bth2013bostrom.pdf (2110 kB, öppnas i nytt fönster) - Blekinge ...

More documents

Recommendations

Info

Städernas agora var en plats för att fatta beslut i direktdemokratin. Från antiken till barocken var dock torgen främst platser för makten själv att visa och utöva sin makt. Idag har världens demokratier nya former för parlament. Den representativa demokratin tar plats i slutna byggnader och debatten först främst i media, därför har torgen idag en förändrad betydelse. Dock med samma funktion som förr i tiden, att vara en plats där människor kan se och synas, lyssna och bli hörda på. Sören Olsson skriver i ”Det offentliga stadslivets förändringar” (Olsson, 2000) om anledningarna till varför offentlighet behövs i en stad. Publika rum ger möjligheten att se och bli sedd och att delta i stadslivet genom att visa upp sig. Han menar vidare att vi lär oss att vara toleranta när vi ser olikheter mellan människor, att vi förstår att vi är en del av ett samhälle samt att offentliga rum har betydelse för möjligheten till politiska möten och demonstrationer. Modernismen och utvecklingen av stora industriella städer skapade idén om demokratiska urbana rum. Fredrick Law Olmstead, landskapsarkitekt i 1800-talets Amerika var intresserad av hur planering och landskapsarkitektur kunde stödja utvecklingen av den unga demokratin(Kjeldsen red, 2012:170). Han utvecklade idén om den moderna stadsparken, där Central Park i New York är den mest kända av dem. Han ansåg att en demokratisk plats hade tre viktiga egenskaper, den skulle fungera som en gemensam identifikationspunkt som stadens invånare kunde vara stolta över, den skulle stärka människors karaktär och moral då de kom i kontakt med naturen. Främst skulle det vara en plats i staden för den strikt klassuppdelade befolkningen att mötas på en plats med fri och jämlik tillgång för alla oavsett socioekonomisk och etnisk bakgrund. Parken skulle fungera som en plats för utjämning av spänningar mellan stadens fattiga och rika (Kjeldsen red, 2012:170). I dagens städer är många av de platser vi rör oss på privata eller med begränsade åtkomst, det kommersiella rummet kan i en stor stad upplevas som större än det allmänna. De kommersiella mötesplatserna som köpcentrum och gallerior fungerar som mötesplatser, men med begränsad möjlighet till rörelse 18
och handlingsfrihet (Mötesplatser i Stockholmsregionen, 2010:12). Där är stadens parker och torg komplement till dessa, och fungerar som mer demokratiska urbana rum eftersom de är disponibla för ett mer varierat bruk. Stadens invånare skapar genom möten med varandra en förståelse för olika livssituationer och förutsättningar. Journalisten och författaren Jane Jacobs beskriver i The death and life of great american cities (Jacobs, 1993) att ett antal små möten i staden mellan människor till slut skapar en stor tillit. Det sociala kapitalet ökar i och med antalet möten och på så sätt är offentliga platser som ger möjlighet till möten, av väsentlig betydelse i en stad. Jacobs menar att de möten som sker varje dag i den miljö man har kring sin bostad skapar trygghet och kontakt mellan invånarna. (Jacobs, 1993:37-38). Monofunktionella miljöer skapar inte möten (Jacobs, 1993:46-47), utan det är då vi rör oss i ett gemensamt rum med samspel mellan vardagens olika göromål som den kontakt som behövs mellan människor för att skapa trygghet uppkommer. Urbanisten Ali Madanipour skriver att de offentliga platserna i städerna en gång var resterna av stadsutveckling men att de idag har blivit ett bland andra fokus i omvandlingen av städer (Madanipour, 2005). Då städer i en allt mer globaliserad värld måste konkurrera med varandra behöver de kännetecken och landmärken för att utmärka sig. Städerna strävar efter att marknadsföra sig som spännande och attraktiva och behöver därför en snygg förpackning. Därför är fastigheter med närliggande populära publika miljöer säkra för investerare då exempelvis parker uppfattas indikera på vad som upplevs som just attraktivt i en stadsmiljö. Europa har offentliga platser med hög kvalitet som uppskattas och värderas av sina invånare, ett resultat av en medvetenhet om offentliga platsers betydelse. Dock har denna betydelse förändrats. Platsen har gått från att vara en representativ park, till en funktion som landmärke, oas i staden och mötesplats. Eftersom de ekonomiska faktorerna är grundläggande för en stad och dess framtid innebär det att de sociala och miljömässiga dimensionerna måste konkurrera med de ekonomiska (Madanipour, 2005). Ekonomiska faktorer styr användning av mark och därför kan de sociala värdena komma i andra hand. Ytterligare en utmaning för städer är att vara medvetna om att även 19
Page 1 and 2: DEN URBANA TRÄDGÅRDEN - ett själ
Page 3 and 4: Innehållsförteckning Sammanfattni
Page 5 and 6: Sammanfattning Grönstruktur och pa
Page 7 and 8: trädgård tillåter inte fotbollss
Page 9 and 10: kolonirörelsen beskriven. För att
Page 11 and 12: 2.3 Berlin och tradition av informe
Page 13 and 14: fallstudierna i vissa fall var låg
Page 15 and 16: den befinner sig på en plats som t
Page 17 and 18: Utformandet av intervjufrågorna oc
Page 19 and 20: Malmö har blivit en badplats och t
Page 21: lommor i städernas parker fick st
Page 25 and 26: uppgift i staden, så som Fredrick
Page 27 and 28: Det som dessa Jacobs, Gehl och Mada
Page 29 and 30: Lefebvre menar att endast en kritis
Page 31 and 32: 3.4 Självorganisering och rätten
Page 33 and 34: evara stadsdelar och karaktärer el
Page 35 and 36: 3.5 Urbana Trädgårdar 3.5.1 Förv
Page 37 and 38: förvaltningsform marken har är in
Page 39 and 40: heterotopier som bara existerar und
Page 41 and 42: etydelse av vissa gester och ritual
Page 43 and 44: 4. Fallstudier 4.1 Berlin Farm Lab
Page 45 and 46: Karta över Marktlücke och dess n
Page 47 and 48: Karta över Bauerngarten och dess n
Page 49 and 50: prova att realisera på en oanvänd
Page 51 and 52: det till en helhet. Hon berättade
Page 53 and 54: Ahlers Charlin menade att en trädg
Page 55 and 56: informanterna spenderade tid i trä
Page 57 and 58: delade sin lott med hade hittat en
Page 59 and 60: trädgård och inte bara prata med
Page 61 and 62: erättar han att det finns ett fler
Page 63 and 64: Han berättade att han tror att de
Page 65 and 66: att trädgården var viktigt för o
Page 67 and 68: arbeta och leva i staden, detta kan
Page 69 and 70: fick däremot tillstånd att approp
Page 71 and 72: En informant beskrev det som att pl
Page 73 and 74:
den kollektiva användningen en mö
Page 75 and 76:
finns. Det har alltså varit svårt
Page 77 and 78:
trädgårdar eller att någon byggt
Page 79 and 80:
8. Referenser Litteratur Bondeson,
Page 81 and 82:
Nationalencyklopedin. trädgård. h
Page 83 and 84:
Intervjufrågor till Max von Grafen
show all

bth2013bostrom.pdf (2110 kB, öppnas i nytt fönster) - Blekinge ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?