22.08.2013 Views

bth2013bostrom.pdf (2110 kB, öppnas i nytt fönster) - Blekinge ...

bth2013bostrom.pdf (2110 kB, öppnas i nytt fönster) - Blekinge ...

bth2013bostrom.pdf (2110 kB, öppnas i nytt fönster) - Blekinge ...

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Appropriation är vad som sker när ett rum i staden blir modifierat i syfte att<br />

uppfylla ett behov för en viss grupp. Det som förändras kan vara en egendom<br />

men också en plats i staden som brukas som om den vore publik och som tas i<br />

besittning. I den moderna staden är majoriteten av stadens rum redan<br />

dominerade, alltså i anspråkstagna av annan verksamhet eller handling som inte<br />

kommer från stadens invånare själva. Dock kan den sociala uppfattningen av en<br />

plats styra över de officiella reglerna av platsens bruk.<br />

Rätten till staden betyder möjligheten att delta och att appropriera staden för att<br />

uppfylla de behov stadsinvånaren har. Därför kan en urban trädgård trots sin<br />

appropriation som kan hindra annan verksamhet ses som ett icke dominerande<br />

rum. Det som föreligger appropriation är självorganisering av stadens invånare<br />

och motiv till att förändra staden. Självorganisering karaktäriseras av att det finns<br />

en agenda och att det finns delvis egna resurser, det är initiativ som kommer<br />

”underifrån” från stadens invånare. Det kan vara byggt på en motsättning, men<br />

kan också sträva mot att skapa någon slags förändring, i detta fall en förändring<br />

av stadsrummet.<br />

Motiven kan handla om att stadsinvånarna vill förbättra sin vardagliga miljö, att<br />

de vill ha en annan funktion än den som finns eller att det handlar om<br />

egenvärdet i aktiviteten och platsskapandet. Motiven är dock en del av en<br />

process och de kan förändras under tiden.<br />

Processer som förändrar platser kan leda till att områden gentrifieras. Resultatet<br />

av förändringen kan leda till att en ny kulturell identitet blir den rådande och till<br />

höjda hyror då dynamiken av verksamheterna och de människor som rör sig på<br />

platsen förändras. De nya estetiska uttrycken ger distrikten en ny karaktär som<br />

bryter med vad de långvariga invånarna är vana vid vilket stegvis skapar en<br />

plats för en annan kulturell grupp och gemenskap.<br />

Urbana trädgårdar kan jämföras med begreppet heterotopi som speglar vad<br />

samhället inte är och visar på en ”annanhet”, hetero – latin för olika och topos –<br />

latin för plats. En urban trädgård kan ses som ett fysiskt försök att skapa en utopi<br />

eller att skapa en plats parallell till resten av samhället där andra värderingar<br />

råder.<br />

38

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!