Att knyta an, en livsviktig uppgift - Stiftelsen Allmänna Barnhuset
Att knyta an, en livsviktig uppgift - Stiftelsen Allmänna Barnhuset
Att knyta an, en livsviktig uppgift - Stiftelsen Allmänna Barnhuset
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
samspelet med föräldern och därför betecknas <strong>an</strong>knytning<strong>en</strong><br />
som desorg<strong>an</strong>iserad. I undersökningsgrupper bestå<strong>en</strong>de av<br />
”normalföräldrar” uppgår <strong>an</strong>del<strong>en</strong> barn med såd<strong>an</strong> <strong>an</strong>knytning<br />
till ca 10 proc<strong>en</strong>t och d<strong>en</strong> är främst kopplad till förekomst<strong>en</strong> av<br />
obearbetade förluster eller traum<strong>an</strong> hos föräldern (v<strong>an</strong> IJz<strong>en</strong>doorn<br />
m.fl., 1999). I uttalade riskgrupper, som barn till föräldrar med<br />
depression, missbruksproblem eller tidigare belagd förekomst av<br />
omsorgssvikt är <strong>an</strong>del<strong>en</strong> betydligt högre, upp till 80 proc<strong>en</strong>t (v<strong>an</strong><br />
IJz<strong>en</strong>doorn m.fl., 1999).<br />
Tidig <strong>an</strong>knytning och s<strong>en</strong>are utveckling<br />
D<strong>en</strong> tidiga <strong>an</strong>knytning<strong>en</strong>s betydelse för d<strong>en</strong> fortsatta utveckling<strong>en</strong><br />
har sin grund i de inre arbetsmodeller av samspelet med<br />
vårdarna som barnet bildar. En inre arbetsmodell k<strong>an</strong> beskrivas<br />
som <strong>en</strong> g<strong>en</strong>eraliserad m<strong>en</strong>tal repres<strong>en</strong>tation av barnets samspelserfar<strong>en</strong>heter<br />
med <strong>an</strong>knytningsperson<strong>en</strong>. D<strong>en</strong> inre arbetsmodell<strong>en</strong><br />
innehåller alltså både <strong>en</strong> repres<strong>en</strong>tation av barnet själv<br />
(som t.ex. värd eller inte värd att älskas) och av föräldern (som<br />
någon som barnet t.ex. k<strong>an</strong>/inte k<strong>an</strong> vända sig till och få<br />
beskydd när fara hotar). De inre arbetsmodeller som barnet<br />
utvecklar i samspelet med sina <strong>an</strong>knytningspersoner kommer att<br />
få betydelse för hur barnet samspelar med <strong>an</strong>dra människor<br />
(barn och vuxna) ut<strong>an</strong>för familj<strong>en</strong>.<br />
Arbetsmodellerna utvecklas till <strong>en</strong> g<strong>en</strong>eraliserad förvänt<strong>an</strong> på<br />
vad barnet k<strong>an</strong> förvänta sig av samspel i nära relationer t.ex. att<br />
bli uppskattad och beskyddad eller utnyttjad och hånad (Bowlby,<br />
1973). D<strong>en</strong>na g<strong>en</strong>eraliserade förvänt<strong>an</strong> kommer i sin tur att<br />
forma barnets sätt att närma sig och samspela med <strong>an</strong>dra personer.<br />
Uppföljningsundersökningar av barn som uppvisat desorg<strong>an</strong>iserad<br />
<strong>an</strong>knytning i åldern 12−18 månader visar att dessa barn<br />
löper <strong>en</strong> allvarligt ökad risk att utveckla främst aggressiva<br />
bete<strong>en</strong>derubbningar under förskole- och skolår<strong>en</strong>. Särskilt stor<br />
är risk<strong>en</strong> om barnet har <strong>en</strong> desorg<strong>an</strong>iserad <strong>an</strong>knytning och det<br />
samtidigt föreligger <strong>en</strong> eller flera psykosociala riskfaktorer (se<br />
ov<strong>an</strong>) (Lyons-Ruth, Alpern & Repacholi, 1993).<br />
38
Change language