Tidningen Stockholm City

STOCKHOLM
4 • Stockholm
WARDA
Resan från Alby till Mariatorget tar
bara en halvtimme men är märkvärdigt
ovanlig. Sedan i höstas har Dulguun,
Sara, Esteban, Lukas och Osman
åkt t-bana för att träffa barn på
en förskola på Södermalm.
Sexåringarna räknar noggrant
varje station. Femton brukar det bli.
– Jag åker hit till Skärholmen
ibland, säger Sara och pekar ut genom
fönstret.
Längre än så kommer hon sällan.
Liksom de fl esta barnen på förskolan
i Alby där alla utom ett har föräldrar
med utomeuropeisk bakgrund.
– Barnen här tror att Skärholmen
är Stockholm. Det är bra att de får se
att det fi nns andra områden, säger
Denise Habchi, barnskötare på Örnen.
ATT LÅTA BARN från Alby möta barn
från Södermalm kan kännas som ett
närmast banalt integrationsprojekt.
Men sanningen är att de här barnen
troligen aldrig hade träffats annars.
– Det är därför det här är så viktigt.
Man vill ju förebygga att första gången
de träffas är som 16-åringar i
Kungsan. Ju mindre man vet om
”dom” desto mer demoniserar man,
säger Anna Larsén, lärare på Katarina
västra.
Vi har hoppat av vid Mariatorget,
kryssat över övergångsställ och landat
på den enskilt drivna förskolan
Katarina västras inhägnade lekgård.
KHALDI
Chef Nyheter/Samhälle
warda.khaldi@city.se
Här är segregationen minst lika stor.
Här har alla barnen svenska som
modersmål, även om två har mammor
med utländsk bakgrund. Barnen
pratar om resor till fjäll och stränder
men lämnar sällan tullarna, knappt
ens kvarteret.
– Man åker ju inte till förorten om
man bor i stan. De är i sin egen lilla
sfär här. Barnen från Alby är vana
med snabb förändring och använder
alla slags språk, även fysiska. Här är
barnen vana vid stabilitet och formulerar
sig på ett annat sätt, säger Anna
Larsén.
MÖTESPROJEKTET startade 2009 med
att personalen bytte arbetsplats med
varandra. Under hösten har barnen
turats om att mötas på förskolorna.
Resan har inte varit skakfri.
– Vi hade en ganska naiv bild. Vi
tänkte att barnen automatiskt skulle
bli kompisar som på en semesterstrand
och börjar leka, men det första
de gjorde var att brottas. Skillna-
CITY
GRATIS VARJE
MÅNDAG OCH
TORSDAG
CITY • TORSDAG 9 JUNI 2011
TELEFON: 08-736 53 00
MEJL: REDAKTION@CITY.SE
LIKA BARN LEKA BÄST? Osman från Alby och Hugo från Södermalm ritar raketer ihop. Utan mötesprojektet hade de troligen inte träffats. Stockholm är segregerat ända ner i förskolan. Till och
med maten skiljer sig, enligt Osman: ”De äter bara fisk här på Södermalm. Vi äter mest makaroner och potatismos och korv”.
Femton stationer till en
ALBY–MARIATORGET För
Dulguun och Sara är
Stockholm lika med Skärholmen.
Men nu ska de åka
ända till Mariatorget – och
träffa Södermalmsbarn
som knappt rör sig utanför
tullarna.
DELAT
STOCKHOLM
DAGISMÖTET
TEXT:
JESSICA RITZÉN
jessica.ritzen@city.se
FOTO:
LAURA MENDELIN
redaktion@city.se
”
Vi
hade
en ganska
naiv bild.
Vi tänkte
att barnen
automatiskt
skulle bli
kompisar
och börjar
leka, men
det första de
gjorde var
att brottas.
Anna Larsén, lärare
på Katarina västra.
den i sociala strukturer märks på barnens
beteende. De har helt olika
strategier för att närma sig varandra.
Vi fi ck tänka till och göra smarta saker,
säger Anna Larsén.
Ett sätt var att mötas i ingenmansland.
Fruktparken i Liljeholmen ligger
mittemellan förskolorna.
– När vi träffas utanför förskolan
betraktar de sig själva som ett vi. När
barnen blir beroende av varandras
kunskaper, förstår att det inte går att
bygga en koja själv, blir det möten,
annars är det mycket parallella lekar,
säger hon.
VEMS VERKLIGHET som är den verkliga
skiftar med platsen.
– Första gången vi var här frågade
Dulguun: ”Varför har de ljust hår och
jag mörkt? Tänk om jag hade som
de.” Och när de var hos oss sade Li:
”Vad fi nt mörkt hår du har, jag vill ha
hår som du”, säger Denise Habchi.
Första skillnaden barnen märker
är kön, därefter etnicitet och sedan
klass.
– I Alby satsar föräldrarna pengarna
på kläder och mat. Men inte så
mycket på aktiviteter, säger Denise
Habchi.
– Våra föräldrar kräver att barnen