amiska lella, dynam lla, dyn Parallelella, dynam P representationer i ...

3 Preliminära analyser
99
___________________________________________________________
nya begreppsbetydelser i individens kognitiva struktur beror av individens
ansträngning för att sträva efter denna integration, av kvantiteten och kvaliteten
på individens existerande, relevanta kognitiva struktur men också av individens
varierande tillvägagångssätt och varierande emotionella dispositioner. Vid rent
mekaniskt (utantill-)lärande förekommer det inga nämnvärda integrationer av
nya begreppsbetydelser. Emellertid är det svårt att underlätta för eleverna att
förvärva en kraftfull och giltig begreppsram (Novak, 2002, s. 551–552).
Eleverna hjälps i sitt självständiga lärande om de har begreppsförståelse
(Bransford, Brown & Cocking, 1999). Väsentlig är förståelsen av principer och
orsaksmodeller, dvs. att etablera samband mellan verkliga händelser och de
allmängiltigheter som representerar dem och att lära sig om nätverket av
orsakssamband bland dessa händelser (Reigeluth, 1999).
Olika typer av förståelse
Begreppet förståelse kan analyseras ur ett flertal synvinklar och Janvier (1987b)
förliknar begreppet med ett isberg som ”hemlighåller mer än det visar” (s. 67).
Janvier framhåller några karakteristiska drag:
1. Understanding can be checked by the realization of definite mental acts. It
implies a series of complex activities.
2. It presupposes automatic (or automatized) actions monitored by reflexion and
planning mental processes. Therefore, understanding cannot be exclusively
identified with reflected mental activities on concepts.
3. Understanding is an ongoing process. The construction of a ramified system
of concepts in the brain is what brings in understanding.
...
4. Several researchers attempt to determine stages in understanding. We incline
to believe that understanding is a cumulative process mainly based upon the
capacity of dealing with an ”ever-enriching” set of representations. The idea of
stages involves a unidimensional ordering contrary to observations.
Perkins (1993) och Perkins, Crismond, Simmons och Unger (1995) har ett
prestationsperspektiv på förståelse som de kallar ”understanding performance”
eller ”performance of understanding”, här översatt till förståelseprestation. Det
handlar om att en elev kan bygga på och demonstrera sin förståelse genom att
omforma, utveckla, härleda från och tillämpa det som han redan vet.
Utmärkande egenskaper för en förståelseprestation är för det första att
människor kan visa prov på sin förståelse av saker genom att lägga fram
förklaringar. För det andra uttrycker människor sin förståelse genom förklaringar
som har konstruerats av riklig relationell kunskap. Den tredje egenskapen
handlar om att människor demonstrerar sin förståelse genom att omarbeta och
utvidga sina förklaringar (Perkins et al., 1995, s. 72–73).
En människa behöver ha tillgång till ett rikt nätverk av begrepp, som kodats
mentalt i form av t.ex. ord, bilder eller formella principer, dvs. en förklaringsstruktur.
Denna är mer än en memorerad förklaring, eftersom den kan utvidgas