bth2013bostrom.pdf (2110 kB, öppnas i nytt fönster) - Blekinge ...

More documents

Recommendations

Info

1. Inledning 1.1 Problemformulering Städer förknippas med sina parker, Stockholm med Kungsträdgården, New York med Central Park och Berlin med Tiergarten. De har en funktion som landmärken, mötesplatser och är en del av stadens identitet, precis som den lilla kvartersparken. I allt tätare städer har grönområden en viktig ekologisk funktion som ger plats för flora och fauna och som dämpar effekter av klimatväxlingar. Grönska är motsatsen till de hårdgjorda ytor som främst karaktäriserar vad som är en stad. Samtidigt är stadens grönstruktur en central aspekt att beakta för att undersöka livsförhållanden i en stad. Gränsen mellan vad som är stad och vad som är land blir otydlig när stadslandskapet breder ut sig. Urbanitetens och landsbygdens kännetecken smälter samman i städers periferi men samtidigt är grönska en exklusivitet i staden. Kolonirörelsen ville på sin tid möjliggöra kontakt med naturen för stadsbon, och idag finns en utvecklad och förändrad närvaro av grönska i städer. Privata initiativ som vill öka grönskan i staden finner plats för det på tak, kring träd på trottoarer, i stadens mellanrum och på oanvända tomter. I Sverige finns exempelvis projektet Stadsjord i Göteborg som har en odling vid Brunnsparken i väntan på att tomten permanent exploateras. I Stockholm gör projektet Trädgården På Spåret om ett bortglömt spårområde på Södermalm till en trädgård och mötesplats och i Malmö vill nätverket Mykhorrhiza skapa uppmärksamhet om lokal matförsörjning. Att urbana trädgårdar är ett nutida fenomen visar sig också genom att Stockholms Universitet nu erbjuder en kurs i stadsodling. I de fall då mark tas i anspråk utan tillåtelse och används som om den vore offentlig kan konflikter uppstå. Mellan ägaren av marken, andra som har anspråk på platsen och de informella förvaltarna, i detta fall odlare. Att en plats approprieras av en grupp som förändrar platsen efter sina önskemål kan skapa en utestängning och segregation eftersom det förhindrar annan användning. En 2
trädgård tillåter inte fotbollsspel eller lek med hund. Att en plats får en ny betydelse och funktion kan skapa värden för fler än de som förändrat platsen och leda till nya mötesplatser. Dock kan en förändrad användning leda till att skapa en ny dynamik av vilka som rör sig på platsen och i stadsdelen och på så sätt byta och förändra den kulturella gruppen och gemenskapen. Är intresset för odling och trädgårdar i städer en kulturell vändning mot en mer medveten hållning till stad och lands samspel? Eller är det en trend för kontorsarbetande stadsbor som vill ha autentiska upplevelser och därför ser praktiskt arbete i naturen som en lyx? Är det en ökad medvetenhet om miljöfrågor och en vilja att producera sin egen mat eller handlar det om en strävan att tillägna sig och själv forma staden som är anledningarna till att urbana trädgårdar skapas? Bidrar de urbana trädgårdarna till att skapa en tydligare identitet för platsen de finns på och hur påverkar deras tillkomst hur de uppfattas? Vilka typer av möten sker på platsen och möjliggör de urbana trädgårdarna rum för möten med annat primärt syfte än odling? 1.2 Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka rumsliga och sociala förutsättningar som urbana trädgårdar ger vad gäller upplevelsen av platsens identitet och integration mellan människor. Vilka motiv finns till engagemang i urbana trädgårdar? På vilket sätt tar sig engagemanget uttryck? Hur påverkas den urbana trädgårdens förvaltning de engagerades upplevelse av den? Vilken funktion som mötesplats har den urbana trädgården? För den egna gruppen respektive möten mellan främlingar? 3
Page 1 and 2: DEN URBANA TRÄDGÅRDEN - ett själ
Page 3 and 4: Innehållsförteckning Sammanfattni
Page 5: Sammanfattning Grönstruktur och pa
Page 9 and 10: kolonirörelsen beskriven. För att
Page 11 and 12: 2.3 Berlin och tradition av informe
Page 13 and 14: fallstudierna i vissa fall var låg
Page 15 and 16: den befinner sig på en plats som t
Page 17 and 18: Utformandet av intervjufrågorna oc
Page 19 and 20: Malmö har blivit en badplats och t
Page 21 and 22: lommor i städernas parker fick st
Page 23 and 24: och handlingsfrihet (Mötesplatser
Page 25 and 26: uppgift i staden, så som Fredrick
Page 27 and 28: Det som dessa Jacobs, Gehl och Mada
Page 29 and 30: Lefebvre menar att endast en kritis
Page 31 and 32: 3.4 Självorganisering och rätten
Page 33 and 34: evara stadsdelar och karaktärer el
Page 35 and 36: 3.5 Urbana Trädgårdar 3.5.1 Förv
Page 37 and 38: förvaltningsform marken har är in
Page 39 and 40: heterotopier som bara existerar und
Page 41 and 42: etydelse av vissa gester och ritual
Page 43 and 44: 4. Fallstudier 4.1 Berlin Farm Lab
Page 45 and 46: Karta över Marktlücke och dess n
Page 47 and 48: Karta över Bauerngarten och dess n
Page 49 and 50: prova att realisera på en oanvänd
Page 51 and 52: det till en helhet. Hon berättade
Page 53 and 54: Ahlers Charlin menade att en trädg
Page 55 and 56: informanterna spenderade tid i trä
Page 57 and 58:
delade sin lott med hade hittat en
Page 59 and 60:
trädgård och inte bara prata med
Page 61 and 62:
erättar han att det finns ett fler
Page 63 and 64:
Han berättade att han tror att de
Page 65 and 66:
att trädgården var viktigt för o
Page 67 and 68:
arbeta och leva i staden, detta kan
Page 69 and 70:
fick däremot tillstånd att approp
Page 71 and 72:
En informant beskrev det som att pl
Page 73 and 74:
den kollektiva användningen en mö
Page 75 and 76:
finns. Det har alltså varit svårt
Page 77 and 78:
trädgårdar eller att någon byggt
Page 79 and 80:
8. Referenser Litteratur Bondeson,
Page 81 and 82:
Nationalencyklopedin. trädgård. h
Page 83 and 84:
Intervjufrågor till Max von Grafen
show all

bth2013bostrom.pdf (2110 kB, öppnas i nytt fönster) - Blekinge ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?