TIDNING FÖRELEKTRONIKBRANSCHEN

Projektet Supermarit avslutas
Den sista oktober avslutas
den treåriga projekttiden
för ”Supermarit”, vars
syfte har varit att locka
fl er tjejer och kvinnor in
i spelbranschen och som
drivits från Gotland.
TEXT OCH FOTO: JAN BJERKESJÖ
- Det känns både sorgligt och skönt. Sorgligt
eftersom vi inte hinner prova alla idéer
vi haft under projekttiden, men samtidigt
skönt eftersom vi uppnått många resultat.
En projekttid ska ha ett slut och det kommer
nu och personligen känns det som om
det är dags att göra något annat, säger Lisa
Lindell.
Projektet ”Supermarit” startades alltså
2004 som en direkt följd av en studentstudie vid Högskolan på
Gotland. Syftet har hela tiden varit att locka tjejer och kvinnor
till spelbranschen, för att förändra spelutvecklingen.
– Min grundläggande övertygelse är att oavsett vad det
handlar om så når man alltid bästa resultat om man är lika
många kvinnor som män involverade i verksamheten, likaväl
som det är viktigt att ha olika etniska eller etiska grupperingar.
Man måste ha så bred bas som möjligt i grunden för att uppnå
bästa resultat, det är själva grundförutsättningen för att bli
framgångsrik.
Kommer att ta många år att förändra
Men uppförsbacken är lång sett ur ett genusperspektiv i spelbranschen.
Tjejer och kvinnor befi nner sig i en minoritetsposition
som det kommer att ta många år att förändra. Men några
förändringar tycker sig Lisa Lindell ändå ha noterat under
projekttidens gång.
– Vi har helt klart ”rört till det” i branschen. Ta exempelvis
Nordic Games där 20 procent av deltagarna i år var tjejer, första
året var jag ensam. Och det är naturligtvis kul att notera!
Ett annat konkret resultat är tre nystartade företag med tjejer
som spelutvecklare av ett barnspel och två tjejspel.
Behövs det speciella tjejspel?
– Nej, det tycker inte jag. Men det behövs bra spel och spel
där tjejer kan ta plats som ledande karaktär. Jag skulle vilja
påstå att alla människor spelar eller vill spela bra spel. Det fi nns
olika syften med spel, det fi nns pedagogiska syften, relationsspel,
politiska spel, satir. Och här är det viktigt att tjejerna tar
plats i utvecklingen, vårt mål är att 50 procent av spelutvecklarna,
forskarna och andra aktörer ska vara tjejer och kvinnor.
Vad är då grunden till att så få tjejer och kvinnor återfi
nns i spelbranschen?
– Jag tror att lika många tjejer som killar från början spelar,
men i 12-13 årsåldern sker ett trendbrott då tjejerna inte längre
hinner spela. Vi blir så upptagna av att plugga till toppbetyg i
skolan, att jobba extra, att vara duktiga, att vara sociala, att vara
snygga och då kan vi helt enkelt inte lägga lika mycket pengar
SPEL
på spel som tidigare. Vi måste köpa
snygga kläder och smink och det kostar
pengar. Samtidigt kan man konstatera
att tjejerna fl yttar över sitt spelande
till mobilen och vi ägnar oss mer åt att
chatta än killar.
– Det är också en generationsfråga.
När jag träffar exempelvis bibliotekarier
så brukar jag fråga hur många som spelar
dataspel - och det är förstås ingen. Men
sedan visar det sig att nästan alla lägger
patiens, många spelar tetris och sällskapsspel.
Så alla spelar spel även om det
sker på olika sätt. Tjejer och kvinnor är
mindre benägna att ägna tid åt spel som
går ut på att snabbt nå resultat, vi vill
hellre ägna tid åt karaktärer och gåtor.
Lisa Lindell menar att det idag fi nns
antingen mycket små spelutvecklare som
agerar i nischer eller mycket stora. Hon efterlyser mellanledet
både när det gäller spelutvecklare och spelen i sig.
– Vi kan inte ägna timmar åt att spela, men däremot skulle
många kunna tänka sig att spela en halvtimme. Och utbudet av
sådana här ”halvtimmesspel” är alldeles för dålig.
Lisa LIndell, projektledare Supermarit
Nätverken lever vidare
En mängd olika nätverk har uppstått tack vare Supermarit. Att
ordna forum för kvinnliga studenter, till forskare eller andra
inom branschen, har varit ett viktigt arbete för projektet. Förhoppningen
är nu att dessa nätverk ska leva vidare av sig självt
eller att nya ska uppstå.
– De frågor som Supermarit har tagit ansvar för får nu andra
inom branschen ta över. En del kommer nätverken att få ansvara
för, andra får andra aktörer ta ansvar för. Nu kan man inte
längre skjuta problem och frågor över till oss.
Projektet har sedan starten tagits emot mycket positivt från
spelbranschen. Svårare var det att övertyga skolvärlden om vikten
av att locka fl er tjejer till spelbranschen. En lärarhandbok
har plockats fram och intresset har ökat markant.
Den 13-15 september arrangerar Supermarit en slutkonferens
på Visby Strand på Gotland med deltagande av en mängd
kvinnliga spelutvecklare. Förutom seminarium blir det också
en mässa för både skolelever och för allmänheten. Under konferensen
kommer också boken ”The true story of Supermarit”
att presenteras med en genomgång av det som uppnåtts och
kanske tankar inför framtiden.
– Vad som är viktigt inför framtiden är att vi får fram en bra
”taleskvinna” för tjejerna inom spelbranschen.
Vad Lisa själv ska göra efter oktober vill hon inte berätta.
– Jag har några anbud. Jag har ett eget företag också som jag
kunde utveckla. Jag har så många idéer och samtidigt kan jag
ibland känna att jag skulle vilja lägga av och gå tillbaka till mitt
gamla jobb som svensklärare på Högbyskolan i Hemse. Jag vet
inte vad som kommer att hända, vi får se!
Fotnot: Projektet Supermarit ägs av Genderinstitutet Gotland
och fi nansieras av EU mål 2, Nutek och Gotlands kommun. ■
RATEKO 8-9/2007 65