Förslag till handlingsprogram för att motverka spelberoende

www.fhi.se 2003-01-07 Dnr 20-01-0649 

Förslag till handlingsprogram 

för att motverka spelberoende

Innehållsförteckning 

Förord 3 

Mål och delmål 4 

Bakgrund och regeringsuppdraget 7 

Utvecklingen av spel och spelmarknaden i Sverige 9 

Spelberoendets omfattning och skadeverkningar 11 

Våra utgångspunkter 15 

Insatser med syfte att motverka spelberoende 20 

Speciella frågeställningar 35 

• Barn- och ungdomars spelande 35 

• Spel på Internet 40 

• Kriminalitet och spelberoende 46 

• Spelformer med hög andel spelberoende 49 

• Marknadsföringen av spel 54 

Myndigheters och aktörers roll 61 

Förslag till finansiering 67 

Bilagor 

Regeringsuppdraget 73 

Sammanfattning av de ekonomiska behoven 75 

2

Förord 

Statens Folkhälsoinstitut överlämnar härmed förslag till handlingsprogram för att motverka 

spelberoende och minska de skadliga effekterna av överdrivet spelande. Förslaget ska ses mot 

bakgrund av att spelandet har ökat kraftigt i Sverige. Omsättningen har ökat med 10 miljarder kronor 

eller cirka 50 procent under det senaste decenniet. Ökningen har varit störst när det gäller snabba spel. 

Omkring 100 000 invånare i vårt land är problemspelare och minst 25 000 lider av spelberoende. 

Ungdomar och människor i en socialt utsatt position är överrepresenterade bland dem med allvarliga 

spelproblem. 

Under utarbetandet av handlingsprogrammet har Statens folkhälsoinstitut tagit del av svenska och 

internationella kunskaper på området. Det kan dock konstateras att det i många avseenden saknas 

viktiga kunskaper om spelberoendet. I handlingsprogrammet föreslås därför en förstärkt forskning i ett 

internationellt samarbete. 

Statens folkhälsoinstitut bedömer att kraftfulla och långsiktiga insatser behövs på området. För att 

genomföra det fullt utbyggda programmet behövs 40-50 miljoner kronor på årsbasis. De föreslagna 

insatserna ligger i nivå med vad andra länders satsar på åtgärder mot spelberoendet. Det finns ett 

samband mellan spelandets omfattning och risken för att utveckla spelberoende. En stor del av 

intäkterna från spelande kommer från människor med spelproblem. Det är därför rimligt att 

spelbranschen tar ett ökat ansvar för information om spelandets skador och att insatser mot 

spelberoende finansieras av överskott från spel. 

Statens folkhälsoinstitut har samverkat med Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) 

avseende kunskaper om vård och behandling av spelberoende. Löpande har samråd skett med 

Lotteriinspektionen och Konsumentverket. Överläggningar har ägt rum med företrädare för kommuner 

och landsting, i första hand i storstadsområdena. Statens folkhälsoinstitut har vid utarbetandet av 

handlingsprogrammet strävat efter att hålla en öppen dialog med de svenska spelbolagen och med de 

spelberoendeforskare som finns i Sverige. Dessa och andra aktörer har lämnat värdefulla synpunkter 

och förslag. 

Ett särskilt tack till alla de medarbetare som genom sina rapporter gjort denna handlingsplan möjlig. 

Det mesta av materialet finns presenterat på Statens folkhälsoinstituts hemsida. Vid Statens 

folkhälsoinstitut har utredarna Leif Klingensjö och Anders Stymne ansvarat för att utarbeta 

handlingsprogrammet och arbetet har letts av avdelningschefen Kristina Ramstedt. 

Gunnar Ågren 

generaldirektör 

3

Mål och delmål 

Huvudmål 

• Antalet personer med spelproblem ska minska och färre ska utveckla ett spelberoende. 

Delmål 

• Utbudet av spel och marknadsföringen av dem ska utformas så att överdrivet spelande inte 

uppmuntras. 

• Kunskapen ska öka om riskerna med spel om pengar samt om hur överdrivet spelande kan 

undvikas. 

• Beredskapen ska förbättras inom olika samhällssektorer att känna igen och bistå personer som 

är eller är på väg att bli spelberoende. 

• Lättillgängligt och ändamålsenligt stöd, vård och behandling ska erbjudas de spelberoende och 

deras anhöriga. 

• Metoder och modeller ska utvecklas för att öka kunskapen om skilda aspekter av spel och dess 

betydelse för samhället och individen. 

Antalet personer med spelproblem ska minska och färre ska utveckla ett 

spelberoende. 

För att uppnå målet föreslås: 

• Folkhälsopolitiska överväganden bör ingå som en integrerad del vid spelpolitiska beslut. 

• Årligen behövs fram till och med år 2006 mellan 40 och 50 mnkr för genomföra de föreslagna 

insatserna i handlingsprogrammet. 

• Medlen fördelas översiktligt med en tredjedel till vardera vård och behandling, förebyggande 

insatser och forskning. 

Utbudet av spel och marknadsföringen av dem ska utformas så att överdrivet spelande inte 

uppmuntras 


• Försiktighet ska iakttas vid introduktion av nya spel och spelformer. Överväganden om 

spelens potential när det gäller att utveckla spelberoende eller locka ungdomar till spel bör 

alltid göras vid tillståndsgivningen. 

• Förbättrad tillsyn över värdeautomatspel i samverkan med kommunerna. 

• Tekniska åtgärder för att minska risken att värdeautomater bidrar till att utveckla 


• Ökade insatser från polis och andra för att stoppa illegala spelautomater och annat illegalt spel. 

• Förbättrad tillsyn av förströelseautomater. 

• Marknadsföringen av spel ska vara saklig och återhållsam. Den bör inte rikta sig mot 

ungdomar eller utformas så att den uppmuntrar till överdrivet spelande. 

• En branschöverenskommelse bör träffas mellan aktörerna och lämplig myndighet om centrala 

riktlinjer för marknadsföringen. Ett råd bör utses som svarar för uppföljningen av riktlinjerna. 

• Spelbolagens marknadsföring och utåtriktade information bör till omkring en tiondel innehålla 

upplysningar om vinstchanser, förlustrisker och om faror med överdrivet spelande. 

• Spelbolagens åläggas att utbilda sina återförsäljare i spelansvar. Certifiering av återförsäljare 

är önskvärt. 

• Internationella överenskommelser om bland annat regler för betalningsförmedling, 

skattefrågor och marknadsföring av spel och lotterier över gränserna bör komma till stånd. 

• Forskning bör initieras för att undersöka konsekvenserna och skadeeffekterna av spel via 

Internet. 

4

Kunskapen ska öka om riskerna med spel om pengar samt om hur överdrivet spelande kan 

undvikas 


• Information till ungdomar, föräldrar och allmänheten om riskerna med barns och ungdomars 

spelande. 

• En strategi för bred information om spelandets negativa effekter. 

• Insatser riktade till föreningslivet med syfte att engagera i första hand ungdoms- och 

invandrarföreningar. 

• Förbättrade insatser i samverkan mellan myndigheter för att se till att åldersgränserna för spel 

följs. 

Beredskapen ska förbättras inom olika samhällssektorer att känna igen och bistå personer som 

är eller är på väg att bli spelberoende. 


• Information till skolpersonal och föräldrar om tecken på spelberoende och vad man kan göra 

för att bistå dem som spelar för mycket. 

• Fördjupad utbildning av 300 resurspersoner inom olika samhällssektorer. 

• Under åren 2004-2006 ges riktade utbildningsinsatser till 6 000 personer som yrkesmässigt 

kan komma i kontakt med spelberoende eller problemspelare. Målgruppen är personal inom 

socialtjänst, primärvård, psykiatrisk vård, kriminalvård, skolan samt budgetrådgivare. 

Lättillgängligt och ändamålsenligt stöd, vård och behandling ska erbjudas de spelberoende och 

deras anhöriga. 


• Stöd till utveckling av kunskapsbaserad öppenvård och kunskapscentra i de tre storstäderna. 

• Medel avsätts för att stimulera lokala insatser och kompetensutveckling i övrigt. 

• Riktade insatser för att förbättra stödet till de anhöriga. 

• Förstärkt stöd till självhjälpsgrupper och föreningar för spelberoende. 

• Bättre stöd till de med spelproblem inom kriminalvården. 

Metoder och modeller ska utvecklas för att öka kunskapen om skilda aspekter av spel och dess 

betydelse för samhället och individen. 


• Ett långsiktigt och brett upplagt forskningsprogram om spel och spelberoende. Som en 

väsentlig del i detta bör ingå en longitudinell studie av spelproblem och spelberoende. 

• Studier om spelandets roll i välfärdssamhället och dess samhällsekonomiska betydelse. 

• Studier av sambandet mellan kriminalitet och spelberoende. 

• Studier av spel över Internet och vilka följder sådant spelande får. 

Måluppföljning 

För att kartlägga omfattningen av spelberoende har det hittills krävts omfattande enkät- eller 

intervjuundersökningar. Forsknings- och utvecklingsarbete är nödvändigt för att utveckla metoderna 

att följa spelberoende, de bakgrundsfaktorer och annan ohälsa som har samband med överdrivet 

spelande. Utvecklingsarbetet ska syfta till att finna relevanta indikatorer för spelberoende och metoder 

för att fortlöpande följa dessa. 

5

För att kunna följa upp huvudmålet bör det genomföras en omfattande prevalensstudie med hög 

representativitet. En sådan kan kompletteras med mer begränsade årliga återkommande 

spelvaneundersökningar, skolungdomsundersökningar och andra kartläggningar för att få en 

uppfattning om spelberoendets omfattning och utveckling. 

Delmålen kan följas upp genom bland annat: 

• Informationsutbyte med företrädare för spelbranschen, föreningslivet, kommuner och 

landsting. 

• Fortlöpande bevakning av marknadens utveckling. 

• Aktiv dialog med spelföretag, Lotteriinspektionen, polis och kommunerna. 

• En kvantitativ och kvalitativ analys av reklam och marknadsföring. 

• Analys av samtalen till hjälplinjen. 

• Statistik och övrig information från behandlingsenheter. 

• Studier av bland annat kunskapscentra, av självhjälpsgrupperna och deras betydelse samt av 

utbildningsinsatsernas effekter. 

• Utvärdering och uppföljning av förebyggande insatser. 

• Fortlöpande dialog med svenska och internationella praktiker och forskare. 

• Sammanställning av forskningsresultat. 

6

Bakgrund och regeringsuppdraget 

• Frågor om spelberoende formulerades och uppmärksammades under 1990-talet. 

• Från år 1999 har Statens folkhälsoinstitut haft regeringens uppdrag att bevaka 

spelberoendefrågorna. 

• Under åren 1999 till 2002 har de första stegen tagits mot medvetna och samordnade insatser 

mot spelberoende. 

• Regeringsuppdrag att utarbeta ett förslag till handlingsprogram för att motverka spelberoende 

samt att minska de skadliga effekterna av överdrivet spelande. 

Bakgrund 

Den svenska lagstiftningen om spel och lotterier är i princip en förbudslagstiftning, vilket avspeglas i 

brottsbalkens 16 kapitel som reglerar dobbleri, alternativt grovt dobbleri. Enligt 14 § är dobbleri när 

någon olovligen anordnar spel eller liknande verksamhet, vars utgång helt eller till väsentlig del beror 

på slumpen och att verksamheten framstår med hänsyn till sin art, insatsernas ekonomiska värde och 

övriga omständigheter som äventyrlig eller ägnad att tillföra anordnaren en betydande ekonomisk 

vinning. 

Med några få undantag får lotterier inte anordnas utan tillstånd av myndighet. Successivt har alltfler 

spel och lotterier tillåtits. I förarbeten till den lagstiftning som vuxit fram och i den omfattande 

utredningsverksamheten som gällt spel och lotterier har det framhållits att sociala skyddshänsyn är en 

av grundprinciperna bakom lagstiftningen. Tonvikten har dock oftast legat vid åtgärder som ska 

förhindra illegalt spel samt på frågor om hur överskottet av spel och lotterier ska hanteras. Inte minst 

har föreningslivets möjligheter att finansiera sin verksamhet med intäkter från spel och lotterier haft en 

framträdande plats i diskussionerna kring spelen och spelmarknadens utformning. 

Frågan om kasinon av internationell typ skulle tillåtas i Sverige aktualiserades i början av 1990-talet 

och flera utredningar ägnades frågan under 1990-talet. I samband med utredningsverksamheten och 

debatten om eventuella risker med kasinoverksamhet behandlades också mer specifikt frågor om 


Brottsförebyggande rådet publicerade år 1995 skriften Spelandet i Sverige 1 , där olika teorier om 

spelberoende och överdrivet spelande presenterades. Försök gjordes även att uppskatta omfattningen 

av spelberoende. I statsverkspropositionen 1996/97 2 avsattes två mnkr för att i första hand samla 

kunskap om utvecklingen för att i ett senare skede kunna motverka negativa inslag i verksamheten. En 

forskargrupp under ledning av professor Sten Rönnberg utarbetade ett förslag till en stor svensk 

prevalensstudie. Denna genomfördes under åren 1997 och 1998 och resultaten publicerades under år 

1999. Resultat från en fördjupningsstudie kommer att publiceras under år 2003. 

Under åren 1997 och 1998 tog Statens folkhälsoinstitut och Lotteriinspektionen initiativ till en serie 

seminarier och överläggningar om spelberoende. I överläggningarna ingick bland annat företrädare för 

spelbolagen. Ett av resultaten var att man enades om att bilda ett branschråd, vilket under namnet 

1 Kühlhorn (red), Ahrens, Berg, Björ, Helenius, Leifman, Lundegård. Spelandet i Sverige. Brå rapport 1995:1. Stockholm 

1995. 

2 Prop. 1996/97:1 bil 8. 

7

OSS, oberoende spelsamverkan, konstituerades i maj 1998 och som sedan dess under ordförandeskap 

av generaldirektören i Statens folkhälsoinstitut möts två till fyra gånger per år. 

I regeringens proposition om inrättande av kasinon 3 påpekades behovet av olika åtgärder för att 

förebygga och motverka negativa ekonomiska och sociala konsekvenser av spelande och det föreslogs 

att Statens folkhälsoinstitut skulle ansvara för insatserna. 

Från år 1999 har Statens folkhälsoinstitut haft regeringens uppdrag att bevaka spelberoendefrågorna 

och årligen fått disponera fyra mnkr för insatser mot spelberoende. Under år 2000 utgick ett extra 

anslag på två mnkr, huvudsakligen avsett för forskningsinsatser. I och med att forskning hade 

igångsatts och att en statlig myndighet fått ett fortlöpande ansvar för att bevaka spelberoende fick 

frågan en fastare struktur och det blev också möjligt att planera och genomföra förebyggande insatser 

och vissa stödinsatser. Statens folkhälsoinstitut har stött självhjälpsgrupper och Spelberoendes 

Riksförbund samt finansierat en nationell telefonlinje för stöd till spelberoende och deras anhöriga. 

Dessutom har informationsverksamhet och kontaktarbete bedrivits. 

Sammanfattningsvis kan sägas att samtidigt som spelmarknaden utvecklas snabbt, inte minst genom 

internationell påverkan, har under de senaste åren de första stegen tagits mot mer medvetna och 

samordnade kunskapsbaserade insatser mot spelberoende. Det förslag till fortsatta insatser som lämnas 

här bygger på dessa erfarenheter, men måste ses mot bakgrunden av att vi i vårt land bara är i början 

av denna process. 

Regeringsuppdraget 

I oktober 2001 fick Statens folkhälsoinstitut i uppdrag av regeringen att utarbeta ett förslag till 

handlingsprogram för att motverka spelberoende samt att minska de skadliga effekterna av överdrivet 

spelande. 

I uppdraget uttrycks en oro för den snabba utvecklingen av spelmarknaden. Nya spelformer, fler 

spelalternativ, en ökande totalomsättning på spel samt en omfattande marknadsföring och annan 

exponering i bland annat TV kan enligt regeringen medföra ökade negativa sociala och hälsomässiga 

konsekvenser. Regeringen finner det angeläget att motverka en sådan utveckling. 

Det framhålls vidare att Statens folkhälsoinstitut till grund för handlingsprogrammet ska analysera och 

beskriva behovet av vård, behandling och annat stöd till spelberoende och deras anhöriga samt 

analysera olika faktorer som kan bidra till överdrivet spelande och utvecklandet av spelberoende. I 

detta sammanhang ska Statens folkhälsoinstitut särskilt analysera vilken betydelse spelbolagens 

marknadsföring av spel kan ha för risken att spelberoende utvecklas samt värdeautomaternas roll 

(bilaga 1). 

3 Prop. 1998/99:80. Kasinospel i Sverige m.m. 

8

Utvecklingen av spel och spelmarknaden i Sverige 

• I ett längre perspektiv har spelandet ökat markant. 

• Invånarna i Sverige använder cirka tre procent av sin disponibla inkomst på spel. 

• Det omsättningsmässigt största spelet är Svenska Spels värdeautomater - Jack Vegas/Miss 

Vegas. 

Spelandet i Sverige 

Under de senaste tio åren har spelandet ökat med cirka tio miljarder, en uppgång med mer än 50 

procent. Ökningen följer den internationella utvecklingen i jämförbara länder. 

Tabell 1. De största aktörernas årliga omsättning, mnkr, löpande priser. 

36000 

32000 

28000 

24000 

20000 

16000 

12000 

8000 

4000 

0 

1988 

1989 

1990 

1991 

1992 

1993 

1994 

1995 

1996 

1997 

1998 

1999 

2000 

2001 

36000 

32000 

28000 

24000 

20000 

16000 

12000 

8000 

4000 

0 

Svenska Spel 

ATG 

Bingo, Bingolotto och 

lotterier 

Totala marknaden 

Källa: 

Lotteriinspektionen 

Under år 2001 spelade det svenska folket för cirka 33,5 mdkr, vilket är en ökning med fem procent i 

förhållande till år 2000. Den totala omsättningen efter utbetalda vinster, vilket enkelt uttryckt är det 

belopp som spelarna har ”förlorat” på sitt spelande, uppskattas till cirka 13,5 mdkr under år 2001. 

För att få en uppfattning om nivån kan nämnas att statens utgifter för barnbidrag under år 2001 

uppgick till 21,0 mdkr, att 18,3 mdkr 4 fördelades till föräldraförsäkring, att vuxenstudiestödet var på 

sex mdkr och att utgiften till arbetslöshetsersättning var 22,3 mdkr 2001. Konsumtionen av 

alkoholhaltiga drycker uppskattas av Statens folkhälsoinstitut till 31 mdkr motsvarande år. 

I genomsnitt använder svenska folket över tre procent av sin disponibla inkomst till spel och lotterier. 

Under perioden 1998–2000 minskade spelandets andel av den disponibla inkomsten något. Om man 

studerar utvecklingen under en 10-årsperiod visar det sig att de summor som satsas på spel har ökat 

mer än vad konsumentpriserna har gjort. Om spelandet från år 1991 och framåt skulle ha ökat i samma 

takt som konsumentpriserna skulle spel- och lotterimarknaden år 2000 endast ha haft en omsättning på 

drygt 23 mdkr brutto 5 . 

4 RFV; Socialförsäkringen. Årsredovisningen budgetåret 2001. 

5 Lotteriinspektionen 

9

Fördelas spelutgifterna på landets alla invånare under år 2001 innebär det en utgift på cirka 3 700 kr 

per person och år. Räknat på invånare från 18 år och uppåt är motsvarande siffra drygt 4 600 kr per 

person och år. Om beloppen överförs på nettokostnader innebär detta att varje person i genomsnitt 

”förlorar” cirka 1 500 kr per år på sitt spelande. Spelandet är ojämnt fördelat. I prevalensstudien år 

1997 uppgav sex procent att de spelade för mer än 500 kr per månad och ytterligare tre procent att de 

spelade för mer än 1 000 kr. Dessa nio procent av den vuxna befolkningen (15-74 år) svarade för över 

hälften (52 procent) av den totala spelomsättningen 6 . 

En stor amerikansk undersökning redovisade att 15 procent av den totala omsättningen på spel kom 

från spelberoende eller problemspelare 7 . En annan undersökning 8 visade att 30 procent av 

kasinoomsättningen och 27 procent av spelet på automater kom från problemspelare eller 


Spelaktörerna 

Den största aktören på spelmarknaden var år 2001 AB Svenska Spel med en bruttoomsättning på 15,5 

mdkr. Bolaget ökade sin omsättning med tolv procent i förhållande till föregående år. AB Trav och 

Galopps (ATG) bruttoomsättning uppgick under år 2001 till cirka 10,6 mdkr, vilket är en ökning med 

knappt två procent i förhållande till året innan. Folkspel – föreningslivets spelbolag, vilket ägs av 

Folkrörelsernas samarbetsorgan för spel- och lotterifrågor (FSL) – omsatte år 2001 cirka 3,1 mdkr, en 

ökning med åtta procent i förhållande till året innan. Övriga folkrörelsedrivna spel och lotterier 

beräknas ha omsatt cirka 2,9 mdkr tillsammans vilket är en minskning mot föregående år med tre 

procent. 

De mest populära spelen 

Värdeautomatspelen Jack Vegas och Miss Vegas ökade sin omsättning med hela 51 procent under år 

2001 jämfört med år 2000 och är därmed Sveriges största spel. Ökningen under det första halvåret 

2002 är 37 procent jämfört med samma period året innan. Spel på hästar i olika former har en stark 

ställning på den svenska marknaden. V75 är det näst största spelet. Triss befäste sin position som 

Sveriges populäraste lott och är den tredje största spelformen. Bingolotto är Sveriges fjärde största 

spelform med en omsättning i nivå med Triss. 

6 

Rönnberg et al, Spel och Spelberoende i Sverige, Statens folkhälsoinstitut, november 1999, s. 42. 

7 

National Opinion Research Center, Gambling Impact and Behavior Study, Report to the National Gambling Impact Study 

Commission,. 1999, s. 33. 

8 

Polzin et al., Final Report Presented to the Montana Gambling Study Commission, Bureau of Business and Economic 

Research, University of Montana-Missoula and Gemini Research Ltd, 1998, s. 25. 

10

Spelberoendets omfattning och skadeverkningar 

• 100 000 personer kan anses ha spelproblem i Sverige. 

• Minst 25 000 av dessa har allvarliga problem. 

• Tecken finns att antalet spelberoende ökar. 

• Ett spelberoende orsakar allvarliga sociala och fysiska skador. 

• Ett stort antal närstående till problemspelare berörs negativt av spel. 

Hur många är spelberoende? 

Spelberoende är en klinisk definition av ett tillstånd där spelaren inte längre kan kontrollera sitt 

spelande och där spelandet fått allvarliga negativa konsekvenser. 

Den som får problem på grund av sitt spelande undviker oftast att berätta om det. Möjligheterna att få 

stöd och hjälp för ett spelberoende är också ytterst begränsade. Det kan därför på goda grunder antas 

att spelberoendet många gånger är ett dolt problem. Problemets omfattning går inte att avläsa genom 

efterfrågan på vård eller i någon officiell statistik. En indikation på spelproblemets omfattning är hur 

stor del av sina ekonomiska resurser den enskilde använder till spel. På ett mer övergripande plan 

finns det dock inget enkelt och klarlagt samband mellan omsättningen på spel och omfattningen av 


Den kunskap Statens folkhälsoinstitut i dag har om spelberoendets omfattning bygger på resultaten 

från enkät- och intervjuundersökningar. På grundval av den kliniska definitionen av spelberoende i 

DSM (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, American Psychiatric Association) har 

olika instrument utarbetats, främst SOGS (South Oaks Gambling Screen) och Fischer DSM IV. I 

undersökningar där dessa frågeformulär använts brukar vanligtvis redovisas två grupper med 

spelproblem. Som troligt patologiska spelare (spelberoende) karaktäriseras personer som har 

uppenbara svårigheter att avhålla sig från spel och vars spelande har fått flera allvarliga konsekvenser. 

Som problemspelare karaktäriseras personer som har fått mer än enstaka problem på grund av sitt 

spelande, men som inte helt når upp till kriterierna för spelberoende. 

I Sverige genomfördes en stor prevalensstudie 1997-1998. De uppgifter som presenteras i tabell 6:1 

härstammar från denna och avser de värden som uppnåtts då klassificering gjorts enligt SOGS-R. Om 

man använder den strängare definitionen enligt DSM IV blir värdena ungefär hälften så stora. Någon 

ny stor prevalensstudie har därefter inte genomförts i Sverige. Däremot genomför bland andra Svenska 

Spel spelvane- och marknadsundersökningar där det också förekommer frågor som avser att kartlägga 

förekomsten av spelberoende. Resultaten från dessa undersökningar stämmer i stort sett överens med 

vad som framkom i prevalensstudien. 

11

Tabell 2. Andel problemspelare och spelberoende i Sverige enligt svensk forskning 9 , 15-74 år. 

Totalt Problemspelare Spelberoende Totalt 

Totalt 1,4 0,6 2,0 

Män 2,1 0,9 3,0 

Kvinnor 0,6 0,2 0,8 

15-17 år 4,2 0,9 5,1 

18-24 år 2,0 1,3 3,3 

25-44 år 1,8 0,6 2,4 

45-64 år 0,7 0,4 1,1 

65-74 år 0,4 0,4 

Forskningsresultaten visar att det totalt är mer än 100 000 personer som har någon typ av spelproblem 

i Sverige. Gruppen som betecknas som spelberoende bedöms omfatta minst 25 000 personer. Flertalet 

av dem skulle behöva hjälp för att bryta spelvanorna och reda upp sin situation. 

Andelen med problem är större hos ungdomar och invandrare. Spelberoende drabbar i större 

utsträckning underpriviligierade grupper, som lågutbildade, låginkomsttagare, personer med psykiska 

besvär och sjukdomar, missbrukare av olika slag, kriminella, liksom personer som enkelt kan komma 

åt pengar eller varor som de kan omsätta på spel 10 . 

Internationellt är bilden likartad. Undersökningar från andra samhällen av västerländsk typ visar att 

mellan en och tre procent av den vuxna befolkningen under det senaste året har haft problem 

förorsakade av spel. 

Ökar spelberoendet? 

Forskningsrapporter från USA tyder på att antalet problemspelare har ökat signifikant under 1990talet 

11 . Flera forskare har beskrivit och pekat på en oroväckande ökning av de spelberoende. De hävdar 

att under 1990-talet har antalet vuxna med spelproblem årligen ökat med cirka tre procent och antalet 

med allvarliga spelproblemen med omkring en procent 12 . Det finns flera skäl till den förmodade 

ökningen, bland annat att spel blivit alltmer socialt accepterat, att legala spel används alltmer för att få 

resurser till angelägna ändamål, att spelindustrins strävar efter att öka sin omsättning och att ett 

växande antal människor dras till spel på grund av emotionella eller andra personliga skäl 13 . 

Orsaker till spelberoende hos den enskilde 

Som vid allt missbruk finns ett stort antal omständigheter som påverkar att enskilda utvecklar ett 

beroende. Det finns därför en rad orsaker till att människor blir spelberoende eller får negativa effekter 

av överdrivet spelande. Olika former av spel har funnits långt tillbaka i tiden, vilket tyder på att spel 

svarar mot djupt mänskliga behov av spänning och lek. Drömmen om möjligheten till ett annorlunda 

liv eller en lust att fly från vardagens bekymmer är andra motiv till att spela. Forskningen har inte visat 

några entydiga orsaker till att en del utvecklar ett problemspelande. 

9 


10 

Rönnberg S, Effekter av behandling och andra åtgärder mot spelberoende. 2000, s. 5. 

11 

Volberg Rachel A., When the Chips Are Down, 2001, The Century Foundation Press, New York, s.51-57. 

12 

Louisiana Compulsive Gambling Study Committee, 1996; Volberg, 1996. 

13 

Rönnberg Sten, Ett diskussionsinlägg om utformningen av en ansvarsfull spelpolitik i Sverige. 

12

I studier där spelberoende personer har jämförts med personer som spelar utan att få några nämnvärda 

problem har man funnit relativt små skillnader i sociala förhållanden, även om man i vissa 

undersökningar kan se signifikanta skillnader på gruppnivå. I de preliminära resultaten från den 

svenska prevalensstudien fas II uppvisar gruppen spelberoende en signifikant högre grad av felaktiga 

föreställningar om sina möjligheter att påverka vinstchanserna i jämförelse med en kontrollgrupp. De 

spelberoende anser i högre grad att skicklighet kan göra att de vinner. En annan signifikant skillnad är 

att de menar att en ökning av antalet spelställen medför att de ökar sitt spelande, något som inte gäller 

för jämförelsegruppen 14 . 

Blaszczynski 15 observerade tre olika typer av spelproblematiker. Den första gruppen har under 

uppväxten vant sig vid spel. Deras spelberoende kan ges en inlärningspsykologisk förklaring. En 

annan grupp har en psykologisk sårbarhet ofta i kombination med en besvärlig familjebakgrund. I en 

tredje grupp förekom personlighetsstörningar som trolig orsak till spelandet. De två senare grupperna 

har med stor sannolikhet också en rad andra problem, varav de mest frekventa torde vara depression, 

tvångstankar och tvångshandlingar, ångeststörningar och andra missbruk. 

Skadeverkningar av spelberoende 

Ett spelberoende och problemspelande medför olika allvarliga sociala effekter. Ett överdrivet spelande 

kan också leda till ett antal hälsoproblem såsom stressrelaterade sjukdomar och olika psykiska 

sjukdomssymptom. Forskningen visar att det bland problemspelare är dubbelt så vanligt att förlora sin 

anställning jämfört med dem som inte har spelproblem. Bland de spelberoende är det ännu vanligare. 

Det förekommer tre gånger så ofta att problemspelare har mottagit ekonomiskt stöd från samhället 

eller att de blivit arresterade jämfört med dem som spelar utan problem 16 . 

Flera forskare har påvisat att spelberoende personer ofta också har andra psykosociala problem, som 

troligen kan förvärras av ett intensivt spelande. I en undersökning redovisades t.ex. 

impulskontrollförlust hos 35 procent av de spelberoende. Motsvarande andel i en kontrollgrupp var tre 

procent 17 . 

I ett antal forskningsrapporter och andra undersökningar redovisas en ökad risk för självmord och 

självmordsförsök hos spelberoende 18 . Om den ökade risken beror på spelberoendet eller på en 

samtidig annan psykisk störning är dock inte klarlagt. I vittnesmål inför den amerikanska 

spelkommissionen har det amerikanska nationella rådet för problemspel (National Council on Problem 

Gambling) framfört att uppskattningsvis var femte spelberoende begår självmord och att rådets 

uppfattning är att självmordsfrekvensen för spelberoende är högre än för andra beroendetillstånd. En 

studie 19 visar att Las Vegas har USA:s högsta dödlighetstal i självmord. De som är fast bosatta i Las 

Vegas har nästan 60 procent högre självmordsfrekvens än genomsnittet för städer i USA. För personer 

som vistas tillfälligt i Las Vegas är självmordsfrekvensen 156 procent högre än genomsnittligt. 

14 

Jonsson et al., Preliminära resultat från fas 2. 

15 

Blaszczynski, A., Is pathological gambling an impulse control, addictive or obsessive-compulsive disorder? 1996. Paper 

presented to NAGS 96, Seventh National Conference of the National Association for Gambling Studies, "Towards 2000: The 

future of gambling", Adelaide. 

16 

Volberg Rachel A., When the Chips Are Down, 2001, The Century Foundation Press, New York , s.17. 

17 

McCown William G., Chamberlain Linda L., Best Possible Odds, 2000, John Wiley &Sons Inc., New York, s. 77. 

18 

Oakly-Browne MA, Adams P, Mobberley PM. Interventions for pathological gambling (Cochrane Review). In the 

Cochrane Library, Issue 4, 2001. Oxford: Update Software. 

19 

Phillips, DP, Welty WR, Smith, MM. Elevated suicide levels associated with legalized gambling. Suicide Life Threat 

Behav. 27:373-378. 1997. 

13

Företrädare för spelbranschen i USA har dock hävdat att de höga självmordstalen i Las Vegas 

huvudsakligen beror på stadens geografiska läge och demografiska struktur 20 . 

Bland spelberoende som deltar i behandling har man konstaterat att 30 till 70 procent ofta har andra 

problem som t.ex. alkoholberoende eller beroende av andra droger. Sådana höga siffror hittar man 

självfallet inte i en normalbefolkning 21 . Här bör påpekas att det kan vara lättare för en person att få 

vård och behandling om han eller hon också har andra problem än spelproblem. 

I den svenska prevalensforskningens fas II har man kunnat påvisa några signifikanta skillnader mellan 

de spelberoende och en kontrollgrupp utan spelproblem. I den spelberoende gruppen var 15 procent 

lindrigt deprimerade och fyra procent måttligt deprimerade. Motsvarande siffror för de ej spelberoende 

var tre procent respektive en procent. Skillnader hittades också avseende alkoholproblem. Av de med 

spelproblem hade 38 procent riskabla alkoholvanor jämfört med 30 procent i kontrollgruppen. I 

gruppen med spelproblem hade 15 procent svåra alkoholproblem jämfört med två procent i 

kontrollgruppen 22 . 

Den som är spelberoende påverkar ett stort antal personer i sin omgivning. En undersökning från 

Maryland uppskattar att i medeltal 17 personer påverkas negativt av den spelberoende. Särskilt 

drabbade är självfallet de närmaste: make/maka, barn, föräldrar och syskon. Annan forskning 23 

uppskattar att fem personer är påverkade av varje problemspelare. 

20 National Gambling Impact Study Commission final report. 

21 Ladouceur et al. Understanding and Treating the Pathological Gambler, 2002, John Wiley & Sons Inc., New York, s. 57 

22 Jonsson et al., Preliminära resultat från fas 2. 

23 Productivity Commission 1999, Australia’s Gambling Industries, AisInfo, Canberra. 

14

Våra utgångspunkter 

• Spelintäkternas betydelse som finansiellt stöd till angelägna ändamål har ökat under de senaste 

tio åren. 

• Med ett ökat spelande och en stor tillgänglighet till spel ökar även de negativa följderna. 

• Spelandet i Sverige är omfattande i ett internationellt perspektiv 

• Flera samhällssektorer är beroende av intäkter från spel. De samlade konsekvenserna för 

samhället av detta bör utredas. 

• Det är fruktbart att betrakta spelberoende ur ett folkhälsopolitiskt perspektiv. 

• Folkhälsopolitiska överväganden bör ingå som en integrerad del vid spelpolitiska beslut. 

Inledning 

Spel betraktas i dag av många som en naturlig samhällsföreteelse. För de allra flesta får spelandet inga 

negativa konsekvenser. Några procent får problem genom sitt spelande och en del av dessa utvecklar 

ett spelberoende som får allvarliga följder för dem själva, deras närstående och för samhället i stort. 

Statens folkhälsoinstituts uppdrag är att presentera ett förslag till handlingsprogram för att motverka 

spelberoende samt minska de skadliga effekterna av överdrivet spelande. För att göra det krävs en 

avgränsning mot andra aspekter av spelandet än de negativa. Nedan presenteras vilka utgångspunkter 

och avgränsningar som varit vägledande när Statens folkhälsoinstitut utarbetat förslaget till 

handlingsprogram. 

Spel är i dag ett vanligt förekommande inslag i vårt samhälle 

Spel är en gammal form av rekreation. Arkeologiska och historiska fynd vittnar om att spel 

förekommit i många olika kulturer under lång tid och i olika delar av världen. Det verkar som om spel 

utvecklats oberoende i olika kulturer. Under de senaste två årtiondena har spelandet ökat i omfattning i 

de flesta av världens länder, med undantag av flertalet muslimska länder 24 . Sedan 1960-talet har 

spelformer som då inte var tillåtna, nu blivit vanliga och socialt accepterade. 

Den svenska modellen 

Sverige har, liksom många andra länder, en strikt reglering av spel och lotterier. Bakom 

lotterilagstiftningen i vårt land ligger i huvudsak tre hänsynstaganden. 

1. Sociala skyddshänsyn. Spel och lotterier ska utformas så att sociala skadeverkningar i 

möjligaste mån kan undvikas. 

2. Konsumentskydd och skydd mot bedrägerier. Spel ska utformas på ett sådant sätt att 

bedrägerier och falskspel kan undvikas. 

3. Överskottet från spel ska gå till allmänna eller allmännyttiga ändamål, dvs. antingen till staten, 

föreningslivet eller hästsporten. 

I praktiken domineras spelmarknaden i Sverige av statligt ägda eller statligt kontrollerade spelbolag 

samt folkrörelsedrivna lotterier. Situationen gör det möjligt att ställa krav på att spel och lotterier 

bedrivs på ett ansvarsfullt sätt. Två faktorer begränsar möjligheterna att fullt ut tillämpa de regler som 

gäller för spel och lotterier i vårt land. Det ena är det snabbt ökade spelandet på internationella 

internetsidor. Det andra är det olagliga spel som organiseras och bedrivs i Sverige. 

24 Rönnberg et al, Spel och Spelberoende i Sverige, Statens folkhälsoinstitut, november 1999. 

15

Tillgänglighet till spel 

Tillgången på spel påverkar sannolikt förekomsten av problemspelande och spelberoende. Tillgången 

på spel har flera olika dimensioner. En faktor är exponeringen av spel och lotterier. Reklam och annan 

marknadsföring avser att skapa och vidmakthålla en efterfrågan på spel och lotterier. En annan faktor 

är variationen i utbudet, dvs. antalet spelformer och spelmöjligheter. En tredje faktor är hur 

tillgängliga de olika spelen är. Extremt lättillgängliga är t.ex. Triss och Bingolotto, medan de 

internationella kasinona med krav på fotolegitimation och registrering av kunderna är mer 

svårtillgängliga. En annan faktor av betydelse är spelets snabbhet. Hur lång tid förflyter det mellan det 

att man gör sin insats och till dess man får se resultatet och hur lång tid tar det innan man kan satsa 

eventuell vinst i ett nytt spel? I detta avseende svarar de internationella kasinona och 

värdeautomaterna för den största tillgängligheten medan t.ex. Bingolotto och stryktips representerar 

långsammare spelformer. 

I samtliga av de ovan nämna aspekterna har utvecklingen gått mot ökad tillgänglighet. Sambandet 

mellan tillgängligheten på alkohol, alkoholförbrukningen och förekomsten av alkoholmissbruk och 

andra skadeverkningar av alkohol är mycket väl belagd av forskningen. Mycket talar för att 

motsvarande samband också gäller för spel. Ju mer som spelas, desto fler spelberoende tenderar ett 

samhälle att få 25 . För att andra åtgärder mot spelberoendet ska bli verkningsfulla bör man också göra 

sådana spelpolitiska övervägande som kan leda till att tillgängligheten och omsättningen på spel 

begränsas. 

Den viktigaste länken mellan spelbolagen och dess kunder är spelombuden. Det finns spelombud över 

hela Sverige, många uppkopplade on-line. Svenska Spel har 6 636 ombud varav drygt hälften, 3 600, 

har tillgång till samtliga produkter förutom värdeautomater. Hos de övriga ombuden går det endast att 

köpa Svenska Spels lotter. I dag finns det cirka 7 500 värdeautomater, varav omkring 7000 Jack Vegas 

är utplacerade på cirka 2 200 restauranger. På omkring 100 bingohallar finns ytterligare cirka 500 

Miss Vegas. ATG har 2 050 spelombud, de allra flesta av dessa är samtidigt ombud för Svenska Spels 

produkter. Sammanfattningsvis finns det mer än 3 600 spelombud med ett fullt sortiment av spel i 

Sverige. Som jämförelse kan nämnas att ICA har 1 850 butiker och att det finns mer än 11 000 (11 580 

år 2001) restauranger med serveringstillstånd. 

I regeringens uppdrag till Statens folkhälsoinstitut framhålls särskilt den snabba utvecklingen av 

spelmarknaden. Under de senaste åren har nya spelformer uppstått vilket innebär fler spelalternativ 

som kan attrahera nya spelgrupper. I dag erbjuder exempelvis Svenska Spel 21 olika spelmöjligheter 

och på ATG finns minst tio spelformer. 

En utveckling sker också av distributionsformerna. De traditionella spelombuden får ökande 

konkurrens av spel via Internet. Ny lagstiftning ger möjlighet för de svenska aktörerna att försälja de 

flesta av sina produkter över nätet. Till detta kommer en massiv konkurrens från utländska bolag som 

marknadsför sina spel via Internet. Dessa spel uppfyller flertalet av kriterierna på lättillgänglighet. 

Spel via Internet behandlas utförligare i ett senare avsnitt (sid. 40). 

25 

Productivity Commission 1999, Australia’s Gambling Industries, AisInfo, Canberra och Grun L, McKeigue P., Prevalence 

of excessive gambling before and after introduction of a national lottery in the United Kingdom: another example of the 

single distribution theory. 2000. Addiction, 95(6):959-66. 

16

En internationell jämförelse av spelandet 

Singapore är det land som hade den största bruttoomsättningen år 2001, om man ser till hur mycket 

som spelades på lotterier, nummerspel och tips per invånare. Landet har mer än dubbelt så hög 

omsättning som nummer två på listan, USA. Omsättningen i Singapore var 482 US-dollar per invånare 

och i USA 234. Norge ligger på femte plats, med en omsättning på 214 US-dollar och Sverige på 

sjätte, med en omsättning på 205 US-dollar. Alla fem nordiska länder återfinns bland de tolv första. 

Detta stämmer även med undersökningsresultat från tidigare år 26 . Svenska uppgifter visar på ännu 

större belopp än dessa 27 . Skillnaden kan bero på att olika spelformer ingår i de olika undersökningarna. 

I diagrammet nedan visas den internationella omsättningen av spel. Mellan åren 1991 och 2001 har 

omsättningen ökat med cirka 75 procent. Tillväxten var högst i mitten på 1990-talet och har sedan 

avmattats. År 2000 minskade omsättningen med cirka fyra procent. Sett över hela perioden är 

tillväxten avsevärd. Knappast någon annan bransch kan uppvisa liknande utveckling. 

Tabell 3. Den internationella omsättningen av spel 28 . 

US-dollar, Förändring, 

År miljarder 

procent 

1990 64,4 

1991 71,6 11,2 

1992 78,3 9,4 

1993 82,7 5,6 

1994 95,5 15,5 

1995 113,3 18,6 

1996 118,9 4,9 

1997 116,6 -1,9 

1998 126,8 8,8 

1999 128,6 1,4 

2000 123,4 -4,1 

2001 125,6 1,9 

Spelets betydelse för samhället 

Utvecklingen av spelmarknaden och introduktionen av nya spelformer i Sverige har historiskt 

påverkats av två huvudfaktorer: 

• Spel har introducerats efter internationell påverkan och har till en början bedrivits illegalt eller 

ideellt för att så småningom få en legal eller mer officiell form. 

• Nya spel eller utvecklingen av redan existerande spel har setts som en metod att stödja och 

finansiera angelägna aktiviteter. 

För närvarande kommer stora summor staten och folkrörelserna (främst idrottsrörelsen) till del genom 

överskottet från spelandet. Tillskottet till föreningslivet från värdeautomaterna uppgick t.ex. till nästan 

580 mnkr år 2001 

Statens inkomster från spelandet i Sverige var år 2001 drygt 4,5 mdkr, vilket kom statsbudgeten 

tillgodo. I Sverige sysselsätter Svenska Spel och ATG direkt cirka 900 personer. Borträknat 

återförsäljare finns inom Svenska Spel drygt 500 personer anställda. Till summan kan läggas cirka 800 

26 

Spelvärlden, nr 2, juni 2002. uppgifterna hämtade från Terri LaFleur´s spelstatistik. 

27 

3 700 kronor brutto per invånare. 

28 

WLA member statistics, sammanställt av Göran Wessberg, Svenska Spel. 

17

anställda på de svenska kasinona. Trav- och galoppsporten, som till övervägande del finansieras av 

inkomster från ATG, har stor betydelse för den totala hästnäringen i Sverige, vilken sysselsätter cirka 

40 000 personer. Bingolotto och andra folkrörelsedrivna spel och lotterier genererar ett överskott på 

cirka 2,3 mdkr. Restaurantkasino och spel på nöjesfält och tivoli, vilka är de enda spelformer som får 

bedrivas rent kommersiellt utan krav på att överskottet går till staten eller föreningslivet, bidrar till att 

skapa arbetstillfällen inom hotell- och restaurantbranschen. 

I vårt samhälle är spelandet således viktigt för många olika sektorer av samhället. 

Spel är en växande verksamhet i hela västvärlden och har stor betydelse för samhället. I delstaten 

Victoria i Australien kommer nästan 20 procent av delstatens skatteinkomster från spel. I Australien 

svarar som helhet spelindustrin för uppskattningsvis 1,5 procent av Australiens totala BNP och 

sysselsätter drygt 100 000 personer i mer än 7 000 verksamheter. 

En avgörande fråga är om spel överhuvudtaget kan anses vara en god affär för samhället, om alla 

kostnader som följer av spel ska räknas in. När den australiska kommissionen undersökte spelandets 

positiva och negativa effekter kom de fram till att spel möjligen ger en liten vinst totalt för samhället, 

men att den inte är stor. Slutsatsen var att det totalt sett lika gärna kunde vara en förlust och en dålig 

affär för samhället 29 . 

För att skapa en större klarhet i spelandets roll för välfärdssamhället i dag och vilken betydelse den ska 

ha i framtiden behövs enligt Statens folkhälsoinstitut att sambandet mellan spel och olika 

samhällsintressen utreds. I den utredningen är det viktigt att närmare analysera de ekonomiska 

aspekterna. 

Aktörernas olika roller 

Aktörerna på den svenska spelmarknaden har olika uppgifter och funktioner. Spelbolagen har ett 

ansvar att tillhandahålla attraktiva produkter av god kvalité samt ansvar för att marknadsföringen och 

försäljningen följer den ordning som regering och riksdag har bestämt. Spelbolagen ska inte erbjuda 

spel som inspirerar till ett överdrivet spelande vilket i förlängningen kan utvecklas till ett 

spelberoende. Spelbolagen tar i dag ett stort ansvar även för negativa sidor av spelandet. Utarbetandet 

av gemensamma etiska riktlinjer för marknadsföringen och utbildning av återförsäljare är exempel på 

sådana aktiviteter. 

Staten och dess myndigheter har ett övergripande ansvar både för de negativa sociala följderna av 

spelandet, men också för att fördela överskottet från spelandet på bästa sätt. Kommunerna och 

landstingen har i välfärdssamhället det slutgiltiga ansvaret för att bistå dem som får sociala eller 

hälsomässiga problem av överdrivet spelande. Speciellt viktigt är att barn och ungdomar skyddas från 

avigsidorna av spelandet. 

29 Productivity Commission 1999, Australia’s Gambling Industries, AisInfo, Canberra 

18

Är spelberoende ett folkhälsoproblem? 

Kan spelberoende betraktas som ett folkhälsoproblem? För att göra det krävs att vissa generella 

kriterier är uppfyllda: 

1. Ett stort antal människor är berörda. Antalet spelberoende och problemspelare kan grovt 

uppskattas till 100 000 personer. Deras spelande har i varierande grad lett till negativa 

konsekvenser. Det kan jämföras med att 16 000 missbrukare av alkohol eller droger var 

aktuella hos kommunerna för insatser år 2000 och att antalet narkotikamissbrukare uppskattas 

till 26 000 personer. Förutom negativa följder för den enskilde själv påverkas uppskattningsvis 

fem personer negativt av varje problemspelare 30 . Särskilt drabbade är självfallet de närmaste; 

make/maka, barn, föräldrar och syskon. 

2. Spelberoendet får följdeffekter på det mentala, fysiska och sociala välbefinnandet. 

Forskningen är ense om att spelberoende och problemspelande i sig själv skapar negativa 

effekter för den enskilde när det gäller hälsotillståndet i vid mening. Särskilt allvarlig är den 

ökade risken för självmord som är belagd i flera studier 31 . 

3. Underpriviligerade grupper är i högre grad spelberoende. Även om resultaten från 

forskningen inte är entydiga talar mycket för att just de svagaste löper den största risken att 

utveckla ett spelberoende. Sådana resultat visar bland annat den svenska 

prevalensforskningen. 

4. Spelberoende är i hög grad könsbundet. Forskningen visar att de spelberoende till 

övervägande andel är män. Kvinnor med spelproblem har även ett annat spelmönster än män 

med spelproblem. 

5. Spelberoende medför stora kostnader för samhället. Ett spelberoende orsakar främst ett 

överutnyttjande av de olika välfärdssystemen. I många fall leder spelberoendet till 

sjukskrivning, arbetslöshet, större sjukvårdsutnyttjande och i värsta fall till kriminalitet. Den 

australiensiska forskningen ställde frågan om spelandet över huvud taget var ekonomiskt 

lönsamt. 

6. Troligen sker en ekonomisk omfördelning. Män med låg utbildningsnivå spelar mer, på flera 

typer av spel och satsar mer pengar på spel än de med högre utbildning 32 . Däremot spelar män 

med högre inkomst, större ekonomiska marginaler och heltidsarbetande mer än män med 

sämre ekonomi 33 . Det finns även könsskillnader i spelandet. 

Mycket talar för att spelberoende och problemspelande kan betraktas som ett folkhälsoproblem och 

ska angripas utifrån denna utgångspunkt. En sådan strategi kräver breda samhällsinsatser och inte 

enbart individinriktade åtgärder riktade mot spelberoende personer. 

30 Productivity Commission 1999, Australia’s Gambling Industries, AisInfo, Canberra. 

31 T.ex. Fekjær Hans Olav, Spillegalskap-vår nye landeplage, 2002 Gyldendal, Oslo, s. 49 och Rosenthal R.L, Pathological 

Gambling. 1992, Psychiatric Annals 222 samt redovisningen på sid 13-14. 

32 

Rönnberg et al, Spel och Spelberoende i Sverige, Statens folkhälsoinstitut, november 1999.s. 40. 

33 

Research International, Profilbeskrivning av spelare i Sverige. 2002. s. 17. 

19

Insatser med syfte att motverka spelberoende 

• De med spelproblem är minst 100 000 personer. Ett handlingsprogram måste ta sikte på denna 

grupp, men även genom förebyggande insatser förhindra att spelproblem och spelberoende 

uppkommer. 

• Insatserna måste vara långsiktiga och välplanerade. Statens folkhälsoinstituts 

handlingsprogram avser åren 2004 till 2006. Viss del av åtgärderna påbörjas 2003. 

• De ekonomiska behoven beräknas till 40-50 mnkr per år för att motverka spelberoende och 

minska de skadliga effekterna av överdrivet spelande. 

• Medlen fördelas översiktligt med en tredjedel till vardera vård och behandling, förebyggande 

insatser och forskning. 

• Insatserna ska i första hand förankras i individernas närmiljö. 

• Alla kommer inte att söka hjälp för sitt problemspelande från samhället. 

• Åtgärder är nödvändiga på tre nivåer: 

Primär prevention 

• Information till ungdomar, föräldrar och allmänheten om riskerna med barns och ungdomars 

spelande. 

• En strategi för bred information om spelandets negativa effekter 

• I villkoren för spelbolagens tillstånd bör de åläggas att utbilda sina återförsäljare i spelansvar. 

Certifiering av återförsäljare är önskvärt. 

• Spelbolagen ska också informera om risker och skador förknippade med spel. 

• Tekniska åtgärder bör vidtas för att minska risken att värdeautomater bidrar till att utveckla 


• Bistånd till föreningslivet med syfte att engagera i första hand ungdoms- och 

invandrarföreningar i strukturerade informationsinsatser för att förebygga överdrivet spelande. 

Sekundär prevention 

• Kompetensen kring spelproblem är i dag bristfällig hos myndigheter. Under åren 2004-2006 

ges riktade utbildningsinsatser till 6 000 personer som yrkesmässigt kan komma i kontakt med 

spelberoende eller problemspelare. Målgruppen är personal inom socialtjänst, primärvård, 

psykiatrisk vård, kriminalvård, skolan och budgetrådgivare. 

• Fördjupad utbildning av 300 personer inom olika samhällsområden. 

• Utbildningsinsatser för skuldrådgivare. 

Vård och behandling 

• Stöd till utveckling av kunskapsbaserad öppenvård. Medel avsätts för att stimulera lokala 

insatser och kompetensutveckling i övrigt. 

• Tre kunskapscentra föreslås i de tre storstäderna. De ska fungera som resurser för hela landet 

och samarbeta brett med föreningar och andra myndigheter. Det är också naturligt att de på 

sikt fungerar som telefonjour. I dessa centra samlas kompetens från samtliga berörda 

myndigheter. 

• De behandlingshem som tar emot spelberoende behöver förbättra sin kompetens. 

• Utbyggnaden av insatser måste samordnas med studier om dess effekter. 

• Riktade insatser för att förbättra stödet till de anhöriga. 

• Förstärkt stöd till självhjälpsgrupper och föreningar för spelberoende. 

• Ett långsiktigt och brett upplagt forskningsprogram om spel och spelberoende som bland annat 

innehåller en longitudinell studie av spelproblem, spelandets roll i välfärdssamhället och dess 

samhällsekonomiska betydelse, sambandet mellan kriminalitet och studier av spel över 

Internet. 

20

Insatsernas inriktning 

Antalet personer med spelproblem kan uppskattas till minst 100 000. Spelproblem finns i en skala från 

lätta till svåra. De flesta personer med spelproblem lever i stabila sociala sammanhang och är vanligen 

sammanboende/gifta och har arbete. Många har dessutom hemmavarande barn. Kommunerna har en 

tydlig uppgift att vidta de insatser som är nödvändiga för att stödja utsatta grupper. Detsamma gäller 

landstingen som har ett ansvar för personer med medicinska problem. Åtgärder för att motverka 

spelberoende och minska de skadliga effekterna bör i huvudsak sättas in i den spelberoendes närmiljö. 

På så sätt kan nytta dras av den nuvarande befintliga välfärdsapparaten, samtidigt som den enskilde 

behåller förankringen i sin sociala omgivning. 

Cirka 25 000 av dem med spelproblem är s.k. patologiskt spelberoende och i behov av betydande 

stödinsatser. Troligen har vissa i denna grupp förutom spelberoende också andra problembilder. 

Många gånger behövs för denna grupp omfattande behandlingsinsatser. Dessa är ofta möjliga att 

tillgodose med ett utvecklat och mer omfattande stöd på hemorten. I vissa fall krävs dock behandling 

utanför hemorten. 

Personer med stora spelproblem är få och de med mindre omfattande problem är många. Genom de 

senares större antal blir deras sammanlagda stödbehov totalt sett betydligt större. Det finns därför 

starka skäl att stödja spelare med lättare spelproblem och också grupper som befinner sig i riskzonen 

för att utveckla spelproblem. De är också möjliga att nå med relativt enkla och kostnadseffektiva 

insatser. 

Internationella studier visar goda resultat när breda insatser genomförts för de spelberoende och 

problemspelare. Tydliga resultat fick man i delstaten Oregon som hade en minskning på 30 procent 

mellan åren 1997 och 2000 av antalet personer med spelproblem. Insatserna bestod i huvudsak av en 

utbyggd service för och stöd till spelberoende i form av behandling, stöd till en förbättrad hjälplinje, 

och skrifter om spelberoende samt ökad forskning om spelberoende. Alla åtgärder fick stor 

massmedial uppmärksamhet som förstärkte den allmänna uppmärksamheten på spelproblemen. 

Handlingsprogrammets tidsperspektiv 

Att bygga upp insatser mot spelberoendet kräver en långsiktighet och målmedvetenhet. Man kan inte 

förvänta omedelbara positiva effekter av insatserna. Statens folkhälsoinstituts förslag till 

handlingsprogram sträcker sig mellan åren 2003 och 2006. Det första året präglas av planering och 

igångsättande av de mest prioriterade åtgärderna såsom utveckling av öppenvård i de tre storstäderna. 

De ekonomiska behoven för att genomföra handlingsprogrammet 

Statens folkhälsoinstitut har uppskattat de kostnadsbehoven utifrån vilka insatser som behövs i Sverige 

och utifrån internationella erfarenheter. Beräkningen är gjord så noggrann som det i detta läge är 

möjligt att göra. Bedömningen visar att det årligen behövs 40-50 mnkr för att finansiera åtgärderna. 

Med ett sådant ekonomiskt tillskott kan kraftfulla insatser göras för att minska de negativa effekterna 

av spelproblem både för den enskilde, närstående och för samhället. Insatserna består av många olika 

åtgärder från förebyggande arbete till vårdinsatser. Översiktligt föreslås medlen bli fördelade med en 

tredjedel vardera till vård och behandling, förebyggande insatser och forskning. Om summan 

reduceras måste också ambitionsnivån reduceras i motsvarande grad. 

21

De beräknade kostnaderna för de olika åtgärderna är årsbelopp från och med år 2004 till år 2006. För 

år 2003 behövs ett mindre belopp, främst för att stimulera utveckling av öppenvård samt för 

föreberedande arbete. 

Alla söker inte hjälp 

Över 100 000 personer har spelproblem men hela gruppen kommer inte att söka hjälp för sitt 

beroende. Det var t.ex. endast 600 personer som tog kontakt med hjälplinjen första halvåret 2002. 

Erfarenheter från andra missbruk visar att samhällets hjälpapparat i bästa fall når tio procent av den 

totala problemgruppen. Forskningen runt spelberoende beräknar att cirka tre procent av de 

spelberoende söker hjälp per år 34 . Detta under förutsättning att det finns någorlunda utbyggda 

behandlingsformer. Överförs detta på svenska förhållanden skulle det innebära att cirka 1 100 personer 

med grava spelproblem skulle söka hjälp årligen och totalt skulle 10 000 vara aktuella för någon form 

av hjälp- och stödinsatser. 

Effekter av insatser 

Förbättrad kunskap krävs generellt för att skapa insatser som är effektiva och når sitt syfte. Därför är 

en av de viktigaste åtgärder i handlingsprogrammet att förstärka forskningen. Den kan skapa större 

klarhet i vilka insatser som är framgångsrika för olika grupper av spelberoende och problemspelare. 

Inom forskningen är det välkänt att tidiga insatser har en mycket högre verkningsgrad än vård och 

behandling. Det har Statens folkhälsoinstitut tagit hänsyn när vi lägger våra förslag, men vi menar 

samtidigt att det behövs förbättrade stödinsatser för de redan spelberoende. Speciellt viktigt är det att 

dessa åtgärder blir föremål för en omfattande forskning om effekter och resultat. Målsättningen är att 

alla insatser ska vara baserade på dokumenterad kunskap och erfarenhet. Eftersom det här till stor del 

handlar om att bygga upp en ny verksamhet är det nödvändigt att metodutvecklingen går hand i hand 

med forskningsinsatser. 

Olika typer av insatser 

Åtgärder för att motverka spelberoende samt minska de skadliga effekterna av överdrivet spelande 

måste bedrivas på flera nivåer. 

• Primär prevention, som ska förebygga att problem uppkommer. 

• Sekundär prevention, insatser för att upptäcka problem tidigt och förebygga att de blir större. 

• Vård och behandling, som hjälper personer som redan är spelberoende. 

Primär prevention 

Bred information om risker med och skador av överdrivet spelande 

Kunskaper om spelets negativa sidor måste spridas i hela befolkningen för att åstadkomma en allmän 

medvetenhet om spelandets risker och hur man kan agera om man observerar att någon är på väg in i 

ett spelberoende. Väsentligt är att informationen sker långsiktigt för att den ska få effekt. Insatsen 

måste även ha en lokal förankring och utformning. I handlingsprogrammet ges möjlighet för lokala 

organisationer och myndigheter att få medel ur det föreslagna informationsanslaget. 

34 Volberg Rachel A., Changes in Gambling and Problem Gambling in Oregon. 1997. Salem, OR: Oregon Gambling 

Addiction Treatment Foundation. 

22

Marknadsföringen av spel är omfattande. De svenska spelbolagen satsade mer än 600 mnkr brutto på 

marknadsföringen år 2001. Sett i det perspektivet ges det mycket begränsad information om farorna 

med överdrivet spelande. De större spelbolagen har tagit fram och distribuerat en broschyr om 

spelproblem 35 . I Sverige finns några få självbiografiska böcker som beskriver självupplevda problem 

och ett par faktaböcker 36 om spelproblem. Dessutom har Statens folkhälsoinstitut i begränsad 

omfattning informerat om spelmissbruk genom faktablad och information på sin hemsida 37 . Statens 

folkhälsoinstitut har också gett stöd till Spelberoendes Riksförbund och fristående kamratföreningar 

att producera och sprida informations- och faktamaterial. Spelinstitutet i Piteå har med stöd av Statens 

folkhälsoinstitut byggt upp en databas om spelberoende, som finns tillgänglig via Internet 38 . 

En framtida informationsstrategi måste analysera vilka målgrupper som är viktigast att nå med 

informationen och hur den i så fall ska utformas. Erfarenheter från information om t.ex. alkohol, 

narkotika och tobak visar att felaktigt utformad information snarast kan öka intresset för 

missbruksmedlet. Sådana effekter kan förekomma främst i grupper som är omedvetna om 

skadeverkningar och där informationen tas emot som en förstärkning av den egna avvikelseidentiteten. 

Mekanismerna är troligen likartade när det gäller information om spel och spelmissbruk. 

Information till ungdomar och föräldrar 

Beteenden och uppfattningar om samhällsföreteelser grundläggs tidigt. Ett tidigt accepterat spelande 

kan senare få följdeffekter i form av spelproblem. Ungas intresse av dataspel kan bidra till lusten att 

också börja spela om pengar. Den stora tillgängligheten till spel på Internet ökar möjligheterna att 

börja spela. 

Informationen till ungdomar måste ha i åtanke att de flesta ungdomar har begränsade ekonomiska 

möjligheter att tidigt utveckla ett spelmissbruk. Ofta krävs dessutom ett kreditkort för att öppna ett 

spelkonto på Internet och för många spel i Sverige är det en 18-års gräns. Det finns också sociala 

spärrar som begränsar spelandet för unga. 

Till ungdomar och föräldrar måste riktas information som belyser: 

• Hur skolans arbete runt spelfrågor kan förbättras. 

• Vad föräldrar kan göra för att motverka överdrivet spelande. 

• Hur man kan bevaka att åldersgränser följs. 

• Beskrivningar av hur vuxna tillsammans med andra kan förbättra kunskaperna om 

spelproblem. 

• Information om spelberoende och vilka möjligheter anhöriga har att få hjälp hos offentliga 

aktörer t.ex. socialtjänst, sjukvård, rättsväsende och försäkringskassa. 

Spelaktörernas ansvar 

Spelmarknaden har ansvaret för att ge spelombuden kunskaper om vilka problem som kan uppstå på 

grund av för mycket spelande. Redan i dag förekommer från spelbolagens sida ett antal aktiviteter av 

denna karaktär vilket är något som kan utvecklas ytterligare. En certifiering av återförsäljare grundad 

på en föregående utbildningsinsats vore ytterligare en lämplig uppgift för spelföretagen. I företagens 

35 Om ditt spelande blir ett problem. Svenska Spel 2002. 

36 Nilsson, Thomas. Jakten på jackpot - en bok om spelberoende. Piteå 2002; Edström, Arne. Spelfällan. Norrköping 2002 

37 

http://www.fhi.se/fakta/spelberoende.asp 

38 

http://www.spelinstitutet.se/reports/viewreports.asp 

23

kommunikation till allmänheten bör spelansvarsfrågor, konsumentupplysning och information om 

spelets risker ingå som integrerade delar. Det är rimligt att omkring en tiondel av 

informationsmängden har denna karaktär. Genom statens tillståndsgivning till de svenska spelbolagen 

skulle det vara möjligt att införa sådana riktlinjer. 

Tillgänglighetsreducerande åtgärder 

Risker för överdrivet spelande kan antas vara särskilt stor i snabba spel och speciellt vid spel på 

automater och i kasinomiljö. Riskerna ökar, enligt internationella erfarenheter om spelet kan pågå 

ihållande. Statens folkhälsoinstituts uppfattning är att man seriöst måste överväga sådana åtgärder mot 

tillgängligheten som påverkar de mest riskabla situationerna. Man bör därför överväga om antalet 

värdeautomater kan minskas, om man kan begränsa de tider det går att spela på automaterna och om 

det är möjligt att minska hastigheten på spelet genom att lägga in pauser i spelandet. Ett framtida 

generellt rökförbud i restauranger och på kasinon kan också för en del av spelarna medföra fler avbrott 

i spelandet. 

För att de förebyggande insatserna som föreslås i detta avsnitt ska få bestående effekter måste också 

tillgänglighetsreducerande åtgärder vidtas. I varje fall bör man undvika att ett ökande och mer varierat 

spelutbud dessutom åtföljs av spelfrämjande marknadsföring och reklam. 

Sammanfattning 

Informationsinsatser om spelproblem måste för att få effekt vara av en viss omfattning. I förhållande 

till vad de svenska spelbolagen årligen investerar i marknadsföringsåtgärder är de föreslagna beloppen 

blygsamma. Vårt förslag är att en tredjedel av de föreslagna medlen årligen 2004 till 2006 avsätts till 

information om spelandets risker och skadeverkningar. 

Sekundär prevention 

Kompetensbehov hos socialtjänst och landstingsanställda 

Statens folkhälsoinstitut har genomfört två enkätstudier om kunskaperna om spelberoende hos olika 

personalgrupper. En enkät har besvarats av 240 socialsekreterare i de tre storstäderna. 

Sammanfattningsvis visar svaren följande resultat: 

• Mindre än hälften av socialsekreterarna har haft kontakt med spelberoende klienter, Två 

tredjedelar av det totala antalet (235) klienter hade endast spelproblem. Av de övriga hade en 

fjärdedel spelproblematik och missbruksproblem och 14 procent spelproblem och olika 

psykiska besvär. 

• Drygt en tredjedel av de spelberoende har erbjudits och fått samtalskontakt med 

socialsekreterare. Andra vanliga insatser är öppenvård, ekonomisk stöd, 

behandlingshemsinsatser och skuldrådgivning. 

• Hela 43 procent av socialsekreterarna anser att de inte har några kunskaper om 

spelproblematiken. 57 procent har i varierande grad fått viss information om spel och 

spelberoende. Många av dessa har hämtat sin information från TV och reportage i tidningar. 

Fem procent har gått någon form av utbildning om spelberoende, ingen har genomgått någon 

kvalificerad utbildning, 15 procent har deltagit i konferenser om spelberoende och 17 procent 

har läst faktaböcker om problematiken. 

• 85 procent anser att det i framtiden behövs mer utbildning av socialsekreterare om 

spelproblematiken. Något färre anser att det behövs fler öppenvårdsinsatser för de 

24

spelberoende. Nästan 70 procent vill ha förbättrade möjligheter till behandling på 

behandlingshem, 

Socialtjänsten har i dag kontakt med ett fåtal av de spelberoende, enligt vad socialsekreterarna själva 

känner till och uppger. Nästan hälften av socialsekreterarna menar att de inte har någon kunskap över 

huvud taget om spelproblem. Övriga har flyktiga kunskaper och ingen har genomgått någon 

kvalificerad utbildning. 

En annan enkät gav information om kompetensbehov och kunskaperna om spelberoende hos anställda 

vid landstinget i Västra Götaland. Enkäten skickades till 20 vårdcentraler och 19 

psykiatrimottagningar och vände sig till de fyra personalkategorierna läkare, psykologer, kuratorer och 

sjuksköterskor. Sammanlagt inkom 59 svar. Av dessa var 27 från sjuksköterskor, 13 från läkare, nio 

från psykologer och åtta från kuratorer. 

Enkätsvaren kan sammanfattas enligt följande: 

• Få i personalgrupperna har haft kontakt med patienter med spelproblem. Mindre än hälften av 

de svarande (fyra läkare, sex psykologer, fyra kuratorer och elva sjuksköterskor) har under det 

senaste året mött en patient där man fått veta eller starkt misstänkt att spelberoende varit 

problemet. Av dem som har träffat patienter med spelberoende har ungefär hälften begränsad 

erfarenhet (1-2 patienter under ett år) och några få har mött ett större antal (högst tio 

patienter). 

• Massmedia har varit den huvudsakliga kunskapskällan. Av de 59 svarande har en stor 

majoritet fått sin kunskap från radio, TV, tidningar eller tidskrifter. Två sjuksköterskor har gått 

någon utbildning om spelberoende. Åtta anställda, vilka återfinns inom samtliga 

yrkeskategorier, säger sig inte ha några kunskaper alls om spelberoende. 

• Nästan två tredjedelar av de svarande tror att behandling på behandlingshem vore en bra 

behandling för spelberoende personer. En majoritet framhåller också stödsamtal inom 

socialtjänsten, insatser inom primärvården eller psykiatrin samt skuldrådgivning som 

angelägna stödinsatser. 

• De svarande har olika uppfattningar om vad som behövs i framtiden för att möta behoven från 

de med spelproblem. Generellt anser man att det behövs utbildningsinsatser inom 

socialtjänsten, liksom specialiserad personal med ansvar för behandlingsinsatser. Allmänt 

finns också ett behov av utökade möjligheter till behandling på behandlingshem. 

Sammanfattningsvis visar enkätsvaren att spelberoende inte uppfattas som något vanligt 

förekommande problem inom hälso- och sjukvården. Det kan bero på att kunskaperna hos personalen 

är begränsade och att de har svårt att upptäcka att de hjälpsökande har spelproblem. 

Breda utbildningsinsatser 

Erfarenheter från kamratföreningar, av samtal till hjälptelefonen och från de undersökningar som har 

genomförts visar att många socialsekreterare liksom personal inom hälso- och sjukvården är i behov 

av en grundutbildning om spelberoende. Det är enligt Statens folkhälsoinstitut rimligt att det inom alla 

berörda myndigheter ska finnas en grundläggande kunskap om spelberoende och vad som kan göras 

för att minska det. För att uppnå en sådan kompetens krävs omfattande utbildningsinsatser av 

varierande grad och omfattning. Det är viktigt att en sådan utbildningsinsats läggs upp utifrån lokala 

förutsättningar och erfarenheter för att få största möjliga effekt. I många fall kräver insatsen att nytt 

informationsmaterial ställs samman för olika målgrupper. 

25

Under de fyra år som handlingsprogrammet omfattar är målet att 6 000 personer ska genomgå en 

grundläggande utbildning om spelberoende. Målgruppen är främst personal inom olika myndigheter, 

som t.ex. socialtjänst, landsting, kriminalvårdens frivård, polismyndigheterna, försäkringskassor och 

arbetsförmedlingar. Med ett antal socialsekreterare i landet på omkring 10 000 39 personer och 

ungefärligen ett lika stort antal personer inom landstingets öppenvård och psykiatriska enheter utgör 

dessa en stor målgrupp. Självfallet ska utbildningen även vara tillgänglig för andra intresserade som 

exempelvis arbetar frivilligt med spelberoende. En utbildningsinsats av den omfattningen får inte leda 

till en efterfrågan på icke existerande behandlingsmöjligheter och därmed öka riskerna för att det 

påbörjas behandlingsalternativ av dålig kvalité. Ett viktigt inslag i utbildningen blir därför information 

om vilka kvalitetskrav man kan ställa på behandlingsinsatser. 

Målsättningen med denna breda utbildningsinsats är att skapa en medvetenhet om att spelberoende 

förekommer, vilka signaler man ska vara uppmärksam på för att kunna identifiera problemet samt hur 

man ska kunna bistå den hjälpsökande att gå vidare. 

Resurspersoner med fördjupad kompetens 

Det finns ett starkt behov av en fördjupad utbildning om spelberoende till dem som arbetar på den 

lokala nivån. Rimligt är att 100 personer årligen får en sådan fördjupad kunskap. Resurspersonerna är 

viktiga när det gäller att förmedla information om framgångsrika insatser i andra kommuner, men de 

ska också ha kunskaper om nationell och internationell forskning. En viktig uppgift är att fungera som 

resurspersoner på informationsträffar både lokalt och regionalt. 

Utbildningen ska innehålla avsnitt om bland annat forskningen om spelberoende, behandlingsteorier, 

uppföljning och utvärdering, problemets omfattning och framgångsrika stödåtgärder. Utbildningen 

föreslås bestå av två veckors utbildning uppdelade på flera olika tillfällen. Insatsen kräver noggrann 

planering och nytt utbildningsmaterial. 

Efter att utbildningen formellt har avslutats är det viktigt att genomföra återkommande uppföljningar. 

De utbildade resurspersonerna ingår senare i ett nätverk, där aktuella erfarenheter och frågeställningar 

ska utbytas och diskuteras. I första hand sker urvalet till utbildningen genom att intresserade personer 

anmäler sig. Målgrupp är främst personal som redan arbetar med beroendeproblematik inom 

kommunerna, landstingen och inom frivården. Värdefullt är att personer från den frivilliga sektorn, 

intresseorganisationer, idrottsrörelsen m fl. också deltar i utbildningen. Målsättningen är att dessa 

resurspersoner ska kunna ge stöd till hjälpsökande och bistå dem med att göra en behandlingsplan, och 

vid behov förmedla kontakt med specialiserade behandlingsenheter. 

Budgetrådgivarna 

Budgetrådgivarna har en central betydelse för de med spelproblem då många också har ekonomiska 

problem. Budgetrådgivarna ska tillsammans med den enskilde se över och föreslå förändringar som 

kan förbättra ekonomin. Vid ett seminarium arrangerat av Statens folkhälsoinstitut med ett urval (14) 

budgetrådgivare diskuterades deras erfarenheter och kunskaper om spelproblematiken. Kort framkom 

följande: 

• Budgetrådgivarna har begränsade erfarenheter av klienter som öppet medgett att de är 


39 Cirka 10 847 anställningar. 

26

• Deras kunskaper om spelberoende bygger på information från TV och annan massmedia. 

Budgetrådgivarna gav uttryck för ett stort behov av utbildning om problematiken. 

• Budgetrådgivarna anser att den viktigaste åtgärden är att öka möjligheterna till behandling på 

behandlingshem. 

• Budgetrådgivarna menar att de behöver stöd inom socialtjänsten av personal som har 

kunskaper om spelberoendeproblematiken och att det bör finnas personal inom socialtjänsten 

som är specialiserad på spelberoendefrågor. 

• Många påpekar att det är nödvändigt att samverka med i första hand socialtjänsten och 

frivilliga organisationer för att kunna stödja spelberoende klienter. 

Staten folkhälsoinstitut föreslår att 25 budgetrådgivare ges en fördjupad kunskap om spelberoende 

årligen under tre år. En utbildning av den omfattningen kan anses som en liten insats, men ska ses mot 

bakgrund av att det inte finns fler än cirka 300 budgetrådgivare i riket. Utbildningens innehåll kan i 

stort överensstämma med den som föreslås för resurspersonerna, men fokusera mer på de ekonomiska 

frågorna. Ett detaljerat utbildningsprogram ska utformas i samarbete med Konsumentverket och den 

yrkesförening som finns för budgetrådgivare. De utbildade budgetrådgivarna kan senare fungera som 

resurspersoner för övriga budgetrådgivare. Värdefullt är att de övriga budgetrådgivarna medverkar i de 

mer breda utbildningsinsatser som föreslås i handlingsprogrammet. 


En allmänt spridd baskunskap om spelberoende kombinerad med fördjupade kunskaper hos ett antal 

resurspersoner är en av de mest avgörande insatserna för att förbättra kompetensen hos dem som möter 

enskilda med spelproblem. Genomförandet av utbildningsprogrammen kräver noggrann planering och 

att lämpligt informationsmaterial finns tillgängligt. Viss del av kostnaderna för nytt 

informationsmaterial kan bekostas med hjälp av anslaget till förebyggande- och informationsinsatser. 

Huvuddelen av de medel som här förordas avses täcka direkta kostnader för utbildningen, som 

exempelvis resor, föreläsare, lönekostnader och administration av utbildningsinsatserna. 

Naturligtvis ska utbildningsinsatserna planeras i nära samarbete med de myndigheter som berörs av 

åtgärderna. Dessa kan också få del av medlen för att finansiera egna kostnader orsakade av 

utbildningen. När så är lämpligt bör man överväga att samordna utbildningsinsatserna med dem som 

finns eller planeras på alkohol- och narkotikaområdena. 

Vård och behandling 

Förbättrat stöd i närmiljön 

I dag saknas i många kommuner utvecklade former av konkreta stödinsatser för de redan 

spelberoende. Till viss del beror det på den ansträngda ekonomiska situationen i många kommuner. 

Formellt har de ett ansvar för samtliga som vistas i kommunen och som inte själva kan tillgodose sina 

behov. Med detta ansvar följer en skyldighet för kommunen att finansiera nödvändiga insatser. För att 

skapa ett effektivt stöd behövs dock samtidigt kompletterande insatser från flera andra instanser såsom 

hälso- och sjukvården, försäkringskassan och kriminalvården. 

Statens folkhälsoinstitut föreslår att nya centrala ekonomiska medel avsätts för att stimulera till ett 

förbättrat lokalt stöd för de med spelproblem. Syftet med medlen är att stimulera lokala aktörer att 

påbörja olika stöd- och behandlingsinsatser. De föreslagna medlen kan helt eller delvis finansiera 

27

dessa nya insatser. Medlen söks ur en central pott och fördelas efter en sedvanlig ansökan. Ett krav för 

att få del av medlen ska vara att uppföljning och utvärdering sker av stöd- och behandlingsinsatserna. 

Kunskapscentra och öppenvård 

Under år 2002 visade de tre storstäderna stort intresse för att starta öppenvårdsprogram för 

spelberoende. Verksamheterna skulle i huvudsak bygga på de erfarenheter som finns av liknande 

program i Norge och Danmark. Kort kan de olika motiven till detta sammanfattas: 

• Det finns i dag inga lätt tillgängliga öppenvårdsinsatser för spelberoende. 

• En öppenvårdsenhet kan fungera som ett kompetenscentrum för många i närsamhället. 

• Det arbetssätt som föreslås har visat sig internationellt framgångsrikt. 

• Kostnaderna för insatsen är blygsam, inte minst i förhållande till att den kan fylla flera behov 

och att relativt många hjälpsökande kan få stöd. 

• En öppenvårdsenhet har möjlighet att utveckla ett nära samarbete med anhöriga, föreningar 

och myndigheter. 

Statens folkhälsoinstituts uppfattning är att det redan under år 2003 bör påbörjas ett arbete med att 

starta tre kunskapscentra i de tre storstäderna. Det främsta skälet är det starka behovet av att erbjuda 

ett utvecklat lokalt stöd för de spelberoende. Ett stöd som i dag i stort sett saknas. Från början ska de 

tre kunskapscentra bygga upp en verksamhet utifrån lokala problembilder och förutsättningar. Senare 

kan de fungera som ett decentraliserat stöd till omgivande regioner. I verksamheten bör all den 

praktiska kompetens som finns om spelberoende samlas från olika myndigheter. Angeläget är att 

verksamheten kompletteras med forskning som följer och utvärderar metoder och arbetssätt. I ett 

senare skede kan verksamheterna också ge telefonrådgivning och ersätta den nuvarande hjälplinjen 

och även ge information om spelberoende. 

Behandlingshem för spelmissbrukare 

Det finns få behandlingshem för människor som har spelproblem. Statens folkhälsoinstitut 

genomförde en enkätundersökning våren 2001 som riktades till de behandlingshem vilka uppgett att 

de tar emot spelberoende 40 . Svaren visade att 16 behandlingsenheter har behandlat eller är villiga att 

behandla personer med spelproblem. 

Endast ett behandlingshem var vid undersökningstillfället helt specialiserat på behandling av 

spelberoende (Kolmården) och ytterligare ett hade spelberoende som sin huvudsakliga inriktning 

(Trundögården, tidigare Luleå behandlingshem). De övriga behandlade i huvudsak personer med andra 

missbruksproblem. Totalt hade under senare år 180 personer fått behandling för problem med sitt 

spelande. Endast fem enheter hade behandlat fler än tio personer som är spelberoende. 

Kostnaden för vården varierade mellan 90 000 och 200 000 kr, beroende på behandlingstid. Vården 

har bekostats av socialtjänsten, landstingen, kriminalvården eller den hjälpbehövandes arbetsgivare. I 

undersökningen konstaterades att det finns stora skillnader på olika kommuners villighet att 

ekonomiskt bistå med vård till de spelberoende. Vid tio behandlingshem har vården även betalats av 

kriminalvården eller av arbetsgivare. Hälften av behandlingshemmen har haft klienter som själva 

betalat vårdavgiften. 

40 Behandlingshem för spelmissbrukare. Statens folkhälsoinstitut 2001. 

28

De flesta behandlingshem använde 12-stegsmodellen, en behandlingsmetod som är vanlig för alkohol- 

och narkotikaberoende. Flertalet behandlingshem hade inslag av andra behandlingsformer vid sidan av 

den huvudsakliga. Inget behandlingshem följde vetenskapligt upp effekterna av insatserna. 

Av enkätsvaren framgick att behandlingshemmen hade regelbunden kontakt med socialtjänst, 

kamratföreningar, anhöriga, arbetsgivare m fl. Inget behandlingshem uppgav att de hade regelbunden 

kontakt med t.ex. kronofogden, skuldrådgivare eller andra som kan bistå med att kan lösa klienternas 

ekonomiska problem. På Kolmårdens behandlingshem arbetade dock en person tre timmar i månaden 

med skuldsanering. 

Sammanfattningsvis visar undersökningen att ett litet antal spelberoende erhåller vård på 

behandlingshem. Det finns inte heller några dokumenterade kunskaper om resultatet av vården. Även 

internationellt finns det få dokumenterade uppgifter om vilka effekter vårdinsatser för spelberoende 

har. Erfarenheter från alkoholområdet ger inget stöd för att institutionsbehandling är överlägsen 

öppenvård. På narkotikaområdet är stödet för institutionsbehandling större, men de långsiktiga 

effekterna är begränsade. Försiktighet bör därför iakttas när vård på behandlingshem sätts in. Trots 

detta är det viktigt att behandlingshemmen utvecklar metoderna för att behandla de spelberoende som 

är i behov av institutionsbehandling. Det gäller bl.a. spelberoende som av olika anledningar måste 

komma ifrån sin närmiljö under en tid. Det är angeläget att insatserna följs upp och utvärderas. 

Stöd till anhöriga 

En studie som genomförts på uppdrag av Statens folkhälsoinstitut om anhöriga till spelberoende, visar 

att de ofta har svårt att få adekvat hjälp, både för egen del och för den spelberoende. Speciellt svårt 

tycks det vara att få adekvat behandling om den spelberoende är under 18 år. De anhörigas behov av 

insatser varierar från psykiatrisk behandling till mer begränsade, t.ex. i form av kamratstöd. 

Undersökningen visar som helhet brister i stödet av anhöriga till spelberoende. Situationen påminner 

om svårigheterna beskrivna av anhöriga till personer med andra missbruksproblem. Det finns dock 

avgörande skillnader, exempelvis de få möjligheter till stöd som finns för spelberoende och 

upplevelsen av att kunskaperna i samhället om spelberoende är otillräckliga. 

De anhöriga är generellt positiva till det stöd som de fått från kamratstödsgrupper, behandlingshem 

och i individuell psykoterapi. Däremot är de ofta mindre belåtna med insatserna från socialtjänst och 

psykiatri. De hjälpsökande menar att den personal man mött saknar kunskap om spelberoende och inte 

har kompetens att ge rätt stöd. 

Följande åtgärder är väsentliga när insatser ska vidtas för att förbättra stödet till de anhöriga: 

• Speciellt informationsmaterial som vänder sig till anhöriga. 

• Information om de anhörigas situation till offentliga aktörer såsom socialtjänst, sjukvård, 

rättsväsende och försäkringskassa. 

• Stöd till lokala kurser om spelproblem s.k. anhörigskolor. Det kan eventuellt ske i samverkan 

med andra anhöriggrupper för att ta tillvara deras erfarenheter och kunskaper. 

• En självhjälpsmanual för anhöriga. 

• Ökad tillgång till juridisk rådgivning för anhöriga till spelberoende. Det behövs både skriftligt 

material och ökad rådgivning. 

29

Hjälplinjen 

Sedan 1999 finns en hjälplinje som vänder sig till spelberoende, deras anhöriga, allmänheten och 

övriga intresserade. Den är för närvarande öppen under vardagar mellan klockan 10 och 16. Totalt 

besvarades 601 samtal av hjälplinjen första halvåret 2002. De flesta kommer från spelare eller f.d. 

spelare (247). Anhörigsamtalen var under samma tidsperiod 165 stycken. Andelen samtal från 

anhöriga är på samma nivå som för hjälplinjer i andra länder. Det innebär att nästan 80 procent av 

samtliga samtal direkt erbjuder stöd till spelberoende eller deras anhöriga. Övriga samtal kom från 

exempelvis socialtjänsten, kriminalvård, behandlingshem, psykiatrienheter, arbetsgivare, journalister 

m fl. I genomsnitt besvaras drygt fem samtal per dag. Samtalslängden är i genomsnitt cirka 30 

minuter. 

I nästan hälften av samtalen uppgav de som ringde att deras spelande har lett till negativa 

konsekvenser. Av samtalen var 80 procent från män, varav 59 procent hade arbete. De flesta var i 

åldern 25 till 44 år. Mer än 20 procent av de spelberoende som ringde hade invandrarbakgrund. En 

övervägande del av de spelberoende uppgav att spelproblemen uppstått i samband med spel på 

värdeautomater. En orsak till den höga andelen kan bero på att Svenska Spel exponerat numret till 

hjälplinjen vid värdeautomaterna. 

I dag drivs spellinjen av ett fristående företag utan nära samverkan med andra vård- eller stödåtgärder. 

I framtiden skulle en integration av telefonrådgivning med de tre kunskapscentra ge möjlighet till att 

snabbare erbjuda insatser. Med ett fåtal samtal per dag skulle det inte bli en alltför betungande uppgift 

för verksamheten. Möjligheten skulle även finnas att förbättra tillgängligheten vid en sådan lösning. 

Den frivilliga sektorns möjligheter 

En väsentlig del av föreningslivets intäkter kommer direkt eller indirekt från spelverksamhet. I många 

föreningar tar medlemmar aktiv del i försäljning av lotter. En stor del av föreningslivet är därför på 

olika sätt engagerat i eller beroende av spelverksamhet. Det är därför befogat att föreningslivet i sin 

helhet också har kunskaper om spelberoende och de faror som kan förknippas med ett alltför stort 

spelande. För att åstadkomma en sådan utveckling är föreningslivet en viktig målgrupp för den 

information som Statens folkhälsoinstitut föreslår. Även fackföreningsrörelsen och de politiska 

partierna bör nås av information om spelets risker och skadeverkningar. 

Ungdomar och personer med invandrarbakgrund löper enligt svensk och internationell forskning i 

större utsträckning i risk att utveckla spelproblem. Stöd bör kunna utgå till föreningar med lokal 

förankring som är beredda att arbeta med strukturerade informationsinsatser om spelproblem, i första 

hand till dessa målgrupper. 

Statens folkhälsoinstitut har hittills gett ekonomiskt stöd till självhjälpsgrupper för spelberoende och 

till Spelberoendes Riksförbund. Självhjälpsgrupper har en viktig roll när det gäller att stödja de med 

spelproblem. En rimlig målsättning vore att det i alla regioner finns kontaktpersoner och i bästa fall en 

aktiv föreningsverksamhet. Statens folkhälsoinstitut förslår därför förbättringar av det direkta stödet 

till spelberoendeföreningarna. Det är dock viktigt att ha rimliga och realistiska förväntningar på 

insatserna från självhjälpsgrupperna. Deras primära uppgift är att komplettera det övriga 

samhällsstödet. Eftersom verksamheten bygger på frivilliga insatser är den t.ex. beroende av att 

nyckelpersoner fortsätter sitt engagemang i verksamheten. 

30


Totalt föreslås för de åtgärder som gäller stöd, vård och behandling ett betydande ekonomiskt tillskott. 

Beloppet ska ställas i relation till att det i dag i stort sett saknas sådana insatser. Det är också blygsamt 

i förhållande till de medel som satsas på de alkohol- eller narkotikaberoende och framför allt mycket 

blygsamt i förhållande till spelbranschens omsättning. 

Stödet förbättras främst genom att skapa tre kunskapscentra i de tre storstäderna till en årlig kostnad på 

fem mnkr. Dessa ska fungera som samlade centra för fältforskning, nya kunskaper och behandling av 

spelberoende. Redan i dag finns ett stort intresse från storstäderna att skapa sådana enheter. 

Vidare föreslår Statens folkhälsoinstitut ett utökat stöd till föreningslivet. Förutom till 

kamratföreningar och självhjälpsgrupper för spelberoende ska frivilliga organisationer kunna ges stöd 

till att arbetade med strukturerade informationsinsatser om de spelandets risker och skadeverkningar. 

Inte minst viktigt är detta på grund av den starka roll som lotterier har i föreningssektorn. 

För att stimulera nya öppenvårdsinsatser på lokalt plan föreslås att medel avsätts till nya innovativa 

öppna stödalternativ. Medlen bör kunna sökas av alla de aktörer som finns lokalt och följas av 

forskning som kan ge kunskaper om vilka åtgärder som är framgångsrika. 

Forskning 

Effekter av stödåtgärder 

Det finns begränsad kunskap om vilka effekter olika insatser för spelberoende och problemspelare får. 

I samverkan med Statens folkhälsoinstitut har Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) 

sammanställt de studier som har beskrivit behandling av spelproblem. Totalt granskades rapporter från 

46 studier av behandling, varav nio var randomiserade. SBU:s slutsatser är att de genomgångna 

psykologiska och farmakologiska studierna har visat korttidseffekt jämfört med kontrollgrupper 

respektive placebobehandlade. Enstaka studier har visat mer bestående effekt. Endast ett litet antal 

studier med få patienter har gjorts och några säkra slutsatser om behandlingarnas användbarhet kan 

inte dras. Det är mycket som talar för att behandlingsuppläggningen bör motsvara den som visats vara 

effektiv vid alkoholproblem. Detta innebär en anpassning av behandlingens omfattning till problemens 

svårighetsgrad, erbjudandet av en långvarig, men i intensitet varierande behandlingskontakt, samt en 

satsning på större studier med inslag av motivationshöjande insatser, kognitiv beteendeterapi samt 

eventuell kombinerad behandling med naltrexon. 

SBU:s påpekande om vikten av att dra nytta av erfarenheterna från behandling av personer med 

alkoholproblem understryks av observationer av att omkring 30 procent av personerna med 

spelberoende också har ett alkoholberoende. Annan forskning har också konstaterat det starka 

sambandet mellan alkoholberoende och spelberoende. Det finns därför anledning att ta tillvara de 

kunskaper som finns vid andra former av missbruk 41 . 

Andra författare har studerat ett drygt 30 publicerade behandlingsstudier 42 som visar på effekter av 

behandling för spelberoende 43 . Ett 30-tal studier är ett mycket begränsat antal för att basera några 

41 

Herscovitch Arthur G., Alcoholism and Pathological Gambling, 1999, Learning Publications Inc., Holmes Beach, s. 144. 

42 

O'Connor et al., Current "best practice", interventions for gambling problems: A theoretical and empirial review. 2000. 

National Centre of Education and Training on Addiction (NCETA), Finders University of South Australia. 

43 Volberg Rachel A., When the Chips Are Down, 2001, The Century Foundation Press, New York, s. 73. 

31

slutsatser på, i synnerhet som huvuddelen av studierna är av låg forskningsmetodisk kvalité. Det kan 

jämföras med alkoholområdet där det numera finns en bra bit över 1 000 behandlingsstudier av god 

kvalité. 

Vissa forskningsresultat tyder på att spelberoende är en problematik som är behandlingsbar med 

relativt goda resultat. En studie visar nästan 60 procent spelfrihet sex månaders efter behandling 44 . 

Liknande resultat rapporteras i flera andra studier 45 . 

De mest lovande behandlingsinriktningarna verkar vara kognitiv beteendeterapi inriktad på felaktiga 

tankemönster vid spelandet samt stimuluskontroll kombinerad med exponering och responsprevention. 

Man kan vidare konstatera att det inte finns någon välkontrollerad studie av behandling enligt 

Minnesotamodellen, som i dag är den mest vanliga behandlingsformen på svenska behandlingshem. 

Några rapporter finns om effekter av den hjälp som självhjälpsgrupper ger. Det förefaller enligt vissa 

forskare 46 som om dessa inte når speciellt många spelberoende, ungefär tio procent blir aktiva 

medlemmar. Endast åtta procent av deltagarna i föreningarna är spelfria efter ett års medlemskap. En 

studie av de svenska självhjälpsgrupperna skulle ge värdefull kunskap om hur deras verksamhet skulle 

kunna förbättras och utvecklas. 

Forskningen i dag och behov i framtiden 

Kunskaperna om spelproblem är begränsade både i ett nationellt och internationellt perspektiv. Den 

mest omfattande forskningen under de senaste åren i Sverige är den prevalensstudie som genomfördes 

under 1998 på ett urval om 10 000 personer. Studien har följts och granskats av internationell expertis 

på området och bedöms vara av stor tillförlitlighet. En uppföljande studie, fas II pågår. I samband med 

att statliga kasinon har etablerats i Sundsvall och Malmö har SoRAD vid Stockholms universitet inlett 

ett forskningsprogram om effekterna av kasinoetableringen i dessa städer. En delrapport om 

förväntningar på kasinona har hittills publicerats 47 . Parallellt med den kvantitativa forskningen pågår 

även kvalitativa studier av etnografisk karaktär. Vid SoRAD arbetar en forskargrupp med att beskriva 

spelarmiljöer, bland annat travbanans, kasinots och restaurangernas spelmiljö. En studie har 

genomförts i samarbete mellan CAN och Statens folkhälsoinstitut i form av djupintervjuer med unga 

spelare, vilken kommer att publiceras i början av år 2003. 

Statens folkhälsoinstitut har under de olika avsnitten i handlingsprogrammet pekat på det bristande 

kunskapsläget och svårigheterna av att utifrån detta föreslå kunskapsbaserade åtgärder. Under 

utarbetandet av handlingsprogrammet har Statens folkhälsoinstitut där kunskaperna varit bristfälliga 

genomfört egna undersökningar och presenterat dem i speciella rapporter. 

Inom några områden föreslår Statens folkhälsoinstitut nya studier innan förslag på åtgärder kan vara 

aktuella. Vi har också under arbetet med handlingsprogrammet funnit nya frågeställningar som 

behöver studeras. De nya studierna kan finansieras med hjälp av de medel till forskningen som Statens 

folkhälsoinstitut föreslår i handlingsprogrammet. I vissa fall kan frågeställningar sammankopplas med 

44 

Taber J et al., Follow-up of pathological gamblers after treatment. Am J Psychiatry 1987; 144:757-61. 

45 

Russo A et al., An outcome study of an inpatient treatment program for pathological gamblers. Hosp Commun Psychiatry; 

1984 35:823-7. 

46 Petry, N. M. & Armentano, C., Prevalence, assessment, and treatment of pathological gambling: A review. 1999. 

Psychiatric Services, 50, 1021-1027. 

47 

Westfelt, Lars. Internationella kasinon i Sundsvall och Malmö: Inställning, attityder och förväntade effekter. SoRAD – 

forskningsrapport nr 4. Stockholm 2002. 

32

andra utredningar och i några fall kräver de en egen behandling. Inom följande områden föreslås nya 

studier: 

• Spelproblemens omfattning och hur de förändras över tid. Det finns dels behov av en ny 

prevalensstudie, dels en studie över hur spelproblemen förändras över tid. Sverige har, 

eventuellt i samarbete med de nordiska länderna, goda förutsättningar att genomföra en sådan 

longitudinell studie. En sådan skulle kunna utgöra kärnan i ett forskningsprogram. 

• Spelproblem bland utsatta och sårbara grupper. En studie bör genomföras som fokuserar på 

spelproblem bland t.ex. ungdomar, personer med invandrarbakgrund, kvinnor och personer 

som står utanför arbetsmarknaden. 

• Effekter av förebyggande insatser. Det är angeläget att de förebyggande insatser som görs 

följs av forskning för att kartlägga effekterna och undvika felsatsningar. 

• Effekter av behandlingsinsatser. Kunskaperna om behandlingsinsatsernas effekt är mycket 

bristfälliga och det är nödvändigt att uppbyggnaden av nya insatser följs av forskning och 

utvärdering. 

• Självhjälpsföreningarnas funktion och betydelse. Självhjälpsföreningarna spelar i dag en stor 

roll för de spelberoende. På vilket sätt deras arbete kan stödjas och utvecklas behöver studeras. 

• En långsiktig bedömning av spelandet roll i det svenska välfärdssamhället. Spelande i alla 

västerländska samhällen har fått en allt större betydelse bland annat för att få ekonomiska 

resurser till angelägna ändamål. I vissa delstater i exempelvis Australien står spelandet för en 

betydande andel av samhällsresurserna. I Sverige är många idrottsföreningar beroende av 

spelinkomster för att bedriva en fungerande verksamhet. De statliga intäkterna från spelandet 

uppgår till 4,5 mdkr. Det är angeläget att ta fram ett underlag för politiska överväganden om 

vilken roll spel och spelintäkter ska ha i framtiden. 

• Spelberoende och kriminalitet. Viss internationell forskning visar ett tydligt samband mellan 

kriminalitet och spelberoende. Kunskap saknas om storleken på sambandet i vårt land, men 

mycket tyder på att insatser mot spelberoende behövs inom kriminalvården. En välfungerande 

vårdapparat skulle också kunna förebygga kriminalitet. Det är därför angeläget att få 

förbättrade kunskaper om sambandet mellan kriminalitet och spelberoende. 

• Det illegala spelandet. Enligt vår bedömning sker det illegala spelandet i huvudsak i form av 

spel på ej tillåtna spelautomater. Polismyndigheternas kunskaper om illegalt spel och de 

åtgärder som vidtas är för närvarande begränsade. Eftersom det illegala spelandet har en stor 

betydelse vid många olika slag av kriminalitet är det viktigt att få mer kunskaper om dess 

omfattning, dess betydelse för spelberoendet och sambandet med annan brottslighet. 

• Marknadsföringens betydelse för att utveckla spelberoende. De svenska och de utländska 

spelbolagens marknadsföring är mycket omfattande. Allt större belopp har under de senaste 

åren satsats på marknadsföring av spel. Ingen ordentlig kartläggning finns om vilken betydelse 

marknadsföringen har för spelberoendet. 

• Kasinospelandets roll och betydelse för spelberoende. Spel på kasino av internationell typ är 

en ny företeelse i Sverige. Det finns enligt vår mening stor anledning att ytterligare undersöka 

kasinospelandets betydelse och dess samband med spelberoende. Inte minst med tanke på att 

spel på spelautomater utgör en stor andel av den totala omsättningen på kasinona. 

• Internetspelandets roll för utveckling av spelberoende. Hur påverkar det ökande utbudet via 

Internet och andra elektroniska media spelandet och riskerna för att spelberoende utvecklas? 

• Det ökade spelandet på internationella spelbolag. Konsekvenserna av det ökande spelandet på 

internationella spelbolag och vad det innebär för möjligheterna att använda överskottet till 

angelägna ändamål och att föra en ansvarsfull spelpolitik. 

En större svensk forskningsinsats skulle vara av internationellt intresse och skulle kunna vara möjlig 

att finansieras delvis med internationella medel. 

33

Vilka forskningsinsatser som ska prioriteras måste bli föremål för noggranna överväganden och 

bedömas av den internationella expertis som finns på området. Det är även nödvändigt att det relativt 

begränsade antalet svenska forskare senare aktivt samarbetar med forskare från andra länder. Initialt 

kan det vara enklast att få till stånd en nordisk samverkan kring forskningen. Från alkoholforskningen 

kan kunskaper hämtas genom att forskare redovisar sina metoder, erfarenheter och bedömningar. 

Också spelbolagen bör ges möjlighet att bidra med information och andra perspektiv. 

Statens folkhälsoinstitut menar att det under år 2003 är möjligt att få till stånd en forskningsplan. Från 

och med år 2004 är det möjligt att påbörja konkreta forskningsprojekt. 

Förslaget till handlingsprogram sträcker sig till och med år 2006. Löpande och under år 2006 bör 

handlingsprogrammets olika delar följas upp och utvärderas. En mer utförlig bedömning över i vilken 

utsträckning huvudmålet och delmålen i handlingsprogrammet kunnat uppfyllas bör presenteras under 

hösten 2006. 


Forskningen om spelberoende är både nationellt och internationellt av relativt blygsam omfattning. En 

stor del av de ekonomiska medlen till forskningen i Sverige har gått till den prevalensstudie som 

fokuserat på antalet spelberoende och deras sociala situation, samt till den pågående studien om 

effekter av kasinointroduktionen i Sverige. 

Statens folkhälsoinstitut föreslår att det skapas en sammanhållen svensk forskningsplan, där det finns 

utrymme för både kvantitativ och kvalitativ forskning. En sådan kan utvecklas endast under stabila 

ekonomiska villkor. Statens folkhälsoinstitut föreslår därför ett starkt förbättrat årligt ekonomiskt stöd 

för att förbättra forskningen inom de områden som tidigare beskrivits. 

Mycket talar för att forskningen ska bedrivas på en internationell arena. Ett skäl är det relativt ringa 

antal forskare som finns i Sverige, ett annat är behovet av att få tillgång till andra länders erfarenheter 

och kunskaper. 

34

Speciella frågeställningar 

Barn och ungdomars spelande 

• Ett överdrivet spelande är mer vanligt bland ungdomar än i äldre åldersgrupper. Information 

och andra åtgärder bör vidtas för att höja debutåldern för spel och för att minska ungdomars 

spelande. 

• Internetspelandet kan vara särskilt lockande för ungdomar. 

• Riktade åtgärder till de ungdomsgrupper som är speciellt utsatta för att utveckla ett 


• En 18 års gräns ska finnas på allt spelande utom lotter. När det är möjligt ska den införas i lag 

för att betona vikten av åldersgränser. 

• Spelbolagen ska utarbeta metoder för att aktivt kontrollera åldersgränserna. 

• Förbättrade insatser i samverkan mellan myndigheter för att se till att åldersgränserna för spel 

följs. Lotteriinspektionen bör få bättre möjligheter att följa upp åldersgränserna i samarbete 

med kommunerna. 

• I lotterilagen bör det införas en straffsanktion för ombud eller tillståndshavare som bryter mot 

bestämmelserna om åldersgränser för spel. 

• Kommunernas möjlighet att påverka värdeautomaternas utplacering, antal m.m. ska 

stimuleras. 

• Flera olika insatser behövs för att förbättra kontroll och tillsyn av förströelsespel 

Spelandets omfattning 

Ungdomar spelar generellt i mindre omfattning än vuxna. Nästan en fjärdedel av ungdomarna spelar 

aldrig eller har spelat mycket sällan, medan motsvarande siffra för vuxna är omkring elva procent. 

Nästan hälften av de vuxna och endast 16 procent av ungdomarna har spelat under senaste veckan. 

Internationellt liksom i Sverige är de som spelar företrädesvis pojkar. 

De spel som anses vara ”farligast” attraherar ungdomar mest, dvs. spel som är lättillgängliga, snabba 

och spännande. Nästan samma andel ungdomar som vuxna (21 respektive 23 procent) uppger att 

snabblotterier är deras favoritspel. Ungdomar spelar mer än vuxna på spelautomater, förströelsespel, 

kortspel och vadslagning 48 . De mest populära spelen är värdeautomater och förströelsespel 49 . 

Spelandets roll 

Spel är attraktivt för unga människor av flera skäl. Under uppväxten är det mer vanligt att undersöka 

gränser och ta risker. Det är ett sätt att utveckla personligheten och hantera livsfrågor 50 . I det 

sammanhanget kan det vara intressant att också spela. För många är det överdrivna spelandet 

övergående, medan andra bär med sig det länge. Ungdomar ser spelandet som en möjlighet att snabbt 

vinna pengar, i verkligheten blir det mest en jakt på förluster. Ofta är det de som har minst råd som får 

de största spelförlusterna. 

48 Rönnberg et al, Spel och Spelberoende i Sverige, Statens folkhälsoinstitut, november 1999, s. 66. 


50 Bellringer Paul, Understanding Problem Gamblers, 1999, Free Association Books, London, s. 49. 

35

Konsekvenserna av spelandets spridning i nya miljöer har inte utforskats. Det är emellertid nuförtiden 

vanligt att barn och ungdomar deltar i spel i allt yngre åldrar till skillnad från den tid när spel i 

huvudsak var förlagt till lokaler dit tillträde endast gavs om man uppnått viss ålder 51 . 

Många spelmöjligheter är kopplade till olika sportevenemang. Eftersom många ungdomar är 

medlemmar i idrottsklubbbar blir spel ett naturligt inslag i idrottsutövandet. Bingolotto bygger en stor 

del av sin försäljning på att ungdomar i idrottsklubbar säljer lotter. 

Marknadsföringen av spel sker ofta med hjälp av idrottsstjärnor vilka dessutom många gånger är 

förebilder för ungdomar. Det påverkar ungdomars attityder till spel. Spelbolagen är medvetna om 

nödvändigheten att attrahera yngre. ATG skriver i sin årsberättelse för år 2001. 

”Genom att sporten syns mycket i TV kan vi göra nya grupper 

intresserade, inte minst bland de yngre, en nödvändig 

förutsättning för att trygga återväxten i publiken 52 .” 

Nya media och dess betydelse 

Spel på Internet kan vara speciellt lockande för barn och ungdomar som har datorvana och som kan 

utnyttja det faktum att åldersrestriktioner är svåra att kontrollera på Internet 53 . Ungdomar använder 

Internet mer frekvent än någon annan åldersgrupp och olika former av spel är ett vanligt tidsfördriv. 

Aktuell forskning visar att omkring tre procent av ungdomarna och åtta procent av 

universitetsstuderande har spelat om pengar på Internet 54 . . 

Spelberoende ungdomar 

Andelen problemspelande och spelberoende är högre bland ungdomar i åldern 15-17 än i äldre 

åldersgrupper. I Sverige kan 4,2 procent av ungdomarna betraktas som problemspelare och 0,9 procent 

som spelberoende. Endast unga vuxna (18-24 år) har en prevalens lika hög som den hos 

ungdomarna 55 . Internationella studier visar också en hög prevalens för ungdomar. I Kanada har upp 

emot fem procent av gymnasieungdomarna problem med sitt spelande. Även i Australien finns 

signaler om många ungdomar med spelproblem. Där uppskattas antalet problemspelande ungdomar till 

nästan 200 000 och inget eller mycket lite görs för att hjälpa dem. Problemet betraktas i Australien 

som ett nytt folkhälsoproblem. 

Preliminära resultat från fas II av den svenska prevalensstudien visar att det finns en långt större 

rörlighet bland ungdomarnas spelvanor jämfört med vuxna. Flera av de unga som i den första studien 

hade spelproblem hade i den uppföljande studien slutat att spela, medan andra som tidigare inte hade 

några spelproblem uppvisade sådana vid uppföljningen. Resultaten tyder på att vissa av de unga har 

spelproblem under en kort tid och sedan har förmågan att sluta spela på den farliga nivån 56 . 

51 


52 

AB Trav och Galopp Årsredovisning 2001, s. 3. 

53 

Griffiths 1998b, The Way Ahead: Internet, Technology and Problems-What Can We Expect? Paper presented at the 

National GamCare Conference. Adelaide, 6 maj, 1998. 

54 

Lehmann C, Internet Gambling Alarms Addiction Experts, Psychiatric News 2 august, 2002. 

55 

Rönnberg et al, Spel och Spelberoende i Sverige, Statens folkhälsoinstitut, november 1999, s. 67 

56 Jonsson et ad., Preliminära resultat från fas II. 

36

Ungdomar födda utomlands spenderar signifikant mer på spel än ungdomar födda i Sverige. 

Spelberoende ungdomar finns även i högre grad i någon av de tre storstäderna. Ungdomar har också i 

större utsträckning än andra åldersgrupper lånat pengar från en flick-/pojkvän eller släktingar för att 

spela eller för att betala spelskulder 57 . 

En viktig skillnad mellan spelare utan problem och de spelberoende är den ålder vid vilken de började 

spela. Medan genomsnittsåldern vid vilken spelare i allmänhet började spela är 19,9 år, är den för dem 

som är spelberoende betydligt lägre, 15,5 år. Liknande resultat visar studier från Nord-Amerika, och 

Nya Zeeland 58 . Detta motiverar insatser som syftar till att höja debutåldern för spelande. 

Åldersgränser 

Angeläget att unga människor förhindras att delta i spel som kan leda till oönskade negativa effekter. 

En av de viktigaste åtgärderna för att åstadkomma det är att de åldersgränser som finns för olika 

spelformer är ändamålsenliga och att de följs. 

Tabell 4. Nuvarande 18-årsgränser. 

Spelformer Regleras 

• Vadhållning i samband med 

hästtävling 

• Automatspel 

• Roulett-, tärning och kortspel 

Lotterilagen 35 § 

• Kasinospel – 20-årsgräns Kasinolagen 4 § 

• Oddset 

• Vadhållning på hundar 

Svenska Spels huvudkoncession, 19 juni 2002, punkt 6.1 

• Spel över Internet Svenska Spels internettillstånd, 19 juni 2002 

ATG:s koncession, 20 december 2001 

• Lotteri som förmedlas med hjälp 

av elektromagnetiska vågor 

Lotteriförordningen 11 § 

• Lotto Express Egen regel - Svenska Spel 

• Bingospel Egen regel - Sveriges bingoarrangörers centralorganisation 

(Svebico) 

I lotterilagen regleras formellt åldersgränser för vissa spel. I 35 § sägs att 

”…den som anordnar vadhållning i samband med 

hästtävling eller anordnar automatspel, roulettspel, 

tärningsspel eller kortspel får inte låta någon som är 

under 18 år delta i lotteriet.” 

I regeringens koncession till Svenska Spel finns en regel om åldersgränser som slår fast att personer 

under 18 år inte får erbjudas att delta i spel på Oddset. Dessutom har Svenska Spel själva en egen 

bestämmelse om att en 18-årsgräns ska finnas vid spel på Lotto Express. 


58 Abbott M &Volberg R, The New Zealand National Survey of Problem and Pathological Gambling. 1996; Journal of 

Gambling Studies 12 (2): 143-160. 

37

I dag uttrycks åldersgränser på tre olika sätt, i lotterilagen, i koncessionen och i form av avtal mellan 

spelbolagen och återförsäljare. Denna ordning ger ingen entydig signal till de spelande och till 

återförsäljarna. Det kan också ge upphov till oklarheter när nya spel introduceras. För närvarande finns 

det exempelvis ingen i lag fastslagen 18-års gräns vid spel på hundkapplöpning. För sådant spel bör i 

likhet med vad som gäller i fråga om spel vid hästtävling den lagstadgade 18-årsgränsen gälla 59 . En 

total uppräkning av vilka spel som omfattas av ålderskravet skulle med tiden bli ganska omfattande 

och kräva ständiga moderniseringar. Frågan bör därför i stället lösas i samband med 

tillståndsprövningen. Statens folkhälsoinstitut anser att en 18-årsgräns måste när det är möjligt införas 

i lag för att betona vikten av åldersgränser. 

Trots en tydlig åldersgräns visar den svenska prevalensforskningen att var tredje ungdom mellan 15- 

17 år hade spelat på spelautomater. Endast snabblotterier hade en större frekvens. I de CANundersökningar 

som årligen genomförs i nionde klass om ungdomars drogvanor har under åren 2000- 

2002 ingått frågor om spel. År 2002 svarade 13 procent av pojkarna och fyra procent av flickorna att 

de spelat på Jack Vegas, vilket tyder på att åldersgränsen på 18 år inte alltid följs. Svårigheter med att 

upprätthålla en åldersgräns finns också t.ex. när det gäller tobak. År 1997 infördes en 18-årsgräns för 

försäljning av tobaksvaror. I en studie år 2001 svarar omkring 60 procent av de rökande 

niondeklassarna att de köper cigaretter själva. 

Statens folkhälsoinstitut är allvarligt oroat över de bristande möjligheterna till kontroll av 

åldersgränser när det gäller värdeautomaterna. Enligt uppgift från Lotteriinspektionen sker totalt under 

ett år cirka 200 kontroller av åldersgränserna. Det kan jämföras med att det finns Jack Vegas 

automater på 2 200 serveringsställen. Kommunerna har i dag de bästa faktiska möjligheterna att utöva 

en verklig kontroll av åldersgränserna på restauranger. Dessutom har de redan när de godkänner 

serveringstillståndet en kontakt med restaurangerna. Lotteriinspektionen skulle kunna delegera vissa 

tillsynsuppgifter till de kommuner som så önskar. Skälig ekonomisk ersättning bör utgå för denna nya 

uppgift. 

Det är också svårt att i dag rent praktiskt kontrollera att åldersgränserna för spelandet hanteras på ett 

riktigt sätt. Med ett ökat kommunalt ansvar kan dessa möjligheter förbättras. I dag kan inte 

Lotteriinspektionens kontrollanter uppmana ungdomar som spelar på värdeautomater att uppvisa 

legitimation. Istället är det endast restauranginnehavaren som har den möjligheten. Statens 

folkhälsoinstitut föreslår inte någon formell ändring i denna ordning, men har förhoppningen att det 

med en ökad kommunal tillsyn skapas större möjligheter till förbättrad kontroll. En möjlighet vore att 

Svenska Spel i sitt avtal med den näringsidkare som har värdeautomater avtalar att näringsidkaren och 

dess personal ska bistå Lotteriinspektionens kontrollanter och kommunens tillsynspersonal med 

ålderskontroll vid tillsynsbesöken. 

Den första åtgärden gentemot den restaurantinnehavare som inte ser till att åldersgränserna på spel 

följs är att restaurangen kan förlora rätten att inneha maskinerna. Att inte följa dem är ett brott mot det 

avtal innehavaren har gentemot spelföretaget och mot bestämmelserna i lotterilagen. Enligt 51 § kan 

tillståndet återkallas av Lotteriinspektionen om föreskrifterna i lagen inte följs. 

I dag finns inga straffrättsliga konsekvenser för det ombud eller den restauranginnehavare som inte ser 

till att de gällande åldersgränserna för spel följs. Statens folkhälsoinstitut menar att denna fråga är så 

central att det i lotterilagen bör införas en bestämmelse om straffansvar för sådana överträdelser. 

59 SOU 2000:50. Från tombola till Internet. 

38

En av anledningarna att endast näringsställen med serveringstillstånd fick rätt att ställa upp 

värdeautomater var att det vid dessa finns förutsättningar för ålderskontroll. I alkohollagens 

bestämmelser om serveringstillstånd framhålls att en förutsättning för att få och behålla 

serveringstillstånd är att sökanden följer lagarna. Om tillståndshavaren tillåter brottslig verksamhet på 

serveringsstället kan serveringstillståndet återkallas. De typer av brottslig verksamhet som enligt 

föreskrifterna från Statens folkhälsoinstitut och enligt rättspraxis kan leda till återkallande är bland 

annat narkotikabrott, häleri, könshandel, diskriminering och dobbleri och annan olovlig 

spelverksamhet. 

Om det i lotterilagen angavs ett straffansvar för överträdelser av åldersgränser vid automatspel skulle 

detta också kunna innebära att det vid ett upprepat och medvetet åsidosättande av åldersgränser kunde 

få konsekvenser för serveringstillståndet, på samma sätt som olovlig spelverksamhet kan få det enligt 

nu gällande bestämmelser. Statens folkhälsoinstitut föreslår därför att en ändring av lotterilagen bör 

göras för att åstadkomma denna förändring. 

39

Spel på Internet 

• Utvecklingen tyder på att internetspelandet kommer att öka ytterligare i framtiden. 

• Inom kort finns ny teknik som kan användas till nya former av spel. 

• De svenska aktörernas satsning på Internet måste följas noga. 

• Spel på utländska internetsidor kan bedömas omsätta mer än två mdkr per år. 

• Särskilt det internationella internetspelandet innebär många riskfaktorer för att utveckla 


• En hög vinstandel på de utländska internetsidorna lockar till spel. 

• Ett växande spel på internationella sidor riskerar att urholka förutsättningarna för att bedriva 

en ansvarsfull spelpolitik i vårt land. 

• Internationella överenskommelser om bland annat regler för betalningsförmedling, 

skattefrågor och marknadsföring av spel och lotterier över gränserna bör komma till stånd. 

• Sverige bör ta initiativ till sådana överenskommelser i första hand inom ramen för EU. Det är 

också angeläget medlemsländernas rätt att reglera den nationella spel- och lotterimarknaden 

slås fast. 

• Konsekvenserna och skadeeffekterna av internetspel är en angelägen forskningsuppgift. 

Bakgrund 

Möjligheterna att spela om pengar via Internet eller andra elektroniska media såsom mobiltelefon eller 

interaktiv TV ökar snabbt. Flera olika faktorer ligger bakom denna utveckling. 

Den tekniska utvecklingen har medfört att det är möjligt att konstruera underhållande, tillförlitliga och 

lättanvända program för olika spelformer. Det har också blivit både lättare och säkrare att förmedla 

betalningar över nätet. Allt fler sköter en stor del av sina bankaffärer vid den egna datorn. Cirka två 

tredjedelar av vårt lands befolkning har i dag i hemmet tillgång till datorer med uppkoppling mot 

Internet. 

Internet har utvecklats från att vara ett renodlat kommunikationsnät till att bli alltmer av en 

marknadsplats, både för marknadsföring och för försäljning av varor och tjänster. Spelmarknaden 

uppmärksammade tidigt Internet som en distributionskanal för spel. Numera finns stora internationellt 

välrenommerade vadhållnings- och spelföretag representerade på Internet med en globalt inriktad 

marknadsföring och försäljning, anpassad till skilda lokala marknader. Ett stort antal utlandsbaserade 

internetsidor är direkt riktade mot den svenska marknaden, med svensk text, spel på svenska 

sporthändelser och andra företeelser i det svenska samhället. 

Internet som nationellt baserad distributionsform 

ATG, Svenska Spel och A-lotterierna har sedan år 1998 i begränsad omfattning fått arrangera testspel 

över Internet. ATG omsatte under år 2001 486 mnkr över Internet, vilket är nästan fem procent av 

bolagets totala omsättning. För Svenska Spel, som endast har en del av sina produkter på Internet 

stannade denna omsättning år 2001 vid mer blygsamma 144 mnkr. För båda bolagen är trenden att 

försäljningen via Internet ökar. 

I Sverige har riksdagen nyligen antagit regeringens förslag 60 om förändringar av lotterilagen som 

möjliggör för de svenska aktörerna att på en mer reguljär basis arrangera lotterier över Internet eller, 

60 Prop. 2001/02:153. 

40

som det uttrycks i lagen ”lotterier som förmedlas med hjälp av elektromagnetiska vågor”. 

Lotteriinspektionen har fått i uppgift att utfärda särskilda föreskrifter för sådana lotterier och 

myndigheten ska också pröva frågor om tillstånd enligt de nya reglerna. Den troliga utvecklingen blir 

att praktiskt taget samtliga spel och lotterier som arrangeras rikstäckande kommer att säljas genom 

Internet och på längre sikt också genom interaktiv TV och via mobiltelefoner. 

Den europeiska samarbetsorganisationen Gaming Regulators European Forum (GREF) – som 

huvudsakligen består av företrädare för de europeiska ländernas centrala tillsynsmyndigheter på 

lotteriområdet har år 1998 beslutat om riktlinjer för internetspel. Frågan om internetspel ska tillåtas 

eller förbjudas är enligt GREF en fråga som de olika länderna bör ta ställning till. För de fall spel 

tillåts går riktlinjerna i huvudsak ut på att spelet bör begränsas till bosatta i det egna landet samt 

bedrivas inom landet och kontrolleras i samma utsträckning som de traditionella spelen. Det är också 

denna linje Sverige har valt när man numera kommer att tillåta de svenska aktörerna att försälja och 

distribuera spel via Internet. 

Vid spel på Internet krävs att spelaren träffar ett avtal med spelarrangören och öppnar ett speciellt 

spelkonto som är knutet till den elektroniska spelplatsen. Medel till kontot förs över från ett 

bankkonto, via bankkort eller genom inbetalningar på bank. Vid spel sker identifiering med lösenord. 

Eventuella vinster tillgodoräknas spelkontot och kan på kundens uppmaning överföras till dennes 

bankkonto. Dessa procedurer innebär att spelbolagen har god kontroll över spelarens identitet och 

ålder. 

Vissa faktorer innebär att spel via Internet kan bedömas ha förutsättningar att öka antalet 

problemspelare eller att attrahera personer som redan har ett spelberoende. Säkert är att 

internetspelandet kommer att dra till sig personer som vill vara ensamma med sitt spelande och dölja 

sitt spelbeteende 61 . 

• Internet är extremt lättillgängligt, man kan t.ex. spela dygnet runt. 

• Spelet kan bedrivas utan någon social kontroll. 

• Det finns möjligheter till snabba vinster och ett intensivt spelande. 

Det finns goda möjligheter att kartlägga internetspelarnas spelmönster när de anlitar de svenska 

spelbolagen. Det finns också möjligheter att lägga in begränsningar i hur stora belopp som en och 

samma kund kan föra över till sitt spelkonto under en viss tidsperiod, hur mycket som kan satsas osv. 

Alltför långt gående regler kan dock innebära att spelarna inte attraheras av dessa spel, utan i stället 

anlitar de utländska spelbolagen, som inte har dessa begränsningar. 

Statens folkhälsoinstitut gör bedömningen att de svenska spelbolagen ska ha möjlighet att sälja och 

distribuera spel och lotterier över Internet, men att man noga måste följa utvecklingen. Om vissa spel 

visar en mycket hastigare omsättningsökning än andra bör man analysera om detta kan ha samband 

med att problemspelande har utvecklats. Det är därför angeläget att bedriva forskning om spel över 

Internet. 

61 Psychology of Addictive Behaviours, 2002, Vol 16, No1, 76-79. 

41

Ny teknik – nya former 

Redan i dag finns ny teknik och därmed nya tekniska möjligheter att erbjuda ytterligare 

spelmöjligheter. En är den s.k. 3G-tekniken 62 som staten tilldelat fyra företag. Det nya 3G-näten 

planeras ha bättre täckning än de GSM-nät som används i dag. I den nya tekniken kan man erbjuda 

helt nya mobila multimedietjänster och det finns långt framskridna planer att erbjuda också spel. Det 

blir exempelvis möjligt att direktsända idrottsreferat till 3G-mobiler. I det sammanhanget är det 

sannolikt att det utvecklas spelmöjligheter. 

Genom den tekniska utvecklingen blir möjligheterna att spela alltmer integrerade i befintlig teknisk 

utrustning som Internet, digital-TV, Wap-telefoni och andra multimediala lösningar. Alla svenska 

spelaktörer talar entydigt om framtidens möjlighet att styra spelandet mot ny teknik. I den finns större 

möjligheter att förbättra interaktiviteten i spelen, något som gör dem ännu mer attraktiva. 

Statens folkhälsoinstituts bedömning av spel via mobiltelefon och interaktiv TV är i huvudsak 

densamma som av spel via Internet och det är givetvis viktigt att även denna utveckling bevakas. När 

3G-tekniken har utvecklats och kommit i allmänt bruk och digital interaktiv TV har blivit allmän 

kommer tillgängligheten till spel via dessa media troligen att bli än större än via Internet. 

Internetspel på utländska spelplatser ökar 

Sedan ett antal år tillbaka finns i Sverige en utveckling där internationella aktörer får alltfler kunder, 

framförallt via Internet. Dessa internationella spelbolag arbetar inte i enlighet med de regler och 

restriktioner som gäller för svenska legala spelbolag, vilket innebär att de kan ha högre odds och ett 

större antal spelformer. De får på så sätt konkurrensfördelar i förhållande till svenska spelföretag. De 

internationella bolagen kan betala tillbaka upp till 90 procent av insatserna till spelarna i form av 

vinster. På Internet finns ett stort antal sidor för spel, uppskattningsvis 2 000, varav många är direkt 

riktade mot den svenska marknaden. 

Med ökad tillgänglighet till Internet och andra moderna kommunikationssätt kan utvecklingen 

accelerera ytterligare. På sikt kan det innebära att en allt större andel av spelandet i Sverige sker utan 

inflytande av svensk lagstiftning och utan de restriktioner som finns i det svenska systemet. En sådan 

utveckling urholkar den svenska spelmodellen och är ett hot mot de syften som ligger bakom den. 

Det är inte möjligt att få säkra uppgifter om den totala omsättningen av spel på Internet från Sverige. 

Uppskattningar från ATG och Svenska Spel visar att den kan uppgå till i det närmaste två mdkr. 

Utländska spelbolag uppger att den t.o.m. kan vara 2,5 mdkr. De utlandsbaserade spelen bedöms stå 

för 60 procent, ATG för 30 procent och Svenska Spel för tio procent av den totala omsättningen. 

Enligt bedömningar sker en årlig ökning av internetspelandet på mellan 50 och 75 procent. Av den 

årliga tillväxten beräknas de utländska internetbolagen stå för hela 75 procent. Om utvecklingen 

fortgår blir spel från Sverige hos utländska operatörerna inom kort lika omfattande som hos en av de 

största svenska aktörerna. Redan i dag är denna omsättning troligen i nivå med Bingolottos. 

62 tredje generationens mobila kommunikation 

42

Tabell 5. Utvecklingen av det totala spelandet över Internet 2000-2002. Svenska Spels bedömning. 

2 500 

2 000 

1 500 

1 000 

500 

0 

Miljoner kronor Markandsandel i procent 

2000 2001 2002 

Svenska Spel ATG Nätbolagen 

100% 

80% 

60% 

40% 

20% 

0% 

2000 2001 2002 

Svenska Spel ATG Nätbolagen 

Även om bedömningen av omsättningens storlek är osäker står det helt klart att spelandet på de 

utländska bolagen ökar kraftigt. Det internationella spelbolaget Ladbrokes, visar i sin senaste 

halvårsredovisning att företaget totalt på internetspelandet omsatte cirka 2,8 mdkr 2001. Till 

halvårsskiftet år 2002 hade motsvarande belopp redan uppnåtts. Siffrorna tyder på att omsättningen i 

det närmaste kan fördubblas år 2002. 

Erfarenhet av spel på Internet 

Den svenska prevalensforskningen visar att 2,9 procent av befolkningen någon gång satsat pengar på 

spelformer eller spel utanför Sverige. Det innebär att år 1997 hade cirka 189 000 personer någon gång 

satsat pengar i utländskt spelande. I en studie från Svenska Spel våren 2002 uppgav fyra procent att de 

spelat via Internet någon gång, vilket motsvarar cirka 220 000 personer. År 2001 var motsvarande 

siffra 1,3 procent. Ökningen kan främst iakttas hos män i åldern 18-30 år. 

Tidigare påpekades att spel via Internet präglas av att det är lättillgängligt och att spelaren ofta är 

ensam. Ytterligare riskfaktorer vid spel på internationella spelsidor är den höga vinstandelen, 

möjligheterna till stora insatser och stora vinster samt det synnerligen rikhaltiga utbudet av spel och 

vadslagningsmöjligheter. Man kan spela dygnet runt och på vissa sidor förekommer ingen 

ålderskontroll. 

Ungdomar kan knappast undvika att stöta på spelsidor när de surfar på nätet och de kan lockas att 

spela. Spelsidorna är oftast mycket skicklig utformade. En begränsning ligger i att de unga i allmänhet 

inte har tillgång till kreditkort eller internationellt bankkort, vilket gör att det kan vara svårt att spela i 

någon större omfattning. Allt fler ungdomar får dock egna bankkort och andra snabba betalningsvägar 

växer också fram, vilket kan öka deras möjligheter att satsa pengar på internetspel. Den största risken 

för barn och ungdomar är för närvarande dock att spel på Internet kan utgöra en inkörsport och en 

tillvänjning till snabba spel. 

Utmaning av den nationella spelpolitiken 

Det ökande spelet på utländska spelbolag innebär på flera plan utmaningar av den nationella 

spelpolitiken och dess syften. 

• Stora penningsummor försvinner ur landet som om de skulle ha satsats på de svenska bolagen 

till en del hade kommit staten, folkrörelserna eller hästsporten tillgodo. Enligt den svenska 

skattelagstiftningen ska vinster på utländska spel och lotterier deklareras som inkomst av 

43

kapital och således beskattas i Sverige med i genomsnitt 30 procent. Varken på t.ex. 

Ladbrokes eller Unibets ”svenska” hemsidor står det något om de svenska skattereglerna. 

• Spelens utformning bidrar till att många riskerar att få problem på grund av sitt spelande eller 

utveckla ett spelberoende med allvarliga konsekvenser för dem själva och deras närstående. 

• Målen för den svenska spelpolitiken utarmas genom att de svenska aktörerna för att möta 

konkurrensen strävar efter att göra villkoren mer lika de utländska aktörernas. En sådan 

utveckling leder såväl till ett lägre nettoöverskott som till ökade risker för att fler utvecklar 

spelberoende. Regeringen har t.ex. i en promemoria 63 föreslagit en höjning av vinstandelstaket 

till 55 procent för lotterier. Statens folkhälsoinstitut framhöll i sitt remissvar att det inte är 

möjligt att möta konkurrensen från de utländska operatörerna enbart genom att marginellt höja 

vinstandelstaket. 

Statens folkhälsoinstitut tar inte ställning till vilka aktörer som ska få verka på den svenska 

spelmarknaden men vill påpeka att en strikt kontroll av spelmarknaden är av utomordentligt stor 

betydelse för att begränsa de negativa konsekvenserna av spel och lotterier. 

Försök att begränsa internetspel i USA 

I USA är det inte tillåtet att arrangera internetspel. Ordningen regleras i en lag från 1962 kallad, ”Wire 

Act”, som förbjuder överföring av spelinsatser över delstatsgränser liksom över den nationella 

gränsen. Lagen har bland annat använts till att döma en amerikan som drev internetkasino inom landet. 

För närvarande föreligger två förslag i kongressen som anknyter till internetspelandet. Det ena föreslår 

en modernisering av ”Wire Act”, medan den andra vill förbjuda banker att förmedla pengar till 

internetsidor. Rent tekniskt är det möjligt att lägga in dessa spelplatser i bankens dataprogram. I USA 

finns insikten att sådana åtgärder har begränsad effekt, men att de ändock är mer effektiva än t.ex. 

fartbegränsningar på vägarna eller förbudet att använda hasch. Det amerikanska förbudet har effekt 

såtillvida att de större internationella spelföretagen som driver internetspel inte tillåter personer bosatta 

i USA eller med bankkonto eller kreditkort utställda i USA att spela på deras sidor. I Danmark har det 

under våren 2001 förts en diskussion motsvarande den i USA om att begränsa bankernas möjligheter 

att överföra medel till internetplatser som arrangerar spel 64 . 

Det finns ett mycket starkt kommersiellt intresse bland många aktörer att erbjuda internetspel och 

möjligheten att begränsa det internationella utbudet är litet. Beräkningar finns att spel via Internet 

kommer att omsätta cirka 63 mdkr år 2003. Internetspelandet har en möjlighet att bli den snabbast 

växande marknaden för spelandet under de kommande åren. Vissa forskare 65 uppskattar att två procent 

av alla som har Internet kommer att spela på nätet. Av dessa kommer kanske tio procent att utveckla 

någon form av spelproblem 66 . 

I kontrast till vad som sker i USA, har flera länder givit tillstånd till och reglerat spel på Internet. De är 

i allmänhet dock begränsade till spel inom landet 67 . I Europa har Lichtenstein och Malta lämnat 

tillstånd till Internetspel utan någon territoriell begränsning. Från Storbritannien opererar i dag flera av 

63 

Promemoria rörande ändring av lotterilagens vinsttak. Fi 2000/862. 

64 

Fekjær Hans Olav, Spillegalskap-vår nye landeplage, 2002 Gyldendal, Oslo, s. 141-143. 

65 McCown and Keiser, 2000 

66 McCown William G., Chamberlain Linda L., Best Possible Odds, 2000, John Wiley &Sons Inc., New York, s. 58. 

67 Kelly J, Australia: Two States Tackle Internet Games, 1998. International Gaming & Wagering Business 19 (4):11. 

44

de större utländska aktörerna på den svenska marknaden. Vadhållning omfattas inte av den brittiska 

lagstiftning om spel och lotterier, utan betraktas som en näringsverksamhet bland andra och 

förhoppningar har uttryckts om att Storbritannien ska kunna etablera sig som en världsledare inom 

online-spel 68 . 

Möjlighet att reglera internationellt spelande via Internet 

Mot bakgrund av utvecklingen på området kan konstateras att det finns behov av kraftfulla åtgärder 

om man vill se till att spel och lotterier som riktar sig till spelare i Sverige bedrivs i enlighet med 

svensk lagstiftning. 

Enligt gällande regler finns inget förbud för enskilda att delta i utländska lotterier. Enligt Statens 

folkhälsoinstituts bedömning skulle det inte heller vara möjligt att kontrollera ett sådant förbud. 

I 38 § lotterilagen finns ett förbud mot att främja deltagande i ett utom landet anordnat lotteri. Varken 

nätoperatörer eller banker som tillhandahåller nättjänster eller banktjänster torde omfattas av 

lagrummet i dess nuvarande utformning så länge det är fråga om ett rent passivt tillhandahållande. 

Lagrummet kan dock teoretiskt utvidgas till att omfatta också sådana tjänster. Men det skulle ändå 

finnas relativt stora möjligheter för att kringgå sådana åtgärder. Redan i dag finns internetföretagen på 

utländska nätoperatörer varför ett förbud mot att tillhandahålla nättjänster skulle bli verkningslöst. Att 

förbjuda överföring av medel eller begränsa den över Internet kan vara en mer framkomlig möjlighet 69 , 

men kan vara svår att kombinera med principerna om kapitalets fria rörlighet. 

Statens folkhälsoinstitut föreslår att Sverige ska göra intensiva ansträngningar för att få till stånd 

internationella överenskommelser som syftar till att begränsa marknadsföringen av lotterier som riktas 

mot andra länder. Undantag skulle kunna göras genom bilaterala överenskommelser. 

Samlat är det angeläget att frågan om gränsöverskridande spel och lotterier behandlas i internationella 

organ, i första hand inom EU. Det bör klart slås fast att spel, lotterier och vadslagning inte ska 

betraktas som normal näringsverksamhet och således inte omfattas av principen om den fria 

rörligheten för varor och tjänster. 

Det finns i dag mycket liten erfarenhet och kunskap om konsekvenserna av spel över Internet. De 

bristande kunskaperna sett mot bakgrunden av att internetspelandet ökar motiverar en genomgripande 

forskning om konsekvenser och skadeeffekter av spelandet över Internet. 

68 Utvecklingen på spelmarknaden. Skrivelse från Lotteriinspektionen till regeringen 2002-11-11. Dnr 701/2002 

69 McCown William G., Chamberlain Linda L., Best Possible Odds, 2000, John Wiley &Sons Inc., New York, s. 12. 

45

Kriminalitet och spelberoende 

• Sambandet mellan kriminalitet och spelberoende bör belysas genom forskning. 

• Kriminalvården bör undersöka omfattningen av spelproblem bland dem som är föremål för 

kriminalvård och vidta lämpligas åtgärder. 

• Brott mot spel- och lotterilagstiftningen beivras sällan och denna typ av brott avspeglas därför 

ej i den officiella statistiken. 

• Kraftigt ökade insatser krävs från polis och andra för att stoppa de illegala spelautomaterna. 

Flera polisdistrikt borde ingripa mot de illegala spelautomaterna såsom man gjort i Örebro län. 

Sambandet är oklart men troligt 

Det finns få studier som beskriver kopplingen mellan spelberoende och kriminalitet. Försiktighet ska 

därför iakttas när slutsatser ska dras om ett samband mellan kriminalitet och spelberoende. Den 

svenska prevalensforskningen fann exempelvis att 0,1 procent av samtliga i undersökningen hade varit 

”bortom det lagliga”. 

Vissa utländska studier har visat på tydliga samband mellan kriminalitet och spelberoende. Gruppen 

spelberoende avviker signifikant i jämförelse med normalbefolkning när det gäller bedrägeri, 

skattebrott och annan kriminalitet 70 . I vissa studier konstateras att två av tre spelberoende har 

genomfört brott för att finansiera sitt spelande. Andra utländska studier visar att 15 procent av de 

spelberoende har varit aktuella för brott. En studie från Nya Zeeland visar att 24 procent av personer i 

fängelse har spelproblem 71 . 

En undersökning av medlemmar i spelberoendeföreningar visar att mellan 18 till 28 procent av 

männen och åtta procent av kvinnor har varit aktuella för konkurser 72 . Andra undersökning av 

medlemmar i självhjälpsgrupper har funnit att 69 procent av de svarande hade erfarenhet av 

checkbedrägeri för att få pengar till sitt spelande eller spelskulder. Dessutom hade 73 procent deltagit i 

annan kriminalitet 73 . 

Spelproblem hos dömda 

Kamratföreningen i Linköping genomförde år 2002 en enkät till intagna på kriminalvårdsanstalterna 

Skänninge och Skenäs. Den besvarades av 64 personer, alla män i åldern 19 och 44 år. Kortfattat visar 

enkätsvaren: 

• 2/3 känner sig mindre deprimerade när de spelar. 

• Drygt 20 procent känner sig irriterade när de inte spelar. 

• Cirka 25 procent har ljugit för familjen eller andra för att dölja hur mycket de spelar för. 

• 20 procent anger att någon anhörig eller vän har räddat dem när de hamnat i problem på grund 

av spelandet. 

• Nästan 25 procent har försökt slutat spela, men inte kunnat. 

• 20 procent har någon gång gjort något olagligt för att få pengar till att spela. 

70 

Lesieur, HR, Custer RL, Pathological Gambling; Roots, Phases and Treatment. 1984. Ann Am Acad Polit Soc Sci. 

71 

Brown et al, 2000 

72 

Lesieur HR, Costs and Treatment of Pathological Gambling. 1996, Ann AM Acad Polit Sci., s.155. 

73 

These data are from a survey of GA members (N=55) in Montana, completed in 1998 as part of a larger study of the 

impacts of gambling in Montana (for published results, see Polzin et al., “From Convenience Stores to Casino”. 

46

Denna undersökning kan inte på något sätt anses vara representativ, men den ger ändå en indikation på 

att dessa intagna i betydligt högre utsträckning har spelrelaterade problem än vad som förekommer i 

normalbefolkningen. Att ett stort antal personer med spelberoendeproblematik finns på våra fängelser, 

har ofta har omvittnats av kamratföreningar och behandlingsenheter för spelberoende. 

Kriminalvårdsverket bör därför närmare undersöka hur vanligt det är med spelproblem bland intagna 

och genomföra lämpliga åtgärder för att stödja dessa. 

Statistik över brott 

En del spelberoende har för att finansiera sitt spelande begått brott, bland annat bedrägerier, 

förskingring, stölder och rån. Ingen kunskap finns över hur många brott totalt sett som är 

spelrelaterade. Att ta fram den informationen kräver grundliga forskningsinsatser, men skulle kunna ge 

värdefulla kunskaper om vilken betydelse spel och spelproblem har för olika typer av brott. 

Enligt Brottsförebyggande rådets statistik över lagförda brott mot lotterilagstiftningen har endast totalt 

27 domar avkunnats år 2000, sex av dessa gällde dobbleri enligt 14 § brottsbalken, 15 brott mot 

lotterilagen och åtta brott mot lagen om anordnande av visst automatspel. 

Exempel på framgångsrika åtgärder mot illegalt spel - Örebro Län 

Ett slutligt förbud mot spelautomater som också inkluderade s.k. lyckohjul blev giltigt i februari 2002. 

På många håll i Sverige har inga mer omfattande åtgärder vidtagits med anledning av klargörandena i 

den nya bestämmelsen. 

I Örebro tillsattes två poliser som i samverkan med andra myndigheter skulle arbeta med att minska 

antalet lyckohjul i länet. Det fanns flera orsaker till prioriteringen av denna brottslighet från 

polismyndigheten. Ett skäl var bedömningen att illegalt spel medförde annan omfattande kriminell 

verksamhet. Ofta förekom runt spelandet en låneverksamhet och i dess förlängning en 

indrivningsverksamhet där kriminella grupper var inblandade. Ett annat skäl var att många som 

spelande på lyckohjulen var ungdomar eller spelmissbrukare. Även utifrån denna synpunkt ansåg 

polismyndigheten att det var angeläget att ingripa mot verksamheten. 

Insatsen bestod av informationsinsatser som sedan följdes upp av tillsynsåtgärder för att kontrollera 

efterlevnaden av förbudet mot lyckohjul. Sammanlagt besöktes 188 platser utan att polisen påträffade 

några spelautomater. Istället gjordes bedömningen att spelautomaterna hade placerats på s.k. 

svartklubbar. Efter tillsyn även av dessa kunde konstateras att inte heller där fanns några spelautomater 

av aktuell typ. Polismyndigheten i Örebro gör bedömningen att spelautomaterna har förflyttats till 

andra län där polisen inte gjorde samma medvetna insatser. Hela arbetet i Örebro genomfördes under 

4-5 månader. Genom en relativt begränsad polisinsats i Örebro län fick man bort spelautomaterna av 

typen lyckohjul och man visade att det med ganska enkla medel går att stävja denna brottslighet 74 . 

74 Stefan Andersson, Peter Norberg. Åtgärder mot illegalt spel i Örebro län. februari-april 2002. Citypolisen i Örebro. 

47

Övriga spelautomater 

Mycket tyder på att antalet illegala spelautomater fortfarande är stort i Sverige trots förbudet från och 

med 1 februari 2002. I en rapport från hösten 2002 75 uppskattas dessa till minst 5 000. En orsak är den 

stora vinst spelandet medför både för ägarna till automaterna och för dem som upplåter lokalen. De är 

utplacerade på bensinstationer, kafeterior, bensinstationer, videobutiker m m i Sverige. Vinsten på de 

en automat kan uppgå till 20 000 kr eller mer per månad som delas mellan automatägarna och 

lokalinnehavaren. Uppskattningar från bland annat polisen visar att omsättningen på dessa automater 

kan uppgå till fyra mdkr. I samband med de olagliga spelautomaterna finns en omfattande övrig 

kriminalitet av varierande omfattning och art. Det är angeläget att åtgärder vidtas från 

polismyndigheterna för att minska antalet illegala spelautomater. 

75 Illegala spelautomater I Sverige. Sammanfattning av undersökning gjord inom polismyndigheten i Stockholms län. Statens 

folkhälsoinstitut. 2002. http://www.fhi.se/nyheter/data.asp?Id=926 

48

Spelformer med hög andel spelberoende 

• Forskningen visar att bland dem som spelar snabba spel finns det en större andel spelberoende 

och att spelproblemen utvecklas på kortare tid i sådana spelformer. 

• Internationell och svensk forskning pekar på ett visst samband mellan spelproblem och bl.a. 

spelautomater. 

• Försiktighet ska iakttas vid introduktion av nya spel och spelformer. Överväganden om 

spelens potential när det gäller att utveckla spelberoende eller locka ungdomar till spel bör 

alltid vägas in vid tillståndsgivningen. 

• Ökningen av spelande på Svenska Spels värdeautomater är dramatisk. Det bör övervägas om 

inte spelautomaterna skulle vara tillgängliga under en mer begränsad tid. 

• Meddelade tillstånd för förströelsespel bör upphöra att gälla från ett visst datum. 

Lotteriinspektionen bör få uppdraget att typgodkänna förströelsespel. 

• Kommunerna måste ta en mer aktiv roll när det gäller tillsynen både av värdeautomater och av 

förströelsespelen. En lämplig avgift ska tas ut för tillsynen av de godkända förströelsespelen. 

Det allmänna kunskapsläget 

Spelproblem av olika grad förekommer som tidigare angetts bland ungefär två procent av den vuxna 

befolkningen. I den svenska prevalensforskningen finns även uppgifter om andelen spelberoende 

bland dem som deltagit i olika typer av spel. De högsta värdena förekom bland dem som ägnat sig åt 

”privat vadslagning i samband med skicklighetsspel” där den sammanlagda andelen med ett aktuellt 

spelberoende och problemspelande var över nio procent. Höga siffror fick också de som spelat på 

restaurangkasino, kortspel och förströelsespel/spelmaskiner där motsvarande andel var över 8,5 

procent. Spelproblemen hos dem som spelat på tips, hästspel, spelautomater och bingo är ungefär 

dubbelt så vanliga som hos den genomsnittliga spelaren. Trots att över 7 000 intervjuats är antalet 

svarande i vissa av grupperna få, vilket självfallet ger anledning till försiktighet i tolkandet av 

resultaten. 

Svenska Spels undersökningar om spelvanor visar att andelen spelberoende är högre bland dem som 

spelar på automatspel och kasinospel än genomsnittligt bland spelare. Högsta andelen spelberoende 

återfinns bland dem som spelar på utländska spelbolag, privata spelklubbar och hallbingo. Dessa 

undersökningar är inte genomförda med samma noggrannhet som en vetenskaplig studie varför stor 

försiktighet är nödvändig när resultaten av undersökningarna ska tolkas. Resultaten stämmer dock i 

stort överens med de resultat som erhållits från prevalensforskningen. 

Det finns troligen två samverkande orsaker till att man finner en högre andel spelberoende bland vissa 

spelformer. Den ena är att dessa typer av spel attraherar personer som har en sådan läggning och 

befinner sig i en sådan livssituation att de riskerar att utveckla ett spelberoende. Den andra är att 

spelens utformning är sådan att de i högre grad än andra appellerar till de mekanismer som bidrar till 

att spelaren kan förlora kontrollen över sitt spelande. 

Kasinospelandet 

Riksdagen beslutade i juni 1999 att införa fyra internationella kasinon i Sverige. Svenska Spel fick 

koncession att som enda aktör bedriva verksamheten. Målet är att skapa internationella kasinon med 

en skandinavisk prägel. Det klassiska spelandet kombineras med restauranger och barer samt 

underhållning. I dag finns kasino på tre orter, Sundsvall, Malmö, Göteborg. Totalt antal besök till och 

49

med mitten på år 2002 var 522 932. Kasinot i Stockholm beräknas öppna under våren 2003. För 

närvarande genererar inte kasinona något överskott. 

Samtliga anställda får utbildning i att kunna upptäcka spelproblem. Inga besökande under 20 år har 

möjlighet att besöka kasinona eftersom det sker en strikt ålderskontroll. Kasinona i Sverige har 

program för att hjälpa dem som spelar för mycket, bland annat finns möjligheten att låta stänga av sig 

själv från kasinona. Fram till den sista oktober 2002 har 367 personer frivilligt stängt av sig. 

På varje kasino erbjuds automatspel och bordsspel. Enligt Svenska Spel står automatspelandet på 

samtliga tre kasinon för 67 procent av den totala omsättningen. Fördelningen är dock annorlunda om 

man särgranskar varje kasino. I Sundsvall är automatspelet mer dominerande än i Malmö och 

Göteborg. 

Kasinolagen ger möjlighet att öppna ytterligare två kasinon i Sverige. Statens folkhälsoinstituts 

uppfattning är att man bör avvakta med utbyggnaden till dess att man fått kunskaper om vilken 

betydelse kasinona har när det gäller utvecklingen av spelberoende. 

Svenska Spels värdeautomater 

Svenska Spels värdeautomater introducerades år 1996. I slutet av år 2000 var huvuddelen av 

värdeautomaterna utplacerade och omsättningen har därefter ökat snabbt. Framgångsfaktorerna är 

enligt Svenska Spel den korta tiden mellan insats och eventuell vinst, den höga återbetalningsprocenten, 

ett stort antal spelalternativ samt att maskinerna är interaktiva och grafiskt utformade på ett 

tilltalande sätt. Värdeautomater finns i ett mindre antal i Bingohallar och på restauranger med 

serveringstillstånd och ska vara ett komplement till mat och dryck. 

Värdeautomaterna på restaurang, Jack Vegas, står i dag för cirka 16 procent av den totala 

omsättningen på spel i Sverige, vilket innebär att drygt 100 mkr omsätts varje vecka. Enligt Svenska 

Spel spelar cirka sju procent av den vuxna befolkningen på Jack Vegas. Andra undersökningar t.ex. 

SIFO:s konsumentvaneundersökningar redovisar betydligt lägre andel (3,9 procent). Enligt Svenska 

Spels undersökning år 2002 använder varje spelare i genomsnitt 160 kr per vecka och den 

genomsnittliga förlusten är 50 kr per vecka. 

Tabell 6. Värdeautomaternas utveckling (enbart Jack Vegas). 

1996 1997 1998 1999 2000 2001 

Investeringar 59,8 126,9 161,4 126,2 97,3 79,3 

Antal automater vid årets utgång 408 1 949 3 946 5 148 6 608 6 356 

Spelinsatser 24,5 340,4 1 222,5 2 004,8 2 760,5 4 173,2 

Vinnarnas andel 15,4 233,6 863,4 1 392,8 1 888,2 2 862,0 

Restaurangernas andel 3 37 126,4 216,3 295,6 412,9 

Bingohallarnas andel 1,3 36 131,0 

Rörelsekostnad 20,1 49,9 86,2 146,4 152,2 187,6 

Resultat före avskrivning -14 19,7 148,5 248 388,2 579,8 

Resultat före finansnetto -30,5 -17,6 78,3 152,5 288,2 472,6 

Resultat -30,5 -17,6 68,7 135,6 268 457,5 

Överskott till förmånstagare 0 0 59,3 116,2 250,2 450,1 

Överskottet från Jack Vegas, som ökat från 59 mnkr år 1998 till 450 mnkr år 2001, går till barn- och 

ungdomsverksamhet. Det fördelas med 80 procent till ungdomsidrotten och med 20 procent till annan 

50

ungdomsverksamhet. År 2001 gick 363 miljoner till Riksidrottsförbundet och Ungdomsstyrelsen fick 

cirka 90 mnkr att fördela till ett stort antal ungdomsorganisationer. För år 2002 beräknas den summan 

stiga till 118 mnkr. Till detta kommer överskottet från Miss Vegas, dvs. de värdeautomater vilka är 

placerade i bingohallar. Det uppgick år 2001 till 131 mnkr som går till det lokala föreningslivet genom 

bingoallianserna. 

Värdeautomatspelen har haft en dramatisk intäktsutveckling även under år 2002. Enligt uppgifter från 

Svenska Spel kan spelinsatserna komma att hamna på cirka 5 900 mnkr. I så fall innebär det en ökning 

med cirka 1 700 mkr eller drygt 41 procent jämfört med året innan. Utvecklingen är, enligt Svenska 

Spel, en direkt följd av förbudet mot lyckohjulen som trädde i kraft den 1 februari 2002. Följden blir 

att överskottet till Riksidrottsförbundet och Ungdomsstyrelsen ytterligare kommer att öka och uppgå 

till över 600 mnkr. 

Regelverket runt Svenska Spels automater 

Det får endast finnas 7 000 värdeautomater på restauranger med serveringstillstånd och 500 i 

bingohallar. På varje restaurang är antalet maximerat till fem värdeautomater och avsikten är att de 

inte skall dominera restaurangmiljön utan vara ett komplement till mat och dryck. Lotterilagen anger 

att automaterna endast får placeras i lokaler med ålderskontrollerad miljö. I dag finns det 

värdeautomater på cirka 2 200 restauranger. Minimiåldern för att spela är 18 år, även i målsmans 

sällskap. 

Många av restaurangerna är öppna på dagtid och serverar lunch då de praktiska möjligheterna till 

ålderskontroll är begränsade. Ungefärligen 13 procent av spelandet sker före klockan 14 och 44 

procent innan klockan 18. Viss forskning hävdar att över 70 procent av dem som spelar innan kvällstid 

är problemspelare 76 . Det kan misstänkas att många spelproblematiker spelar under dagtid. Det bör 

därför övervägas om inte spelautomaterna skulle vara tillgängliga endast under kvällstid och ej under 

lunchtid. På liknande sätt borde det vara möjligt att begränsa spelandet efter midnatt. 

Statens folkhälsoinstitut lägger i nuläget inga förslag om generella begränsningar av öppettiden för 

spelande på värdeautomaterna, men vill betona hur allvarligt vi ser på denna fråga. En väg att gå är att 

tillstånd normalt ges för värdeautomatspel från klockan 16 till 24. De restauranter som vill ha en annan 

öppettid måste kunna visa att de har möjlighet till en aktiv ålderskontroll och tillsyn över 

värdeautomaterna. För att få ett bättre underlag till ett slutgiltigt ställningstagande om öppettidernas 

påverkan på spelberoende krävs ytterligare utredningar och bedömningar om vilka effekter en 

förändring skulle kunna få. 

Spelberoende och spelautomaterna 

Forskningen visar entydigt att en snabb återkoppling mellan insats och vinstutfall samt möjligheterna 

att snabbt lägga nya insatser har särskilt stor betydelse för att utveckla ett spelberoende. Exempel på 

sådana spel är elektroniska och mekaniska spelautomater, spel på hästar och kasinospel. Vid andra 

typer av spel som lotter där återkopplingstiden är längre är faran för att utveckla ett spelberoende 

mindre 77 . 

76 Macneil Ray, Nova Scotia Dept of Health, 2002-10-21 

77 Legg England S, Götestam KG. The nature and treatment of excessive gambling. Acta Psychiatry Scand 1991. 

51

Stor betydelse har tillgängligheten till spel och i detta fall antalet värdeautomater. När antalet 

spelautomater i Australien ökade per invånare ökade också andelen problemspelare. Flera studier i 

bl.a. Louisiana, Montana, New York, och Oregon förstärker uppfattningen att antalet spelautomater 

påverkar andelen spelare som får problem 78 . I Norge hävdas det att spelautomater är den mest 

beroendeframkallande formen av spel 79 . Detta ska ses mot bakgrund av att det finns 19 000 godkända 

spelautomater i Norge. 

Enligt regeringsuppdraget ska en särskild analys göras av spelautomaternas roll för spelberoendet. 

Omsättningen har under de senaste åren ökat på ett betydande sätt och värdeautomaterna är nu 

Sveriges största spelform. Samtidigt är det relativt få som spelar på värdeautomaterna om man jämför 

med andra spelformer med nästan lika stor omsättning. Det tyder på att varje spelare omsätter relativt 

stora belopp. Den som spelar för stora summor blir inte automatiskt problemspelare eller 

spelberoende. Risken är dock stor att ett omfattande spelande kan övergå till ett problematiskt 

spelande med allvarliga följder. Det finns därför enligt Statens folkhälsoinstitut anledning att 

ifrågasätta antalet värdeautomater. Redan i dag menar vi att det bör läggas en plan för hur antalet på ett 

genomtänkt sätt kan minska i framtiden. 

Tillsyn och tillstånd 

Lotteriinspektionen ger tillstånd och utövar tillsyn över de automater som betalar ut pengar, 

vinstbevis, polletter eller liknande. De enda sådana automater som i dag är tillåtna utanför kasinona är 

Svenska Spels - Jack Vegas och Miss Vegas. Tillstånd och tillsyn över förströelsespel enligt 

Automatspelslagen är en kommunal uppgift. Flipperspel, skjutare, målspel, TV-spel och bilbanor kan 

nämnas som exempel på sådana spel. Vinst får vid förströelsespel endast ges som fortsatt spel eller 

frispel och inget spel får förekomma om pengar. Kommunens kontroll över förströelsespelen uppvisar 

enligt vår bedömning stora brister. Skälen är flera, exempelvis bristande kunskaper om 

Automatspelslagen, otydliga beslut om vilka spel som är godkända, att arbetsuppgiften bedöms som 

mindre angelägen samt att det är svårt att påvisa om det pågår spel om pengar. 

Automatspelslagen inrättades som en social skyddslagstiftning. Avsikten var att socialnämnden skulle 

ha möjlighet att påverka hur de miljöer där automatspelen förekom skulle utformas samt ha löpande 

tillsyn över dem. Eftersom förströelseautomaterna i viss utsträckning kommit att bli vinstutbetalande 

maskiner har det därmed uppkommit en situation som socialnämnden inte alltid har kompetens att 

bedöma. För att kunna avgöra om automatspelen är lagliga eller inte behövs annan sakkunskap än vad 

socialnämnden i allmänhet besitter. 

Den aktuella situationen kräver en nystart och Statens folkhälsoinstitut föreslår att meddelade tillstånd 

för förströelsespel upphör att gälla från ett visst datum, varefter ny ansökan om tillstånd ska göras. På 

så sätt finns en möjlighet att få kontroll över förströelsespelen. Lotteriinspektionen bör få uppdraget att 

typgodkänna förströelsespel. En sådan regel skulle innebära en förenkling eftersom kommunerna då 

inte skulle behöva bedöma apparaternas tekniska utformning utan kunna koncentrera sig på de sociala 

bedömningarna. 

Statens folkhälsoinstitut föreslår att en lämplig avgift i framtiden tas ut för tillsyn av de automater som 

godkänns enligt automatspelslagen. Även i framtiden har kommunerna en viktig roll när det gäller att 

ta hänsyn till skyddet för ungdomar och riskerna att utveckla missbruk. Utifrån sitt tillsynsansvar 

78 Volberg Rachel A., When the Chips Are Down, 2001, The Century Foundation Press, New York, s. 57-58. 

79 Fekjær Hans Olav, Spillegalskap-vår nye landeplage, 2002 Gyldendal, Oslo, s.65. 

52

måste kommunerna ha möjlighet att reglera antalet förströelsespel, vilka miljöer som är lämpliga och 

tider för spelandet. 

Inom ramen för detta uppdrag har det inte varit möjligt att mer i detalj utarbeta riktlinjer för de 

föreslagna nya reglerna. Vårt förslag är att regeringen ger Lotteriinspektionen uppdraget att utarbeta 

närmare föreskrifter och ge förslag på nödvändiga lagändringar. Lotteriinspektionen har i en skrivelse 

till regeringen 80 2002-11-11 påtalat problemen med förströelseautomaterna och föreslagit att 

tillståndsgivning och kontroll av dessa ska överföras till Lotteriinspektionen. Statens folkhälsoinstitut 

stödjer förslaget. Det bör dock påpekas att kommunerna alltjämt ska utöva tillsyn över de miljöer där 

förströelseautomaterna är uppställda. 

80 Lotteriinspektionens skrivelse 2002-11-11 till regeringen angående automatspelsmarknaden - särskilt om 

förströelseautomater. Dnr 706/2002. 

53

Marknadsföringen av spel 

• Stora belopp satsas på marknadsföringen av spel. 

• Marknadsföringen av spel sker inom befintligt regelverk och är skicklig och välgjord när det 

gäller att locka till sig spelare. 

• Marknadsföringen av spel ska vara saklig och återhållsam. Den ska inte rikta sig till ungdomar 

eller utformas så att den uppmuntrar till överdrivet spelande. 

• Marknadsföringen är inte konsumentupplysande. Ingen information ges om vilka 

möjligheterna är att vinna eller farorna med spel 

• En branschöverenskommelse bör träffas mellan aktörerna och lämplig myndighet om centrala 

riktlinjer för marknadsföringen. Ett råd bör utses som svarar för uppföljningen av riktlinjerna. 

• Spelbolagens marknadsföring och utåtriktade information bör innehålla information om 

vinstchanser, förlustrisker och faror med överdrivet spelande. En rimlig målsättning är att 

omkring en tiondel av informationsmängden utgörs av sådant material. 

• Marknadsföringens betydelse måste ytterligare utredas. 

• Utländska bolag bedriver en aktiv och ökande marknadsföring riktad till kunder i Sverige. 

Allmänt om regelverket 

Konsumentverkets/KO:s uppgift är ingripa mot marknadsföring som bryter mot marknadsföringslagen 

(1995:450). Enligt lagens allmänna krav (4 §) ska all marknadsföring stämma överens med god 

marknadsföringssed och även i övrigt vara passande mot konsumenter och näringsidkare. I 

marknadsföringen ska näringsidkaren lämna information som är av särskild betydelse ur 

konsumentsynpunkt. 

Allmänt ska marknadsföringen av spel utformas på ett socialt ansvarstagande sätt. Den får inte ge 

mottagaren ett överdrivet intryck av möjligheterna till vinst 81 . Den ska inte heller uppfattas som alltför 

påträngande, inte vända sig till unga människor och inte förringa riskerna med spelandet. 

När det gäller marknadsföringen av spel ligger det i sakens natur att chansen att vinna framhävs i 

marknadsföringen. Gränsen är dock flytande mellan vad som kan anses vara överdrivna påståenden 

om vinst och subjektiva värderingar om möjligheterna att vinna. Många gånger uttrycks sådana 

värderingar i form av slogans, vilka ofta förekommer i rubrikform och får stort utrymme i reklamen. 

Att en marknadsföringskampanj är omfattande och kan upplevas som påträngande utgör inte i sig 

någon grund för ingripande från Konsumentverket/KO. 

De ärendena som behandlats av Konsumentverket har i flera fall gällt tillämpningen av 13 § marknadsföringslagen 

och handlat om erbjudanden om deltagande i lotteri eller pristävling. Dessutom har 

ingripanden skett mot s.k. ”lottosystem”, där marknadsföringen skapat intrycket att ett visst system 

ökar sannolikheten att få en eller flera högvinster. Reklammottagaren har vilseletts att tro att systemet 

har en egenskap som det uppenbart saknar, nämligen att förutsäga utfallet i enskilda lottodragningar, 

där varje nummer är draget slumpvis. 

Bedömningar har även förekommit kring presentationen av reklam för spel och lotterier i medier som 

TV och radio. I dessa fall har en diskussion förts om gränsen mellan den tryckfrihetsrättsligt skyddade 

opinionsbildningen kring spelande i förhållande till kommersiella meddelanden. 

81 MD 1996:28; KO/ Reader´s Digest AB. 

54

En viss tveksamhet råder om all marknadsföring av spel och lotterier omfattas av marknadsföringslagens 

alla regler eftersom spel fullt ut inte kan anses vara näringsverksamhet. Följden blir att samtliga 

regler i marknadsföringslagen inte kan tillämpas. Gränsdragningen mellan lotteri och tävling är ofta 

oklar, vilket vållar problem när det ska avgöras vilken lagstiftning som ska tillämpas 82 . 

Reklamtävlingar regleras huvudsakligen i § § 4 och 13 marknadsföringslagen, medan lotterier regleras 

i lotterilagen. 

Chansen att vinna är liten. 

Det är vanligt att spelberoende personer har felaktiga uppfattningar om möjligheterna att vinna. Det 

finns många gånger en överdriven tro på att det är möjligt att förutse eller påverka spelet. En 

konsekvens av en sådan uppfattning är tron att det med skicklighet går att återfå bortspelade pengar. 

På värdeautomaterna är vinståterbetalningen minst 85 procent och uppgår i praktiken till en högre 

andel. En annan sak är att en spelare efter avslutat spel ofta har förlorat en större andel av det belopp 

han eller hon startat med, på grund av att vinster omsätts i nya spel. En insats på 1 000 kr ger således i 

genomsnitt tillbaka 800 kr. Om dessa 800 kr spelas på nytt är den förväntade återbetalningen 640 kr. 

Om spelaren inte avslutar sitt spelande är pengarna i vilket fall som helst slut efter en längre tids 

spelande. Många spelberoende har omvittnat att vinster för dem helt enkelt innebär att de kan spela 

längre. 

En stor del av marknadsföringen är baserat på att skapa överdrivna förväntningar av vinstchans. I 

verkligheten är möjligheterna till en storvinst mycket små. På lotto kan t.ex. siffrorna kombineras på 

mer än fem miljoner sätt. Vid köp av lotter för 15 kr varje vecka, måste man för att ha en rimlig chans 

att vinna en högvinst spela i 14 000 år. Då blir statistiskt sett vinsten sex mnkr. Insatsen har under 

tiden varit nästan den dubbla så förlusten blir nästan sex mnkr 83 . 

Vad innehåller marknadsföringen? 

Spelbranschens reklambudskap är av skiftande karaktär och det finns inga möjligheter att redovisa alla 

dessa. Utifrån det material som Statens folkhälsoinstitut har haft tillgång till kan man konstatera att 

reklambudskapet oftast bygger på människors drömmar om att vinna mycket pengar för att på så sätt 

bli oberoende. Humor är vanligen ett genomgående tema. Genom reklamen förmedlas ofta 

glädjekänslor och förhoppningar om ett bättre liv, men också en tillfredställande känsla över att ha 

något som omgivningen avundas och en möjlighet att hävda sig i förhållande till andra människor. En 

annan inriktning på budskapet är att attrahera kunder genom att påpeka nyttan av de överskott som 

spelet genererar, exempelvis främjande av idrott. 

När det gäller marknadsföringen råder inga andra krav på korrekt presentation än de generella som 

finns för konsumtionsvaror. På alla lotter finns, i enlighet med Lotteriinspektionens krav för 

typgodkännande, en vinstplan tryckt på lottens baksida. Någon liknande information för övriga spel på 

marknaden finns inte. Statens folkhälsoinstitut anser det rimligt att spelbolagen i sin reklam, 

marknadsföring och annan information också upplyser om vinstchanser, förlustrisker och farorna med 

överdrivet spelande. En rimlig målsättning är att omkring en tiondel av informationsmängden utgörs 

av sådant material. Spelbolagen bör själva avgöra hur en sådan uppgift ska lösas. Det bästa vore att 

sådan information blir en integrerad del av spelföretagens kommunikation och att de i sina 

82 Se Konsumentverkets remissvar 2000-10-26 ”Från tombola till Internet – översyn av lotterilagstiftningen SOU 2000:50” 

83 Fekjær Hans Olav, Spillegalskap-vår nye landeplage, 2002 Gyldendal, Oslo, s. 116. 

55

verksamhetsberättelser fortlöpande redovisar hur uppgiften har lösts. Senare kan en bedömning göras 

om spelbolagens samlade kommunikation uppfyller rimliga krav på en allsidig information också om 

spelandets risker. 

Statens folkhälsoinstitut bedömer marknadsföringen som skicklig och välgjord. En del tveksamma 

reklaminslag har dock förekommit. Ett exempel är en reklamfilm om Oddset med PG som har ångest 

över missade vinstchanser, ett annat en reklamfilm från Solvalla som innehåller en person som 

använder undanflykter och lögner för att kunna spela på travet. Det här sänder ut signaler om att det är 

normalt och helt i sin ordning att agera på ett sätt som är kännetecknande för dem som blivit 

spelberoende. Ännu ett annat reklaminslag som också appellerar till tankemönster vilka är vanliga 

bland spelberoende skulle kunna vara Stryktipsets kampanj ”13 rätt är respekt”, där spelandet och 

framgången i spelet kopplas till självkänslan. Spelberoende har oftare än andra föreställningen att de 

kan påverka framgången i spel på grund av sina kunskaper, något som ett sådant budskap kan 

förstärka. 

Marknadsföringens omfattning 

En dagstidning publicerar i genomsnitt, utöver annonsmaterial, 8-10 sidor per vecka kring spel och 

lotterier i form av artiklar, dragningsresultat m m. I TV sänds i genomsnitt cirka sex timmars 

spelinslag per vecka. Det finns inga produkter på spelmarknaden som enbart vänder sig till en yngre 

målgrupp. Däremot finns det spel som inkluderar 18-25 åringar i sina målgrupper. Genom exempelvis 

val av media, musik och skådespelare kan man rikta reklam till olika åldersgrupper. Det är rimligt att 

anta att reklambudskap även attraherar ungdomar under 18 år. 

Den svenska spel- och lotterimarknaden investerade uppskattningsvis 850 mnkr under år 1999 84 på 

marknadsföring inklusive sponsring. Om man relaterar andelen nedlagda kostnader för 

marknadsföringen mot omsättningen efter utbetalda vinster kan man se att de mindre folkrörelsedrivna 

lotterierna använder en större andel till marknadsföring än de tre största aktörerna på marknaden. År 

2000 arbetade ett drygt 100-tal personer helt eller delvis med marknadsföringsorienterade 

arbetsuppgifter inom spelföretag och organisationer. 

SIFO har på uppdrag av Statens folkhälsoinstitut redovisat utvecklingen av annonsmarknaden 1998 till 

och med september 2002. Undersökningen har utförts genom att varje registrerad annons ges ett värde 

baserat på mediernas aktuella bruttopris, utan hänsyn till rabatter 85 . 

84 

Lotteriinspektionen, Rapport från Lotteriinspektionen angående kartläggning av marknadsföringen av spel och lotterier i 

Sverige. 1999. 

85 

Annonserna i tryckta media registreras genom att man manuellt bläddrar igenom tidningen och registrerar annons för 

annons. Detta gäller även för TV. Information om marknadsföringen för radio, utomhus, bio samt butiksreklam levereras från 

medieföretagen. 

56

Tabell 7. Marknadsföringen av lotterier och spel, belopp tkr, fördelning/år. 

Huvudmedia 1998 1999 2000 2001 2002 januari - 

september 

T V 139 215 205 125 258 803 386 904 312 290 

Utomhus 56 668 78 511 43 718 85371 51 695 

Storstad Kväll 80 958 47 426 66 643 70 085 40 094 

Landsortspress 3 8052 40 608 33 472 12 635 16 289 

Storstad Morgon 20 876 18 811 10 709 12 992 6 481 

Populärpress 19 466 10 034 12 219 14 302 13 568 

Radio 12 187 6 168 8 071 13 295 7 326 

Bio 4 306 4 060 411 3 546 0 

Butiksreklam 623 0 590 2 739 616 

Fackpress 1 557 1 014 608 789 729 

Summa 373 908 411 758 435 245 602 657 449 087 

Sammanställningen visar på en kraftig ökning av bruttokostnader från år 1998. I procent är uppgången 

mellan år 1998 och år 2001 62 procent. Utvecklingen år 2002 indikerar att bruttokostnaderna hamnar 

på cirka 600 mnkr. Det gör en kostnad per dag på nästan 1,8 mnkr. Om kostnaderna utvecklas hela 

2002 på samma sätt som till och med september blir ökningen 60 procent i jämförelse med år 1998. I 

huvudsak används TV i marknadsföringen som står för hälften av alla bruttokostnader. 

Utomhusreklam och reklam i storstadspress utgör tillsammans mer än 30 procent av kostnaderna. 

Utan hänsyn till rabatter har 450 mnkr använts i marknadsföringen för spel och lotterier t.o.m. 

september 2002. Som en jämförelse kan nämnas att för flygarrangörer var motsvarande kostnad 176 

mnkr och för detaljister inom konfektionen var siffran 522 mnkr. 

I undersökningen är endast medtagen den marknadsföring som spelbolagen bekostat själva. I ett stort 

antal TV-program blandas spelaktiviteter med underhållning eller sport. 

Spelbolagens olika kostnader 

Bingolotto har i förhållande till omsättningen en större marknadsföringskostnad än de två andra stora 

spelbolagen. ATG har den minsta kostnaden. Försiktighet ska dock iakttas när man på detta sätt jämför 

kostnader och omsättning. 

Tabell 8. Andel av marknaden, 2001. Förhållande reklamkostnad brutto och omsättningen 

Procent 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Sv. Spel Bingolotto ATG 

Reklam 

Omsättning 

57

Svenska Spel har en omfattande marknadsföring för vissa av sina produkter medan det för andra inte 

görs någon reklam alls. Den spelform som har störst omsättning Jack Vegas, marknadsförs numera 

inte alls. Triss står däremot för en relativt stor andel av marknadsföringskostnaderna hos Svenska Spel. 

Tabell 9. Svenska Spels reklamkostnader, brutto, 2001 

80000 

70000 

60000 

50000 

40000 

30000 

20000 

10000 

0 

TRISS 

LOTTO 

STRYKTIPSET 

KENO 

ODDSET 

SV. SPEL 

SKRAP-BINGO 

GREYHOUND RACE 

MÅLTIPSET 

TIA 

JACK VEGAS 

JOKER 

TIPSBINGO 

VIKING LOTTO 

Riktlinjer för marknadsföring och spelbolagens ansvar 

Spelbolagen har ett stort ansvar för sina marknadsföringsåtgärder. Svenska Spel har sedan en längre 

tid formulerat och tillämpat etiska regler för sin marknadsföring. Under hösten 2002 har spelbolagen 

(Svenska Spel, ATG, Folkspel, Svebico, A-lotterierna och IOGT-NTO Lotterier) enats om 

gemensamma etiska riktlinjer för marknadsföringen. De är överens om att i framtiden tillämpa 

följande riktlinjer i sin marknadsföring av spel: 

1. Spelbolagens reklam skall vara laglig, hederlig och får inte utformas på ett stötande sätt eller 

så att den uppfattas som alltför påträngande. 

2. Reklam får inte missbruka konsumenternas förtroende för spelbranschen och dess aktörer och 

inte heller vilseleda konsumenterna. 

3. Reklam får inte hävda att utfallet av själva dragningen i turspel beror på något annat än 

slumpen. 

4. Reklam får inte innehålla felaktiga uppgifter vad gäller möjligheterna till vinst. 

5. Reklam får inte selektivt riktas mot sårbara och utsatta grupper i samhället. 

6. Reklam får inte förekomma i sammanhang som främst attraherar minderåriga eller vara 

utformad så att den särskilt riktas mot denna grupp. 

7. Ungdomar under 18 år får inte ha en central roll i reklam annat än i sammanhang som 

beskriver ändamål som spelanordnare bidrar till. 

8. Reklam får inte uppmuntra överdrivet spelande. 

9. Reklam får inte hävda att det saknas risker med överdrivet spelande. 

10. Information om spelrelaterade problem och vilken hjälp som finns att få för drabbade och 

anhöriga skall finnas lätt tillgänglig för konsumenterna. 

Initiativet är lovvärt och viktigt. Gemensamma regler för branschen om hur marknadsföringen ska 

bedrivas är angeläget även ur spelberoendeperspektiv. De etiska riktlinjerna innehåller bland annat 

bestämmelser om att marknadsföringen inte ska förekomma i sammanhang som attraherar 

minderåriga, att reklam inte ska uppmana konsumenter till överdrivet spelande och inte ge felaktiga 

uppgifter om möjligheterna till vinst. 

58

Råd för marknadsföring 

För att etiska regler ska få genomslag måste det finns ett offentligt inflytande på bedömningen av när 

marknadsföringen är felaktig. Det bör också finnas möjlighet till sanktioner om reglerna inte följs. 

Statens folkhälsoinstitut föreslår därför att det bildas ett råd för marknadsföringen av spel under 

inflytande av lämpliga myndigheter. Formerna för detta nya råd får närmare diskuteras och avgöras i 

överläggningar med spelbolagen. 

Marknadsföringens betydelse både för omsättningen av spel och för uppkomsten av spelproblem är 

inte tydligt kartlagd. Inga studier har påvisat ett påtagligt samband mellan spelproblem och 

marknadsföring. Denna fråga bör ytterligare studeras innan det kan vara aktuellt att vidta åtgärder som 

begränsar marknadsföringen. 

Marknadsföringsaktiviteter från utländska spelbolag 

Under år 2002 har utländska vadhållnings- och spelföretag genomfört kampanjer för att locka till sig 

svenska spelare. I första hand har marknadsföringen skett i form av utomhusreklam, i radio och i 

utlandsbaserade TV-kanaler och syftar till att få kunder som spelar via Internet. Försök har även gjorts 

att få svenska hockeylag att visa utländska spelbolags logotyp på matchutrustning och i program, 

något som Lotteriinspektionen bedömer utgör ett främjande av deltagande i ett utländskt lotteri och 

därmed ett brott mot lotterilagen. 

Under år 2001 var två företag aktiva i sin marknadsföring i Sverige – BetalWin och Unibet. Totalt 

hade de detta år kostnader för drygt fem mnkr. Under de första nio månaderna 2002 har kostnaderna 

stigit till nästan 19 mnkr. Fyra spelbolag har genomfört marknadsföringsåtgärder. 

Tabell 10. Utländska spelföretags marknadsföring nio månader 2001 och 2002. Tkr. 

Bolag och media 

BetalWin 

2001 t.o.m. september 2002 t.o.m. september 

Storstad Kväll 18 0 

TV 

Expekt 

3 454 0 

TV 0 1 970 

Utomhus 

Ladbrokes 

0 1 320 

TV 

UNIBET 

0 2 159 

Fackpress 200 0 

Radio 493 5 203 

Storstad Kväll 0 352 

Storstad Morgon 0 495 

TV 0 5 803 

Utomhus 0 1 557 

Totalt 4 147 18 859 

All marknadsföring från utländska spelbolag ska bedömas utifrån främjandeparagrafen i lotterilagen. 

Ansvaret för tillsyn av denna regel har Lotteriinspektionen som följer utvecklingen, men ännu inte har 

vidtagit några konkreta åtgärder. Till en del beror det på begränsade möjligheter att förhindra 

marknadsföring som exponeras i utlandsetablerade TV-kanaler eftersom det enligt EG-rätten (TVdirektivet) 

är sändarlandet lagar som gäller. Andra hävdar att Lotteriinspektionen utan hinder av TV- 

59

direktivet har behörighet att ingripa mot denna marknadsföring och skulle kunna förelägga viten mot 

kanalernas svenska bolag. De annonser som under år 2002 har förekommit på reklampelare i 

Stockholm samt i dagstidningar med bl.a. budskapet "Stoppa spelmonopolet" har Lotteriinspektionen 

bedömt vara opinionsbildande och således falla inom tryckfrihetsrättens tillämpningsområde. 

60

Myndigheters och aktörers roll 

• Spelberoende är ett komplext problem som kräver insatser från alla berörda samhällsaktörer. 

Inte minst viktig är den frivilliga sektorn. 

• Staten har ett övergripande ansvar för att följa utvecklingen och förmedla kunskaper. 

• Lotteriinspektionen har en viktig tillsynsuppgift. Den borde också ges möjlighet att mer aktivt 

informera om lagar och regelverk. 

• Statens folkhälsoinstitut föreslås få en samordnande roll när det gäller de föreslagna insatser 

för att motverka spelberoende och minska de skadliga effekterna av överdrivet spelande. 

• Samverkan mellan spelbolag och statliga myndigheterna bör vidmakthållas och förbättras för 

att effektivisera insatserna mot spelberoende. 

• Landstingen och kommunerna har viktiga roller som ansvariga för föreslagna åtgärder. 

Företrädare för kommunerna och landstingen bör därför regelbundet delta i överläggningar för 

att tillsammans med berörda myndigheter följa implementeringen av föreslagna åtgärder. 

• Spelbolagen har ansvar för att utbilda sina återförsäljare i spelansvar. Det bör övervägas om 

det efter en sådan utbildning ska följa någon form av certifiering. 

• Stödet till självhjälpsgrupper utökas. 

Allmänna utgångspunkter 

Statens folkhälsoinstitut förslår inga grundläggande förändringar i nuvarande uppdelningen av 

uppgifter för de olika aktörerna på spelområdet. Spelbolagens uppgift är att på ett ansvarsfullt sätt sälja 

och erbjuda attraktiva spel. Staten ska ålägga bolagen de riktlinjer och uppgifter som anses 

nödvändiga för att spelandet bedrivs på ett ansvarsfullt sätt. I huvudsak gäller det utformningen av 

marknadsföringen, att gällande åldersgränser följs och att utbilda återförsäljare i spelansvar. 

Spelbolagen bör däremot inte ta ansvar varken för generella förebyggande åtgärder eller för vård och 

behandlingsinsatser, då det är angeläget att sådana aktiviteter är fristående från spelbolagen. 

Lotteriinspektionen 

Lotteriinspektionen är den myndighet som ska säkerställa att lotterier, kasinospel och annan 

spelverksamhet i Sverige utövas lagligt, säkert och tillförlitligt. Lotteriinspektionen ska bevaka 

konsumenternas intressen och medverka till att minska riskerna för sociala skadeverkningar. 

Sammanfattningsvis har Lotteriinspektionen följande uppgifter: 

• Tillståndsgivning för t.ex. anordnade av restaurangkasinospel, automatspel och rikslotterier. 

• Typgodkännande av lottsedlar och kontroll- och dragningsutrustning 

• Kontroll och tillsyn 

-över spelverksamhet som bedrivs efter inspektionens tillstånd 

-över spelverksamhet som bedrivs efter regeringens tillstånd (koncession) dvs. över de 

spelformer som bedrivs av aktörerna. 

• Central tillsyn över spel- och lotterimarknaden. 

• Utbildning och information innefattande kunskapsspridning och genomförande av 

utbildningar. 

• Informera regeringen om den nationella och internationella utvecklingen på spel- och 

lotterimarknaden. 

Lotteriinspektionen har i och med en förändrad spelmarknad fått en större roll som tillsynsmyndighet 

och tillståndsgivare. En friare möjlighet för svenska spelbolag att anordna spel via Internet har medfört 

förändrade arbetsuppgifter för myndigheten. Som en följd av ett ökat intresse för Sverige från 

61

internationella spelbolag har en ökning skett av antalet principiella viktiga rättsfall. När dessa ska 

avgöras sker en bedömning av i vilken utsträckning det är förenligt med svensk och internationell rätt 

att bibehålla monopolliknande förhållanden på den svenska spelmarknaden. I handlingsprogrammet 

har Statens folkhälsoinstitut tidigare uppmärksammat Lotteriinspektionens viktiga roll för tillsynen av 

spelautomaterna. Statens folkhälsoinstitut vill åter betona inspektionens uppgift att utbilda och 

informera myndigheter, restauranger och andra aktörer om nya rättsfall och utvecklingen av 

spelmarknaden. Till en del skulle en förbättrad sådan insats kunna finansieras av de föreslagna medlen 

till förebyggande- och informationsinsatser. 

Statens folkhälsoinstitut 

Statens folkhälsoinstitut ska utveckla effektiva kunskapsbaserade metoder för att minska 

spelberoendet. Institutet ska i sin återrapportering redovisa befintliga metoder och deras resultat och i 

vilken grad de tillämpas samt vilka metoder som har utvecklats under året respektive vilka metoder 

som behöver utvecklas, t.ex. inom olika områden eller för olika målgrupper 86 . 

Övergripande ska Statens folkhälsoinstitut: 

• Fungera som nationellt kunskapscentrum. 

• Stimulera forskning och annan kunskapsutveckling inom området. 

• Sprida kunskap om spelberoende till strategiska grupper i samhället (socialtjänst, skola, m.fl.). 

En uppgift för Statens folkhälsoinstitut är att ekonomiskt stödja de självhjälpsgrupper som finns för 

spelberoende. Ekonomiskt stöd utgår till Spelberoendes Riksförbund, men också till andra lokala 

kamratföreningar som inte är med i den organisationen. Statens folkhälsoinstitut har även ansvaret för 

hjälplinjen (020-81 91 00) för spelberoende och deras anhöriga. En annan uppgift är att initiera och ge 

stöd till forskning om spelberoende. Väsentliga medel har utgått till sådana insatser. Statens 

folkhälsoinstitut har också genomfört undersökningar av vård och behandlingsinsatser och medverkar 

regelbundet vid informationsträffar för i första hand socialtjänsten, men också med andra 

nyckelgrupper. 

Övriga centrala myndigheter och organisationer 

Konsumentverket är en statlig myndighet med uppgift att ta tillvara konsumenternas intressen. 

Konsumentverket arbetar med konsumentfrågor som reklam och avtalsvillkor, konsumentinformation, 

hushållsekonomi och varors säkerhet, kvalitet och miljöpåverkan. Under flera av Konsumentverkets 

löpande verksamheter kommer frågeställningar upp som har ett samband med spelberoendet. 

Marknadsföringsmålet, där det anges att Konsumentverket ska ingripa mot vilseledande reklam, är av 

särskild betydelse. I dag bedriver Konsumentverket inga speciella insatser med inriktning mot 

spelberoendeproblematiken. 

En av Socialstyrelsen viktigaste uppgifter är att utöva social tillsyn av de kommunala och 

landstingskommunala insatserna. Tillsynens mål är att bidra till hög säkerhet, god kvalitet och 

rättsenlighet inom de resurser och andra ramar som politiskt beslutats för verksamheten. Dessutom ska 

Socialstyrelsen utveckla välfungerande uppföljnings- och utvärderingsredskap, förmedla kunskaper 

och mer allmänt utveckla den sociala sektorn. Alla dessa uppgifter har samband med de insatser som 

görs för spelberoende. När det gäller att utveckla och följa upp nya lokala insatser har Socialstyrelsen 

en självklar roll. 

86 Regleringsbrev för budgetåret 2002 avseende Statens folkhälsoinstitut. 

62

Svenska Kommunförbundets huvuduppgift är att tillvarata kommunernas intressen, främja deras 

samverkan och tillhandahålla service. Förbundet är kommunernas arbetsgivarorganisation. Ett 

övergripande mål för verksamheten är att stödja och utveckla den kommunala självstyrelsen. 

Landstingsförbundets huvuduppgifter är bland annat att utveckla den regionala demokratin, verka för 

en bättre folkhälsa och utveckling av hälso- och sjukvården, att stödja medlemmarnas utveckling av 

verksamhet och ledarskap och att vara en naturlig mötesplats för debatt och utbyte av idéer. 

Samverkansorgan på central nivå 

För att åtgärderna i handlingsprogrammet ska få största möjliga effekt är det viktigt att aktörerna på 

spelmarknaden har en gemensam syn på några av de grundläggande aspekterna av spelproblem. Det 

gäller t.ex. omfattningen av spelberoende, vilka åtgärder som är lämpliga att vidta och vilket ansvaret 

är för olika aktörer. 

Sedan 1998 finns på initiativ av Statens folkhälsoinstitut och Lotteriinspektionen ett branschråd kallat 

Oberoende spelsamverkan (OSS). Dess uppgift är att verka för en sund utveckling på spelmarknaden 

och vara ett forum för frågor som rör spelberoende. I rådet ingår, förutom myndighetsföreträdare, de 

större aktörerna på den svenska spelmarknaden samt Spelberoendes Riksförbund. OSS sammanträder 

minst två gånger per år och vid behov flera gånger. Ordförande är generaldirektören på Statens 

folkhälsoinstitut. Vid formella beslut i OSS krävs det koncensus. 

OSS syfte och arbetsuppgifter är att: 

• Förebygga problemfyllt spelande och spelberoende. 

• Sprida information om spelandets risker till spelare som har problem med sitt spelande och 

deras anhöriga, spelombud, skola och andra myndigheter/organisationer. 

• Verka för att spelberoende och deras anhöriga kan ges lämpligt stöd och att vård- och 

behandlingsmöjligheter av god kvalitet utvecklas. 

• Följa internationella erfarenheter om riskfyllt spelande, spelberoende och relaterade 

vårdfrågor, samt följa och initiera forskning i dessa ämnen. 

• Utbyta information mellan medlemmarna i OSS. 

Rådet har i huvudsak fungerat som ett informationsforum mellan branschens företrädare och 

myndigheterna. Rådet har medverkat genom att ställa sig bakom informationsmaterial om 

spelberoende samt till att ta initiativ till hjälptelefonen för personer som har problem med sitt 

spelande. 

OSS har ett stort berättigande som informationskanal mellan de viktigaste aktörerna på 

spelmarknaden. Det är värdefullt att olika aktörer regelbundet informerar varandra och utbyter 

synpunkter på spelproblematiken, inte minst i en situation där samhället ökar sina ambitioner inom 

området. Det finns inte några behov av att förändra OSS:s roll utan målet är istället att förstärka det 

arbetssätt som redan existerar. 

Statens folkhälsoinstitut bör få ett övergripande ansvar 

För att effektivt genomföra handlingsprogrammet krävs att en myndighet får ett övergripande och 

samordnande ansvar. Statens folkhälsoinstitut bör för denna uppgift ha regelbundna överläggningar, 

förutom med parterna i OSS även med företrädare för myndigheter, kommun- och landsting samt 

företrädare för berörda departement. Det kan vara lämpligt att skapa arbetsgrupper för olika 

63

åtgärdsområden. Lämpliga sådana skulle kunna vara en forskningsgrupp, en förebyggande grupp och 

en öppenvårdsgrupp. 

Statens folkhälsoinstitut är för närvarande den myndighet som har fått regeringens uppdrag att bevaka 

frågor som rör spelberoende. Löpande informationsutbyte sker med andra myndigheter som kan 

tänkas ha ett delansvar för frågan. Sedan flera år tillbaka finns ett utvecklat kontaktnät med 

spelbranschen, forskare, kommuner och självhjälpsgrupper, m.fl. 

Förslaget till handlingsprogram sträcker sig fram till år 2006. Det mest naturliga är att Statens 

folkhälsoinstitut får det övergripande ansvaret för att genomföra den föreslagna handlingsplanen. Ett 

sådant arbete måste självfallet ske i nära samarbete med alla de myndigheter som berörs av insatserna. 

Regional nivå 

Landstingen ska enligt Hälso- och sjukvårdslagen (3 §) erbjuda en god hälso- och sjukvård och även i 

övrigt verka för en god hälsa åt dem som är bosatta inom landstinget. Med hälso- och sjukvård avses 

åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Vården ska vara av 

god kvalité, tillgodose patientens behov av trygghet, vara lättillgänglig, bygga på respekt för 

patientens självbestämmande och integritet samt främja goda kontakter mellan patienten och hälsooch 

sjukvårdspersonalen. 

De spelberoende och deras anhöriga kan många gånger behöva insatser från hälso- och sjukvården. Ett 

långvarigt spelberoende kan bidra till att medlemmarna i den spelberoendes familj utvecklar psykiska 

besvär eller andra hälsomässiga problem. I vissa fall kan en sjukdom eller psykisk störning vara en 

faktor som ligger bakom spelberoendet. I dessa fall behövs den medicinska och psykiatriska 

kompetens som landstingen ska ansvara för. 

Ändamålsenliga vård- och behandlingsinsatser kräver dels att vårdpersonalen kan känna igen och 

identifiera den hjälpsökandes huvudproblem, dels att det finns kunskap om på vilket sätt man kan 

hjälpa patienten. Spelberoende har inte ägnats någon större uppmärksamhet inom hälso- och 

sjukvården och de som söker hjälp riskerar därför att bli ignorerade eller felbehandlade. I 

handlingsprogrammet föreslår Statens folkhälsoinstitut flera åtgärder som skulle förbättra situationen 

och öka kompetensen hos personalen. En av de viktigaste målgrupperna för de föreslagna 

utbildningsinsatserna är landstingens anställda. Det finns också behov av att forskningen på ett bättre 

sätt kopplas till den kompetens som finns inom hälso- och sjukvården. I ett förbättrat stöd till de 

spelberoende vore det önskvärt att viss personal specialiserade sig på spelberoendefrågor för att 

därigenom bygga upp en bättre kompetens runt de medicinska konsekvenserna av spelberoende. 

Lokal nivå 

I Socialtjänstlagen utpekas inte särskilt gruppen spelberoende, däremot finns den omnämnd i 

förarbetena till den nuvarande lagstiftningen. Under rubriken ”Livsföring i övrigt”/”Vård och 

behandling”: proposition 2000/01:80 finns följande text: 

”Den vård och behandling som närmast avses är sådan som 

ligger inom socialtjänstens ansvarsområde, dvs. framför allt 

behandling för missbruk av alkohol, narkotika och liknande. 

Men även behandling för spelmissbruk kan i vissa fall vara 

en insats som ligger inom socialtjänstens ansvarsområde. 

64

Vård- och behandling av barn och unga är också sådana 

insatser som blir föremål för biståndsbedömning.” 

De med spelproblem kan komma i kontakt med kommunen på olika sätt. Vanligt är att ekonomiskt 

bistånd utgår till den spelberoende eller dennes familj. Många gånger är denna insats inte tillräcklig 

utan den spelberoende behöver andra stödinsatser såsom samtal, öppenvård eller behandling på 

behandlingshem. 

Kommunerna har ett uttalat åliggande i lag att stödja alla som vistas i kommunerna och är i behov av 

stödinsatser. De har ansvaret att informera om skadeverkningar av överdrivet spel till grupper som kan 

vara i riskzonen att utveckla spelproblem. I handlingsprogrammet föreslår Statens folkhälsoinstitut ett 

antal åtgärder som förbättrar kommunernas möjligheter att erbjuda stöd till de spelberoende och att 

motverka de skadliga effekterna av överdrivet spelande. De föreslagna ekonomiska tillskotten 

påverkar kommunernas ambitionsnivå, men förändrar inte det grundläggande ansvaret enligt 

socialtjänstlagen. 

Spelbolagens ansvar 

Spelbolagen i Sverige utbildar regelbundet återförsäljare och egen personal i frågor som rör spelande 

och spelproblem. Svenska Spel har exempelvis ett utbildningsprogram som omfattar tre steg. I stort 

sett samtliga ansvariga på restauranger med värdeautomater har genomgått steg 1 och 70 procent steg 

2. Totalt satsar Svenska Spels affärsområde restaurangspel cirka fem mnkr årligen på 

spelansvarsfrågorna. År 2003 beräknas den summan stiga till sju mnkr. I stort sett lika omfattande är 

ATG:s arbete med att utbilda återförsäljare och informera om farorna. Under år 2000 genomfördes två 

dagars utbildning vid 20 tillfällen för 240 ombud. 

Även skriftlig information från spelbolagen sprids till ombud, myndigheter och spelare samt deras 

anhöriga om vad spelberoende är, hur man kan förebygga det och var man kan få hjälp om man har 

problem med sitt spelande. Ambitionerna och insatserna är värdefulla och lovvärda. Statens 

folkhälsoinstituts uppfattning är att understryka det ansvar som spelbolagen har att utbilda sina 

återförsäljare i spelansvar. Det kan ske i koncessionen eller i övrigt regelverk som finns för 

spelbolagen. Statens folkhälsoinstitut menar att det bör övervägas om det efter en sådan utbildning ska 

följa någon form av certifiering. Rimligen kan det inte göras av utbildningsanordnaren själv utan 

måste utfördas av en myndighet eller av en fristående organisation. 

Den frivilliga sektorn 

En stor insats för de spelberoende görs av de självhjälpsgrupper som finns i Sverige 

Spelberoendes Riksförbund är en partipolitisk och religiöst obunden sammanslutning som vill verka 

för att förebygga och avhjälpa spelberoende genom att: 

• Informera spelberoende personer, anhöriga och andra berörda om möjliga hjälpinsatser. 

• Sprida information om spelberoendets orsaker, uttrycksformer och behandling. 

• Följa och initiera forskning och behandling inom området spelberoende samt sprida detta 

inom förbundet. 

• Skapa förutsättningar för lokalföreningarna och deras resurspersoner. 

• Förebygga spelandets psykosociala skadeverkningar, särskilt bland barn och ungdomar. 

• Kritiskt granska marknadsföringen av olika spelformer samt verka för information till 

beslutsfattare. 

65

Spelberoendes Riksförbund bildades den 25 mars 2000. År 2002 finns sju kamratföreningar som är 

anslutna till Spelberoendes Riksförbund och som utgör förbundets lokalavdelningar vilka finns i 

Borlänge, Stockholm, Västerås, Örebro, Göteborg, Halmstad och Malmö. Ytterligare lokalavdelningar 

väntas tillkomma under år 2003. Den centrala styrelsen består av representanter från lokalföreningarna 

i form av f.d. spelare, anhöriga och beteendevetare samt företrädare för forskningen inom området. 

Förutom Riksförbundets lokalavdelningar finns även sex andra kamratföreningar på orterna Luleå, 

Uppsala, Linköping, Norrköping, Huskvarna och Helsingborg. Därtill finns GA-grupper (anonyma 

spelare) på några orter i landet, men dessa har inte uppnått samma stabilitet som de mer etablerade 

kamratföreningarna, vilka också har en mer utåtriktad verksamhet. 

Ett utvecklat kamratstöd kan vara av avgörande betydelse för att få en spelare att avhålla sig från ett 

destruktivt spelande. Kontakt med en självhjälpsgrupp är ett vanligt första steg mot att bryta 

spelbeteendet. En fortlöpande kontakt är ofta nödvändig för att upprätthålla motivationen att sluta 

spela. För många anhöriga har det enda stödet de fått varit det som självhjälpsgrupperna kunnat ge. I 

handlingsprogrammet föreslår Statens folkhälsoinstitut en utökning av stödet till självhjälpsgrupperna. 

66

Förslag till finansiering 

• Spelmarknaden genererar ett överskott på mer än åtta mdkr. 

• Samhällskostnaderna för de med spelproblem är stora och ett åtgärdsprogram är 

samhällsekonomiskt lönsamt. 

• Ett betydandet resurstillskott behövs till ett åtgärdsprogram för att motverka spelberoende och 

för att minska de skadliga effekterna av överdrivet spelande. 

• En avgift på omsättningen av allt spel eller på vissa spel förekommer i flera andra länder och 

finns även i Norden. 

• En effektiv konstruktion för att möjliggöra snabba åtgärder skulle vara att det nödvändiga 

beloppet avsättas från spelbolagens överskott under handlingsprogrammets tidsperiod. 

Överskottet från spel och lotterier minskar i förhållande till omsättningen 

Spel och lotterier i Sverige genererade ett överskott år 2001 på 8,2 mdkr, vilket är samma nivå som år 

2000. Spelandet förstärker statens inkomster med drygt 4,5 mdkr. Det motsvarar en procent av statens 

totala inkomstskatter 87 . ATG:s överskott var år 2001 drygt 1,3 mdkr, vilket är en ökning med cirka två 

procent jämfört med föregående år. ATG:s skatt enligt avtal med staten har ökat med cirka 25 mnkr 

under 2001 och uppgick till 11,3 procent av omsättningen. Folkrörelsernas behållning var 2,3 mdkr år 

2001, vilket är en ökning med 15 procent i förhållande till året innan. 

Staten har under år 2001 fått en mindre andel av överskottet från spelandet, medan en större andel har 

gått till folkrörelserna. Förändringen kan i sin helhet hänföras till den ökade omsättningen (+ 51,2 

procent) på värdeautomaterna Jack och Miss Vegas, vars överskott i sin helhet tillfaller folkrörelserna. 

Tabell 11. Överskott i miljoner kr från spel och lotterier för staten, folkrörelserna och trav- och galoppsporten fördelat efter 

olika aktörer. Källa: Lotteriinspektionen. 

Aktör 2001 2000 

Staten Folk- Trav- och Staten Folk- Trav- och 

rörelserna galoppsporten 

rörelserna galoppsporten 

ATG 1 207 1 349 1 181 1 324 

Svenska Spel 3 297 509 3 561 310 

Premieobligationer 88 31 

Vinstsparande 22 26 

Restaurangkasino 40 96 

Bingolotto 1 202 1 020 

Bingo 277 280 

Övriga föreningslotter 305 340 

Varuspel 37 

Totalt 4 566 2 293 1 349 4 895 1 987 1 324 

Mycket talar för att spelandet kommer att öka ytterligare de närmaste åren. Under 2003 är 

kasinoverksamheten och värdeautomaterna i full drift samtidigt som folkrörelserna har fått ett utökat 

87 

Statlig inkomstskatt 2002 455,7 milj.kr, skatt på varor och tjänster 277 milj.kr, totala skatteintäkter 1 165,5 milj. Kr., 

statens skatteintäkter 649,2 milj.kr. 

88 

Skatt på premieobligationer borttagen, sista dragningen med skatt 2000 

67

handlingsutrymme på lottmarknaden. Sammantaget kan det leda till ett ytterligare nettotillskott till 

folkrörelserna. Osäkert är dock vilken inverkan spel på internationella spelbolag via Internet och andra 

elektroniska media kan komma att få på den svenska marknaden. Omsättningen på dessa ökar snabbt 

och spelöverskottet redovisas aldrig i Sverige. 

Jämförs överskottet från spel och lotterier mot omsättningen har det procentuella överskottet minskat 

under de senare åren. En anledning är ökningen av vinståterbetalningen, en annan är högre kostnader 

för att anordna spel. Vid en avkastning av spelandet på en lika hög nivå som i början av 1990-talet 

skulle för år 2000 spelandet ha genererat 1,5 miljard kr mer än vad som blev det verkliga utfallet. 

Vad kostar spelberoendet? 

En uppskattning av de totala kostnaderna för spelmissbruket är närmast omöjlig att göra och inga 

beräkningar har heller gjorts för Sverige. Det finns flera skäl att genomföra en sådan kostnadsanalys. 

Den kan dels ge underlag för en bedömning av de samhällsekonomiska effekterna av spel och lotterier 

och dels kan en analys visa att åtgärder mot spelberoende också kan vara ekonomiskt betydelsefulla. 

Internationella studier har undersökt de direkta kostnader som härrör sig till behandling av personer 

med spelproblem, men även indirekta kostnader som t.ex. frånvaro från arbetet, sjukvårdskostnader 

eller kostnader för kriminalitet. I studierna varierar kostnadsuppskattningarna mellan 130 000 kr och 

350 000 kr per person och år 89 . Den nationella undersökningen 90 i USA kom fram till avsevärt lägre 

siffror, ungefärligen 12 000 kr årligen för varje spelberoende och 7 000 kr för varje problemspelare. 

Överförs den amerikanska beräkningen på det förmodade antalet spelberoende och problemspelare i 

Sverige blir de årliga kostnaderna cirka 825 mnkr. Att kostnaderna hamnar på denna nivå beror bland 

annat på att de många problemspelarna och spelare i riskzonen genom sitt större antal utgör en större 

samhällsekonomisk kostnad än de redan spelberoende. 

I USA kan den årliga kostnaden för det totala antalet spelproblematiker uppgå till 40 mdkr. Om man 

också inkluderar övriga troliga kostnader kan summan öka till 50 mdkr årligen 91 . I Australien 92 

beräknades att samhällskostnaderna för spel var mellan åtta och 28 mdkr årligen. Australien har 

ungefär dubbelt så många invånare som Sverige. Om de australiska beloppen skulle överföras till 

Sverige innebär det mellan fyra och 13 mdkr i årliga kostnader. 

Oavsett variationerna i beräkningar kan det konstateras att kostnaderna för de med spelproblem är 

tillräckligt stora för att ge anledning till ökade insatser för de spelberoende. 

89 

Goodman, R., The Luck Business: The Devastating Consequences and Broken Promises of America’s Gambling 

Explosion. 1995. martin Kessler Books, The Free Press. 

National Council of Welfare, Gambling in Canada: A Report by the National Council of welfare. 1996. Ottawa. 

90 

National Opinion Research Center, Gambling Impact and Behavior Study, Report to the National Gambling Impact Study 

Commission,. 1999, s. 52. 


92 Productivity Commission, Australia’s Gambling Industries, report No. 10. November 1999, s. 9.11. 

68

En jämförelse –stödet till missbrukarvården 

En jämförelse med stödet till missbrukare 93 kan ge en måttstock på kostnaderna för 

beroendeproblematik. 

För alkohol- och narkotikamissbrukare fanns det på 1990-talet cirka 8 000 platser för strukturerad 

dagvård eller skyddat boende och ungefär 7 000 platser på behandlingshem eller i familjehem. I 

öppenvård fanns det mer än 200 mottagningar/rådgivningsbyråer och cirka 230 dagcentraler. I 

kommunerna var mer än 1 500 anställda helt inriktade på missbrukarvård. En tredjedel av dessa 

tjänster utgjordes av socialsekreterare och övriga var behandlingsassistenter, vårdbiträden eller 

sjuksköterskor. Vårdinsatserna berörde årligen cirka 38 000 missbrukare. De kommunala kostnaderna 

för missbrukarvården var ungefärligen 2,5 mdkr. Vård i behandlingshem och i familjehem svarade för 

drygt hälften av kostnaderna. 

Internationella erfarenheter visar att cirka tre procent av dem med spelproblem kan förväntas söka 

hjälp om sådan finns att tillgå. Det innebär att ett rimligt vårdbehov i Sverige i dagens läge skulle vara 

1 000-1 500 personer som behöver kvalificerad behandling och ytterligare cirka 10 000 som årligen 

skulle behöva mer begränsade stödinsatser. 

Internationella exempel på finansiering 

Det finns internationellt ett antal exempel på hur en finansiering insatserna till förebyggande åtgärder, 

behandling och forskning skulle kunna utformas. Dessa olika vägar måste bedömas utifrån de 

olikheter som finns mellan hur länderna har byggt upp sina välfärdsinsatser. I ett internationellt 

perspektiv är den svenska ordningen, med en offentlig finansiering av i stort sett alla sociala insatser 

relativt unik. 

I samtliga delstater i Kanada och Australien och i många delstater i USA finansieras åtgärderna mot 

spelberoende av en avgift på spelandet. Avgiften är ofta på omkring en procent av spelomsättningen 94 . 

I t.ex. Illinois and Missouri är spelbolagen i högre grad än offentliga myndigheter de största 

finansiärerna av insatser mot spelberoende. På liknande sätt är det i Colorado, Louisiana, och 

Mississippi, där kasinoarrangörer har en avgörande roll när det gäller att ekonomiskt stödja insatser 95 . I 

New York avsätts tre procent av inkomsterna från det s.k. Quick Draw, ett statliga Keno, till program 

mot spelberoende. 

Provinsen Quebec i Kanada avsätter cirka 95 mnkr per år för att motverka spelberoende. Av dessa 

reserveras 57 mnkr till behandling och förebyggande åtgärder. 17 mnkr används till 

informationsinsatser på restauranger och i massmedia. Ytterligare 17 mnkr går till forskning och drygt 

fem mnkr avvänds till andra informationsinsatser för anställda, allmänheten och i spellokaler. Det 

finns flera skäl till åtgärdsprogrammet. Ett är uppfattningen att ett ökat antalet personer begått 

självmord på grund av överdrivet spelande. Ett annat är det skadestånd som en enskild spelberoende 

fick av ett spelbolag. Quebec har 7,3 miljoner invånare och en motsvarande satsning i Sverige skulle 

innebära över 110 mnkr. 

93 

Rapporten –Balans i missbrukarvården, Socialstyrelsen 1998. Siffrorna avser mitten på 90-talet och kan i dag vara något 

lägre. 

94 

Fekjær Hans Olav, Spillegalskap-vår nye landeplage, 2002 Gyldendal, Oslo, s.138. 


69

I den kanadensiska delstaten Ontario 96 går två procent av nettoomsättningen på spelautomaterna till 

åtgärder för att motverka spelberoende. År 1998 avsattes cirka 55 mnkr till åtgärder för de 

spelberoende, år 2002 beräknas den summan stiga till över 100 mnkr. Medlen fördelas på forskning, 

förebyggande åtgärder, behandling och utbildning. De två senare områdena får 50 procent av 

resurserna som bland annat har använts till att bygga upp 45 behandlingscentra. I Sverige med ett 

något mindre invånarantal skulle det motsvara 75 mnkr. 

Att insatser kan vara effektiva visar delstaten Oregon där tre procent av bruttoomsättningen på 

pokermaskinerna avsätts till stöd för de spelberoende. 26 olika program erhåller ekonomiskt stöd för 

olika insatser för spelberoende. Medlen går dessutom till utbildning, öppenvårdsinsatser och till den 

hjälplinje som årligen har kontakt med ett stort antal enskilda med spelproblem. Som en trolig följd av 

alla åtgärder har antalet problemspelare mellan åren 1997 och 2000 97 minskat med mer än 30 procent. 

I Nya Zeeland beräknas de totala insatserna för spelberoende kosta 18 mnkr per år. Av dessa medel 

går drygt tre mnkr till en hjälplinje som har en stor och viktig roll. Nya Zeeland har ungefär hälften så 

många invånare som Sverige, vilket innebär att motsvarande belopp i vårt land uppskattningsvis skulle 

vara 36 mnkr. 

De nordiska länderna har en välfärdsfinansiering som har stora likheter med den svenska. I huvudsak 

är socialtjänst och sjuk- och hälsovården offentligt finansierad, där kommunerna har ett stort ansvar 

för insatser till utsatta grupper. Trots en skattefinansiering kompletteras den vad gäller insatser mot 

spelberoende i flera nordiska länder med en avgift på spelandet. 

Från den 1 januari 2001 tas en avgift på en procent av bruttoomsättningen på de spelautomater som 

finns i Danmark. Medlen används för att finansiera behandling av spelberoende och förbättra 

forskningen om spelberoende. Av summan ska 1/3 gå till ökade forskningsinsatser. Totalt kan det 

finansiella tillskottet uppskattas till mellan tio till 20 miljoner Dkr. 

I Norge infördes år 2001 en låg avgift på spelautomaterna för att finansiera driften av det norska 

Lotteritilsynet, som även har ett visst ansvar för spelberoendefrågorna. Kulturdepartementet i Norge 

har under hösten 2002 lagt ett förslag om att 0,5 procent av överskottet från värdeautomater ska 

fördelas till forskning, information, förebyggande åtgärder och behandling av spelberoende. Norge har 

19 000 godkända spelautomater. Samtidigt föreslås en minskning av antalet till 10 000. Från år 2006 

skulle avgiften innebära att 17 miljoner NOK årligen avsätts till åtgärder för att motverka 


I Finland finns tre spelföretag. Spelbolaget RAY har monopol på automater, roulett, Black Jack och 

driver Finlands enda kasino. I Finland finns 16 500 spelautomater placerade på 9 000 spelplatser. 

RAY finansierar varje år mer än 1 100 organisationer inom hälso- och socialpolitiska området. Totalt 

mer än 380 miljoner euro av RAYs inkomster överförs till aktörer som arbetar inom hälsovården eller 

det socialpolitiska området. Summan representerar en procent av den finska statens totala utgifter. 

Stödet går till både stora nationella organisationer som Röda Korset, men också till små lokala 

organisationer. Dessa organisationer har mer än 23 000 anställda, omkring 125 000 frivilliga och cirka 

två miljoner medlemmar. Stödet från RAY kommer 200 000 personer till del, men är inte öronmärkta 

för insatser mot spelberoende. De ekonomiska medlen bidrar dock i begränsad utsträckning till att 

utveckla nya former för att stödja de spelberoende bland annat ges ekonomiskt stöd till utbildning. 

96 

Ontario har cirka tolv miljoner invånare. 

97 

Volberg Rachel A., Changes in Gambling and Problem Gambling in Oregon: Results from a Replication Study, 1997 to 

2000, 2001. 

70

Det ekonomiska stödet i dag 

Statens Folkhälsoinstitut har i dag ett statsanslag på cirka fyra mnkr för att motverka spelberoende. 

Medlen fördelas i huvudsak på tre områden med vardera omkring en miljon kr. Dessa är 

forskningsprojekt, nationella hjälplinjen och stöd till frivillig sektor. De övriga medlen används bl.a. 

till informationsinsatser och lönekostnader. 

Kommunerna har ett yttersta ansvar för alla som vistas i kommunen. I sitt arbete för utsatta personer 

kommer de i kontakt även med spelberoende och problemspelare. Många gånger får de med 

spelproblem försörjningsstöd från kommunen. Ett mindre antal personer erhåller ekonomiskt bistånd 

till behandling på behandlingshem. Totalt har cirka 180 personer fått sådana insatser under de senaste 

åren. De kommunala kostnaderna för dessa kan uppskattas till tio mnkr per år. Till denna summa ska 

läggas övriga kostnader för stödinsatser till de spelberoende. Hur stort detta belopp är går i dag inte att 

uppskatta. 

Det nuvarande statliga bidraget i Sverige till insatser mot spelberoende motsvarar 45 öre per invånare 

och 0,08 procent av de knappt fem mdkr som staten per år tjänar på svenskarnas spel. I USA satsas 

årligen 22 miljoner US-dollar. Det motsvarar drygt två kr per person. I Kanada är motsvarande summa 

tio miljoner US-dollar eller cirka 4,70 kr per person. I Australien är det ekonomiska insatserna värda 

cirka 14 miljoner US-dollar eller nio kr per person 98 . 

Hur ska en finansiering utformas? 

Statens folkhälsoinstitut föreslår att särskilda ekonomiska medel avsätts ur överskottet från 

spelverksamheten för att motverka spelberoende samt minska de skadliga effekterna av överdrivet 

spelande. På så sätt finns möjlighet att få ett snabbt utbyggt stöd. Bland argumenten för detta 

förfarande vill vi särskilt framhålla följande: 

• Spelproblem uppstår när spel är vanligt förekommande i ett samhälle. Om spelandet ökar blir 

problemen troligen också mer omfattande. Ett ekonomiskt stöd från spelandet till åtgärder för 

spelberoende är därför naturligt. 

• Ett av de avgörande motiven för ett samhälle att tillåta spel är att överskottet går till angelägna 

samhällsområden. Spelande har redan i dag en stor roll när det gäller att generera ekonomiskt 

stöd till samhällsnyttiga insatser som exempelvis idrottsrörelsen och ungdomsorganisationer. 

Det vore rimligt att på samma sätt avsätta en mindre del av överskottet för att motverka 


• Från utländskt baserade spelbolag framförs kritik mot den svenska spelpolitiken. Det 

framhålls därvid att folkhälsoaspekter som skäl till att behålla ett monopol för svenska 

spelbolag inte är relevant, eftersom så lite satsas på åtgärder mot spelberoende. Ett starkare 

samband mellan de svenska spelbolagen och sådana insatser skulle förstärka 

folkhälsoargumentet. 

• I förhållande till omsättning eller i relation till marknadsföringskostnaderna är de föreslagna 

medlen av mycket begränsad storlek. 

Spelberoende är en problembild där många myndigheters insatser behövs för att skapa långsiktiga 

effekter. Kommunen har det yttersta ansvaret för alla som vistas i kommunen och är i behov av socialt 

stöd. Landstingens uppgift är att tillhandahålla hälso- och sjukvård för besvär som kan ha uppstått på 

98 Nilsson Thomas, Jakten på jackpot, 2002 s. 80. 

71

grund av spelande eller som är en orsak till överdrivet spelande. Polisen har ett ansvar för att minska 

brottsligheten och öka människors trygghet, exempelvis genom att ingripa mot illegala spelautomater. 

Spelutbudet är betydelsefullt för möjligheterna att spela och påverkar hur många personer som 

utvecklar spelproblem. Staten får genom spelandet intäkter som används till angelägna 

vällfärdsinsatser. Idrottsrörelsen och ungdomsorganisationer är beroende av de ekonomiska bidragen 

från spelandet. 

Statens folkhälsoinstitut föreslår att under en övergångstid på tre år från 2004 avsätts 40-50 mnkr 

årligen till åtgärder för att motverka spelberoende. En viss del av de föreslagna medlen behövs redan 

2003, i första hand gäller detta stöd till kunskapscentra och utveckling av öppenvårdsinsatser till en 

beräknad kostnad av fem mnkr samt medel för planerings- och förberedande arbete för de övriga 

momenten i handlingsprogrammet 

72

Regeringsuppdraget till Statens folkhälsoinstitut: 

(Bilaga till regeringsbeslut 2001-10-18 nr 203 a. Dnr S2001/9487/FH) 

Bilaga 1 

Uppdrag avseende handlingsprogram för att motverka 

spelberoende 

Bakgrund 

För närvarande sker en snabb utveckling av spelmarknaden. Vi ser i dag nya spelformer, fler 

spelalternativ, en ökande totalomsättning på spel samt en omfattande marknadsföring och annan 

exponering i bland annat TV. Denna utveckling kan medföra ökade negativa sociala och hälsomässiga 

konsekvenser. Regeringen finner det angeläget att motverka en sådan utveckling. 

Analys 

Mot denna bakgrund ges Statens folkhälsoinstitut i uppdrag att utarbeta ett förslag till 

handlingsprogram för att motverka spelberoende samt att minska de skadliga effekterna av överdrivet 

spelande. 

Till grund för handlingsprogrammet skall institutet analysera och beskriva behovet av vård, 

behandling och annat stöd till spelberoende och deras anhöriga samt analysera olika faktorer som kan 

bidra till överdrivet spelande och utvecklandet av spelberoende. 

I detta sammanhang skall Statens folkhälsoinstitut särskilt analysera vilken betydelse spelbolagens 

marknadsföring av spel kan ha för risken att spelberoende utvecklas samt värdeautomaternas roll. 

Innehåll 

Mot bakgrund av analysen skall Statens folkhälsoinstitut ta fram ett förslag till handlingsprogram för 

att motverka spelberoende som skall innehålla åtgärder på nationell nivå samt ge exempel på sådana 

åtgärder på regional och lokal nivå. 

Vidare skall förslag till åtgärder för att särskilt begränsa skadeverkningarna till följd av spel på 

värdeautomater ges, hur vården av spelberoende skall organiseras samt hur frivilligorganisationer 

inom spelberoendeområdet kan stödjas och stimuleras. 

Institutet kan även peka på behovet av att regeringen tillkallar särskilda utredningar för att göra 

fördjupningar eller specialstudier kring frågor om spelberoende, som inte ryms inom ramen för detta 

uppdrag. 

Programmet skall också, om analysen så visar, innehålla förslag till hur marknadsföringen av spel kan 

begränsas, hur åtgärder för att möta en framtida spelmarknad i Sverige, särskilt med avseende på 

internetspel skall utformas samt ge förslag till hur spelbranschens aktörer, i samverkan med 

myndigheter, kan bidra till att minska oönskade effekter till följd av spel. 

En särskild fråga i uppdraget är att belysa och analysera de risker som spelandet ger för barn och 

ungdomar. De har sannolikt svårare att värdera och stå emot reklam för spel som når dem. Vissa 

former av spel kan sannolikt också verka extra lockande på dem. 

Statens folkhälsoinstitut skall pröva om det förebyggande arbetet skall ges en särskild utformning när 

det gäller barn och unga. Institutet skall också utreda om åldersgränser bör införas eller skärpas för 

vissa spelformer. 

Förslag skall ges till hur kommuner, landsting och andra berörda vårdgivare skall kunna informeras 

om existerande vård- och behandlingsmöjligheter. 

Statens Folkhälsoinstitut skall särskilt utreda olika möjligheter till långsiktig finansiering av 

förebyggande insatser samt vård, behandlings- och stödåtgärder samt därvid ta del av internationella 

erfarenheter på området. 

73

Samverkan 

Vid genomförandet av uppdraget skall Statens folkhälsoinstitut samverka med Statens beredning för 

medicinsk utvärdering (SBU). 

I sitt arbete skall Statens folkhälsoinstitut också samråda med Lotteriinspektionen, 

Konsumentverket/KO, företrädare för kommun och landsting samt annan sakkunskap på området. 

Redovisning 

Statens folkhälsoinstitut skall lämna en redovisning av sitt arbete till regeringen senast den 1 januari 

2003. 

74

Sammanfattning av de ekonomiska behoven 

Bilaga 2 

Vårt förslag till handlingsprogram för att motverka spelberoende samt att minska de skadliga 

effekterna av överdrivet spelandeomfattar åren 2003 till 2006. Beloppen nedan är de årliga 

ekonomiska behoven åren 2004 till 2006 för de föreslagna insatserna. I handlingsprogrammet har vi 

angett att de ekonomiska beloppen är mellan 40 till 50 mnkr. Nedan finns en fördelning baserad på 

totalsumman 45 mnkr. 

Tabell 14. Handlingsprogrammets årliga kostnader 2004-2006. 

Insatser Kostnader, mnkr 

Förebyggande- och informationsinsatser 10 

Forskning 10 

Förbättrat lokalt stöd 8 

Utökat stöd till föreningslivet 5 

Stöd till kunskapscentra och öppenvård 5 

Utbildning, 100 resurspersoner à 20 000 kr 2 

Allmänna utbildningsinsatser, 2 000 personer à 750 kr 1,5 

Fördjupad utbildning av 25 budgetrådgivare à 20 000 kr 0,5 

Ledning och samordning 3 

Totalt 45 

Tidigare har det mer detaljerat redogjorts för hur medlen ska användas. Det finns dock skäl att beröra 

anslaget till ledning och samordning av handlingsprogrammet. För närvarande erhåller Statens 

folkhälsoinstitut fyra mnkr för sitt arbete med spelberoendeuppdraget. Tre mnkr av dessa går till 

forskning, hjälplinje och föreningslivet. Om ett program av denna omfattning ska bli framgångsrikt 

måste en myndighet ha ett huvudansvar för att leda och hålla ihop verksamheten. I summan på tre 

mnkr för ledning och samordning finns en projektorganisation för hela handlingsprogrammet. 

En viss del av de föreslagna medlen behövs redan 2003, i första hand gäller detta stöd till 

kunskapscentra och utveckling av öppenvårdsinsatser till en beräknad kostnad av fem mnkr samt 

medel för planerings- och förberedande arbete för de övriga momenten i handlingsprogrammet. 

75

Förslag till handlingsprogram för att motverka spelberoende

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?