Vägdamm – hur farligt är det? - Göteborgs universitet

3 Resultat
Nedan presenteras resultat från de toxicitetstester som gjorts med prover från de tre ovan
nämnda platserna (2.2). I kapitel 3.2 och 3.3 presenteras resultaten från testerna med prover
från VTI:s provvägsmaskin resp. stödremsan längs en väg. Resultaten från prover tagna från
stadsmiljön i Göteborg redovisas i kapitel 3.4.
3.1 Känslighetsbedömning med kaliumdikromat
För samtliga tester med D. magna gjordes en känslighetsbedömning med en
kaliumdikromatstandard. EC50 för dessa tester hamnade mellan 0,62 och 0,71 mg/l, vilket är
inom de gränser som är satta för standardmetodiken (ISO, 1996).
3.2 Damm från tester med provvägsmaskin
I försöken med damm från PVM användes prover från flera olika testkörningar som gjorts på
VTI. Dessa testkörningar är beskrivna i tabell 2.
Tabell 2. De beläggningstyper, stensorter och däckstyper som användes i tester med PVM.
Beläggningstyp Stensort Däckstyp Prov
ABT16 Skärlundagranit Dubbdäck A 1
ABS11 Kärr kvartsit Dubbdäck B 1
ABS11 Kärr kvartsit Friktionsdäck C 1
ABS8 Mylonit Dubbdäck Olika hastigheter 2
ABS8 Mylonit Sommardäck,
Friktionsdäck
1
Resultat från tester med dessa prover presenteras i tabell 3.
2
Resultat från tester med dessa prover presenteras i tabell 4.
Beläggningstyperna är betecknade enligt typen av slitlager, dvs. det översta lagret av asfalten.
Asfaltbetong, stenrik (ABS) och asfaltbetong, tät (ABT) är de beläggningar som använts i
testkörningarna. Dubbdäck användes vid körningen av prov A och B medan friktionsdäck
användes vid körningen av prov C.
I tabell 3 redovisas resultaten av exponeringsförsöken med de tre olika provtyperna.
Avståndet till PVM har inget specificerat mått utan anger bara den ordning som proverna har
samlats in i, där 1 är närmast PVM och 17 längst ifrån. Resultaten presenteras som procent
immobiliserade organismer efter 24 och 48 timmar för D. magna och efter 96 timmar för
H. azteca.
9
70 km/h Norge 2