bth2013bostrom.pdf (2110 kB, öppnas i nytt fönster) - Blekinge ...
bth2013bostrom.pdf (2110 kB, öppnas i nytt fönster) - Blekinge ...
bth2013bostrom.pdf (2110 kB, öppnas i nytt fönster) - Blekinge ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Appropriation är vad som sker när ett rum i staden blir modifierat i syfte att<br />
uppfylla ett behov för en viss grupp. Det som förändras kan vara en egendom<br />
men också en plats i staden som brukas som om den vore publik och som tas i<br />
besittning. I den moderna staden är majoriteten av stadens rum redan<br />
dominerade, alltså i anspråkstagna av annan verksamhet eller handling som inte<br />
kommer från stadens invånare själva. Dock kan den sociala uppfattningen av en<br />
plats styra över de officiella reglerna av platsens bruk.<br />
Rätten till staden betyder möjligheten att delta och att appropriera staden för att<br />
uppfylla de behov stadsinvånaren har. Därför kan en urban trädgård trots sin<br />
appropriation som kan hindra annan verksamhet ses som ett icke dominerande<br />
rum. Det som föreligger appropriation är självorganisering av stadens invånare<br />
och motiv till att förändra staden. Självorganisering karaktäriseras av att det finns<br />
en agenda och att det finns delvis egna resurser, det är initiativ som kommer<br />
”underifrån” från stadens invånare. Det kan vara byggt på en motsättning, men<br />
kan också sträva mot att skapa någon slags förändring, i detta fall en förändring<br />
av stadsrummet.<br />
Motiven kan handla om att stadsinvånarna vill förbättra sin vardagliga miljö, att<br />
de vill ha en annan funktion än den som finns eller att det handlar om<br />
egenvärdet i aktiviteten och platsskapandet. Motiven är dock en del av en<br />
process och de kan förändras under tiden.<br />
Processer som förändrar platser kan leda till att områden gentrifieras. Resultatet<br />
av förändringen kan leda till att en ny kulturell identitet blir den rådande och till<br />
höjda hyror då dynamiken av verksamheterna och de människor som rör sig på<br />
platsen förändras. De nya estetiska uttrycken ger distrikten en ny karaktär som<br />
bryter med vad de långvariga invånarna är vana vid vilket stegvis skapar en<br />
plats för en annan kulturell grupp och gemenskap.<br />
Urbana trädgårdar kan jämföras med begreppet heterotopi som speglar vad<br />
samhället inte är och visar på en ”annanhet”, hetero – latin för olika och topos –<br />
latin för plats. En urban trädgård kan ses som ett fysiskt försök att skapa en utopi<br />
eller att skapa en plats parallell till resten av samhället där andra värderingar<br />
råder.<br />
38