Att knyta an, en livsviktig uppgift - Stiftelsen Allmänna Barnhuset
Att knyta an, en livsviktig uppgift - Stiftelsen Allmänna Barnhuset
Att knyta an, en livsviktig uppgift - Stiftelsen Allmänna Barnhuset
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Psykologiska utredningsmetoder<br />
Av Pia Risholm Moth<strong>an</strong>der, specialist i klinisk psykologi och lektor vid<br />
Psykologiska Institution<strong>en</strong>, Stockholms universitet.<br />
Beslut som h<strong>an</strong>dlar om att värdera föräldrars omsorgsförmåga är<br />
svåra att fatta. De griper in i familjers innersta kärna och får ofta<br />
långtgå<strong>en</strong>de konsekv<strong>en</strong>ser för alla berörda. Därför måste<br />
beslut<strong>en</strong> vara välgrundade. Personal inom hälso- och sjukvård<strong>en</strong><br />
upplever emellertid ofta att bedömningar om föräldrars omsorgsförmåga<br />
är så svåra att göra att m<strong>an</strong> värjer sig mot att bli<br />
inbl<strong>an</strong>dad. Helst vill m<strong>an</strong> att socialtjänst<strong>en</strong>, som har det formella<br />
<strong>an</strong>svaret, <strong>en</strong>samma ska h<strong>an</strong>dlägga dessa är<strong>en</strong>d<strong>en</strong>. Detta är<br />
olyckligt för alla inbl<strong>an</strong>dade, inte minst för barn<strong>en</strong>. Frågeställningarna<br />
om föräldrars omsorgsförmåga ryms ofta i skärningspunkt<strong>en</strong><br />
mell<strong>an</strong> socialtjänst och psykiatri. Inte säll<strong>an</strong> ställs<br />
socialtjänst<strong>en</strong>s personal inför mycket svåra bedömningsfrågor<br />
som kräver djupgå<strong>en</strong>de kunskaper om barns behov och om<br />
barns utveckling, både d<strong>en</strong> normala och d<strong>en</strong> som avviker. Det är<br />
därför <strong>an</strong>geläget att på alla sätt förbättra formerna för samarbete<br />
mell<strong>an</strong> socialtjänst och psykiatri så att d<strong>en</strong> samlade kompet<strong>en</strong>s<strong>en</strong><br />
k<strong>an</strong> utnyttjas bättre.<br />
När <strong>en</strong> bedömning ska göras står vi inför <strong>en</strong> ”nu-situation”<br />
där vi k<strong>an</strong> se hur både barns och föräldrars tidigare erfar<strong>en</strong>heter<br />
påverkar hur nuet gestaltar sig. Om vi k<strong>an</strong> bedöma att föräldrarna<br />
har förmåga att bearbeta sin eg<strong>en</strong> historia, <strong>en</strong> historia som<br />
k<strong>an</strong>ske präglas av negativa eller destruktiva erfar<strong>en</strong>heter, k<strong>an</strong><br />
framtid<strong>en</strong> bli mer hoppfull för dem. Detta om de ges möjlig-<br />
het till bra hjälp. I dessa fall k<strong>an</strong> m<strong>an</strong> faktiskt säga att nuet har<br />
makt att ändra det förflutna så att framtid<strong>en</strong> k<strong>an</strong> bli mer positiv.<br />
<strong>Att</strong> göra bedömningar av föräldrars förmåga till utveckling är<br />
emellertid inte lätt. Hur ska vi veta att det inte red<strong>an</strong> har gått för<br />
69
Change language