bth2013bostrom.pdf (2110 kB, öppnas i nytt fönster) - Blekinge ...

Appropriation är vad som sker när ett rum i staden blir modifierat i syfte att
uppfylla ett behov för en viss grupp. Det som förändras kan vara en egendom
men också en plats i staden som brukas som om den vore publik och som tas i
besittning. I den moderna staden är majoriteten av stadens rum redan
dominerade, alltså i anspråkstagna av annan verksamhet eller handling som inte
kommer från stadens invånare själva. Dock kan den sociala uppfattningen av en
plats styra över de officiella reglerna av platsens bruk.
Rätten till staden betyder möjligheten att delta och att appropriera staden för att
uppfylla de behov stadsinvånaren har. Därför kan en urban trädgård trots sin
appropriation som kan hindra annan verksamhet ses som ett icke dominerande
rum. Det som föreligger appropriation är självorganisering av stadens invånare
och motiv till att förändra staden. Självorganisering karaktäriseras av att det finns
en agenda och att det finns delvis egna resurser, det är initiativ som kommer
”underifrån” från stadens invånare. Det kan vara byggt på en motsättning, men
kan också sträva mot att skapa någon slags förändring, i detta fall en förändring
av stadsrummet.
Motiven kan handla om att stadsinvånarna vill förbättra sin vardagliga miljö, att
de vill ha en annan funktion än den som finns eller att det handlar om
egenvärdet i aktiviteten och platsskapandet. Motiven är dock en del av en
process och de kan förändras under tiden.
Processer som förändrar platser kan leda till att områden gentrifieras. Resultatet
av förändringen kan leda till att en ny kulturell identitet blir den rådande och till
höjda hyror då dynamiken av verksamheterna och de människor som rör sig på
platsen förändras. De nya estetiska uttrycken ger distrikten en ny karaktär som
bryter med vad de långvariga invånarna är vana vid vilket stegvis skapar en
plats för en annan kulturell grupp och gemenskap.
Urbana trädgårdar kan jämföras med begreppet heterotopi som speglar vad
samhället inte är och visar på en ”annanhet”, hetero – latin för olika och topos –
latin för plats. En urban trädgård kan ses som ett fysiskt försök att skapa en utopi
eller att skapa en plats parallell till resten av samhället där andra värderingar
råder.
38