Humanvetenskap och bildning för morgondagen.pdf - Högskolan i ...

I sin uppmärksammade bok Humaniora i Sverige sätter idéhistorikern Svante
Nordin ”kris” som samlande beteckning för humanvetenskapernas ställning
och utveckling under femtioårsperioden från 1960 fram till dags dato.
Nordin urskiljer två typer av kriser: en identitetsmässig och en som handlar
om bristande vetenskaplig legitimitet. Om identitetskrisen skriver Nordin
att den består ”i att frågorna om vad humaniora är, vad de går ut på och hur
de bör bedrivas har blivit oerhört mycket mera omstridda än tidigare.” 36
Svante Nordin benar ut identitetskrisen i fyra till stor del inbördes förbundna
ifrågasättanden av centrala element i den grund som humaniora
under sin ”guldålder” vilade på. Det gäller kritiken av:
• Bildningsidealet.
• Humanismen som ideologi och förhållningssätt.
• Det historiska betraktelsesättet.
• Humaniora som objektiv forskning och vetenskap.
Hos Nordin kommer sålunda en inomvetenskaplig tolkning av humanioras
kris till uttryck i likhet med vad som var fallet med boken Humaniora
på undantag? Men där kretsen kring den antologin spårade problem i en
stelnad faktapositivism, riktar Nordin det kritiska sökarljuset mot ett antal
med vänsterpolitisering förknippade ideologistyrda humanvetenskapliga
skolbildningar. 37 Den explicita ideologiska laddning som präglar delar av
den humanistiska forskningen bidrar till den legitimitetskris som Nordin
talar om. Det finns sålunda en kritik som tar sikte på att odlandet av värdebaserade
förhållningssätt leder till ett åsidosättande av akademiska kärnvärden
som till exempel objektivitet. 38
Som framgått innefattar diskussionen om humanioras kris en rad olika dimensioner.
Ett faktum som har bidragit till att accentuera föreställningen
om att humaniora missgynnas, är att viktiga kriterier för vad som är vetenskaplig
kvalitet utgår från den naturvetenskapliga publiceringstraditionen.
Agrarhistorikern Janken Myrdal talar om ”artikelmätandets tyranni”. Den
humanistiska publiceringstradition som har monografin som sin viktigaste
form har trängs tillbaka av produktivitetskrav och rankingparametrar som
bygger på artikelpublicering i vetenskapliga tidskrifter. Dessa peer-review
tidskrifter är som regel internationella, vilket kan uppfattas som ett pro-
36 Svante Nordin, Humaniora i Sverige: Framväxt – Guldålder – Kris (Stockholm, 2008), 276.
37 Ibid, 272–286.
38 Berggren, 48.
19