens olika modersmål? Hur mycket och 

när ska vi prata svenska? En spännande diskussion som utmynnade i att vi 

kommer att bjuda in en forskare till hela skolenheten för att öka våra kunskaper, 

både hos föräldrar och pedagoger i detta ämne. 

Genom föräldrarna fick vi syn på att utvecklingssamtalen mellan pedagog 

och föräldrar har skiftande kvalitet. 

Det resulterade i att en grupp nu jobbar fram en gemensam grund för utvecklingssamtalen. 

Dessutom kom det fram på kvällskonferensen att några pedagoger 

tycker det är svårt, att hålla utvecklingssamtal med föräldrar. Vi kommer 

att arbeta fram en kompetensutvecklingsplan i att leda utvecklingssamtal 

med föräldrar. 

Analys - föräldrasamarbete 

Det är en lång resa över tid med en mängd olika aktiviteter som gör att vi nu 

börja skönja en förändrad inställning hos våra föräldrar. De börjar förstå vad 

en förskola kan vara för deras barn. Svårigheten ligger i att föräldrar är starkt 

förankrade i ett verksamhetsinnehåll som ligger inom daghemsuppdraget, där 

trygghet, omsorg och rutiner är fokusområden. Föräldrar ställer idag andra 

frågor om vad deras barn har varit med om under dagen, de är intresserade av 

i vilka aktiviteter de har varit, med vilka de har varit och vad som har hänt i 

aktiviteterna. Här börjar vi mer och mer genom våra olika dokumentationer 

kunna berätta vad barn lär sig. Vi kan berätta vilka erfarenheter barnen skaffar 

sig, hur barnen har egna strategier som de prövar, hur de övar sig i att förhandla 

med sina kamrater mm. Våra föräldrar acceptera idag att inte deras 

barn massproducera individuella alster, utan uppskattar att följa det som barn 

över tid skapar och konstruera tillsammans med andra barn med aktiva pedagoger 

som medforskare. 

Vi är medvetna om att inte detta gäller alla föräldrar, men vi ser ett tydligt 

trendbrott. 

Analys – pedagogisk och social lärmiljö 

Styrkan i vår verksamhet är att vi arbetar utifrån gemensamma ställningstaganden 

som bygger på teorier som vi tror på för att nå visionen. Våra ställningstaganden 

bearbetas och beslutas i våra möten där vi bestämt att beslut 

ska tas.




Vi försöker ständigt att ta reda på vad vi är för att förstå vad vi ska åtgärda 

och förändra för att komma vidare. 

Åtgärder som vi behöver för att lärmiljön ska bli ännu mer utmanande och attraktiv 

är pedagogiska renoveringar. Byta ut höga möbler mot låga. Här finns 

en plan. Vi behöver öka vår kompetens inom olika ämnesområden för att få 

kunskap om hur vi kan fördjupa vårt material ytterligare, samt kunna utmana 

våra barn bättre. 

Individuellt stöd och särskilda insatser 

Har alla barn fått tillgång till de insatser de har rätt till? Bero på. 

På barnkonferensen följer vi upp vilka barn vi behöver ordna särskilda förutsättningar 

för. Vi har ett nära samarbete med resurspedagog som ger pedagogerna 

handledning i olika arbetssätt som krävs för att möta barn som har särskilda 

svårigheter. En pedagog har kunnat hämta inspiration ifrån Blåklintskolan 

Vår grundinställning är att ordna verksamheten på ett sådant sätt att dessa 

barn inkluderas tillsammans med andra barn i den ordinarie verksamheten. 

Svårigheten ligger i att dessa barn behöver mer av den vuxnes direkta närvaro 

i olika aktiviteter. Genom vår pedagogiska dokumentation har vi fått syn på 

att flera barn är osynliga. Det har bidragit till att vi nu är särskilt uppmärksamma 

på att dessa barn ska bli sedda på olika sätt. 

De flesta av förskolan Prästkragens barn är flerspråkiga. Vi arbetar aktivt 

med att våra modersmålstränare ska vara ute i verksamheten. Vi vill att våra 

barn ska få sin modersmålsträning i meningsfulla sammanhang. Pedagoger 

som är flerspråkiga använder på olika sätt sitt modersmål i samtal med barnen. 

Analys: 

Pedagogerna tar ett stort ansvar, utifrån sina förutsättningar, för att skapa 

möjligheter för barn som behöver särskilda förutsättningar för att klara samspel, 

erövra kunskap och vara delaktiga i verksamheten. De uttalar trots det 

att de vet att de skulle kunna åstadkomma mer om det fanns utrymme för att 

vara mer direkt närvarande, då dessa barn ofta kräver mer handledning. 

En styrka är att vi ser att vår nya organisation gynnar dessa barn, då de får 

vistas i mindre grupper. 

Att arbeta med flerspråkiga barn är inte lätt, men spännande. När ska vi prata 

svenska? När ska vi använda oss av modersmålet bland våra egna pedagoger? 

Vad skiljer modersmålstränarnas uppdrag mot våra egna flerspråkiga pedagogers? 

Föräldrar har olika oro, för lite svenska eller för lite modersmål.




Vi ska försöka skaffa mer kunskap kring hur vi ska förhålla oss till detta under 

2010. 

Att ha modersmålstränare i huset handlar inte bara om språk, det innebär så 

mycket mer. Hur ska vi få våra modersmåltränare att vara delaktiga i likabehandlingsarbetet? 

Det kommer vi att jobba med under 2010, då detta är en 

mycket angelägen fråga. 

Styrkan hos oss är att vi har kontinuerliga möten med våra modersmålstränare 

där vi kan samtala kring gemensamma ämnen. 

2.1.3 Resultat förskolans verksamhetsområde 

Vi ser idag en verksamhet på förskolan Prästkragen där omsorg och lärande 

bildar en helhet, men det är lärandet som har huvudrollen. 

Organisationsförändringen har inneburit att våra barn vistas i mindre grupper. 

Det resulterar i att interaktionen mellan barn – barn och barn vuxna blir 

intensivare och tydligare. Barn får möjligheter till ett högre inflöde och utflöde 

av språk. Barnen har tillgång till en mängd artefakter som gör att de 

kan utforska på många olika sätt. Tillsammans med medforskande pedagoger 

blir det ett språkutvecklande arbetssätt. 

Pedagogerna är aktiva och medvetna om att det är de som skapar förutsättningarna 

för att våra barn få möjligheter att bli på många olika sätt. Många 

tar ansvar för att leva och synliggöra de demokratiska värden som vår verksamhet 

vilar på utifrån läroplanen. Detta synliggörs genom verktyget pedagogisk 

dokumentation. 

Efter många års övande börja vi nu förstå vilket viktigt verktyg pedagogisk 

dokumentation är för att få syn på vår verksamhet, både för barn, föräldrar 

och pedagoger. 

Våra lekmiljöer är idag attraktiva för barnen, vilket märks genom att barn är 

ständigt är upptagna med att undersöka, tillsammans med kamrater, det spän- 

nande material som erbjuds. De förändrade lekmiljöerna är könsneutrala, 

vilket har förändrat möjligheterna för flickors och pojkars lek. 

Vi har lagt grunden för att vår barn- och kunskapssyn, vårt förhållningssätt 

och arbetssätt och våra lekmiljöer gör att våra barn kan bli på många olika 

sätt. 

Den viktigaste insikten som vi erövrat tillsammans är att det är pedagogernas 

ansvar att försätta barn i lärande situationer och bitr. rektors ansvar att försät- 

ta pedagogerna i lärande situationer 

” Barns kunskap finns inte i barns hjärna utan i de sammanhang som sätter 

deras hjärnor i arbete” sagt av Per Bernemyr. Samma sak gäller oss vuxna 

Med hopp om att vi kan konkretisera förskolans resultat i Kvalitetsdialogen.



2.2 Grundskoleverksamheten 



Organisering av skolverksamheten 

Skolverksamheten omfattas av Borgskolan F-9, med förberedelsegrupp 

år 1-6, och Ljuset, vår kommunövergripande ADHD-grupp. Skolan, tillika 

enheten leds av rektor, och en biträdande rektor, med tid motsvarande 2,0. 

År 1-9 är indelade in tre arbetslag, i nu-läget är det år 1-3 med samverkande 

fritids och förskoleklass, år 4-6 och år 7-9. Indelningen har varierat, eftersom 

olika arbetssätt/metoder och ansvarsområden prövats. Pedagogerna följer 

eleverna inom 4-9. 


Antalet elever under hösten 09 enligt oktoberstatistiken var 421. Däri är för 

beredelsegruppens 35 elever inräknade, när dessa elever fördelats på årskurser 

blir det totalt på skolan med start från sexåringar följande: 52-49-42-40- 

46-50-39-36-35-32. Vi har under läsåret varit tvåparallelliga förutom år 9 

under höstterminen. 


Förändringar som skett förhållande till föregående plan är att vi nu har förberedelsegrupp 

för år 1-6 med 35 elever och dess tre pedagoger och en elevasistent. 

Vidare har fritids och förskoleklassen omorganiserats, nu finns de i gemensamma 

lokaliteter med år 1-3. Vår ADHD- grupp har utökats något 

elevmässigt och där arbetar två medarbetare. Träningssärskolan har tillkommit 

ht-09, men den redovisas separat. Elevantalet uppgår till 30 och antalet 

medarbetare 21.



. 



Personal 

Kompetenser och täthet 

Borgskolans personal omfattar 64 personer, varav flertalet är 

pedagoger i barn/elevgrupp. Övriga omfattar syv, skolsköterska, skolassistent,lär 

centerpedagog, måltidspersonal, vaktmästare, samordnare, tal-och 

hörsel pedagoger Omfattningen i tjänst varierar från 20% -heltid. 

Vi delar t.ex. syv i området, franska-språkval med Brunnaskolan, Hammerstas 

hk är hos oss och tal/ hörselpedagog i kommunen. 

Enligt BUF´s granskning av pedagogers utbildning/ behörighet, som gjor- 

des för en tid sedan har vi 82% med högskolepoäng. Två medarbetare arbe- 

tarmed avslut på sina c-uppsatser, senare tillkomna pedagoger har behörig- 

het. Fem pedagoger har framgångsrikt studerat genom Lärarlyftet( språkutv, 

eng, spec- och fritidspedagogik) under året. 

Vårt avslutade matematikprojekt kring lesson studies följs upp med på gående 

Learning studies i samma arbetslag. Detta avslutas under våren-10, vi tror på 

det som en arbetsmodell för skolan. 

Vår satsning i praxisnära forskningsprojekt i samarbete med Södertörns hög- 

skola avslutade vi under våren-09. Därigenom har vi förankrat/utvecklat 

skolans värdegrundsarbete hos föräldrar och all skolans personal. Det utvär- 

derades med forskningsledaren Hassan Shariff, och resulterat i ett ”familje- 

matematik” projekt. Detta har startat med föräldrar under hösten , med Irene 

och Lennart Rönnberg som ledare/pedagoger. 

Våra förskollärare har deltagit i språkutvecklande arbetssätt genom Sheila 

Gloppestad/ kommunen. Pedagogerna i år1-3 har avvaktat med denna fort- 

bildning till våren p.g.a. engagemanget med Stockholms Universitet( docent 

Inger Eriksson)och learning studies. 

En plan för att implementera språkplanen m.m. har gjorts och på börjats i 

a-lagen 4-9 genom ” vår” språkhandledare. 

Slutsatser: Våra elever påtalar i elevenkäter i år 5 och 8 att de får bra stöd 

när de behöver hjälp, men det är viktigt att pedagogerna ständigt öppnar 

nya dörrar för eleverna och då måste nya dörrar prövas av skolan. 


I den gemensamma fritidsenkäten för kommunen får vi följande resultat, trivselindex 

för Borgskolan är 81,5 för Ha/No och kommunen 92. Motsvarande 

trygghetsindex för Borgskolan är 73, för Ha/No 85 och kommunen 87,5. Våra




barn/ elever uppfattar att pojkar och flickor behandlas lika, vårt index är 97 

och kommunen 95. 

I kommunens gemensamma elevenkät får vi följande resultat, trivselindex 

är för Borgskolan 66 för kommunen 81,5. Vi arbetar oss upp från föregående 

års nedgång. Motsvarande trygghetsindex är för Borgskolan 86,5 för kommunen 

88. Här är en förbättring med fem procentenheter. 

Vid jämförelse i frågan ,vuxna behandlar flickor och pojkar lika är talen 

3,13 i år 5 och 3,48 i år 8. Arbetsmiljö har för Borgskolan lägsta index i 

denna enkät. Det reella elevinflytandet har ökat markant från föregående år 

index från 65 till 80, strävar efter kommunnindex 84. 

Från medarbetarenkätens frågor i de sju undergrupperna syns en positiv förändring 

i alla( mellan 2-10%). Balansen i arbetskraven är den parameter 

som ökat mest. Ökningen i medarbetarskap är minst , men låg på enkätens 

högsta procentsats redan tidigare. Kommunikation och samarbete ökar med 

5%-enheter, och jämställdhet och samarbete med 3% .Svarsfrekvensen var 

låg, detta påverkar validiteten. 

Analys: 

Vårt fritidsindex för trygghet och trivsel är något lägre än kommunindex. I 

dagsläget anser vi att det kan härledas till den i augusti gjorda lokal och delvisa 

personalomorganisation. Det är sällan omorganisationer avlöper utan att 

justeringar behöver göras. 

Våra elever uppfattar att flickor och pojkar behandlas lika, motsvarar snarlik( 

hög) nivå i de tre mätnivåerna. För att nå det resultatet krävs att vi i praktiken 

ständigt ser till allas olikheter, såväl styrkor som svagheter. 

Att vi når högt på trygghetsindex, men ligger lågt på trivselindex avviker från 

det allmänna uppfattningen att de följs nära åt. Vi genomförde satsningen 

med interkulturellt lärande med Södertörns högskola, mycket värdegrundsarbete 

och självvärderingar, detta bidrar till förbättringarna. Trivsel förknippas 

mycket nära med arbetsmiljön, och har beslutat att eliminera missnöjet 

(med toaletterna) efter arbetsmiljöronden. 

Vi har belyst den låga svarsfrekvensen för personalen. Det demokratiska 

perspektivet måste tas på större allvar till nästa år, möjligheten att påverka. 

Enheten består av flera verksamheter, så vissa insatser har mer präglat grundskolan. 

Vi har under verksamhetsåret levt efter devisen ” På Borgskolan väljer 

vi att vara rädda om varandra och vår saker” och under året arbetat med 

kommunikationsförbättringar, såsom förenklat konferenssystemet, transpa-




rent information, och ökat antalet Arken användare. Det vi uppmärksammar i 

dagliga kommunikationen är svårigheter i vissa kontakter. Det krävs både 

mod och träning att var smidigt rak i vuxendialogen, och coachande samtal. 

Borgskolan fortsätter att arbeta med förbättrad kommunikation.



Lärmiljö 


Fysisk miljö 

Borgskolans strategi har under en tid varit att en elevdator finns i klassrummen 

för år 1-3, medan för år 4-9 finns elevdatorerna i nära anslutning i två 

korridorer, därutöver finns ett större antal i Lärcentret. Totalt tillsammans 

med pedagogernas (äldre) finns närmare 70 datorer, nu har pedagogernas nya 

bärbara tillkommit i slutet av december. Genom deltagande i projektet skapande 

skola har vi 38 digitalkameror. Vi satsar på smartboardanvändandet, i 

nu -läget finns sju, och dessutom två lösa projektorer. Elever i behov, kan efter 

beslut i EHT, arbeta med Alfa Smart(tre) och/eller Daisy spelare(sex). De 

sistnämnda kan tillsammans med videokameror( tre) m.m. lånas genom Lärcentret, 

där lärcenterpedagogen har kortkurser. Han handhar även våra scanners(fyra) 

och färgskrivare(fyra),bläckstråleskrivare(tre). 

Förbättringsbehovet är det trådlösa nätverket och bärbara elevdatorer. 

I vardagen samnyttjar skola och fritids hela lokalytan under hela dagen, för 

att olika arbetsgrupperingar kan ha diffrentierade uppgifter. Med naturen 

utanför knuten, så använder vi möjligheten att leka, utematte m.m. som sen 

fortsätter med Fältbussen och t.ex.mjölbagge- och fjärilsodling i klassrummet. 

Utemiljön har fått ett tillskott genom träningsskolans lekställning, som flitigt 

används av alla våra yngre. Utemiljön är ett alltid ihågkommet område med 

önskemål, det lyssnar vi in på elevråden. Siffrorna från elevenkäten i år fem 

och åtta angående skolgården påvisar lite lägre nöjdhetssiffra för de yngre. Vi 

ska förbättra äventyrsbanan, som delvis saboterats på icke skoltid. 


Borgskolans Likabehandlingsplan/årlig plan mot kränkande behandling har 

färdigställts och reviderats under hösten. Under processen har alla elever 

och all personal varit aktiva. Eleverna har både i skapandeprocessen och revideringen 

besvarat frågor, diskuterat, på skolkarta markerat var och vilken 

diskrimineringsgrund som förekommit, gjort trygghetsvandringar. Personalen 

har i a-lagen engagerat diskuterat diskrimineringsgrunderna och gett 

förslag till åtgärder . Planen/pärmen finns i a-lagen med tydlig årligt påvisad 

arbetsgång. Varje årskurs har valt en diskrimineringsgrund att studera 

/arbeta vidare med under året. Här involveras verkligen eleverna i vardagsarbetet 

med den pedagogiska och sociala miljön. 

Borgskolans elever anser att flickor/pojkar bemöts ganska likvärdigt (enl tidigare 

redovisning från enkäten), likaså svaret från medarbetarenkätsfrågan.




Eleverna bedömer också att de rör på sig minst 30 min varje dag i skolan 

och ,tar hand om sin hälsa, samt anger att de flesta är nöjda med den de är. 

Eleverna har i år fem internprao i matsalen, år sju hanterar garderoben och 

år åtta ägnar sig åt cafe´verksamheten. I cafét sälj endast hälsobefrämjandeprodukter 

och år fyra vann höstens ” gå till skolan” tävling. 

Mötet och lärande samtal elev/ pedagog är avgörande för att utveckla förståelse 

för andra människor, förmåga till inlevelse och goda resultat. Feedback- 

och feedforward- processen har förbättrats genom enhetliga skriftliga 

omdömen och från och med hösten har vi inlagda lektioner för Mål och IUP- 

arbete samt elevens val. Vi har beslutat att IUP och skriftliga omdömen samlas 

i separat, tillgänglig pärm som följer varje elev. Borgskolan har sedan 

länge vår dokumentationsrutin med mitterminskonferens och uppföljningar i 

a-lagen för alla årskurser. 

Borgskolan år 3-6 har under -09 fortsatt/avslutat samarbetet med Cirkonova. 

( se ped arb effekter, normer och värden) 

Pedagogerna i förskoleklassen har under året deltagit i kommunens kompetenssatsning 

Språkutvecklande arbetssätt och språknyckeln. Pedagogerna i 

år 1-3, förberedelsegrupp och”egna” modersmålslärare deltar under vt -09. 

Vår språkhandledare har påbörjat denna fortbildning för pedagogerna i år 

4-9. 

Analys: 

Våra styrkor: Vi definierar tidigt elevens behov av kursplan i sv / sva, vi har 

struktur kring IUP och skriftliga omdömen, mitterminskonferens för helheten, 

stor andel elever (enligt enkäten )som tycker det är roligt att lära, kontinuitet 

för eleverna gällande pedagog relationer (år 4-9), stor andel som studerar 

modersmål. 

Vi behöver följa upp de satsningar som nu på olika sätt pågår kring språkutvecklande 

arbetssätt, utveckla läsandets pedagogik/metoder, starta ett utvecklingsarbete 

kring genusfrågorna, utvärdera IUP och skriftliga omdömen, följa 

upp Mål och IUP – och elevens val lektionspass.





Basen för elevstöd i ordinarie verksamhet grundar sig i ”mötet” mellan elev 

och pedagog, därefter kommer behovet i relation till klassen, gruppen och individen. 

Vi har ett väl fungerande EHT-arbete, där specialpedagogen sen gör 

ett omfattande kartläggnings -utredningsarbete med kontinuerliga uppföljningar 

och delgivningar till a-lag och EHT -team. Skolans ” handlingsplan 

för elever med speciella behov” ( Läs och skriv) är ett verktyg för att säkerställa 

att elever med behov får stöd. 

Borgskolan elever är till 95% flerspråkiga. Vi signalerar till elever och 

föräldrar att modersmålsundervisningen är betydelsefull, 65 % av våra elever 

deltar i den. Vi har sen 2004, då vår studieverkstad startade samarbetat 

mycket med våra tre modersmålslärare i arabiska, assyriska/syrianska och 

turkiska. Andelen i mo-undervisningen i dessa tre språk är procentuellt större 

än i mindre språkgrupperna. Skolan poängterar i olika sammanhang vilka 

möjligheter mångfalden medför. Vissa elever kan / har kunskaper i fem 

språk. Vid skolstart har vi en dialog med elev/förälder kring, och klargörande 

vilken kursplan som ska gälla för eleven sv/svenska som andra språk. 

Borgskolan har förberelsegrupp år 1-6 f.o.m. höstterminen -09. I dagsläget 

finns 35 elever organiserade i tre flexibla grupper med tre pedagoger. 

Inom idrott är eleverna integrerade, men vi har separata tillfällen i musik och 

slöjd. Samarbete sker med modersmålslärarna , och kan utvecklas kommande 

termin genom att våra tre modersmålslärare blir ”våra”.Vi har utarbetat en 

plan vid mottagande och utslussning till ordinarie elevgrupp. Om spec behov 

finns, hanteras detta enligt skolans rutiner i övrigt. 

Vi har gott samarbete med Läs-och skrivpedagogist centrum, vars insatser i 

hög grad påverkar elevernas resultat positivt. 

Borgskolan har en kommunövergripande ADHD- grupp- Ljuset. Gruppen 

arbetar i hög grad individualiserat och har ambitionen att eleven finner en 

fungerande, utmanande skolform. Gruppens arbete och resultat har som helhet 

nått goda relationer och resultat. 

Eftersom särskolan redovisas separat gäller för Borgskolan endast några 

funktionshindrade elever med hörselnedsättning. Vi har hörsel och tal pedagog 

på skolan, så samarbetet löper smidigt. De finns med i kontakter med 

hemmen. Möjlighet till extern logopedträning beslutas i EHT. 

Analys: Eftersom nästan alla våra elever är flerspråkiga handlar vår vardag 

om att finna insatser för dessa, våra elever, enligt gången från för elev/ mentor- 

samtal via ev EHT till , insatser beslutade i EHT. Ett viktigt komplement




är vår specialpedagogs kompetenser kring vad gör skillnad i läs/skriv möjligheter 

resp svårigheter beroende på om eleven har svenska som andra språk. 

Vi saknar kuratorskompetensen/insatser. Även om den utredande funktionen 

från skolpsykolog nu finns, saknas den rådgivande delen i EHT- teamet. 

Vi behöver höja kvaliteten på och granska antalet åtgärdsprogram.( ev minska). 

Se i övrigt analys från pedagogisk och social lärmiljö.



2.2.3 Resultat för skolans verksamhetsområde 

2.2.3.1Elevresultat 


Nationella prov och betyg 

Nationella prov år 3 

Andel elever som nått kravnivån i samtliga delprov i sva/sv och ma 

Flickor pojkar totalt kommun 

68% 48% 55% 40% 

Andel elever som nått kravnivån för samtliga ma-prov. 

69% 62% 65% 

Andel elever som nått kravnivån för samtliga delprov i sva. 

68% 71% 70% 

Endast en elev följer sv kursplanen. 

Nationella prov år 5 

Andel elever som nått samtliga delprov 

15% 18% 15% 

Eng 42% 43% 42% 

Sv 50% 100% 83% 

Sva 28% 50% 37% 

Ma 14% 18% 15% 

Två flickor och fyra pojkar följer sv kursplanen. 

Betyg år 9 

Andelen behöriga att söka till ett nationellt program på gymnasieskolan var 

vt-09 88%. Meritvärdet för vt-09 ökar till 214,8, i kommunen 199,2. Differensen 

för Borgskolan från föregående år är 8,3. 

Diagnostiska prov (Uim) 

År 2. Andel elever som har maxpoäng eller missat 1p på resp område. 

Aritmetik 72% (taluppfattning ,) 95% (nakna siffror),68% (vilket tal saknas) 

Problemlösning 20% 

Statistik 45% 

Andel elever som klarat respektive minimigränser 

Har klarat alla fem minimigränserna 65% ( i kommunen80%) 

Alla fyra 88% (i kommunen 93%) 

Minst tre 95% ( i kommunen 97%) 

Minst två 100% ( i kommumen 100%) 

Minst en 100% ( i kommunen 100%)




Problemlösning är komplicerat med tanke på språknivån både i vardagen 

och mattebegreppen. Det krävs en genomarbetad förförståelse och labortiv 

matte så inte läs och ordförståelse blir fallgropar. Analys av differensen( 

märklig) mellan nakna siffror och vilket tal saknas, får bli en av kommande 

uppgifter med våra nya mapiloter . 

År 8 (UIM) 

Andel elever som klarat minimigränserna inom resp område. 

Aritmetik 93% (i kommunen 73%) 

Problemlösning78% ( i kommunen78%) 

Statistik 81% ( i kommunen 81%) 

Aritmetikresultatet är högst i kommunen, övriga sammanfaller med kommunnivån. 

Vi ser att problemlösningsdelen finns kvar som del att utveckla. 

Kommunens satsning vt -10 på ma-pedagoger år 4-9 på bl.a. Borgskolan 

fullföljer förhoppningsvis vårt utvecklingsarbete både med Universitet och 

mapiloter i yngre åldrar. 

Lärarbedömningar 

År 2 

Alla elever följer kursplanen i sva. 

Andel elever som bedöms nå målen i: flickor pojkar totalt 

Svenska som andra språk 100% 97% 98% 

Matematik 78% 100% 90% 

Vi behöver granska denna måluppfyllelse ur genusperspektiv och hela tiden 

följa upp den höga måluppfyllelsen åren framöver. I viss litteratur framkommer 

att elever med sva har en fördröjd måluppfyllelse. Inträffar den i så fall 

senare när kraven tilltar? 

År 5 

Andel elever som bedöms nå målen: flickor pojkar totalt 

Sv 100% 

Sva 69% 32% 55% 

Eng 61% 69% 65% 

Ma 42% 50% 47% 

Eleverna både pojkar och flickor bedöms i lika utsträckning nå målen i sv 

och ml. Flickorna bedöms i högre utsträckning nå målen i: bl, hk, id, so, sl 

och sva. Pojkarna bedöms i högre utsträckning nå målen i: eng, mu, no, tk 

och ma. Största skillnaden mellan flickor och pojkar är i sva delad andra 

plats intar tk och no. I jämförelse med kommunen är största differensen i sva, 

ej så markant för no och teknik. År fems siffror kan v i ur genusperspektivet 

titta på i andra årskurser.




År 7 

Andel elever som bedöms nå målen: flickor pojkar totalt 

Sv 100% 100% 100% 

Sva 100% 60% 88% 

Ma 29% 38% 33% 

Eng 75% 61% 70% 

Fem elever följer kursplanen i sv. 

Bedömningen att flickor i högre utsträckning klarar målen i sva är även här 

markant och förstärker behovet av granskning ur genusperspektiv. Det är ett 

lågt resultat av ma - bedömningen i denna årskurs. Flera lärarbyten har förekommit. 

Nu undervisande pedagog ingår i ma -satsningen under våren. 

En positiv utveckling har skett under ht -09, 85% av eleverna fick G eller 

högre. De har under hösten fått extralektion i matematik, läxhjälp vid behov, 

stöd på IUP- och elevens val lektion. 

2.2.3.1 Pedagogiska arbetets effekter 

Vi har slutfört forskningscirkeln i interkulturell kompetens , med Hassan 

Shariff från Södertörns högskola. Vi har och behöver alltid diskutera kunskapssyn- 

människo - elevsyn / lärande och synliggöra det vi tycker olika om. 

Utgår vi från att” allt” är förhandlingsbart, ställer oss frågan rätt för vem 

och inte alltid hänvisar till det traditionella är det lättare att att komplettera 

eventuella brister och inte kompensera dem. Vi utvärderade forskningscirkeln, 

och den hade gett alla medarbetarna nya insikter inom ämnesområdet 

och känts relevant både för framtida arbete och den personliga utvecklingen. 

för skolan som helhet fortsätter detta arbete i maprojektet Föräldramatte. I 

avslutningsuppgiften arbetade lagen fram vad de pedagogiskt och organisatoriskt 

vill förändra. Arbetslagens synpunkter kring samverkan / lokaler togs 

med i dess omorganisationsdiskussion under våren. Övriga synpunkter och 

förvärvade insikter vävs in i sitt sammanhang i Borgskolans årscykel.




Kunskaper 

Vi lägger vikt vid mötet och uppföljningar av mål - och iup arbetet, gott 

samarbete med föräldrar, strukturerat EHT - arbete, fungerande Här för 

dig - elever och vuxenteam, tidigt fokus på val av kursplan i sv/sva, modermålets 

betydelse, strävan att ha ”rätt” förväntningar på våra elever. 

Vårt samarbete med Läs - och skrivpedagogiskt centrum har markant 

påverkat berörda elevers möjligheter att utveckla individuella kunskaper 

och ge en bättre grund för fortsatt mer harmonisk utbildning. Varierat 

kunskapsinhämtande belyses t. ex genom vårt nu avslutade treåriga Burr 

projekt med Riksteatern. Eleverna har medverkat i hela processen i teatern 

”Kaos i världen”, som de framförde under oktobermånaden. 

Inom skolverkets uppdrag att ta fram underlag har nu fokus riktats mot 

internationella studier, där EU är en ny aktör. Sverige är med nu med i” 

Moderna språk i EU”, världens största språkstudie. Borgskolan är en av 

de slumpvis utvalda att delta med år 9 nov -09- mars-10. 

Borgskolan har under en period haft utbyte med skolor i Holland, Tyskland 

och Storbritannien. Syftet har varit att utveckla/ belysa språk och 

kommunikation. 

Normer och värden 

Borgskolans år 3-6 har under våren fortsatt/avslutat samarbetet med 

Cirkonova. De har under tolv år aktivt arbetat ute i skolor med att stärka 

elevers självkänsla och hälsa. Inom projektet ” Egenheter” bearbetades 

engagerat frågor kring ensamhet, vänskap, självkänsla och utanförskap. 

Föräldrarna var involverade. Cirkonovas gedigna arbetsmaterial lever 

vidare i arbetslagen. 

Elevinflytande (reellt inflytande) 

Elevinflytande regleras i många konventioner, planer, förordningar och 

allmänna råd. Granskar vi de områden där eleverna har rätt till inflytande 

så har alla våra elever under året varit med i processen kring Likabehandlingsplanen, 

även revideringen, och några har deltagit i arbetsmiljöarbetet. 

Vi hade elevmedverkan i ledningsgruppen under våren. Reellt 

inflytande kring utbildningens utformning är det centrala, det räcker inte 

med att de fyller i enkäter. Vi kan bli ännu bättre på att analysera resultatet 

tillsammans med dem. Elever har ofta möjlighet att påverka lektionerna, 

men vi kan bli tydligare ” Märkte ni att vi gjorde denna förändring 

just för att ni sa så.” 

Barn/ungdomars lärstrategier(kunskaper om det egna lärandet)




Vi fokuserar mer på våra elevers kunskaper om det egna lärandet genom 

våra under året tillkomna lektioner, Mål och IUP- arbete. Elevens 

val lektionen stärker elevens tillit till sin egen förmåga. Medvetenheten 

hos pedagogerna kring IUP skrivande och fortlöpande iup arbete har 

ökat. Några pedagoger har även börjat pröva egna” på väg modeller” 

för elevledda utvecklingssamtal. Elever tränas i att ge/ta elevrespons. Dialoger 

förs med eleverna kring lärstilar, när det bedöms som en framgångsfaktor 

med tanke på elevens ålder. 

Analys:Vi har arbetsmodell i vår förberedelsegrupp, vi ska diskutera alagstillhörighet, 

för att stärka integreringen i kommande klasser. 

Vi arbetar för att hitta en ma-modell för fsk till år 9, med föräldramatematik, 

learning studies år 1-3, ma - piloter år 1-3 och kompetensutveckling för pedagoger 

år 4-9. Med det ska förbättra bland annat de påtalade bristerna i 

problemlösning. 

Vi har kompetens inom sva som andra språk (och språkhandledare), vi fortsätter 

med intern fortbildning genom språkhandledaren. Språkverkstaden 

med tre modermålslärare, nu som våra egna, fortsätter. Vi kan samordna ett 

språk -en lärare, det förenklar. 

Det interkulturella perspektivet ska påverka pedagogers arbete i vardagen 

komplettera viktigare än kompensera. 

Margareta Aspa´n är forskare vid Stockholms universitet och hennes avhandling 

om barns inflytande i år 1-5 och 4-9 visar på att skolan borde lyssna mer 

på eleverna. Hon finner att allt lärande om omvärlden engagerar dem , men 

de är ointresserade av den självrannsakan som läraren försöker få till genom 

kompissamtal och värderingsövningar. Hon ställer sig frågan och det är tänkvärt 

för oss. Kanhända beror det på att värdegrundsarbetet motiveras mer av 

att skolan ska arbeta förebyggande än att skapa självständigt tänkande individer. 

(Aspan) Hon önskar att lärarna släpper handböckerna och lyssnar på eleverna. 

Behöver vi sätta detta i relation till vårt förhållningssätt ? Diskussion. 

Den synliggjorda differensen i resultat i sva, beroende på genus, i vissa årskurser 

signalerar att vi ska starta ett utvecklingsarbete som belyser genusfrågor.( 

men i vidareperspektiv) 

Våra elever påtalar i enkäter i år fem och åtta , att de får bra stöd när de behöver 

hjälp. Det kinesiska ordspråket lyder; läraren öppnar dörrar, men du 

måste själv gå in. Det är viktigt att vi ständigt öppnar nya dörrar för eleverna, 

så de erövrar ytterligare kunskaper och vi ska fortsätta trenden att förbättra 

våra meritvärden och behörighet till gymnasiet.



2.3 Skolbarnsomsorgens verksamhetsområde 



Organisering av skolbarnsomsorgen 

På Borgskolan finns ett fritidshem med 140 barn, 6-9 år. Närmaste chef för 

personalen har varit rektor under året. 


Fritidshemmet har 140 barn. Antalet barn över verksamhetsåret varierar över 

tid. Flest barn september-april. I slutet av vårterminen lämnar barn som ska 

börja skolår 4 verksamheten i stor omfattning. 

Under året har en stor organisationsförändring genomförts vad gäller lokaler. 

Från och med ht-09 samverkar Förskoleklass ,fritidshem samt skolår 1-3 om 

samma lokaler. Bakgrunden är att bli mer effektiva vad gäller lokalytor på 

Borgskolan, något som senaste lokalutredning påvisade. 


Personal 

Kompetenser och täthet 

Antalet tjänster i förskoleklass och fritidshem är 9,60. Antalet medarbetare 

med högskoleutbildning 5,5. Personalen i förskoleklassen (två st) har varit 

med i den av förvaltningen anordnade kompetensutvecklingen gällande ett 

språkutvecklande arbetssätt. Personal en på fritidshemmet har deltagit i ”fritidslyftet”. 

Det är svårt att se att kompetensutvecklingen har satt spår i verksamheten 

under året . Den har varit mycket uppskattad och det finns goda förutsättningar 

att kompetensutvecklingen ska bli ett stöd för personalen framledes. 

Tillsammans med övrig personal deltog man i Borgskolans samarbete 

(utbildning)med Södertörns högskola som handlade om ledarskap i en mångkulturell 

miljö. Personalen skolsamverkar tisdag, onsdag och torsdag 8.00- 

12.30. 


Personalgruppen i förskoleklass och på fritidshemmet har haft rektor som 

närmaste chef under året (feb-dec). Att döma av personalenkäten behövs ett 

mera nära ledarskap framledes. 

Analys:




Medarbetarna i förskoleklass samt på fritidshemmet behöver en mer nära arbetsledning 

än det som förevarit. Att se och stötta i mycket av det goda arbete 

som görs måste till. Att i den samverkan som sker med skolan göra fritidshemspersonalens 

kompetenser tydligare är också nödvändigt. Bland annat 

APT-träffarna kommer att användas till diskusioner om hur åstadkomma förbättringar 

. Från och med ht-2010 kommer förskoleklassens och fritidshemmets 

personal att ha en biträdande rektor som närmaste chef.



Lärmiljö 


Fysisk miljö 

Fritidshemmet samverkar med skolår 1-3 om lokaler. Borgskolan fick medel 

för att byta ut möblerna i två klassrum av 6 för att göra mötet mellan två 

verksamheter lättare.( Bänkarna byttes ut mot bord och hutch). Skolans mediamaterial 

finns att tillgå för fritidshemmet. Skolans gymnastiksal används 

ofta , under året tre ggr/veck. Skolans bildsal samt musiksal finns också tillgänglig. 


Den stora förändring som genomfördes ht-09 kommer att utvärderas vid vårterminens 

slut. Andra skolor i Sverige och Botkyrka har gjort detta tidigare 

och kritikerna brukar kalla denna lösning för ”världens längsta kvarsittning”. 

Så har det inte blivit på Borgskolan. 

Analys: 

På Borgskolan ingår fritidshemmets personal ingått i skolsamverkan och 

den pedagogiska verksamheten tre dagar i veckan. 08.00-12.30. Syftet har 

varit att berika barnens dag, öka deras känsla av sammanhang och underlätta 

deras lärande och utveckling genom att använda fritidshemspersonalens 

kompetens för ett lärande där alla sinnen involveras. Detta arbete ska utvecklas 

genom flera och tätare planeringar mellan de som samarbetar. 

Efter omorganisationen av lokalerna så fortsätter verksamheten på den inslagna 

vägen där barnen har stora möjligheter till val av aktiviteter dagligen. 

Vad vi behöver göra är att reflektera kring hur barn gör val och respekten i 

interaktionen vuxna - barn och barn-barn behöver utvecklas.




Analys: 

Se grundskolan 

2009-10-01




2.3.3 Resultat för skolbarnsomsorgens verksamhetsområde 

Utveckling och lärande 


Barnens inflytande(reellt inflytande) 

Barns lärstrategier(kunskaper om det egna lärandet) 

Analys 

Åtgärder för 2009 har varit utveckla samverkansformerna, att personalgruppen 

ska deltaga i nätverk för fortbildning samt att planen för övergångar ska 

utvecklas, att medvetenheten om ett interkulturellt förhållningssätt ska öka 

(stöd av Södertörns högskola), att barnen ska ha inflytande på verksamheten, 

att” Här för dig” och antimobbingteamet arbetar för att förebygga och förhindra 

mobbing och trakasserier. 

Under 2009 så har de satsningar i form av kompetensutveckling som gjordes 

2008 visat sig tydligt i verksamheten. Särskilt vill jag nämna” Stärk språket, 

stärk lärandet”. Att personal deltagit i utbildning i pedagogisk dokumentation 

märks också vid de tillfällen då personalen reflekterar över lärande situationer. 

Bornholmsmodellen är ett verktyg i förskoleklassen . Specialpedagogen 

på skolan har märkt att barnen när de börjar skolan är bättre förberedda på att 

börja läsa.. 

En viktig utvecklingsfråga på Borgskolan är att göra personalen mer medvetna 

om läroplanernas uppnåendemål och strävansmål.



2.2 Särskolans verksamheter 


Organisering av skolverksamheten 


Särskolan flyttade till Borgskolan när Tornbergsskolan las ner och har träningsskole-, 

fritids- och LSS-verksamhet. 


Skolan tar emot 28 elever och 2 6-åringar, 18 av barnen har fritids- och 9 har 

LSS-verksamhet. 


Beslut om Tornbergsskolans nedläggning tog hösten 2008. I februari 2009 

fick vi veta att det var till Borgskolan särskoleverksamheten skulle flytta och 

i maj fick vi veta vilka lokaler vi skulle disponera och möjlighet att påverka 

anpassning/ombyggnation. 

Nedpackningen måste påbörjas under slutet av terminen för flytten påbörjades 

direkt efter skolavslutningen. Fritidsverksamheten fick behålla ett par 

rum i två veckor men stängas en vecka tidigare än vanligt, lokalerna skulle 

vara tömda och städade före sista juni. 

Ombyggnationen var långt ifrån klar när fritidsverksamheten startade igen på 

Borgskolan i slutet av juli och vi fick provisoriskt använda andra lokaler. Vi 

kunde flytta in i klassrummen till skolstart även om det fortfarande var 

mycket som inte var färdigt; handikapptoalett, belysning, telefonanknytning, 

skolgård etc. Först till höstlovet kunde vi börja använda de två lekhallar vi 

delar med grundskola/fritids. Det visade sig också att vissa delar av lokalanpassningen 

vi kommit överens om inte gått att genomföra, tex vatten i alla 

klassrum och två handkapptoaletter. Detta får vi nu försöka anpassa oss till. 

Denna utdragna flyttprocess har inneburit mycket oro, irritation och direkta 

hinder i det pedagogiska arbetet. Mycket av de praktiska bekymren har dock 

uppvägts av det mycket positiva mottagande vi fått av personalen på Borgskolan





Personal 

Kompetens och täthet 

De 6 klasslärarna har specialpedagogutbildning med undantag av en lärare 

med finsk socialpedagogutbildning. De 13 elevassistenternas utbildning varierar 

mellan förskollärar-, barnskötar-, elevassistentutbildning och några som 

saknar adekvat utbildning. 

Inom elevassistentgruppen finns flera olika modersmål representerade. 

Personalresursen är för knapp. Det är svårt att få täckning på fritids ( 6.45- 

16.45 med behov av dubbelbemanning vid öppning och stängning) och över 

personalens raster. Dessutom är det mycket svårt, för att inte säga omöjligt, 

att få tid till gemensam planering för klasser, arbetslag och fritids. Vi är 

mycket sårbara vid sjukdom och annan frånvaro. 

Behovet av kompetensutveckling är stort men svårt att rymma inom budgeten. 

Vi strävar efter att alla ska ha utbildning i teckenkommunikation och 

skickar kontinuerligt personal på kurs, så även i år. Även inom området syn- 

och/eller hörselnedsättning och alternativ kommunikation har kompetensutvecklingsinsatser 

gjorts. Lärarna har fått olika föreläsningar ex om IUP och 

kunskapsbedömning, två av lärarna deltog i ett seminarium om Framtidens 

särskola. Några assistenter har på eget initiativ gått elevassistentutbildning 

En bra form för kompetensutveckling vore nätverk för träningsskolan, både 

för lärare och elevassistenter. 


Att särskolan inte längre har eget personalrum som på Tornbergsskolan upplevs 

negativt, på kortare pauser hinner man inte bort till det gemensamma 

personalrummet utan trängs i det lilla ”träningskök” som finns i särskolans 

lokaler. De få och små toaletterna är ett annat arbetsmiljöproblem. 

Deltagandet i medarbetarenkäten var dåligt, 47,4%, vilket gör det vanskligt 

att dra slutsatser utifrån det materialet. En positiv trend kan dock anas vad 

gäller kommunikation och samarbete sedan föregående år. 

Analys: 

Mer tid för gemensamma diskussioner och planering är viktigt för att komma 

vidare både vad gäller kompetens och trivsel. Även fortsatt arbete för att stärka 

arbetslagen och öka samarbetet mellan klasserna. Den handledningsserien 

kring gemensamt förhållningssätt som kommer att genomföras under vårterminen 

bör bidra positivt även på detta område.




En bra form för kompetensutveckling vore nätverk för träningsskolan, både 

för lärare och elevassistenter.



Lärmiljö 


Fysisk miljö 

I och med flytten till Borgskolan minskade vår lokalyta från 410 kvm till 270 

kvm. Fritids har inte längre egna lokaler utan använder klassrummen, som 

även de minskat i yta. Endast en av klasserna har grupprum i anslutning till 

klassrummet. Två av klassrummen har inte tillgång till vatten. Toaletterna är 

färre och mindre. Korridoren är trång och vi delar den och entrén med andra 

verksamheter. Positivt är att vi har tillgång till två lekhallar tillsammans med 

grundskola/fritids. 

Vi har fått staket uppsatt runt den del av gården som är närmast och en stor 

lekställning från Tornberg har flyttats med till Borg. Detta, samt ett uteförråd 

och nedtagning av ett antal träd, är en mycket bra grund för vår utemiljö. Till 

våren planeras ytterligare insatser, tex ett sandbord och bänkbord. 

Vi har mycket utåtriktad verksamhet i närmiljön; promenader, bibliotek etc 

men åker också med allmänna kommunikationer till miljöer och evenemang 

både inom och utom kommunen. 

Vår IT-utrustning är mycket föråldrad. Tack vare ett överskott i budget vid 

årets slut har vi kunnat beställa nya datorer och även en Smartboard. 

Pga den nyliga flytten och det begränsade utrymmet finns mycket kvar att utveckla 

vad gäller den pedagogiska miljön. Vi får också avvakta och se vad 

organisationsförändringen from Ht-10 kan innebära för förändring i lokaltillgång 

för särskolan. 


Arbetet med den pedagogiska och sociala miljön är fortfarande på basnivå; 

att få en säker, trygg och praktiskt fungerande vardag. Ett samarbete med 

grundskola/fritids har påbörjats vad gäller användande, utrustning och inredning 

av lekhallarna. 

Avsaknaden av grupprum i anslutning till klassrummen försvårar individualiseringen 

av undervisningen. De klasser som saknar vatten i klassrummet har 

svårare att genomföra vissa delar av den estetiska verksamheten. Bristen på 

toaletter försvårar hygien- och självständighetsträningen och är dessutom ett 

arbetsmiljöproblem. Likaså trängseln i och samutnyttjande av korridor och 

entré. 

Under höstterminen har vi börjat syna det språkutvecklande arbetet. Mycket 

bra arbete görs inom ämnet kommunikation som behöver synliggöras. Inom 

den alternativa kommunikationen behövs utvecklingsinsatser.




Vi kommer att använda diagnosmaterialet TRAS för att bättre se elevernas 

språkutveckling. Vi anser att det passar vår elevgrupp bättre än LUS 

Vi har också påbörjat arbetet med att ta fram ett gemensamt dokumentationssystem 

för elevernas utveckling som också ska ge eleven bättre möjlighet att 

se och påverka sitt lärande. 

I ämnena idrott, musik och trä- och metallslöjd använder vi grundskolans 

ämneslärare. De har inte tidigare haft träningsskoleelever men tillsammans 

med särskolans pedagoger börjar de nu hitta rätt innehåll och nivå för våra 

elever. 

Gemensamt förhållningssätt är ett tema som ständigt tas upp på klassplanering, 

fritidsmöten, arbetslag och APT. Under vårterminen kommer vi at förstärka 

detta arbete ytterligare genom ett antal handledningstillfällen för all 

personal med detta tema. 

Analys: 

Mycket behöver göras i den fysiska miljön för att få en bra pedagogisk och 

social lärmiljö, ex grupprum, vattentillgång och toaletter. Problemen har dock 

ökat medvetenheten om miljöns viktiga roll för den pedagogiska verksamheten 

samt ökat kreativiteten och samarbetet mellan klasserna kring lokaler och 

utrustning.





Eleverna får tillgång till de insatser de har rätt till. 

Undervisningen är organiserad utifrån varje elevs behov även om flertalet aktiviteter 

sker i grupp. Grunden är elevens IUP som upprättas i samverkan med 

förälder och följs upp regelbundet. Vid behov kan förändringar göras i IUP 

eller Åtgärdsprogram upprättas. 

Få föräldrar önskar modersmålsstöd för sina barn. Inställningen är att svenskan 

är viktigast och ytterligare ett språk skulle förvirra eleven. I vår plan för 

arbetet med modersmål har vi planerat en informationsinsats för att få föräldrarna 

mer medvetna om modersmålets betydelse för språkutvecklingen Vi vill 

också använda vår egen flerspråkiga personal mer i det språkutvecklande arbetet. 

Analys: 

Vid Skolverkets inspektion fick vi påpekande om brister kring Åtgärdsprogram. 

Vi behöver ytterligare se över skillnader mellan IUP och Åtgärdsprogram 

för att uppfylla den formella delen även om insatserna fungerar i praktiken. 

Verksamheten har under senare år vuxit och eleverna blivit många och med 

mycket skiftande behov och förutsättningar. Det skulle gagna alla elever om 

man kunde begränsa verksamhetens storlek och att elever med vissa behov, 

tex rörelsehinder, tidig utvecklingsnivå eller autism kunde få en ännu bättre 

anpassad skolgång.



2.2.3 Resultat för särskolans verksamhetsområde 


2.2.3.1 Elevresultat 

Nationella prov och betyg förekommer inte inom träningsskolan. 

Med GLUS kan vi inte fånga upp språkutvecklingen för mer än ett fåtal elever. 

Varje lärare bedömer resultat utifrån varje elevs IUP (som grundar sig på läroplans- 

och kursmål) och sammanställer detta. Detta diskuteras sedan på lärarträffar 

och APT för att få en gemensam bild. 

2.2.3.1 Pedagogiska arbetets effekter 

Kunskaper 


Elevers inflytande(reellt inflytande) 

Barns lärstrategier (kunskap om det egna lärandet 

I väntan på nya kursplaner och ett kommungemensamt resultatmätningssystem 

för träningsskolan har vi valt att utvärdera gentemot det måldokument 

som sattes upp VT-06. (Bifogas) 

Generellt mål 

Under höstterminen har pga flytten stor vikt lagts vid det trygghetsskapande 

arbetet. Mot slutet av terminen ser vi tydligt resultat av detta arbete. Eleverna 

är trygga, framförallt i sina klass och fritidsgrupper. De söker också mer kontakt 

med andra elever både inom särskolan och i viss mån grundskolan. Eleverna 

är glada att träffas igen varje morgon och efter helgen. De frågar efter 

dem som är frånvarande, hjälper varandra etc. De hittar bättre i lokalerna och 

skolan, de börjar vidga sin ”komfortabla zon”. Att vi delar korridor och entré 

med andra verksamheter ger fortfarande begränsningar. 

Estetisk verksamhet 

Alla elever har musikundervisning med grundskolans musiklärare varje 

vecka. Han har inte tidigare undervisat inom särskolan men börjar nu hitta 

formerna och rätt nivå. För de yngsta och svagaste barnen finns fortfarande 

mer att utveckla. Musik i olika former är också stående inslag i många andra 

sammanhang, tex samlingen. Vi arbetar med drama i klasserna och alla elever 

har också fått ta del av teater- och/eller bioföreställningar. Alla elever har 

getts möjlighet att arbeta med olika material och tekniker för att uttrycka sig i 

färg och form. Någon gång per termin sammanställs elevernas alster i någon




form av utställning, i år var temat jultomtar av alla de slag. Eleverna får också 

sätta texter till sina verk efter förmåga. 

Alla elever har utvecklats inom ämnesområdet. Några få elever har fortfarande 

viss ”rädsla” inför att använda vissa material eller uttrycksformer men gör 

framsteg. Övriga deltar med glädje och nyfikenhet. 

Kommunikation 

Vi strävar efter att erbjuda eleverna så många och varierande tillfällen som 

möjligt att träna sin kommunikation och vidga sitt begrepps- och ordförråd. 

Den dagliga samlingen i respektive klass är också en viktig del i kommunikationsträningen. 

Man talar då om dag, månad , år , årstid, väder etc. Man pratar 

om vad som ska hända under skoldagen, vilken mat det blir etc. Alla elever 

ges möjlighet att berätta något för de andra, tex något man gjort eller vill 

göra. Vissa elever använder tecken eller bilder i sin kommunikation. För vissa 

elever kan det vara en framgång att kunna svara ja , eller på annat sätt 

markera att man förstått, när man ropas upp. Här tränas också att lyssna på 

andra och vänta på sin tur. 

Rim, ramsor och sagor, som ibland dramatiseras, är också viktiga inslag i 

kommunikationsträningen. 

Alla klasser rör sig flera gånger i veckan i närmiljön, tex promenader till skogen 

eller biblioteket. 

Läs- och skrivträning måste pga elevernas varierande nivå vara mer individualiserad, 

ofta en till en-situationer. Alla elever kommer inte kunna lära sig 

skriva och läsa men kan ändå delta till viss del. Att känna igen sitt eget namn 

och kanske också kunna skriva det är ändå något vi strävar efter att eleverna 

ska kunna när de lämnar skolan. Vi går vidare till att de ska känna igen namnen 

på andra viktiga personer, ”läsa” blockord som är viktiga och vanliga i 

vardan osv, till att några elever klarar att läsa och skriva relativt obehindrat. I 

detta arbete använder vi oss av tecken, bilder, böcker, dator, ritar, målar, 

klipper, klistrar, stämplar etc. 

Vi ser att alla elever gör framsteg inom ämnet. Under våren kommer vi att 

prova det diagnostiska materialet TRAS för att bättre kunna mäta och konkretisera 

detta. 

Motorik 

Alla elever har gymnastik med grundskolans idrottslärare. Dessutom har alla 

klasser regelbundet olika motoriska aktiviteter i form av rytmik, promenader, 

rastaktiviteter på gården etc. 

Finmotorik tränas genom fingerramsor, baka, rita måla etc. 

Alla elever gör framsteg och, med något undantag deltar med glädje i de motoriska 

aktiviteterna. 

Vardagsaktiviteter




Vi försöker ta tillvara alla tillfällen att träna elevernas självständighet, tex av- 

och påklädning, hygien, självständigt ätande och att röra sig i olika miljöer 

och sammanhang i samhället. De äldre eleverna har regelbundet använt hemkunskapssalen 

vilket varit utvecklande. Trängsel i korridorer har försvårat av- 

och påklädningsträning. Få och små toaletter försvårar toa- och hygienträning. 

I matsalen sitter de yngre eleverna i ett eget rum. Detta ger en lugnare 

miljö men försvårar träningen att själv hämta mat. 

Alla elever har utvecklats positivt, tex har några elever övervunnit sin rädsla 

för vatten och kan nu dusch efter gymnastiken. Vissa elever regredierade i sin 

självständighet efter flytten men har nu anpassat sig och utvecklingen går 

framåt. 

Verklighetsuppfattning 

Genom fasta rutiner får eleven struktur på sin skoldag. Den dagliga samlingen 

och elevens schema är basen i detta. 

Eleven ges möjlighet att efter förmåga göra val, alltifrån att välja om man vill 

ha vatten eller mjölk till maten till att tex planera en fest eller utflykt för hele 

klassen. 

Begreppsträning, som stor-liten, framför-bakom, nu-sen, samt färg, form antal 

etc pågår i alla sammanhang. På promenaden, vid maten, idrotten osv. 

Eleverna lär sig samspel bla genom att själva sätta upp regler för hur man ska 

vara mot varandra för att vara en bra kamrat. Man pratar om bra och dåliga 

saker som hänt och man pratar om och konkretiserar känslor genom bilder, 

sagor etc. 

De äldre eleverna deltar i skolans elevråd. 

Alla elever har utvecklats även om vi kunde se en tillbakagång hos vissa elever 

i början av terminen. 


Inom ämnena Vardagsaktiviteter och Verklighetsuppfattning tränas eleverna 

till samspel och hänsynstagande, att sätta upp och följa regler för hur man ska 

vara mot varandra, att uppföra sig lämpligt i olika sammanhang etc. Att detta 

arbete lyckats ser vi tex på hur eleverna sköter sig i matsalen, när vi får besök 

eller gör utflykter. Det framgår också av hur glada de blir att ses varje 

dag eller lyssnar på varandra i samlingen. Naturligtvis sätter elevernas funktionshinder 

begränsningar på detta område. Vissa elever är på en utvecklingsnivå 

där det är jag, här och nu som gäller, vissa har diagnoser inom autismspektrat 

som försvårar förståelse för andra/empati etc. 

Analys




Flytten från Tornbergsskolan till Borgskolan har inneburit en omstart för 

verksamheten, på gott och ont. 

Negativt är avbrottet i rutiner och invand miljö i och med att flytt och ombyggnad 

drog ut på tiden. Dessutom saknar vi vissa väsentliga utrymmen 

som grupprum och fler toaletter. Lärarnas planering har också försvårats av 

att fritidsverksamhet bedrivs i klassrummen. Att det är långt mellan parkeringen 

där skolskjutsen lämnar och hämtar eleverna gör det mer personal- och 

tidskrävande att ta emot och lämna eleverna. Positivt är framförallt det goda 

mottagande vi fått på Borgskolan. Vi har påbörjat ett samarbete med grundskola/fritids 

kring lekhallarna men ser möjlighet och vilja till mer samarbete/inkludering 

även i andra sammanhang. Positivt är också att kunna lämna 

gammalt och negativt bakom sig och istället se framåt. 

För att utvecklas i vårt pedagogiska arbete behöver vi hitta lösningar i den fysiska 

miljön så att elevernas trygghet och möjlighet till självständighet ökar 

samt ger bättre möjlighet till individualiserad undervisning. 

IT-kunskaperna behöver ökas vilket vi bör klara genom deltagandet i PIMutbildningen 

och med nya datorer och Smartboard. 

Det språkutvecklande arbetet bör stärkas med stöd av diagnosmaterialet 

TRAS samt mer inslag av modersmålsstöd. 

Genom att ta fram en gemensam dokumentationsmodell för elevernas utveckling 

kan vi tydligare mäta de pedagogiska resultaten och ge eleven (och föräldrar) 

större möjlighet att påverka och förstå sin egen lärprocess. 

Fortsatt arbete med gemensamt förhållningssätt, där målet också är att stärka 

den ”röda tråden” mellan skola och fritids, kommer att ske i handledningsform 

under våren. Vi ska fortsätta samarbete med grundskola/fritids mot för 

inkludering. Arbetslagsarbetet och samarbetet inom hela verksamheten behöver 

stärkas för att bättre kunna ta tillvara allas kompetenser och ge alla elever 

möjlighet till kunskap och utmaning på sin nivå och också för att öka trivseln. 

Förhoppningsvis kan handledningen kring gemensamt förhållningssätt bidra 

positivt även i detta sammanhang, men vi måste också hitta lösningar för att 

olika gruppkonstellationer ska få tillräcklig tid till diskussion och planering.



3. Styrkor och förbättringsområden 

- sammanfattning 


3.1 Hela skolområdets styrkor och förbättringsområden 

Verksamhetens styrkor är att det är fokus på elevernas/barnens resultat 

och det som är framgångsfaktorer.Skolan har en IUP- timma på schemat 

för att elev-lärare ska samtala om måluppfyllelse och lärande. Lärarna 

är måna om att bygga goda relationer med eleverna samt att 

nära samarbeta med föräldrarna. Borgskoleenheten är mångfaciterad 

och våra olikheter och vårt förhållningssätt innebär att vi inte kompencerar 

utan kompleterar varandra. Det finns en medvetenhet om lärmiljöernas 

betydelse för goda resultat. Förbättringsområden är att öka 

kompetensen i att arbeta språkutvecklande, att våra tre modersmålslärare 

i de stora språkgrupperna blir förebilder för andra lärare som ska 

samarbeta med varandra Arbetet med att utveckla metoder och arbetssätt 

för att öka måluppfyllelesen i matematik kommer att fortsätta. Beslutade 

kompetensutvecklingsinsatser ,matteverkstäder samt familjematte 

kommer att stödja arbetet. 

3.2 Styrkor och förbättringsområden per verksamhetsområde 

3.2.1 Förskola 

Det finns en öppenhet en vilja att bidra till en förändring. En viktig utvecklingsfråga 

är att skapa en förskoleverksamhet i två byggnader. Att se olikheter 

som en tillgång och möjlighet i det arbetet . Att fortsätta arbetet med lärmiljöerna 

med ledorden att lokaler ska förbrylla , fängsla, förundra och roa. 

3.2.2 Skola 

Kunskapen om svenska som andraspråk som eget ämne och vad det betyder 

finns på skolan men ska utvecklas. Att arbeta med genusperspektivet är viktigt, 

det behöver ingen övertyga oss om men som skola behöver vi stöd i den 

utvecklingen. 

3.2.3 Förskoleklass 

Kompetensutveckling i svenska har skett under några år och det märks i 

verksamheten på olika sätt. Bornholmsmodellen används flitigt likväl ”språkpåsar”. 

Barns nyfikenheyt på att läsa uppmuntras påtagligt. 

För att knyta ihop förskoleklassen med våra förskolor kommer ett observatörsprojekt 

att genomföras där förskollärare i förskolan och förskoleklassen




möts. Diskussioner om lokaler och hur vi använder dem har pågått under hösten. 

Den ska fortsätta och utvecklas utifrån att Borgskolan troligen blir en F-6 

skola. En medarbetare i förskoleklassen har under vt-10 påbörjat en utbildning 

i matematik på Högskolan i Karlstad. En viktig kompetensinsats för att 

barnen ska kunna möta matematik som ett språk i vår förskoleklass. 

3.2.4 Skolbarnsomsorg 

Det finns en stor kunskap kring barns olika behov av omsorg och aktiviteter i 

personalgruppen. Trots en stor organisationsförändring tycker flertalet barn 

enligt fritidsenkäten att det är ganska bra. Vad vi behöver göra är att utveckla 

mötet mellan pedagoger och fokusera på fritidshemspersonalens roll när det 

gäller barnens möjligheter att arbeta mot stävansmålen. 

3.2.5 Särskola 

I personalgrupperna finns en utpräglad vilja att hjälpas åt att lösa de frågor 

som är. Ingen konkurrens personal emellan. Viktiga frågor blir att försöka befästa 

modersmålsundervisningen samt att finna ett gemensamt förhållningssätt 

i möten och bemötandet av elever och föräldrar.

Kvalitetsredovisning 09 Borgskolan.pdf - Botkyrka kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?