bth2013bostrom.pdf (2110 kB, öppnas i nytt fönster) - Blekinge ...
bth2013bostrom.pdf (2110 kB, öppnas i nytt fönster) - Blekinge ...
bth2013bostrom.pdf (2110 kB, öppnas i nytt fönster) - Blekinge ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
1. Inledning<br />
1.1 Problemformulering<br />
Städer förknippas med sina parker, Stockholm med Kungsträdgården, New York<br />
med Central Park och Berlin med Tiergarten. De har en funktion som landmärken,<br />
mötesplatser och är en del av stadens identitet, precis som den lilla<br />
kvartersparken. I allt tätare städer har grönområden en viktig ekologisk funktion<br />
som ger plats för flora och fauna och som dämpar effekter av klimatväxlingar.<br />
Grönska är motsatsen till de hårdgjorda ytor som främst karaktäriserar vad som är<br />
en stad. Samtidigt är stadens grönstruktur en central aspekt att beakta för att<br />
undersöka livsförhållanden i en stad.<br />
Gränsen mellan vad som är stad och vad som är land blir otydlig när<br />
stadslandskapet breder ut sig. Urbanitetens och landsbygdens kännetecken<br />
smälter samman i städers periferi men samtidigt är grönska en exklusivitet i<br />
staden. Kolonirörelsen ville på sin tid möjliggöra kontakt med naturen för<br />
stadsbon, och idag finns en utvecklad och förändrad närvaro av grönska i<br />
städer. Privata initiativ som vill öka grönskan i staden finner plats för det på tak,<br />
kring träd på trottoarer, i stadens mellanrum och på oanvända tomter.<br />
I Sverige finns exempelvis projektet Stadsjord i Göteborg som har en odling vid<br />
Brunnsparken i väntan på att tomten permanent exploateras. I Stockholm gör<br />
projektet Trädgården På Spåret om ett bortglömt spårområde på Södermalm till<br />
en trädgård och mötesplats och i Malmö vill nätverket Mykhorrhiza skapa<br />
uppmärksamhet om lokal matförsörjning. Att urbana trädgårdar är ett nutida<br />
fenomen visar sig också genom att Stockholms Universitet nu erbjuder en kurs i<br />
stadsodling.<br />
I de fall då mark tas i anspråk utan tillåtelse och används som om den vore<br />
offentlig kan konflikter uppstå. Mellan ägaren av marken, andra som har anspråk<br />
på platsen och de informella förvaltarna, i detta fall odlare. Att en plats<br />
approprieras av en grupp som förändrar platsen efter sina önskemål kan skapa<br />
en utestängning och segregation eftersom det förhindrar annan användning. En<br />
2