Skriva och referera - BADA

1. Inledning
De flesta svenska högskolor har idag genom fysiska och digitala bibliotek försett sina
studenter med goda möjligheter att utforska och använda omfattande mängder av vetenskaplig
information i form av exempelvis databaser och elektroniska tidskrifter. Likaså ägnar det stora
flertalet av högskolebiblioteken stor kraft och mycket tid åt att bedriva undervisning i
informationssökning. Undervisning vars syfte enkelt uttryckt är att åstadkomma
informationskompetenta studenter. Det vill säga studenter som ändamålsenligt kan söka och
använda information. Litteraturen ger dock vid handen att vissa studentkategorier söker och
använder information i påtagligt mindre utsträckning än andra 1 .
I den här uppsatsen utforskas högskolestudenters användning av informationskällor i
anslutning till uppsatsskrivande. En av utgångspunkterna är att informationsanvändning kan
ses som en del av ett större och överordnat komplex, nämligen det som inte sällan benämns
informationskompetens.
Ett sätt att studera studenters informationsanvändning 2 är att undersöka de texter de
producerar under sin utbildning. I mitt dagliga arbete som högskolebibliotekarie kommer jag
inte sällan i kontakt med studenternas examensarbeten 3 . Blotta anblicken av
examensarbetenas referenslistor ger vid handen att det förekommer stora skillnader mellan
olika studentkategorier när det gäller refererande till informationskällor. Dessa skillnader
framstår som särskilt intressanta att beakta i skenet av det faktum att de båda
studentkategorier, blivande sjuksköterskor och designingenjörer, vars uppsatser har valts ut
för studium i den här magisteruppsatsen, har mer än snarlika utgångspunkter och
förutsättningar för att utföra det så kallade examensarbetet.
1.1. Bakgrund
Det projekt som denna uppsats stammar ur har sin upprinnelse i en erfarenhet jag gjort i
anslutning till mitt arbete som högskolebibliotekarie. Bland mina uppgifter ingick 4 att vara
kontaktbibliotekarie för en ingenjörsvetenskaplig institution. Det innebar bland annat att jag
regelbundet kom att ögna och i vissa fall läsa de examensarbeten som producerades av
institutionens studenter. I samband härmed slog det mig efter hand att det genomgående
verkade vara så att studenterna använde anmärkningsvärt få informationskällor i anslutning
till sitt uppsatsskrivande, åtminstone var referensförteckningarna i deras uppsatser inte särskilt
omfattande. Som kontaktbibliotekarie kände jag ett ansvar för att studenterna skulle dra nytta
av och i större utsträckning, än vad examensarbetena gav vid handen, använda de
informationsresurser som stod till deras förfogande. Jag beslöt mig därför för att ventilera
frågan med några av studenternas ämneslärare. I syfte att skapa ett underlag för diskussionen
med lärarna gjorde jag en kvantitativt orienterad studie, med fokus på referenslistor, av ett
urval examensarbeten. För att dessutom ha något att jämföra med riktade jag mina blickar mot
sjuksköterskestudenters examensarbeten och genomförde ytterligare en studie av samma slag.
1
I anslutning till uppsatsens problemformulering i avsnitt 1.1. ges exempel på litteratur som stöder detta
påstående.
2
Det är inte alldeles oproblematiskt att särskilja användning av information från informationssökning. Som
framhållits av exempelvis Limberg och Folkesson, så kan ”dessa båda ses som sammanvävda delar” (2006, s
15).
3
Vad ett examensarbete är kommer närmare bestämt att beskrivas i avsnitt 1.4. Så här långt kan konstateras att
termen examensarbete i stora drag är synonym med termen C-uppsats.
4
Att denna passage är författad i imperfekt har sin förklaring i att jag inte längre har de uppgifter jag redogör för
i texten.
5