Att knyta an, en livsviktig uppgift - Stiftelsen Allmänna Barnhuset

Konflikter och våld i föräldrarnas relation
Att vänta barn betraktas i allmänhet som något positivt och man
föreställer sig att den gemensamma lyckan stärker parets relation.
Så är det också för de flesta, men det förekommer också att
konflikterna ökar och att våld kommer in i bilden redan under
graviditeten. I rapporten Barn i skuggan av våldet (Socialstyrelsen
2002) beskrivs att misshandeln av mamman i 80 procent av
fallen började under graviditeten eller barnets första levnadsmånader.
Den påfrestning som ankomsten av ett barn kan
utgöra för parrelationen finns rikligt beskriven i litteraturen. Att
den ökade arbetsbördan, oro och sömnlöshet, en förändrad
parrelation etc. medför större påfrestningar än paret klarar av,
framgår inte minst av att förhållandevis många skiljer sig under
småbarnsåren.
Om konfliktnivån mellan föräldrarna blir så hög att den leder
till en vårdnadstvist medför separationen i de flesta fall ytterligare
påfrestningar, eftersom de föräldrar som driver en vårdnadstvist
ofta befinner sig i ett näst intill permanent konflikttillstånd.
Det uppstår ett negativt känsloklimat och som i vissa
fall utvecklas till att bli en beständig del av barnets uppväxtvillkor
och därigenom en styrande faktor för personlighetsutvecklingen.
Rudolph Schaffer, professor i psykologi, hävdar att
föräldrakonflikter är en av de mest destruktiva upplevelserna för
barns mentala hälsa. Detta gäller i synnerhet de konflikter som
föregått en skilsmässa och som fortsätter i form av en vårdnadstvist
(Rejmer 2003).
Barn far inte illa bara av att bevittna fysiskt våld utan också
av verbala konflikter mellan föräldrarna. Även små barn uppfattar
aggressivitet och ett negativt laddat känslomässigt klimat
mellan föräldrarna. Eftersom barn föds med ett välutvecklat
affektivt system, har även små barn god förmåga att uppfatta
stämningar och känslor i sin omgivning.
Våld och aggressivitet påverkar barnet direkt, men det får
också indirekta konsekvenser genom att det påverkar anknytningen
mellan mamman och barnet. En mamma som lever i ett
kroniskt tillstånd av skräck, oro och/eller depression är dåligt
rustad att möta sitt barns känslomässiga behov. Forskarna
54