Vägdamm – hur farligt är det? - Göteborgs universitet

Metallutsläppen sprids till både vattenmiljön och markmiljön och kan påverka miljön där. De
metaller som fastläggs i marken ansamlas i en gradient med minskade halter längre från
vägbanan med undantag för mer mobila metaller såsom kadmium (Borgström, 2007). De
metaller som binds i markmaterialet lakas så småningom ut och hamnar i vattenmiljön.
Hastigheten på urlakningen kan öka eller minska beroende på ett flertal faktorer, bl.a. pH,
mängden löst organiskt material och användningen av salt för halkbekämpning. Vägsalt
(NaCl) påverkar kolloidbundna metaller och får dem att lättare lösas i vatten (Bäckström et
al., 2004).
Vid nederbörd inträffar vad som kallas för ”first flush”, då det initiala avrinningsvattnet har en
högre mängd föroreningar. Detta leder till en kraftig temporär ökning i föroreningshalterna
som kan ge en akut toxisk effekt på organismer. Kayhanian et al. (2008) utförde
toxicitetstester på flera vattenlevande organismer och fann toxicitet i det initiala
avrinningsvattnet. Hos Ceriodaphnia dubia och Pimephales promelas (Fathead minnow)
visade Toxicity Evaluation Identification (TIE) tester att zink och koppar var den bidragande
orsaken till toxiciteten.
Även snö kan ansamla höga halter av tungmetaller och belasta omgivningen hårt. Den plats
som snön belastar miljön beror på hur snön hanteras. Snö i stadsmiljö samlas ofta upp och
deponeras på särskilda platser medan snö utmed vägar inte forslas bort (VTI, 2005b). Vid
snösmältningen sprids sedan metallerna i närmiljön i något som kan liknas med den ”first
flush”-effekt som är omnämnd ovan.
1.4 Syfte
Syftet med detta arbete var att undersöka toxiciteten av vägdamm för vattenlevande
organismer. Testerna har utförts med Daphnia magna och Hyalella azteca så att de eventuella
toxiska komponenterna kan identifieras med hjälp av TIE-metodik.
5