Dagvattenutredning 29 april 2013 - Haninge

HANINGE KOMMUN 

Dagvattenutredning 

Stadsdel Vega detaljplan 2

Dagvattenutredning 

Stadsdel Vega detaljplan 2 

Datum 2013-04-29 

Uppdragsnummer 61261250081000 

Utgåva/Status Version 2 

Foto på framsida från planområdet av Johanna Ardland Bojvall 2012-04-04 

J. ARDLAND BOJVALL A. HOLMGREN B. GRANLUND 

Uppdragsledare Handläggare Granskare 

Ramböll Sverige AB 

Box 17009, Krukmakargatan 21 

104 62 Stockholm 

Telefon 010-615 60 00 

Fax 010-615 20 00 

www.ramboll.se 

Unr 61261250081000 Organisationsnummer 556133-0506

\\seramstofscl01a\uppdrag\26vap\2612\61261250081000\3_teknik\r\dokument\dagvattenutredning_stadsdel vega dp2.docx 

Innehållsförteckning 

1. Bakgrund .................................................................................................... 1 

2. Uppdragsbeskrivning ................................................................................... 1 

3. Förutsättningar ........................................................................................... 2 

3.1 Dagvattenstrategi ............................................................................................ 2 

3.2 Dimensionering ............................................................................................... 3 

3.3 Miljökvalitetsnorm för vatten ............................................................................. 3 

3.4 Markavvattningsföretag .................................................................................... 3 

3.5 Riktvärden dagvatten ....................................................................................... 4 

4. Nulägesbeskrivning ..................................................................................... 5 

4.1 Geoteknik och grundvatten ............................................................................... 6 

4.2 Avrinningsområdet .......................................................................................... 6 

5. Detaljplanens utformning ............................................................................ 7 

6. Beräkningar ................................................................................................ 8 

6.1 Markanvändning .............................................................................................. 8 

6.2 Flödesberäkningar ........................................................................................... 8 

6.2.1 Nuläge våren 2012 .......................................................................................... 8 

6.2.2 Utbyggd detaljplan .......................................................................................... 9 

6.3 Föroreningsberäkningar .................................................................................. 10 

7. Dagvattenhantering .................................................................................... 11 

7.1 Höjdsättning ................................................................................................. 12 

7.2 Materialval ................................................................................................... 13 

7.2.1 Gröna tak .................................................................................................... 13 

7.3 Fastigheter ................................................................................................... 13 

7.3.1 Detaljplan 2, västra delen ............................................................................... 13 

7.3.2 Detaljplan 2, östra delen................................................................................. 14 

7.3.3 Förskoleområdet ........................................................................................... 15 

7.4 Vägar och parkeringsytor ................................................................................ 16 

7.5 Diket från Dammträsk .................................................................................... 17 

8. Slutsats ...................................................................................................... 17 

9. Referenser ................................................................................................. 19 

Bilagor 

Bilaga 1. Plankarta, illustrerade dagvattenåtgärder 

Bilaga 2. Avrinningsområdet 

Dagvattenutredning Stadsdel Vega detaljplan 2 

Unr 61261250081000


1. Bakgrund 

Ramböll har på uppdrag av Haninge kommun utfört en dagvattenutredning för 

Stadsdel Vega detaljplan 2 i Haninge kommun. Området ligger mellan Nynäsvägen 

och järnvägen norr om Handen, se de rastrerade området i figur 1. 

Figur 1. Detaljplaneområdet med omgivning, Källa bakgrundskarta: Eniro.se 

2. Uppdragsbeskrivning 


Unr 61261250081000 

Planområdet 

Uppdraget omfattar att genomföra en dagvattenutredning för Stadsdel Vega 

detaljplan 2 i Haninge kommun. Utredningen omfattar följande punkter: 

1. Beräkningar av flöden och föroreningar inom planområdet för 

dagvattnet i nuläget, våren 2012, och fullt utbyggd plan. 

2. Ta fram förslag på rening och fördröjning inom planområdet. 

3. Beaktande av miljökvalitetsnormerna i Vattendirektivet för recipienterna 

utanför planområdet. 

1 av 19


Flödesberäkningar har avgränsats till dagvatten som uppkommer inom 

detaljplaneområdet. Flöden som avrinner in till området har inte beaktats i denna 

utredning mer än identifierats i Bilaga 2. En parallell utredning utförs av Ramböll 

Sverige AB för att modellera och kvantifiera flöden i hela avrinningsområdet. 

3. Förutsättningar 

3.1 Dagvattenstrategi 

Haninge kommun antog en dagvattenstrategi 2005-04-04. Dagvattenstrategin 

omfattar mål och riktlinjer för dagvattenhantering inom kommunen. 

De övergripande principerna är: 

Bevara den naturliga vattenbalansen 

Undvika översvämningar 

Förhindra förorening av dagvattnet 

Rena förorenat dagvatten 

Utnyttja dagvattnet för att skapa vackra vattenmiljöer 

Följande övergripande riktlinjer gäller: 

Nybebyggelse ska lokaliseras med hänsyn till den naturliga vattenbalansen 

Föroreningskällorna ska minimeras 

Dagvattnet ska i första hand tas om hand lokalt på egen tomtmark 

I andra hand ska vattenflöden utjämnas och fördröjas innan avledning till 

recipient 

Förorenat dagvatten ska renas före infiltration eller utsläpp till vattendrag 

Följande krav ställs i dagvattenstrategin i samband med exploatering 

Avrinningen från en tomt/markområde ska inte öka efter exploatering 

jämfört med före 

Utvärdering av de geologiska förhållandena ska ligga till grund för 

lokalisering och dimensionering av anläggningar 

Takvatten ska infiltreras 

I bygglovsprocessen ska kommunen verka för att dagvatten så långt som 

möjligt omhändertas lokalt 

Haninge kommun har även tagit fram ett ”Ekologiskt hållbarhetsprogram för 

Vega” antaget av kommunstyrelsen 2011-03-17 där följande om dagvatten 

framhålls: 

Dagvatten ska hanteras som en resurs vars omhändertagande görs på ett 

sätt som förskönar stadsbilden i form av öppna vattenrännor och 

vattenspeglar 

Ingen nettoökning av näringstillförsel får ske till Drevviken eller annan 

recipient 

Dagvattenanläggningar ska dimensioneras för upp till 30% högre flöden 

än dagens klimat (som följd av klimatförändringar) 


Unr 61261250081000 

2 av 19


Svackdiken och infiltrationsstråk ska användas för att öka dagvattnets 

retention och rening 

Traditionellt hårdgjorda ytor ska så långt som möjligt utföras med 

genomsläppliga material såsom gräsarmeringsplattor 

Gröna tak bör vara ett huvudalternativ där solceller eller växthusodling 

inte ställer hinder i vägen 

Platser för lokalt omhändertagande av snö ska reserveras 

Gröna öar bör bevaras/anordnas vid parkeringar 

3.2 Dimensionering 

Haninge kommun har i denna utredning angett att dagvattenanläggningarna ska 

dimensioneras för regn med 10 års återkomsttid med varaktigheten 10 minuter. 

Hänsyn ska även tas till ökade flöden som följd av klimatförändringarna. I slutet 

av seklet kan intensiteten för de korta varaktigheterna (upp till ca 30 minuter) för 

10 årsregn förväntas ökas med 10-20%, medan regn med längre varaktighet ökar 

i mindre grad (Svenskt vatten, Publikation P104). Klimatfaktorn har för det 

dimensionerande regnet i denna utredning valts till 1,2, alltså motsvarande en 

ökning på 20%. 

3.3 Miljökvalitetsnorm för vatten 

EUs vattendirektiv (ramdirektivet för vatten) infördes i den svenska lagstiftningen 

år 2004 och benämns i Sverige för vattenförvaltningen. Den utgår från vattnets 

naturliga avrinningsområden istället för administrativa gränser i form av länder 

och kommuner. Vattnens (vattenförekomsternas) nuvarande ekologiska 

respektive kemiska status bedöms enligt en femgradig skala från hög till dålig. 

Målet är att inga vatten ska försämras och att alla vatten ska uppnå minst 

miljökvalitetsnormen god status år 2015. En miljökvalitetsnorm uttrycker den 

kvalitet som en vattenförekomst ska ha uppnått vid en viss tidpunkt och har 

karaktären mål och framåtsyftande och inte definitiv. 

Dagvattnet från detaljplaneområdet lämnar området i två st kulvertar som 

övergår till öppet dike efter att ha passerat Nynäsvägen för att mynna i södra 

delen av Drevviken. Drevviken är den största sjön i Tyresåns vattensystem och är 

vattenförekomst SE656793-163709. Dess ekologiska status är måttlig och dess 

kemiska status uppnår ej god kvalitet, enligt VISS, vatteninformationssystem 

Sverige, i april 2012 (viss.lst.se). Exklusive kvicksilver uppnår Drevviken god 

kemisk kvalitet. Miljökvalitetsnormen anger att Drevviken ska uppnå god 

ekologisk status till år 2021. Drevviken har en tidsfrist till 2021 på grund av att 

det är tekniskt omöjligt att uppnå målen tidigare på grund av övergödning. Den 

kemiska statusen exklusive kvicksilver ska vara fortsatt god till 2015. 

3.4 Markavvattningsföretag 

Under början av 1900-talet dikades sankmark ut för att öka mängden odlingsbar 

jordbruksmark, tidigare kallat torrläggningsföretag numera 

markavvattningsföretag. Detta skedde genom en förrättning och den mark som 

omfattades ritades ut på kartor. Inom markavvattningsföretaget finns det en 


Unr 61261250081000 

3 av 19


skyldighet att rensa och underhålla dikena så att vattnet kan avledas. 

Markavvattning regleras i 11 kapitlet i miljöbalken. 

Vid en sökning i GISdata från Länsstyrelserna i april 2012 kunde inga 

markavvattningsföretag lokaliserats inom detaljplaneområdet. Däremot visar 

databasen på ett markavvattningsföretag utmed den sista avrinningssträckan vid 

utloppet till Drevviken. Vid ändring av flöden till ett markavvattningsföretag krävs 

en omprövning i Mark- och miljödomstolen. Markavvattningsföretaget måste 

utredas vidare. 

Figur 2. Markavvattningsföretag som påverkas av detaljplanen 

3.5 Riktvärden dagvatten 

För dagvatten finns det inga nationellt fastslagna riktvärden. I Stockholms län togs 

förslag till riktvärden fram i februari 2009. Dessa är inte fastslagna i någon instans 

men kan användas för att få en uppfattning om behovet av reningsåtgärder på 

dagvattnet. Riktvärdena är indelade i flera olika nivåer. Det är lämpligt att 

använda nivå 1M, direktutsläpp (1) till recipient, mindre sjö (M), se tabell 3.1 där 

riktvärdena är angivna. 


Unr 61261250081000 

4 av 19


Tabell 3.1. Föreslagna riktvärden, årsmedelhalt. Källa: Förslag till riktvärden för 

dagvattenutsläpp, Regionala dagvattennätverket i Stockholms län, Riktvärdesgruppen, 

Regionplane- och trafikkontoret, Stockholms läns landsting, 2009. 

Ämne 

Medelkoncentration 


Unr 61261250081000 

P 

µg/l 

N 

mg/l 

4. Nulägesbeskrivning 

Pb 

µg/l 

Cu 

µg/l 

Zn 

µg/l 

Cd 

µg/l 

Cr 

µg/l 

Ni 

µg/l 

Hg 

µg/l 

SS 

mg/l 

Olja 

mg/l 

160 2,0 8 18 75 0,4 10 15 0,03 40 0,4 

Detaljplaneområdet, dp 2, ligger strax norr om Haninge centrum i Haninge 

kommun och är en del av stadsdelen Vega som i dagsläget omfattar 5 detaljplaner 

mellan de befintliga bostadsområdena Vega, Hermanstorp och Kolartorp. 

Detaljplanen omfattar ett ca 18 ha stort område som i dagsläget enbart består av 

naturmark så när som på något enstaka hus. Till största delen består området av 

en låglänt ängsmark med inslag av blandskog, mestadels bestående av björk, 

klibbal och gran i de lägre partierna. I öster finns en skogsbeklädd höjdrygg vilken 

domineras av barrskog. I väster avgränsas området av pendeltågets banvall. I 

området finns en ridbana. Mellan ridbanan och höjdpartiet i öst finns en mindre 

våtmark. Området används i första hand för rekreation. Genom området går ett 

stort krondike i syd-nordlig riktning, se kap 4.2. 

Figur 3. Flygfoto med nuvarande markanvändning. Röd linje illustrerar 

planområdesgränsen. Källa flygfoto: eniro.se 

5 av 19


4.1 Geoteknik och grundvatten 

De geotekniska utredningarna för området visar att marken består av lera med 

varierande djup (PM Geoteknik, Ramböll 2012). Inom området förekommer 

grundvatten dels i ett magasin i friktionsjorden under leran och dels i markvatten 

över leran. Nivån för markvattnet korresponderar sannolikt med vattennivån i 

diket som rinner genom området. I och med att området kommer att exploateras 

så kommer markvattnet hanteras som dagvatten. Grundvattenmätningar är 

utförda i grundvattenrör installerade mellan 2005 och 2007 i det undre 

grundvattenmagasinet. Mätningarna visar att grundvattnet lokalt är artesiskt 

(vattentryck som motsvarar en nivå över markytan). Grundvattnet i 

friktionsjorden under lerlagret borde inte inverka på dagvattenanläggningar 

förutsatt att dessa inte ligger under lerlagret eller att några andra konstruktioner 

punkterar lerlagret. 

4.2 Avrinningsområdet 

Detaljplaneområdet ligger inom ett ca 700 ha stort avrinningsområde med 

Drevviken som recipient, ca 600 ha omfattande Hermanstorp, Solsätra, 

Rudansjöarna, Haninge centrum och Dammträsk ligger uppströms stadsdel Vega 

dp2, se Bilaga 2. 

Genom Vega dp 2 leds dagvattnet från dessa områden i ett stort krondike i sydnordlig 

riktning, se figur 4. Vid Hallstens väg övergår diket till två kulverterar, 

D400 mm respektive D1200 mm, se figur 5, som leder vattnet vidare till 

Drevviken. Enligt PM Dagvattenhantering (Marktema AB, 2009) övergår dessa 

direkt efter inloppet till en 500 mm respektive en 1000 mm betongledning med en 

beräknad samanlagd kapacitet på 1250 l/s . Ledningarna leds efter en sträcka 

ihop till en större kulvert med diameter 1400 mm. 

Figur 4. Diket som rinner genom området. Fotografi taget i samband med platsbesök 2012- 

04-04. 


Unr 61261250081000 

6 av 19


Figur 5. Utloppen från området vid Hallstens väg. Fotografi taget i samband med platsbesök 

2012-04-04. 

5. Detaljplanens utformning 

Detaljplanen, se Bilaga 1, innebär att området kommer att bebyggas med 

flerfamiljsbostäder (ca 30%), radhus (ca 15%), ett skolområde (ca 5%), gator (ca 

20%) och parkeringar (ca 10%). Inom området kommer ca 15 % av grönytorna 

att bevaras och ca 5% av den totala ytan att utgöra park. Gatorna inom områdena 

för flerbostadshusen har ensidig körriktning på varsin sida av två rader snedställd 

parkering i centrum av gatusektionen. Detaljplanen delas av i två av en huvudgata 

som redan är detaljplanelagd, se figur3. 

Diket som går genom området planeras att läggas igen och ersättas av 

dagvattenledningar. Då överföringsledningen för vatten till Nynäshamn byggdes 

samförlades även en dagvattenledning med diameter 1000 mm genom området 

för att vid framtida exploatering ersätta diket genom området. Dessutom planeras 

en befintlig spillvattenledning genom området med diameter 800mm att infodras 

och göras om till en dagvattenledning, se bilaga 1. Dessa två ledningar förväntas 

tillsammans att avleda dagvatten från Kolartorp, Dammträsk, detaljplan 1 och 4 

samt denna detaljplan vidare ut till Drevviken. 

Inom planområdet finns en yta nedströms Dammträsks utlopp, där en damm eller 

översvämningsyta kan anläggas. Läget och höjdförhållanden för denna gör att den 

är svår att utnyttja för rening och fördröjning av dagvatten inom 

detaljplaneområdet. Däremot kan den utnyttjas för ytterligare fördröjning och 


Unr 61261250081000 

7 av 19


rening av dagvatten eller utjämning vid extremflöden från Dammträsk, i 

illustrationen av detaljplanen har ytan föreslagits som bollplan. 

6. Beräkningar 

6.1 Markanvändning 

Markanvändningen inom detaljplaneområdet före och efter exploatering visas i 

tabell 6.1 nedan. Avrinningskoefficienter, , har tagits från Svenskt vattens 

publikation P90 samt Stormtac version 2012-03. Avrinningskoefficienten är ett 

mått på hur genomsläpplig en yta är, dvs hur stor andel av vattnet som avrinner 

på ytan. Den reducerade arean är således ett mått på ”hårdgjord yta” (area x 

avrinningskoefficienten = reducerad area). 

Trafikintensiteten på lokalgatorna norr om huvudgatan i den västra delen av 

området (flerbostadsområdet) förväntas ha en årsdygnstrafik på ca 2000 

fordon/dygn. För lokalgatorna söder om huvudgatan förväntas årsdygnstrafiken 

vara ca 3700 fordon/dygn. Vid föroreningsberäkningarna har en genomsnittlig 

trafikintensitet på 3000 ÅDT använts på alla gator inom detaljplaneområdet. 

Tabell 6.1. Markanvändning i nuläget samt för detaljplan 

Nuläge Area 

[m2] 


Unr 61261250081000 

Area 

[ha] 

Avrinningskoefficient, 

 

Reducerad 

area [ha] 

Naturmark 180 400 18,0 0,07 1,3 

Detaljplan 

Naturmark 26 000 2,6 0,1 0,26 

Park 11 400 1,1 0,18 0,21 

Lägenheter med LOD 49 600 5,0 0,45 2,23 

Radhus med LOD 28 000 2,8 0,32 0,90 

Parkering utan LOD 16 700 1,7 0,8 1,34 

Centrumverksamhet/lägenheter 2 400 0,2 0,5 0,12 

Skolområde 9 100 0,9 0,45 0,41 

Väg medel 3000 ÅDT 37200 3,7 0,8 2,98 

Totalt 180 400 18,0 0,47 8,4 

Beräkning av de sammanlagda hårdgjorda ytorna i området före och efter 

exploatering visar att den hårdgjorda ytan i området ökar med ca 7,1 ha. 

6.2 Flödesberäkningar 

Enligt Haninge kommuns dagvattenstrategi krävs att flödet från ett område inte 

ska öka i och med en exploatering jämfört med utgångsläget. 

6.2.1 Nuläge våren 2012 

I Haninge kommuns dagvattenstrategi anges att avrinningen inte får öka till följd 

av exploateringen. Från naturmark sker en trög avledning av dagvatten. 

8 av 19


Avrinningen beror på nederbörden, på markens lutning, genomsläpplighet, 

växtlighet. Maximal avrinning är också beroende på ytans storlek. Det finns 

underlag från uppmätta maxflöden för olika stora avrinningsområden i 

Västsverige. För Svealand uppskattas dessa flöden vara ca 20% lägre. För ett 18 

ha (Vega detaljplan 2) stort avrinningsområde motsvarar det 12 l/s, ha vilket blir 

ett flöde på 216 l/s (Svenskt vatten Publikation P90, 2004). 

6.2.2 Utbyggd detaljplan 

På grund av den förändrade markanvändningen med ökad andel hårdgjorda ytor 

kommer mängden dagvatten att öka inom detaljplaneområdet. Flödesberäkningar 

för utbyggd detaljplan har gjorts med rationella metoden för 10-årsregn (Å) med 

varaktighet 10 minuter (TR) i denna utredning. Regnintensiteten har beräknats 

utifrån Dahlström 2010, se ekvation 1 nedan (Svenskt vatten Publikation P104, 

2011). Beräkningar har även gjorts med hänsyn till framtida klimatförändringar. I 

slutet av seklet antas nederbörden ha ökat med 20% för ett 10-årsregn, alltså har 

klimatfaktorn 1,2 multiplicerats med regnintensiteten. 

( ) 

Å = 190 Å , +2 (ekvation 1) 

Där iÅ= regnintensitet, l/s, ha 

TR = regnvaraktighet, minuter 

Å = återkomsttid 

Detta ger ett en dimensionerande regnintensitet på 228 l/s, ha. Med 

klimatfaktorn 1,2 blir den 274 l/s, ha. Med utbyggd detaljplan innebär det att 

flödet som uppkommer vid 10 årsregnet blir ca 1900 l/s. Med hänsyn tagen till 

klimatfaktor blir flödet ca 2300 l/s, se tabell 6.2. 

För att bibehålla nuvarande högflöde ut från området behöver fördröjningsvolymer 

tillskapas. Beräkning av magasinsvolymer har gjorts enligt Vägverkets publikation 

1990:11 utan det påslag om 25% som finns i metoden, se tabell 6.2. Detta för att 

senare studier visat att det är ett onödigt tillägg. 

Tabell 6.2. Beräkning av flöden och volym vatten som behöver fördröjas vid 10 års-regnet 

med oförändrad avrinning samt med påslag av ökad nederbörd pga klimatförändring 

(klimatfaktor 1,2). 


Unr 61261250081000 

10-årsregn 10 min 10-årsregn 10 min inkl 

klimatfaktor 1,2 

Utflöde [l/s] 216 216 

Regnintensitet 

[l/s, ha] 

228 274 

Flöde [l/s] 1900 2300 

Erforderlig 

Magasinsvolym 

[m 3 ] 

1600 2000 

9 av 19


6.3 Föroreningsberäkningar 

Föroreningsberäkningar har gjorts i programmet StormTac version 2012-03 (Larm 

2000). Som indata kräver programmet nederbörd och markanvändning i området. 

En årlig nederbörd på 636 mm har använts vilket motsvarar en verklig 

genomsnittlig årsnederbörd i Stockholmsområdet. Modellen omfattar dagvatten 

och basflöde (inläckande grundvatten) till recipienten. Markanvändningen efter 

exploatering har valts efter plankartan i Bilaga 1. I modellen finns schablonhalter 

för olika markanvändning. 

Vid jämförelse av föroreningsinnehållet i dagvattnet efter exploatering och med de 

föreslagna riktvärdena överskrider halterna riktvärdena för partiklar (SS), olja, ev 

fosfor, och metaller förutom kadmium och nickel, se tabell 6.3. Det visar att 

dagvattnet inom området bör renas innan det når recipienten. 

Tabell 6.3 Beräknad föroreningshalt i dagvattnet (inklusive basflöde) före respektive efter 

exploatering (före fördröjningsåtgärder) samt jämförelse med föreslagna riktvärden. 

Före exploatering 

totalt 

Efter exploatering 

totalt 

Riktvärde 1M 1 


Unr 61261250081000 

SS 

mg/l 

olja 

mg/l 

N 

mg/l 

P 

ug/l 

Pb 

ug/l 

Cu 

ug/l 

Zn 

ug/l 

Cd 

ug/l 

Cr 

ug/l 

Ni 

ug/l 

18 0,1 0,9 123 3 9 19 0,13 1 0,1 

67 0,6 1,7 169 11 24 80 0,4 12 6 

40 0.4 2 160 8 18 75 0.4 10 15 

I tabell 6.4 nedan redovisas belastningen i kg/år före och efter exploatering samt 

fördelade per markanvändning för vägar, parkering, lägenheter, radhus och skola. 

De största till föroreningsbelastningen bidragande markanvändningarna är vägar, 

parkeringar och lägenheter. Beräkning av årlig föroreningsbelastning har därför 

gjorts för vägar och parkeringar inräknat fördröjningsåtgärder. Fördröjningen har i 

beräkningen antagits ge en avrinningskoefficient på 0,5. På så sätt kan 

föroreningsbelastningen men även avrinningen från dessa ytor minskas. 

10 av 19


Tabell 6.4 Beräknade föroreningsmängder i kg/år totalt från området före och efter 

exploatering samt separerade för olika markanvändning. Beräkningarna är gjorda före 

fördröjningsåtgärder. För vägar och parkeringsytor finns även föroreningsmängder 

beräknade med fördröjningsåtgärder. 

Före exploatering 

totalt 


Unr 61261250081000 

SS 

kg/år 

olja 

kg/år 

N 

kg/år 

P 

kg/år 

Pb 

kg/år 

Cu 

kg/år 

Zn 

kg/år 

Cd 

kg/år 

Cr 

kg/år 

11 av 19 

Ni 

kg/år 

494 3,6 24 3,4 0,1 0,2 0,5 0,004 0,03 0,02 

Vägar 1376 15,0 49 2,7 0,1 0,5 1,5 0,006 0,4 0,11 

Parkering 1239 7,0 10 0,9 0,3 0,4 1,2 0,004 0,1 0,04 

Lägenheter 1061 10,4 28 4,6 0,2 0,5 1,5 0,01 0,1 0,15 

Skola 191 1,9 5 0,8 0,0 0,1 0,3 0,002 0,0 0,03 

Radhus 280 3,6 11 1,6 0,1 0,2 0,5 0,004 0,0 0,05 

Efter exploatering 

totalt 

Vägar med 

fördröjningsåtgärder 

Parkering med 

fördröjningsåtgärder 

4415 39,8 110 11 0,8 1,7 5,3 0,03 0,8 0,4 

892 9,6 33 1,8 0,1 0,3 1 0,004 0,27 0,07 

796 4,5 7 0,6 0,2 0,2 0,8 0,002 0,1 0,02 

Dagvatten från flerfamiljshus innehåller en betydande mängd föroreningar i detta 

sammanhang vilket gör att det är viktigt att ta om hand och fördröja dagvatten 

lokalt inne på gårdarna. Den höga föroreningsbelastningen från flerfamiljshusen 

kan dock vara överskattad då schablonhalterna i Stormtac sannolikt även 

innefattar lokalgator och parkeringsytor som i denna rapport har beräknats 

separat. 

7. Dagvattenhantering 

Vega detaljplan 2 ligger långt nedströms i avrinningsområdet för Drevviken. Där 

avrinningen tidigare passerat i ett dike med stora möjligheter att brädda över 

ängsmark vid extrema flödessituationer planeras ett tätbebyggt område där diket 

kulverteras och dagvattnet leds i ledningar till befintligt ledningsnät vid Hallstens 

Väg. Genom området kommer också dagvatten från nyexploateringar i 

närliggande detaljplaneområden att ledas (DP1, DP4). 

Dagvattenmodelleringar av avrinningsområdet har gjorts av SWECO 

”Dagvattenmodellering Drevviken Storm Tac-beräkningar för avrinningsområdena 

Vega och Norrby Gärde (2009-09-11) och Ramböll ”PM Översiktlig modell- 

Avrinningsområden för Vega” (2012-10-10). 

Utredningarna har visat att efter planerad exploatering kommer hela sträckan från 

Dammträsk ner till Drevviken vara en trång sektion med trycknivåer över 

marknivå på delar av befintligt ledningssystem och därmed också uppströms 

Hallstens Väg genom detaljplaneområde 2 om inte åtgärder genomförs för att 

bibehålla och i vissa lägen förbättra dagens flödessituation. Därför är det viktigt


att åtgärder genomförs för fördröjning och magasinering av dagvatten inom 

området och att markytor och byggnader anpassas så att eventuella 

översvämningar vid sämre flödessituationer än satta dimensioneringskrav inte 

skadar omgivningen eller påverkar säkerheten för människor. 

I PM geoteknik (Ramböll 2012) lyfts det fram att det är viktigt att bibehålla 

befintliga grundvattenförhållanden ur ett geotekniskt perspektiv. Därför ska 

fördröjningsåtgärder inom området konstrueras så att infiltration möjliggörs. Pga 

markens låga permeabilitet kommer dock infiltrationen i området vara mycket 

begränsad och infiltrationen bör inte tas med i beräkningar vid projektering. 

De geotekniska förutsättningarna i området gör också att man bör undvika större 

uppfyllnader av markytor. Detta har medfört att man i planeringen av markytor i 

området i stor utsträckning valt att följa befintlig marklutning vilket bidragit till 

lågpunkter i det västra området (markerade med röd cirkel i Bilaga 1). Här bör 

vidare utredning ske i systemhandlingsskedet och konsekvensanalyser 

genomföras så att extrema flödessituationer med dämda ledningar inte orsakar 

skada. 

7.1 Höjdsättning 

Det är viktigt att gator inom området höjdsätts lägre än fastighetsmarken så att 

vatten kan avrinna ytledes från fastigheten till gatan för att undvika översvämning 

och fuktskador på hus. 

Dagvatten som rinner in till det västra området från omgivande naturmark, främst 

från höjdpartiet i öster och söderifrån, bör avledas genom t ex avskärande diken i 

kanten på planområdet. Dessa ansluts till ledningssystemet så långt norrut som 

möjligt vilket möjliggör att detta vatten fördröjs ytterligare. 

Dräneringsstråk på 

fastighetsmark 

Figur 6. Exempel på utformning av mark för att omhänderta vatten från 

omkringliggande högre mark ur P 105 figur 8.2. 


Unr 61261250081000 

Dräneringsstråk vid 

naturmarksgräns 

12 av 19


7.2 Materialval 

För att minska miljöpåverkan på dagvattnet bör man välja material som inte 

innehåller miljöskadliga ämnen. Kända material som avger föroreningar är t ex 

takavvattningssystem, belysningsstolpar och räcken som behandlats med zink 

eller i övrigt innehåller zink. Plastbelagda plåttak avger organiska föroreningar. 

7.2.1 Gröna tak 

Ett effektivt sätt att fördröja och minska avrinningen från tak är att ha gröna tak i 

området. Dessa kan anläggas tunna eller tjocka, varav det förra är vanligast i 

Sverige. Tunna gröna tak magasinerar i medeltal ca 50% av årsavrinningen 

genom ökad avdunstning och vattenupptag i växterna, medan djupa tak 

magasinerar ca 75%. 

Vid intensiva eller långvariga regn minskar eller upphör magasineringseffekten hos 

gröna tak och överstigande regnvolym måste avledas till ledning eller annan yta 

för fördröjning. Vid planering av gröna tak ska samordning av dimensionering ske 

så att de vattenstråk som väljs för fördröjning och gestaltning i gårdsmiljöerna har 

tillräcklig försörjning av dagvatten. Underhåll och skötsel som bland annat 

gödsling bör också beaktas. 

I tätbebyggda områden ser fler och fler städer på hur man kan öka den gröna 

ytan och ”gröna tak” är en ofta outnyttjad resurs. Taken kan användas som 

uppehållsytor för de boende och det finns även innovativa lösningar för att skapa 

synliga vattenstråk och odlingsmöjligheter som i sin tur kan bidra till gynnsamma 

effekter som fördröjning av nederbörd. 

Tak kan även konstrueras med grusbeläggning för fördröjning. 

Fördröjningsfunktionen avgörs av grustäckets tjocklek. 

7.3 Fastigheter 

7.3.1 Detaljplan 2, västra delen 

I detaljplaneområdets västra del mellan järnvägen och höjdryggen, ca 10 ha, 

kommer marken till ca 90% att utgöras av hårdgjorda ytor såsom tak vägar och 

parkeringar. Här är det viktigt att fastighetsmarken/innergårdarna nyttjas för att 

fördröja och magasinera dagvatten från fastigheternas tak och gångstråk. 

Detta kan ske med öppna fördröjningsdammar(figur 8) eller genom att lägre 

områden skapas i grönytorna där vatten kan tillåtas att fördröjas eller 

översvämma innan det avleds till ledningar i gatan. De lägre markytorna kan 

planeras med underliggande magasin, man kan genom att välja magasinens 

storlek i dimensioneringen välja frekvens på de tillfällen då markytan kommer att 

visa en vattenspegel. 


Unr 61261250081000 

13 av 19


Figur 7. Exempel på fördröjningsstråk i gräsyta. 

Magasinen kan göras på konventionellt sätt med makadamm t ex. som figur 7, 

dagvattenkassetter eller svackdiken, beroende på vilka ytor man har att tillgå och 

områdets höjdsättning. 

Figur 8. Öppen fördröjningsdamm i boendemiljö 

Takvatten kan ledas från husliv på markytan genom att vattnet från 

stuprörsutkastare leds i tät skålad vattenavledare, ca 2,5-3 m ut från huset för att 

skydda huskonstruktionen, eller via ledning till lägre markyta eller damm där det 

tillåts infiltrera eller bredda. Att använda ytlig avledning och infiltration över en 

grässvål minskar risken för igensättning i magasinen av fina partiklar. 

7.3.2 Detaljplan 2, östra delen 

I detaljplanens östra högre liggande område är bebyggelsetypen glesare med 

lägre flerfamiljshus och radhuslängor och med en stor andel av naturmarken 


Unr 61261250081000 

14 av 19


bevarad. Här finns goda möjligheter att fördröja och rena dagvatten på sin väg till 

ledningssystemen. 

För radhusområdet utförs åtgärder för att minska avrinningen genom att hålla 

nere andelen hårdgjorda ytor. Takvatten fördröjs genom stuprörsutkastare i tät 

skålad vattenavledare med avledning till markyta som möjliggör infiltration, 

svackdike eller liknande. se figur 9. 

Svackdiken eller vid behov födröjningsstråk kan anordnas längs tomternas baksida 

för att skydda från avrinning från högre liggande terräng eller högre liggande 

fastigheter, se figur 6. 

Figur 9. Exempel på stuprörsutkastare som mynnar ut över en tät vattenavledare (Svenskt 

vatten P105) 

Istället för att hårdgöra ytor inom fastigheterna utförs ytorna med mer 

genomsläppliga material som t ex betong-eller plastarmerat gräs eller 

grus/stenmjöl som minskar avrinningen och dessutom renar dagvattnet. 

Vägdagvatten kan avledas till öppna svackdiken för att fördröja avrinningen. 

Parkeringsytor utformas med lutning och utan kantsten, mot ett gräsbevuxet 

svackdike eller översilningsyta så att dagvattnet kan fördröjas och renas i 

gräsmattan och det översta underliggande jordlagret. 

7.3.3 Förskoleområdet 

Takvatten på skolan omhändertas på samma sätt som för fastigheter, se kap 

7.3.1 alternativt 7.2.1. Inom skolområdet kan det vara lämpligt att planera för 

områden med vegetation, översilningsytor, svackor som får dämma vid höga 

flöden och torka ut vid torra perioder. Svackdiken och underjordiska magasin kan 

också utnyttjas för fördröjning. Parkeringsytor utformas med alternativ till 

hårdgjorda ytor som grus/stenmjöl eller betong-eller plastarmerade gräsyor. 

Parkeringsytor utformas med lutning, utan kantsten, mot ett gräsbevuxet 


Unr 61261250081000 

15 av 19


svackdike eller översilningsyta för att fördröja och rena dagvattnet i gräsmattan 

och det översta underliggande jordlagret. 

Genom att använda dagvattnet för gestaltning på skolområdet kan det bli ett 

pedagogiskt inslag. 

7.4 Vägar och parkeringsytor 

Dagvatten från vägar och parkeringsytor innehåller en stor andel föroreningar och 

bör renas innan avledning i allmänna dagvattenledningar. 

I de västra tätbebyggda delarna av planområdet utgörs ca 68% av väg och 

parkeringsytor här föreslås i detaljplanen en bred vägsektion med lutning mot 

mittlinjen. Denna ska ge plats för gångbanor, parkeringsytor i mitten och ensidiga 

körbanor på varsin sida om parkeringsytorna. På vissa gator finns ytterligare 

parkeringar utmed gångbanorna (figur 10). 


Unr 61261250081000 

magasin 

Figur 10. Föreslagen utformning av breda gator i detaljplan 2. 

Parkeringarna i mitten på vägarna föreslås utföras med genomsläppliga 

beläggningar, t ex betonghålsten, ”pelleplattor” eller grus, se exempel i figur 11. 

Figur 11. Parkeringsyta anlagd med betonghålsten (Svenskt vatten P105). 

16 av 19


Genom att dagvatten från parkeringsytor filterar genom vegetation, vilket är 

fördelaktigast ur reningssynpunkt, eller en grusbeläggning avskiljs en del 

föroreningar. Dagvatten från de stora parkeringsytorna längs järnvägen bör ledas 

via olje- och sedimentavskiljare. 

Under vägarna och parkeringsytorna finns utrymme att lägga fördröjnings- 

/perkolationsmagasin, delvis för att rena dagvattnet från partiklar och 

partikelbundna föroreningar (metaller och fosfor) men också för att åstadkomma 

den fördröjning av dagvattnet som behövs inom detaljplaneområdet. Magasinen 

bör utformas så att perkolation till omgivande jord möjliggörs. Dagvattnet bör 

ledas via sandfång för att minska risken för igensättning i magasinen. 

Fördröjningsmagasinen kan utföras som makadammagasin eller med 

dagvattenkassetter. Vissa kassetter är spolbara och kan på så sätt rengöras från 

avlagrad sediment vilket kan vara gynnsamt ur underhållssynpunkt och 

livslängdsperspektiv. 

En överslagsmässigt beräknad magasinsvolym för det västra områdets gator och 

parkeringar på 1600 m 3 ger att uppskattningsvis 5330 m 3 makadammagasin 

(porvolymen är ca 30%) behöver skapas inom området för det dimensionerande 

10-års regnet. Med en tvärsnittsarea på 2,5 m 2 ger detta ca 2100 längdmeter 

totalt varav minst 750 m anläggs längs järnvägens parkeringar. Använder man sig 

av dagvattenkassetter kan man tillgodoräkna sig uppskattningsvis 3ggr så stor 

effektiv volym. 

Fördröjningsmagasinen förses med bräddning till allmän dagvattenledning i gatan. 

Vatten från parkeringsytor och som inte infiltrerar ner genom beläggningen kan 

även ledas ner till trädgropar med skelettjordar. För att säkerställa att träden inte 

dränks dräneras skelettjorden av till fördröjningsmagasin eller dagvattenledning i 

gatan. 

7.5 Diket från Dammträsk 

I detaljplanens sydöstra del ansluter ett befintligt dike från Dammträsk se kap 4.2 

och Bilaga 1. Här ansluter sydligare delavrinningsområden till planerade ledningar 

och det är i denna punkt som det i detaljplanen finns möjlighet att anordna en 

säkerhetvolym vid höga flöden. Den föreslagna bollplanen skulle kunna byggas 

som en torrdamm med möjlighet att magasinera dagvatten. Genom att anpassa 

höjden på planens markyta till omgivning skulle man kunna skapa sittytor i 

omgivande slänter och på så vis skapa en inbjudande lek och sportyta. 

8. Slutsats 

Flödesmodelleringar av hela avrinningsområdet med utlopp i Drevviken visar att 

fördröjning behöver göras inom alla exploateringar i det stora avrinningsområdet 

för att om möjligt bibehålla nuvarande flöde (12 l/s, ha) och att 


Unr 61261250081000 

17 av 19


dagvattenstrategins riktlinjer bör uppfyllas. Det innebär att för det 

dimensionerande 10-årsregnet med klimatfaktor 1,2 måste en total 

fördröjningsvolym på minst 2000 m 3 skapas inom detaljplan 2. Genom att fördröja 

avrinningen från områdena minskar även föroreningsbelastningen. 

För att påverka miljökvalitetsnormen god ekologisk status i positiv riktning är det 

av största vikt att reducera näringsämnena kväve och fosfor. Kväve är generellt 

svårt att minska eftersom det till stor del sker genom känsliga biologiska 

processer. Insatsen bör av dessa istället läggas på fosfor som vars partikelbundna 

form enklare kan avskiljas. De högst bidragande markanvändningarna för fosfor är 

vägar och lägenheter. Det är möjligt att föroreningsbelastningen från lägenheter 

är överskattade i modellen eftersom schablonhalterna sannolikt omfattar 

tillhörande parkeringsytor som i denna detaljplan ligger separat i gatustråk. Trots 

att det beräknade fosforinnehållet i dagvattnet ligger inom felmarginalen för 

riktvärdet måste åtgärder sättas in för att minska fosforbelastningen på 

Drevviken. Detta för att den totala fosforbelastningen ökar i och med att andelen 

hårdgjorda ytor ökas avsevärt i och med exploateringen (tabell 6.4). Enligt 

Haninge kommuns hållbarhetsprogram får nettotillförselns av näringsämnen till 

Drevviken inte öka. Det är svårt att uppnå med den planerade utformningen av 

exploateringen. För att uppnå detta är det önskvärt att hitta ett lämpligt läge för 

en dagvattendamm. I fördröjningsmagasin avskiljs dock en mängd partiklar och 

partikelbundna föroreningar såsom metaller och fosfor. 


Unr 61261250081000 

18 av 19


9. Referenser 

Dimensionering av allmänna avloppsledningar, Svenskt Vatten Publikation 

P 90 Mars 2004 

Ekologiskt hållbarhetsprogram för Vega” , Haninge kommun 2011-03-17 

Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp, Regionala dagvattennätverket i 

Stockholms län februari 2009. 

Hydraulisk dimensionering Diken, trummor, ledningar, magasin Vägverkets publ 

1990:11 

Hållbar dag- och dränvattenhantering, Svenskt vatten Publikation P105, augusti 

2011. 

Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem, Svenskt Vatten, 

Publikation P 104 augusti 2011 

PM dagvattenhantering, Marktema 2009-10-12 

PM Geoteknik, Ramböll 2012-06-05 

Riktlinjer dagvatten Sigtuna kommun, 2003-01-20 

Storm tac version 2012-03, se information om programmet på www.stormtac.com 


Unr 61261250081000 

19 av 19

4:2 

4:3 

2:5 

1:5 

1:8 

1:5 

1:2 

9:1 

1:6 

1:5 

2:5 

7:2 

S:7 

1:9 

2:5 

7:1 

7:3 

7:4 

7:6 

1:5 

1:5 

S:11 

2:10 

1:11 

1:30 

2:31 

1:47 

12:1 

1:46 

1:47 

1:54 

S:18 

2:21 

S:17 

2:24 

2:11 

1:37 

1:32 

1:27 

2:11 

2:26 

2:13 

1:42 

1:28 

1:50 

10:1 

1:29 

2:28 

2:29 

2:27 

2:33 

2:34 

2:20 

2:18 

S:11 

11:1 

2:15 

2:14 

S:11 

2:22 

2:23 

1:51 

1:39 

1:36 

1:44 

1:33 

1:45 

1:35 

1:34 

2:72 

2:177 

2:176 

2:175 

2:200 

2:198 

2:201 

2:202 

2:197 

2:199 

2:196 

2:192 

2:207 

2:205 

2:206 

2:204 

2:193 

2:203 

2:190 

2:194 

2:195 

2:191 

2:185 

2:186 

1:127 

2:180 

1:146 

2:181 

2:179 

1:133 

2:284 

2:283 

2:282 

2:172 

1:138 

1:137 

2:184 

1:130 

2:178 

2:218 

2:220 

2:221 

1:142 

1:139 

2:174 

1:144 

1:146 

2:182 

1:145 

2:215 

2:171 

2:281 

1:147 

2:295 

2:230 

2:222 

2:287 

2:288 

2:226 

2:217 

2:173 

2:225 

2:285 

2:224 

2:216 

1:132 

1:134 

1:143 

1:131 

1:126 

1:136 

2:219 

1:146 

TÄCKERÅKER 

TÄCKERÅKER 

TÄCKERÅKER 

Söderby H 

Hällstigen 

Hällstigen 

Hällstigen 

Jökelvägen 

Turbinvägen 

Turbinvägen 

Elevatorvägen 

Elevatorvägen 

Hallstens Väg 




Vattenfallsvägen 

Kvarntorpsvägen 





Västra Täckeråkers Väg 

Västra Täckeråkers Väg 

Kvarntorps Alle' 

Kvarnstensvägen 

47 

46 

45 

44 

43 

42 

41 

40 

39 

38 

37 

36 

35 

34 

33 

32 

31 

30 

29 

28 

27 

26 

25 

24 

24 

25 

26 

25 

24 

23 

23 

22 

22 

28 

27 

26 

26 

25 

23 

24 

25 

26 

27 

28 


30 

31 

32 

33 

34 

35 

36 

37 

38 39 

40 

41 

42 

43 

44 

45 

46 

47 

48 

50 

51 

52 

50 

49 

48 

46 

45 

44 

43 

42 

41 

40 

38 

39 

24 

23 

23 

24 

46 

46 

46 

45 

45 

44 43 

42 

41 

40 38 

36 

37 

35 

34 

33 

42 

43 

44 

45 

46 

47 

43 

42 

37 

36 

35 

36 

35 

34 

33 

32 


30 

28 

27 

26 

25 

24 

23 

30 


28 

27 

28 

30 


44 

33 

35 

36 

37 

38 

39 

40 

41 

42 

45 

46 

47 

48 

49 

50 

51 

52 

53 

54 

55 

56 

57 

58 

59 

61 

62 

63 

38 

37 

36 

35 

34 

33 

31 

32 

34 

33 

42 

41 

34 

35 

37 

38 

39 

40 

43 

44 

45 

46 

47 

33 

32 

31 

30 

34 

35 

36 

37 

38 

39 

41 

43 

44 

45 

26 

25 

24 

23 

32 

33 

34 

35 

36 

37 

39 

38 

40 

39 

40 

39 

40 

41 

42 

43 

44 

45 

46 

47 

48 


30 

31 

32 

33 

34 

36 

41 

40 

39 

38 

37 

36 

35 

34 

33 

32 

31 

30 


28 

27 

26 

25 

27 

26 

44 

43 

41 

39 

38 

37 

36 

35 

34 

32 

31 

30 

45 46 

48 

49 

50 

51 

52 

54 

56 

55 

57 

58 

32 

31 

30 


28 

33 

34 

35 

36 

37 

38 

39 

41 

42 

43 

44 

45 

47 

46 

47 

44 

45 

46 

47 

48 

49 

50 

51 

39 

40 

41 

42 

43 

44 

45 

46 

47 

48 

49 

37 

36 

35 

34 

33 

32 

31 

30 


28 

27 

26 

25 

24 

23 

22 

28 


25 

31.5 

23.4 

23.4 

23.3 

23.5 

23.3 

23.2 

30.5 

31.9 

31.1 

30.5 

30.4 

30.7 

31.0 

31.6 

31.3 

30.8 

38.6 

32.7 

37.6 

39.1 

38.3 

35.9 

31.2 

34.8 

36.0 

36.2 

29.6 

34.9 

32.5 

31.8 

34.1 

36.2 

35.1 

31.3 

28.6 


28.1 

35.8 


31.8 

32.3 

32.4 

30.2 

30.1 


28.9 

31.3 

30.8 

47.2 

46.8 

30.8 

30.8 

31.0 

30.7 

30.9 

24.6 

24.9 

25.0 

25.4 

25.4 

24.9 

24.5 

23.7 

23.5 

23.8 

24.2 

24.6 

25.3 



28.7 

28.3 

28.3 

28.7 


28.5 

28.2 

28.3 

28.4 28.4 

28.7 

29.1 29.1 


44.0 

34.6 

32.8 

46.8 

41.3 

39.3 

36.9 

48.9 

47.0 

41.5 

36.2 

38.4 

41.3 

56.5 

22.7 

46.7 

32.6 

40.3 

47.8 

39.1 


47.0 

63.8 

23.2 

26.6 




28.3 

27.3 

27.4 

25.1 

43.9 

25.8 

25.3 

25.3 

25.3 

26.1 

26.2 

26.7 

27.5 

28.0 

28.1 

28.3 

28.8 

45.6 

46.8 


23.2 

23.2 

28.2 

28.2 

28.0 

27.9 

28.0 

28.6 

23.3 

22.6 

22.6 

23.3 

24.5 

24.8 

25.1 

26.1 

28.1 

42.3 

37.1 


41.7 

41.0 

30.0 

30.0 

30.5 

30.5 

30.9 

30.9 

31.4 

31.4 

31.9 

31.9 

32.4 

32.4 

32.9 

32.9 

33.7 

33.7 

34.3 

34.3 

34.9 

34.9 

26.8 

26.2 

25.5 

24.5 

43.6 


26.6 

31.4 

46.1 

27.1 


36.4 

39.4 

34.0 

31.7 

31.6 

30.7 

31.2 

31.3 

32.2 

31.9 

27.1 

44.2 

42.4 

32.3 

42.1 

30.3 

26.4 

23.6 

24.1 

25.6 

45.5 

22.4 

22.4 

22.4 

22.6 

23.2 

23.2 

23.9 

37.7 

53.8 

40.5 

44.5 

52.2 

35.1 

33.7 

32.0 

26.2 

28.0 


22.6 

23.0 

22.6 

22.6 

22.5 

22.5 

22.4 

24.9 

24.4 

25.2 

24.3 

30.8 


31.4 

30.0 

28.4 

27.8 

27.0 

26.0 

25.6 

24.7 

25.4 

25.4 

25,5 

E E EE E E 

E E E E E E E 

E 

E 

E 

E E 

E E 

E 

E 

E 

E 

EE 

E 

E 

E EE 

E 

E E E E 

E 

E 

E 

E 

E EE 

E 

B7 

B48 

V 

V 

21. 

2´ 

V 

2´ 

V 

23. 

V 

BOLLPLAN 

20. 

7´ 

VII 

19. 

11´ 

VII 

V 

V 

PARK 

Ö2 

III 

III 

III 

III 

III 

III 

IV 

IV 

IV 

V 

FÖRSKOLA 

BOLLPLAN 

1. 

11´ 

2. 

10´ 

4. 

13´ 

VII 

5. 

10´ 

6. 

13´ 

7. 

10´ 

VII 

14. 

6´ 

VII 

13. 

8´ 

VII 

15. 

10´ 

VII 

18. 

2´ 

VII 

17. 

2´ 

VII 

16. 

2´ 

VII 

12. 

4´ 

XVl 

9. 

2´ 

VII 

29. 

1,5´ 

30. 

1,5´ 

32. 

1,5´ 

33. 

1,5´ 

35. 

1,5´ 

IV 

36. 

1,5´ 

IV 

VII 

III 

VII 

VI 

VII 

VI 

VI 

VI 

V 

R amp 

R amp 

34. 

1,5´ 

IV

Bilaga 2. 

Drevviken 

Illustration av aktuellt avrinningsområde med delavrinningsområden till Drevviken och Detaljplaneområde 2

Dagvattenutredning 29 april 2013 - Haninge

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?