bth2013bostrom.pdf (2110 kB, öppnas i nytt fönster) - Blekinge ...

More documents

Recommendations

Info

städer vill ha kontakt med naturen, i både sin närhet och på platser längre ifrån sitt boende. De gröna ytorna kan vara små och ändå ge den effekt på kontakt med naturen som besökaren vill ha. Då stadslandskapet breder ut sig och blir större kan avstånden till naturområden bli längre, genom att möjliggöra ytor i staden kan behoven tillfredställas i bostadsnära miljö. Kontakt med naturen är möjligtvis en minsta gemensam nämnare för den vitt skilda gruppen människor som bor i en stad. Invånare med olika bakgrund verkar kunna enas om att det finns positiva värden i kontakt med natur. Därför kan natur i form av parker och trädgårdar tolkas som ett medium som möjliggör möten. En basketplan i staden är en mötesplats där främlingar kan enas kring sitt intresse för sporten, kanske är parken och trädgården ett rum i staden som är fritt att förändra användningen av, det kan ge kontakt till naturen men det kan också fungera som en friyta att fylla efter det behov som finns. Engagemanget tar sig uttryck både genom ett aktivt deltagande i formandet av platsen eller genom ett passivt deltagande genom besök på platsen och tillvaratagande av de möjligheter som ges i form av en oas och som avbrott i stadsmiljön. De urbana trädgårdarna har då de förändrar platsen, inbjuder de som besöker platsen att ta del av förändringen, en ständigt pågående process av appropriering. Parker i städerna behövs för att ge den kontakt med natur som stadsinvånarna vill ha, men saknar i jämförelse med de urbana trädgårdarna möjlighet till appropriering. De urbana trädgårdarna kan på så sätt komplettera grönstrukturen där den saknas och lägga till en social dimension i den. Den sociala dimensionen som skapas då platser är formade ur självorganisering och approprierade av de som använder den. Vilken funktion som mötesplats har den urbana trädgården? För den egna gruppen respektive möten mellan främlingar? Platserna för de urbana trädgårdarna är ”mellanrum” i staden, platser som tidigare var utan bruk och som finns mellan andra funktioner. Det är i dessa mellanrum som självorganiserade initiativ kan ta plats, oavsett om det är urbana 72
trädgårdar eller att någon byggt ett fotbollsmål. De kan därför ses som bidragande till att göra nätet av aktiviteter och relationer i staden tätare. I staden behövs rum för rekreation i ensamhet och interaktion tillsammans. Avskildhet från stadslivet behövs finnas i staden eftersom det är där stadsborna finns. Interaktion kan möjliggöras genom att tillåta påverkan på stadsrummet. Genom att låta mellanrummen finnas ges plats för de behov som finns på platsen. Offentliga platser kan planeras på så sätt så att de inte är ”färdiga” från början. På så sätt kan de approprieras och bli mötesplatser. Genom att tillåta de som ska använda platsen att påverka dess utformning genom bruk av platsen ges möjligheten att tillägna sig rummet. En process som sker ur självorganisering skapar värden på platsen som inte på annat sätt kan ges den. Dock behöver initiativet vara genuint för att dessa värden ska skapas. Därför kan det bara ske om möjlighet till dessa mellanrumsplatser finns. Urbana trädgårdar är dock ingen enhetlig verksamhet, de olika fallstudierna skiljer sig brett åt och har därför skild påverkan för upplevelsen av platsens identitet och om integration mellan människor som möjliggörs. Integration sker inom den aktivt odlande gruppen, en grupp som innan odlingen inte var en enhet och som i olika grad är möjlig att bli en del av. På så sätt skapas möten mellan främlingar i trädgårdar, d v s mellan personer som inte tidigare kände varandra. Möten sker mellan de deltagande i trädgårdarna men uppsatsen har belyst att interaktionen mellan personer som är engagerade inuti trädgården är begränsad mellan de som är aktiva i formandet av platsen och de som ”bara” besöker den. En utvärdering av de förutsättningar som urbana trädgårdar ger kan beskrivas som att de ger möjlighet till mötesplatser och på så sätt integration mellan människor. Dock att det är avgränsat till den i trädgården aktiva gruppen, en grupp som dock är tillgänglig att ta del av för utomstående. Deras närvaro på en plats bidrar till att förändra platsen, dock är trädgårdarna ofta en del av en större utveckling av den aktuella stadsdelen eller kvarteret. Att urbana trädgårdar är självinitierade ger deltagarna en upplevelse av att de har tillägnat 73
Page 1 and 2:
DEN URBANA TRÄDGÅRDEN - ett själ
Page 3 and 4:
Innehållsförteckning Sammanfattni
Page 5 and 6:
Sammanfattning Grönstruktur och pa
Page 7 and 8:
trädgård tillåter inte fotbollss
Page 9 and 10:
kolonirörelsen beskriven. För att
Page 11 and 12:
2.3 Berlin och tradition av informe
Page 13 and 14:
fallstudierna i vissa fall var låg
Page 15 and 16:
den befinner sig på en plats som t
Page 17 and 18:
Utformandet av intervjufrågorna oc
Page 19 and 20:
Malmö har blivit en badplats och t
Page 21 and 22:
lommor i städernas parker fick st
Page 23 and 24:
och handlingsfrihet (Mötesplatser
Page 25 and 26: uppgift i staden, så som Fredrick
Page 27 and 28: Det som dessa Jacobs, Gehl och Mada
Page 29 and 30: Lefebvre menar att endast en kritis
Page 31 and 32: 3.4 Självorganisering och rätten
Page 33 and 34: evara stadsdelar och karaktärer el
Page 35 and 36: 3.5 Urbana Trädgårdar 3.5.1 Förv
Page 37 and 38: förvaltningsform marken har är in
Page 39 and 40: heterotopier som bara existerar und
Page 41 and 42: etydelse av vissa gester och ritual
Page 43 and 44: 4. Fallstudier 4.1 Berlin Farm Lab
Page 45 and 46: Karta över Marktlücke och dess n
Page 47 and 48: Karta över Bauerngarten och dess n
Page 49 and 50: prova att realisera på en oanvänd
Page 51 and 52: det till en helhet. Hon berättade
Page 53 and 54: Ahlers Charlin menade att en trädg
Page 55 and 56: informanterna spenderade tid i trä
Page 57 and 58: delade sin lott med hade hittat en
Page 59 and 60: trädgård och inte bara prata med
Page 61 and 62: erättar han att det finns ett fler
Page 63 and 64: Han berättade att han tror att de
Page 65 and 66: att trädgården var viktigt för o
Page 67 and 68: arbeta och leva i staden, detta kan
Page 69 and 70: fick däremot tillstånd att approp
Page 71 and 72: En informant beskrev det som att pl
Page 73 and 74: den kollektiva användningen en mö
Page 75: finns. Det har alltså varit svårt
Page 79 and 80: 8. Referenser Litteratur Bondeson,
Page 81 and 82: Nationalencyklopedin. trädgård. h
Page 83 and 84: Intervjufrågor till Max von Grafen
show all

bth2013bostrom.pdf (2110 kB, öppnas i nytt fönster) - Blekinge ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?