Skriva och referera - BADA

Denna jämförande studie har jag arbetat vidare med och infogat som en del av föreliggande
arbete.
Uppsatsens forskningsproblem kan således formuleras enligt följande: den kategori studenter
som jag varit kontaktbibliotekarie för använder mindre information än omständigheterna
tillåter. Informationsresurser i form av exempelvis bibliografiska databaser och elektroniska
och tryckta tidskrifter förefaller inte användas i den utsträckning som skulle kunna vara fallet.
Dessutom: de använder påtagligt mindre information då de skriver sina examensarbeten än en
annan kategori studenter, med vilka de har flera beröringspunkter, trots att båda kategorierna
utgår från direktiv för uppsatsskrivning, som till stora delar är identiska.
Studier av studenters informationsanvändning är inte ovanliga i forskningslitteraturen. Det
forskningsproblem jag har definierat i det ovanstående har exempelvis noterats av Joanne E.
Callinan (2004) som studerat informationsanvändning bland biologistudenter på grundnivå.
Hennes studie visar på ett underutnyttjande av de ämnesspecifika databaser som
universitetsbiblioteket tillhandahåller. Däremot konstaterades ett utbrett användande av
läroböcker och material utdelat av lärare. Likaså var webbsidor en ofta använd
informationskälla (Ibid., s 95). Snarlika resultat visar en studie av dataingenjörsstudenter
utförd av Shaheen Majid och Ai Tee Tan (2002). Vid en rangordning med avseende till vad de
undersökta dataingenjörsstudenterna föredrog att använda mest blev resultatet som följer:
läroböcker, föreläsningar, Internet, vänner och manualer. Användandet av elektroniska
tidskrifter och databaser var lågt (Ibid., s 318). I en jämförande studie av ingenjörs- och
juridikstudenters informationssökning konstaterar Gillian Kerins, Ronan Madden och Crystal
Fulton (2004) att ingenjörsstudenterna framförallt föredrar att använda det de uppfattar som
lättillgängliga informationskällor. Majoriteten av ingenjörsstudenterna ansåg att Internet var
den mest lättillgängliga källan. Författarna konstaterar också att studenterna inte såg
bibliotekets digitala resurser med databaser och elektroniska tidskrifter som en specifik
informationskälla utan snarare som en del av det de övergripande rubricerade som Internet
(Ibid., ingen paginering).
1.2. Syfte och frågeställningar
Syftet med den här uppsatsen är således att öka och fördjupa förståelsen för varför
designingenjörsstudenter och sjuksköterskestudenter med liknande utgångspunkter presterar
så varierande resultat när det gäller refererande till informationskällor i anslutning till sitt
uppsatsskrivande. Uppsatsens fokus är avsett att vara på studenternas informationsanvändning
i anslutning till uppsatsskrivande. Jag har valt att göra detta utifrån ett diskursorienterat
perspektiv. I enlighet med detta perspektiv kan olika grupperingar av människor sägas utgöra
företrädare för en viss diskurs i det avseendet att medlemmarna i grupperingen delar ett till
stora delar gemensamt sätt att tala om och förstå världen.
Det diskursorienterade perspektivet går hand i hand med ett sociokulturellt perspektiv på
lärande, exempelvis så som det kommer till uttryck i Etienne Wengers och Jean Laves teori
om praktikgemenskaper (communities of practice), (se exempelvis Wenger, 1998). En
grundläggande tanke i denna teori är att människor lär genom informellt deltagande i sociala
gemenskaper.
De examensarbeten som ska studeras inom ramen för den här uppsatsen är författade av
studenter inom två treåriga program, sjuksköterskeprogrammet och
designingenjörsprogrammet. Studenterna befinner sig inom sina respektive discipliner, inom
6