Kriminella ungdomsnätverk -utanförskapets pris, 294 kB

”Dessa instanser borde utbildas mer så att de får
ett vidgat perspektiv när de möter oss. De borde
respektera vår kultur bättre. När allt kommer
omkring så hamnar vi till slut i konflikt, eftersom
vi blir ifrågasatta när det gäller vår kultur.”
När vi frågade om skolans insats gick uppfattningarna
isär. Den större andelen av informanterna
uttryckte att skolan borde ta ansvar för att ge
barnen en bra utbildning och att föräldrarna ensamma
hade ansvaret för barnens uppfostran,
medan en mindre andel tyckte att skolan borde ta
mera ansvar även när det gäller barnens uppfostran.
De menade på att barnen tillbringar en stor del av
sin tid på dagen i skolan. Samtliga intervjuade
tyckte att det var viktigt att förbättra kontrollen
inom skolans gränser genom att ha flera vakter för
att det förekommer mycket droger, bl.a. på skolgården
under skoltiden. Folk tycker också att skolan
borde uppmuntra barnen att kämpa mer och hjälpa
till för att barnen ska ha en tro för framtiden och
ökade chanser till arbete.
”Våra barn studerar ju här när de kommer upp
till gymnasieåldern. Det är först då de har
möjlighet att ta sig in i skolor borta härifrån för att
integreras. Då är det för sent eftersom de är 15 år
gamla då. De talar inte ens samma språk som
sina jämnåriga i andra svenska skolor. Våra barn
har svårt med svenska också. Här i Rinkeby är det
en annan värld, man talar ett annat språk som
heter rinkebysvenska. Vi vet att det inte är som
där ute. De lär sig inte språket ordentligt när de
lever här. De flesta som bor här kan ju inte
svenska. Alla pratar sitt eget språk och inte heller
det ordentligt. Hur ska våra barn kunna lära sig
hur samhället fungerar och hur man talar för sig
när de inte får komma in i samhället?”
”Uppfostran är föräldrarnas ansvar och utbildning
är skolans. Men för att detta ska fungera så måste
det finnas något slags samarbete mellan skolan
och hemmet. Så att jag genom en dialog med
skolan kan få hjälp och råd om mitt
barn och tvärtom. Skolan ska som sagt ha
kontakt med hemmet, men de kan göra mer för
att förhindra kriminalitet.”
Socialtjänsten upplevs av många som en
myndighet vars främsta uppgift är att omhänderta
barn. Man upplever det som ett hot som påverkar
familjernas möjligheter negativt när det gäller
uppfostran av barnen. De flesta tycker att socialen i
stället borde ägna sig mera åt att utbilda familjer i
barnuppfostran och skapa fritidsaktiviteter för de
unga i området som en förebyggande insats. Man
vill uppnå ett mera balanserat samarbete med
socialtjänsten för en bättre framtid för de unga.
46
Samtliga intervjuade påpekade att möjligheter
till arbete är avgörande och mycket viktigt för
dem för att dessa människor ska ha chansen till ett
värdigt liv och dessa unga ska ha hopp och tro om
framtiden. För att det ska lyckas tyckte alla att
integrationen är den enda vägen och så som bostadsområden
är utformade tillåts inte det, utan
tvärtom ökar det segregationen.
Vad individerna och familjerna kan göra
De flesta svarade att familjerna har en viktig roll i
det här sammanhanget. Alla svarade att de ville
förbättra kontakten med sina barn och var villiga att
ta emot hjälp utifrån som socialtjänst, skola, psykologer
eller kuratorer för att kunna uppfostra barnen
på ett bra sätt för att de unga ska ha möjligheter att
lyckas i samhället. Samtliga önskade ett bra samarbete
mellan familjer och andra bosatta i området
för att barnen inte ska involveras i gäng och kriminalitet.
De flesta tyckte att lokala föreningar kunde
skapa fritidsaktiviteter för ungdomarna för att
sysselsätta dem och hålla dem borta från gäng och
andra brottsliga aktiviteter. En del av de intervjuade
var villiga att själva vara mera aktiva i samarbetet
med skolan och socialtjänsten. De allra flesta
påpekade behovet av utbildning inom samhällskunskap
och barnuppfostran för egen del.