Att knyta an, en livsviktig uppgift - Stiftelsen Allmänna Barnhuset

Förord
Med hjälp av forskning har kunskapen runt små barns psykiska
hälsa och sociala utveckling, samspels- och anknytningsmönster
ökat dramatiskt under senare år. Internationellt har det också
skett en omfattande metodutveckling när det gäller att göra bedömningar
och systematisera iakttagelser av samspelet mellan
föräldrar och barn samt föräldrars omsorgsförmåga.
Anknytningsteorin har ökat våra kunskaper, inte bara om
barnets utveckling, utan även om utvecklingen i ett längre tidsperspektiv.
Kvaliteten på anknytning och samspel under de
första åren får avgörande betydelse för hur barnet uppfattar sig
själv och hur det relaterar till andra människor. Eftersom de
mönster som formas under barnets första år är svåra att förändra
senare, är tidiga insatser av stor vikt när det finns brister i föräldra-barnrelationen.
Tyvärr visar denna rapport att bristerna i
allmänhet upptäcks sent och att samhällets skyddsnät för de allra
yngsta är svagt.
Även om barns utveckling påverkas av många olika faktorer,
är anknytning och tidigt samspel kanske den enskilda faktor som
har störst betydelse för barns psykiska hälsa. En stark och varm
bindning mellan barn och föräldrar kan ses som det bästa
skyddet mot misshandel, övergrepp, vanvård och försummelse.
Mot denna bakgrund ser Allmänna Barnhuset det som angeläget
att kunskapen om anknytning och samspel når ut till alla
som i sitt yrke möter i första hand små barn. Kunskap om
anknytningsteori behövs både i generella verksamheter som
barnhälsovården och förskolan och i verksamheter som har till
uppgift att bland annat utreda misstankar om omsorgssvikt, dvs.
den sociala barnavården och barn- och ungdomspsykiatrin.
Denna kunskap behövs också i verksamheter för äldre barn med
olika typer av problem, som kan bottna i den tidiga barndomen.
Även domstolar som beslutar om omhändertaganden av barn
bör vara medvetna om anknytningens betydelse och kon-