amiska lella, dynam lla, dyn Parallelella, dynam P representationer i ...

2 Didaktisk ingenjörskonst
25
___________________________________________________________
[T]he concern is to:
– on the one hand, draw out the relations between research and actions either in
terms of innovation or through the intermediary of the concept of
research/action in order to affirm the possibility of rational action on the
system based on pre-established didactic knowledge;
– and, on the other hand, to underline the importance of the "didactic
sequences" in class as a research practice, both for reasons linked to the
youthful state of didactics research and in order to meet permanent needs to
put to the test theoretical constructions (s. 43).
Som forskningsmetod betraktad karakteriseras didaktisk ingenjörskonst av ett
experimentschema som baseras på didaktiska sekvenser i klass. Med detta avses
design, produktion, observation och analys av undervisningssekvenser. Didaktiska
situationer operationaliseras med hjälp av didaktisk ingenjörskonst
(Artigue, 1994, s. 29). Man talar om ingenjörskonst på mikro- och makronivå
beroende på omfånget av de didaktiska sekvenserna. Ett annat karakteristiskt
drag för denna metod är att den har sin utgångspunkt i fallstudien, i vilken
valideringen är intern. Andra klassiska metoder, som innefattar experiment och
klassrumsobservation, har ett komparativt tillvägagångssätt med en extern
validering, som baseras på en statistisk jämförelse mellan experimentgrupp och
kontrollgrupp. Didaktisk ingenjörskonst kräver en a priori-kontroll av
experimentsituationerna. Teorin för didaktiska situationer baseras på principen
att betydelsen av en elevs beteende endast kan förstås om det är nära relaterat till
den situation där beteendet observerats. Situationen och dess kognitiva potential
måste karakteriseras innan man jämför denna a priori-analys med observerad
verklighet (Artigue, 1992, s. 44; Artigue, 1994, s. 35).
Den didaktiska ingenjörskonstens syften kan variera från forskning som studerar
processer för lärande av ett givet begrepp till forskning som går över innehåll.
Forskningen inom ramen för didaktisk ingenjörskonst stöder dock undervisning
inom ett specifikt område.
Teorin för didaktiska situationer och forskningsmetoden didaktisk ingenjörskonst
utvecklades ursprungligen för matematik, men har också tillämpats vid
design av undervisningssekvenser i fysik och kemi (se t.ex. Tiberghien, 1996,
2000; Malafosse, Lerouge & Dusseau, 2001; Buty, Tiberghien & Le Maréchal,
2004; Méheut, 2004a, 2004b; Missonnier & Closset, 2005). Forskningsbaserade
undervisningsdesigner, eller didaktiska ingenjörsprodukter, som har implementerats
i experimentella miljöer och successivt förfinats, har visat sig vara
effektiva (Artigue, 2002, s. 209).
Forskningsmetoden didaktisk ingenjörskonst har i likhet med annan designbaserad
forskning en iterativ karaktär. Denna avhandling är en fas i en iterativ
process som har börjat med utvecklandet av de tidigare nämnda prototyperna av
de datorbaserade PDR-verktygen. Då verktygen ska introduceras i fysikundervisningen
innebär det ett ingrepp i de traditionella undervisningsrutinerna. Detta