amiska lella, dynam lla, dyn Parallelella, dynam P representationer i ...

3 Preliminära analyser
35
___________________________________________________________
eleverna inte har kunnat överblicka samband och strukturer till och med i enkla
fysikaliska förlopp. Svårigheterna med att tillägna sig mentala representationer
kan elimineras genom att aktivt och intensivt vara med om att framställa, förklara
och tolka reella processer.
Praktiskt arbete som utförs av eleverna och som har planerats och förberetts av
läraren beskrivs med termen laboration. Laborationerna följer inte sällan en
kokboksprincip, där varje steg är noggrant beskrivet (se Tobin, Espinet, Byrd &
Adams, 1988, s. 443). I det fall laborationen har en mer öppen karaktär blir laborationsarbetet
osystematiskt och har svaga effekter på lärandet. Den ovan
omnämnda bristen på fysikutrustning, som också beror på det höga pris
utrustningen betingar, tvingar läraren att arrangera laborationerna som stationslaborationer.
Denna laborationsform innebär att en elevgrupp arbetar vid varje
station och successivt byter station tills alla stationer har passerats. Nackdelen
med stationslaborationer är att laborationsarbetet kommer in relativt sent i
kursen, ofta rentav i slutet av kursen. En ansenlig stoffmängd måste gås igenom
för att eleverna ska få den förkunskap som behövs för att kunna laborera. En
alltför tidigt insatt stationslaboration får igen den konsekvensen att eleverna
ännu inte känner de begrepp och samband som ska undersökas i laborationen.
Slutsatsen är att stationslaborationer ofta saknar den verkliga kontakten med det
aktuella begreppsområde som för tillfället undervisas.
I den sista fasen handlar det om att lösa hemuppgifter. En viktig del av elevens
lärande sker utanför skolan i form av arbete med hemuppgifter. I det vanligaste
fallet består det av inläsning och repetition av teoriavsnitt och av övningar i form
av räkneuppgifter. Eleven kan i vissa fall, som modell för lösningen, utnyttja ett
antal färdigt lösta typexempel utgående från läroboken eller från lösta
räkneuppgifter i klass.
3.2 Begreppsbildning och representationer i fysik
Avsnittet granskar begreppsbildningen i fysik och representationsformer som är
viktiga i fysikundervisningen. Avhandlingens tema koncentreras kring växelströmsläran
inom ramen för fysikkursen Elektromagnetism i gymnasiet. Slutet
av avsnittet fokuseras därför på de finlandssvenska läroböckernas behandling av
växelströmsläran, den seriekopplade växelströmskretsens centrala begrepp och
representationer och utmynnar i en framställning av en utvecklingsriktning som
inkluderar datorbaserade verktyg.
3.2.1 Begrepp och begreppsbildning
Omfattande forskning (se Halloun, 1998, s. 240) har visat att elever som avlagt
fysikkurser (motsvarande gymnasienivå) fortfarande har problem med att a) inse
hur begrepp och principer i fysik står i relation till den reella världen, b) göra